Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘synd’

Ett inlägg i vilket Tofflan försöker göra skäl för sin lön, bland annat.


 

Tofflan med gloria

Sankta Tofflan??? Tror inte det, bilden måste vara fejkad!

Det vore en svår synd att säga att jag är nåt helgon. Men bilden här intill var den första bild som togs på mig i måndags morse OCH på nya jobbet. Bilden är visserligen beskuren här för jag hade tänkt använda den som profilbild på min presentationssida på intranätet. Som du ser funkar den inte – det ser ju ut som om jag har en gloria. Samtidigt är den bättre än den selfie jag tog idag med min tjänstemobil, en sprajtans ny iPhone SE. Där ser jag inte klok ut fast på ett mer typiskt-för-mig-sätt. Dessutom hade smartot jag satt skyddsfilmen över linsen utan att pilla bort den lilla plastcirkeln som gjorde ett hål i skyddet. När jag kom på det började jag pilla så linsen blev alldeles smutsig och bilden softad. Och nej. Du får inte se den här.

 

Min dag började med solsken även idag. Det där dåliga vädret som det snackades om tycks ha blåst bort med vinden i tisdags. Visserligen är det kyligare i luften nu, men det är väldigt soligt och skönt.

Hus på Polacksbacken

Ett av grannhusen på Polacksbacken i Uppsala där jag jobbar.


Jag fick en stund med chefen i morse 
och det var bra. Hon hjälpte igång mig med mobilen, för hon hade färska kunskaper. Det där jädra lilla SIM-kortet och mina prinskorvsfingrar är ingen bra kombo, men chefen sa hur jag skulle göra och gjorde därefter. Det enda jag inte fick till var ett nytt apple-id. Jag vill nämligen skapa ett för jobbet som jag håller separat från mitt privata. Det var f*n i mig omöjligt – kanske för att jag gjorde det mot slutet av dan..?

Dagens höjdpunkt kom mitt på dan i och med NK:s* besök på lunchen. Det var så roligt att ses och babbla, men som vanligt alldeles för kort tid för detta kära återseende. Förhoppningsvis får vi till den där AW:n** med gamla jobbet snart. Samtidigt vill jag inte partaja för mycket så jag kommer trött till nya jobbet och vi har även ett par kvällsaktiviteter framöver som jag ska delta i.

Men… jag har faktiskt gjort skäl för min kommande, feta lön idag! Det känns som om jag har jobbat, åstadkommit nåt annat än bara installerat prylar och program och bekantat mig med dessa. Jag sitter med avdelningens kommunikationsplan och även dess kommunikationspolicy och går igenom dem. De behöver revideras och jag har en tanke att slå ihop dokumenten till ett enda – efter att ha förkortat lite. Vi får se om det tas emot väl av staben/ledningen/lämplig grupp. Det kändes i alla fall rätt skönt att sprida ut sina papper lite på skrivbordet…

Detta bildspel kräver JavaScript.


Att byta kontor 
är nåt jag blev van vid under tiden på SGU. På sex månader bytte jag kontor tre gånger. Nu är det snart dags här också. Jag ska få ett underbart härligt hörnrum med fönster åt två håll. Då tar jag med mig några krukväxter hemifrån! Troligen flyttar jag nästa vecka.

Plötsligt var det dags att åka hem idag också. Jag tog gamla vägen hem, för jag skulle stanna till vid ICA Heidan för att hämta ett brev som var för stort för min postbox. Därför var jag lite sen hem. Och inte kan jag sätta mig direkt och tanka ner mina funderingar och ord om dagen när jag kommer hem och sparkar igång datorn. Det är så många jobbsajter jag får lediga jobb-tips ifrån som jag måste avboka. Häromdan var det elva stycken… Dessutom får jag besked på sökta jobb och jag blir till och med kallad till intervjuer. Såna mejl måste jag också svara på innan jag kan blogga. Vidare är det intressant att se att vissa rekryteringar har anmärkningsvärt korta handläggningstider. Uppgjorda och tvångsannonserade, gissar jag, som även tvingades söka några jobb trots att jag hade fått ett nytt.

