Posted in Diskutabelt, Krämpor, Personligt, TV, Vänner, tagged 1990-talet, 2000-talet, andra bullar, apotek, Apple, assistans, ärende, batteri, bita ihop, Dagens Nyheter, drömma, dum, element, fastna, färdig, förändring, förinställd, förklara, fikabröd, flerfamiljshus, formgivning, foto, fredagseftermiddag, fri, funktion, go-fika, granska, grilla, gulla, helt bortkastat, hemmafronten, historia, hjärncell, hus i skogen, huvudvärk, icke pedagogiska människor, inte så utvecklingsbar, internt skämt, intranät, intruera, iOS9, iPhone 5, jobb, kassa, katastrof, känna ett stort motstånd, kollega, komma ihåg, kontakt med trådlöst nätverk, kostsam, ladda ur, långsamt, massor att göra, mjukvara, mobilnät, mobiltelefoni, natt, obegripligheter, orsaka kö, plånbok, restaurang, rosa soluppgång, sagor, Samsung, söka igenom alla fickor, scanna, signal, skillnad, skiss, smart, snäll, sociala medier, stämma, stänga av vissa inställningar, stängd, storverk, superbra dag, svag, tanka, tålmodig, text, tisdag, trycksaksproduktion, tvätta, underverk, uppdatering, varna, världshistorien, Veckans brott, verk, verkligt, vimsig, vimsmaja, webb, wi-fi, wi-fi-assistans, Willys, Willys-kort on 27 oktober 2015|
4 Comments »
Ett verkligt inlägg om mer assistans, obegripligheter i tillvaron och… andra bullar.
Jag behöver ingen wi-fi-assistans.
Det var väl inte det allra smartaste av mig att starta en uppdatering av min mobil i morse innan jag skulle åka och jobba. iOS 9.1 aviserades redo att installeras och jag tryckte OK. Sen tog det sin lilla tid. Men jag hann! Jag tycker att batteriet till min iPhone 5 börjar ladda ur lite väl snabbt den senaste tiden. Kanske har det att göra med att mobilen börjar bli gammal. Närmaste kollegan på jobbet tipsade mig om att kolla om jag kunde stänga av vissa inställningar. Det har jag gjort, utan att det blev nån större förändring. I morse hann jag läsa på DN om en annan funktion som drar ur batteriet och som känns ganska onödig. Det handlar om wi-fi-assistans. Den kan vara bra för en del, sämre för andra och går ut på att växla från wi-fi till mobilnät om wi-fi-signalen/kontakten med det trådlösa nätverket är svag. Inställningen kom med uppdateringen iOS9 och den är förinställd i på-läge. Så jag har dragit av den nu så får vi se om det gör nån skillnad på batteriladdningen. Klickar du på länken ovan hittar du instruktioner för hur du stänger av funktionen. För övrigt är Apple stämt för funktionen. De som har stämt Apple menar att företaget inte har varnat för att funktionen kan vara kostsam. En liknande funktion finns på Samsungmobiler, för övrigt. Oavsett utgången kan funktionen säkert vara bra för några och inte lika bra för andra. Jag har, som sagt, stängt av den.
Du fattar skissen, va’?
Jag vaknade till en rosa soluppgång i morse, men kunde inte ta några fina bilder – det är för många flerfamiljshus i vägen. Jaa, jag drömmer fortfarande om mitt lilla hus i skogen, fritt från grillande, gullande och nattvättande personer. Trots mobiluppdateringen var jag på jobbet två minuter i åtta. Min kollega har haft lektion med mig både igår eftermiddag en stund och idag kring formgivning av de texter vi granskar. Jag är nog inte så utvecklingsbar som jag trodde mig vara, för jag känner ett stort motstånd inför att lära mig detta. Det är som om jag blev färdig med trycksaksproduktion på 1990-talet. På 2000-talet har jag jobbat mer med webb, intranät och sociala medier. Men, jag biter ihop och förhoppningsvis fastnar nånting. En del kommer jag faktiskt dessutom ihåg, tro det eller ej, för allt har inte ändrats sen 1999 