Damejeanne med korkar

Som att lägga handen på en kristallkula – eller en gravidmage, rentav. Damejeannen är full av korkar från urdruckna vinare…

Det börjar bli dags att få nåt i magen innan jag sätter mig och skriver ett vintips/en vinrecension här på bloggen. I morse noterade jag att min glasdamejeanne innehåller rätt många korkar från urdruckna flaskor. Det var som att lägga handen på en gravidmage eller kanske en kristallkula. Då är ändå inte korkarna från flaskor jag har druckit hos Fästmön med… Anna måste jag förresten ringa i kväll, för vi har fått en skadad familjemedlem som behövde få vård idag – tur att Annas snälla mamma hade tid och lust att skjutsa. Nu hoppas vi att sjuklingen kryar på sig. Det är inte var dag en får ett oönskat hål i örat…

I morgon är det fredag och inte vet jag vad som händer i helgen, men nog vill jag tillbringa den med familjen i nån konstellation. Vad händer hos DIG i helgen??? Skriv gärna några rader och berätta i en kommentar!!!

 

*NK = Närmaste Kollegan på gamla jobbet
**AW = After Work, alltså utgång på krogen efter jobbet

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om drycker, sånt som är på väg att ta slut och annat.


 

Hum. Jag tycker allt att de som läste min blogg igår är dåliga på att gissa. Eller svara på min fråga. Hum hum, det blir bakläxa. Vad handlar elva i förra inlägget om???

Nu ska jag inte banna dig som läser. Om nån ens läser. Jorå, jag ser att det finns läsare, men som vanligt verkar det vara svårt att kommentera. (Lättast verkar det vara för den som vill vara oförskämd, men sån kommentarer sorterar administrationsskorpionen bort åt mig, så de publiceras aldrig.) Det är lite synd, det, för trots att eländet är utdraget (bloggen, allts) är utrymmet fortfarande på väg att ta slut. Och när det är slut går det varken att kommentera eller skriva inlägg.

Andra saker i min tillvaro är också på väg att ta slut. I morse fick jag bekräftat nåt jag bara hört ryktesvägen. Jag själv är inte direkt berörd eftersom läget är som det är med kontrakt och sånt. Men jag kan se att en kompetens går förlorad. Jag kan emellertid också se att det kan vara bra att gå vidare, nåt som inte enbart gäller mig själv.

Nåt som tycks ha tagit slut och gått vidare är kaffeautomaten på jobbet. Här är ganska turbulent rent allmänt sen nån månad tillbaka, med folk som byter rum, rum som byggs om, kontor som delas av etc. Det kommer flera, alltså. Ja, människor. Gissningsvis räckte gamla kaffeautomatens kapacitet inte till. Till lunch upptäckte vi en sprajtans ny. Premiärkoppen gjorde dessvärre inte nåt större intryck på mig. Nån revolutionerande förändring vad gäller styrka och smak var det inte. Men det gladde mig att vi numera får GRATIS kaffe på jobbet – i alla fall enligt den nya automaten…

Kaffemaskinen på jobbet gratis kaffe

Ny maskin till kaffet på jobbet. Och kaffet har visst blivit gratis också…

 

Som du säkert har noterat är det fredag idag. Jag har haft en kämpig dag där högerarmen och handen har fått jobba stenhårt tack vare en dumhet jag gjorde häromdan. Men vi är här för att lära oss, finns det folk som säger, och lärde mig gjorde jag minsann. Den hårda vägen. I kväll får jag vila armen och inte lyfta nån tung ölburk utan ett lätt glas rött. Fästmön håller på att köpa hem godsaker till vinet åt oss (vinet finns redan i vinskåpet). Det blir framför allt ostar, men också kalkonsalami, oliver och lite annat smått och gott. Som gjort för att låta arbetsveckan ta slut och gå vidare in i helgen.

Min helg började redan i morse när jag upptäckte att jag hade lagt fram mina gamla favoritstrumpor, en julklapp (?) från Anna för några sen. Vilket märks eftersom resåren har ett och annat att önska. Men se slut är de inte än, strumporna. De går bara vidare i mina skor/tofflor.

I love beer strumpor

Mina favoritstrumpor är på idag.


Vi drar till Stockholm i morgon
och träffar goda vänner och på söndag ska vi träffa Annas snälla mamma. Jag hoppas att DU får en lika gå helg som jag tror att jag får!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om myter och till viss del även fakta. Eller?


 

En ska ju inte tro allt en läser i media. Men häromdan läste jag i Dagens Nyheter på nätet om fem myter om Sverige som florerar utomlands. Artikeln kom till för övrigt till på grund av en sjätte myt om att Sverige hade infört sex timmars arbetsdag

Här är de fem myterna:

  1. Självmorden
    Sverige tros vara världens mest självmordstäta land, med det är det inte! Däremot har vi pålitlig statistik över självmorden i vårt land. Flest självmord sker i Guyana. Ja, det här var ju inte nåt roligt – varje självmord är en tragedi för de inblandades närstående, framför allt. Så även om vi finns på 58:e plats med våra 11,1 självmord per 100 000 invånare är det inget att slå sig för bröstet över.
  2. Synden
    Nä, svenskar är inte mer sexorienterade än andra folkslag. Men många av oss har hjälpt till att hålla ryktet vid liv sen 1950-talet när sexualundervisning infördes i skolorna och många svenska filmer med naket i kom upp på biograferna.
  3. Utseendet
    Blonda och blåögda? Tja, Sverige tillhör de länder med högst medellängd och vi är helt klart mer blonda och blåögda än folk i Bolivia.
  4. Djuren
    Isbjörnar i Sverige? Nej det har vi INTE. Och därmed har även jag dementerat detta.
  5. Lesbiska byn
    Det finns en kinesisk vandringssägen om en lesbisk by i norra Sverige. Där sägs 25 000 lesbiska skogshuggare bo och de män som tar sig in i byn blir svårt misshandlade. Nej, det är inte heller sant.

Inte mycket sanning ovan, inte. Men… kaffe dricker vi svenskar. Och nu har två separata studier visat att folks kaffepreferenser speglar deras personligheter. Alltså, den som föredrar beska smakar sägs ha mer psykopatiska tendenser än andra. Själv tar jag alltid mitt kaffe svart som nattaMoahahahahahaaaaaaaa…

Lattehjärta

Kaffe för en snälling, det vill säga inte Tofflan!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg med andrahandsvärde.


 

Idag företog vi oss del två på vår loppistur i Boländerna i Uppsala. Jag hade även ett ärende in till stan som sinkade oss en hel del. Fästmön följde med och väntade medan jag väntade… Eh ja… Effektiviteten är inte alltid så hög dit jag skulle. Bara det att fyra (4) personal stod i kundmottagningen och servade en (1) och samma person ger ju en viss vink om att det inte går undan… När alla papper var påskrivna och allt ordnat ringde jag ett samtal. I andra änden var det inte särskilt effektivt heller. I vart fall verkade inte vederbörande kunna läsa innantill. Det tycker jag är ett minimikrav när man jobbar på en myndighet.

Sen blev tillvaron roligare. Vi for till Erikshjälpen genom alla snåriga gatstumpar som plötsligt är avstängda i Boländerna. Jag körde faktiskt inte fel! Erikshjälpen är nog Uppsalas fräschaste secondhandställe just nu. Gissningsvis är det därför priserna ligger lite över alla andra. Några fynd gjorde jag inte här, jag hittade mest saker att skratta åt. Det verkade som om stället har fått in grejor från nån sorts ap-fetischist, till exempel. Vidare såg jag en något modernare variant av min spretande golvlampa. Foten till min lampa är i äkta marmor, så jag gissar att min skulle betinga ett högre pris.

På Eriks kafé intog vi kaffe och cheesecake och satt ner en stund innan vi for till nästa checkpoint.

Här är bilder på några grejor hos Erikshjälpen:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Återbruket ligger ungefär rakt över gamla E4:an 
från Erikshjälpen, så vi tog oss dit ganska snabbt. Inga gratis böcker eller halva priser idag, men överlag mycket bra priser. Tyvärr är det ingen vidare ordning bland porslin och husgeråd och böckerna. Det är synd, konstaterade Anna, eftersom man ju då kan missa en massa fina saker. Jag gjorde emellertid ett rejält fynd – en äppelskål i grönt glas i mellanstorlek för fem (5) kronor. Nu äger jag tre såna skålar i olika storlekar, varav den äldsta och minsta var en gåva från mamma en gång för länge sen.

Här är bilder på några grejor hos Återbruket:

Detta bildspel kräver JavaScript.


På vägen hem var det bilköer 
som hette duga. Jag trodde att jag såg en före detta chef och var på väg att preja h*n på grund av att h*n inte klarade säkert filbyte. Lite senare träffade jag personen i fråga på ICA Solen. H*n hade inte alls åkt på Österleden idag utan nya E4:an. Så det var ju tur att jag inte lät mr Hyde ta mitt sinne i besittning vid ratten

Men att jag är blåst skriver många under på. Man kan faktiskt inte tro att jag har haft körkort i över 35 år. För när jag körde hem från Himlen, där jag lämpat av Anna och hennes grejor, hittade jag en knapp i bilen jag tryckte på. Plötsligt fungerade fönsterhissen som hade

pajat

efter trippen till Nora. Jag hade lyckats låsa fönstret med knappen och nu låste jag upp... Eh ja… Jag känner mig som Emils föräldrar första svängen de var hos doktorn med sonens huvud i soppskålen. Nu har jag ju liksom sparat 7 000 spänn! Det är vad ett nytt kretskort skulle ha kostat. Minst. Vad ska jag göra för alla dessa tusenlappar, månntro..?

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett tu-kvinna-hand-inlägg.


 

En man som heter OveGårdagen började som en helt vanlig tisdag, det vill säga inte nån favoritdag för min del. Men just som jag var ute en tur för att handla mat fick jag ett sms som gladde mig mycket. I slutet av förra året gav jag bort en bok i present till en kär gammal vän. Nu hade hon börjat läsa den – och både grät och skrattade under läsningen. DET är en riktigt bra bok, eller hur?! Vilken bok det handlar om? En man som heter Ove.

Jag hade flera ärenden inne i stan igår. Tog därför bussen in. Det gick bra, inte många passagerare ombord och bara en person som envisades med att skrika i sin mobiltelefon. H*n fick tre samtal under den tio minuter långa resan. Jag fick inget.

Mitt första ärende var att få håret trimmat. (Selfie kommer i lösenskyddat inlägg under eftermiddagen – jag är för ful för att visas upp offentligt.) M fick också glo lite i min rygga och hittade en bok som passade. Resten lämnade jag in hos Myrorna på Kungsängsgatan. Men däremellan stämde jag träff med Fästmön. Det gick inte så bra att ses utanför Åhléns, för Åhléns är sig inte likt numera. Vi möttes därför i en busskur på Stora torget. En kopp kaffe behövde arbeterskan (<== Anna) och jag (<== bokbäraren), så vi skuttade uppför trapporna till min vän greken på Kafferummet Storken. Där noterade jag till min förtjusning (?) att vi satt i likadana stolar som jag har en av, fast i annan färg, hemma!

Anna och jag behövde ha en stund utanför hemmet med bara oss själva. Och inte ens på Myrorna träffade vi nån vi kände. Vi såg bara ett och annat hiskeligt troll. Detta ville Myrorna ha 35 kronor för. Det fick stå kvar.

Troll 35 kr Myrorna

Det hiskeliga trollet för 35 kronor fick stå kvar på Myrorna.

 

Night work 20 kr Myrorna

Fynd!!!

Trots att jag har köpstopp på böcker kunde jag inte stå emot frestelsen. Men alltså, jag gjorde ett riktigt fynd och hittade Laurie R Kings bok Night work för bara 20 kronor. Jämför det med Bokus som vill ha 87 spänn för boken! Då gjorde jag ett fynd, ingen tvekan. Sen tror jag att det blir kanon att läsa en skönlitterär bok på engelska igen, det var ett tag sen.

På väg mot ett ärende som Anna hade stannade vi till på Cervera. Märkligt nog mötte vi en av före detta kollegorna som jag spände ögonen i i lördags utanför affären. Igår fnös jag bara, knyckte på nacken och svepte in i affären. Till skillnad från vissa andra vet jag när jag inte är önskvärd. Men självklart gjorde det ont inuti. Självklart! Tur att jag fick annat att tänka på inne i affären. Jisses, vem betalar till exempel 1 500 spänn för en stekpanna? Eller ens 169 spänn för en minimal Hello Kitty-dito? Falska kakor, häftiga prylar med ögonfransar och att orange rules såg vi också. Det förbättrade min attityd något.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Anna utförde ett ärende och även hon gjorde ett riktigt fynd. Jag är glad för hennes skull, för det var ett välbehövligt inköp som hon får berätta om själv om hon vill. Även jag skulle behöva fynda inom samma område, för jag hasar fram som en trashank numera. Men det skiter jag i – det var länge sen jag trodde att livet var en bal på slottet.

Under Annas andra ärende träffade jag en gammal flamsmaja från förr i tiden. Det är synd att vi har tappat kontakten, tycker jag numera. Ibland, i alla fall. Men var sak – och person! – har väl sin tid.

Vi gick till Soul Food där jag dränkte mina sorger i en öl och åt ett gudomligt gott och välgrillat kycklingspett. Sen pratade vi lite heart to heart om då och nu, om drömmar, förhoppningar och om annat som har gått i kras. Då är det gott att känna att kärleken inte går sönder utan står pall och finns kvar – trots att många har gjort sitt bästa för att sabba. Avundsjuka, kanske?

Heart

Heart to heart…


När vi kom ut hade solen gått ner. 
Marshimlen var full av små moln och gatlyktorna lyste. Bussen körde inte förbi oss vid hållplatsen utan vi åkte med till en författargata och fick sen en skön lite promenad hem. Kvällen avslutades med Veckans brott, läsning och selfieflams där vi inte behövde göra så mycket för att se ut som jag vet inte vad. Dessa bilder är dock strikt konfidentiella, så du får se på gårdagskvällens himmel i stället.

Marshimmel och gatlykta

Marshimmel och gatlykta.


Och du… Glöm inte bort att det är När livet vänder klockan 20 i kväll på SvT 2!!!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

Mamma mormor och jagBiografier har jag blivit allt mer intresserad av. Därför ryckte jag åt mig Kim Kärnfalks dito Mamma, mormor och jag när Fästmön hade läst ut den.

Den här boken gavs ut 2008 på numera insomnade Normal förlag. Då var Kim Kärnfalk gift och kär, nu har jag just googlat fram att hon är skild sen ungefär ett år tillbaka. Så de senaste åren finns liksom inte med i den här biografin. Däremot berättar Kim Kärnfalk här om sin uppväxt och tiden i Friends. Men mest handlar det om mormor. Mormor, som var Kim Kärnfalks trygghet under barndomen.

Nä, nån lätt uppväxt har hon inte haft. Däremot har hon en historia att berätta. Precis som de flesta av oss. Och första meningen i hennes efterord lyder:

Alla människor har en berättelse.

Det är så sant. Tyvärr är det tråkigt att den här boken är så fruktansvärt dåligt korrekturläst. Jag hänger upp mig på sånt, det förstör min läsupplevelse. Och Annas, för hon klagade högt under sin läsning. Det är verkligen synd, för annars är det ju en intressant historia om en tuff uppväxt och ett kort och hårt liv som ung artist. Men liksom… vad är en fammelmorfar, till exempel..?

Fammelmorfar

Fammelmorfar – vad är det?

 

Det totala Toffelomdömet blir medel – korrekturfelen drar ner omdömet rejält.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Tokigt och slugt där ute

Ett omvärldsspanande inlägg.


 

klubba och lagbokHär sitter jag i min rövarkula och där ute händer det minsann saker. Alldeles nyss läste jag att Helge Fossmo, du vet pastorn i Knutby, har fått sitt livstidsstraff tidsbestämt till 24 år. Helge Fossmo blev dömd 2004 för anstiftan till mord och mordförsök på sin fru och på sin älskarinnas make. Den som utförde dåden var den så kallade Barnflickan, Sara Svensson (hon heter säkert nåt annat nu). Sara Svensson hamnade i rättspsykiatrisk vård i Stöllestan efter att ha pratat med bebisröst på rättegången (jo, jag lyssnade) och är redan fri sen länge. Helge Fossmo blev för övrigt även åtalad för att ha mördat sin första fru 1999, men frikändes. Pastorn har suttit i minst tio år (häktningstiden räknas väl in också). Om han avtjänar två tredjedelar av sitt straff innebär detta att han kan bli villkorligt frigiven 2020. Nog tror jag på syndernas förlåtelse, men i vissa fall tycker jag nog att synderna ska ta lite längre tid att förlåta. Inget av detta kännas bra: en mördare som döms till vård och en som bett mördaren utföra dåden blir frisläppt inom en snar framtid… Det är tokigt, i mina ögon. Och chefsåklagarens. Han har nämligen överklagat.

BakelittelefonPå mitt förra jobb satt jag i kontorslandskap, kan man säga. Eller vi var sex personer i ett och samma rum, det var trångt, dålig luft och fullt av farliga sladdar på golvet. Att prata ostört i telefonen var omöjligt. Man försökte klättra ut till trapphuset för att prata, men där var mottagningen så dålig att samtalen ofta bröts. Fast jag jobbade i en gammal kexfabrik. Psykiatrins Hus i Uppsala är ett nybygge som ofta har kritiserats. Den här gången kommer kritiken från facket och gäller hotad sekretess eftersom läkarna sitter i kontorslandskap. Facket har anmält det hela till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Det som gäller för sekretess är att bara de som jobbar med en viss patient ska ha tillgång till information om sagda patient. Som det är nu ska därför sån information hanteras i så kallade tysta rum. Fast såna finns det inte så gott om och dessutom är rummen ofta inte utrustade med datorer heller, enligt facket. Ledningen säger sig ha utfört ett antal åtgärder för att det ska bli bättre och välkomnar IVO:s inspektion och utredning. Det är tokigt med kontorslandskap, men slugt med en inspektion och utredning i det här fallet, tycker jag.

RolleiflexkameraNär vi nu ändå är på jobbet… Jag läste om en undersökning som Sveriges Radio har gjort om chefer som filmar för att hålla koll på personalen. Allt fler ansöker om kameraövervakning på arbetsplatser. Kamerorna ska användas för att förhindra brott, men SR:s undersökning visar alltså att cheferna spinkar på sina anställda i stället. Det är ju inte så roligt om man går på toa, till exempel, och chefen kollar på via streamad film. Men har man inget att dölja, så… Äh, kameraövervakning ska användas för att bekämpa brott, anser jag, inte för att kontrollera vad den egna personalen har för sig. Tokigt, alltså.

Kraschad datorskärmI det offentliga lokala rummet beslutade våra kommunpolitiker att IT för Uppsala kommun ska upphandlas. Men efter valet blev det en ny politisk majoritet. Och enligt den tillträdande ordföranden i kommunstyrelsen ska man riva upp beslutet om IT-upphandlingen. Idag använder de flesta av oss datorer även i tjänsten. Det är många problem som kan uppstå. De ska lösas nära, är min uppfattning. Ibland kan det nämligen vara svårt att ens beskriva sitt problem för en IT-person utan att visa. Det var ett slugt beslut att riva upp ett tokigt beslut, enligt mig.

skrikande barnI Metropolen Byhålan reagerar polisen snabbt ibland. Igår kväll larmades polisen till ett flerfamiljshus där ett gråtande barn hörts skrika på hjälp. Vid framkomsten kunde farbror Blå emellertid konstatera att det var en mamma som klippte håret på en liten son som uppenbarligen hellre ville vara långhårig. Visserligen synd om klippningen gjordes mot pojkens vilja, men man får väl ändå säga att mamma har sista ordet så länge barnet är runt fem år. Att polisen snabbt ryckte ut på larmet var lika slugt!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »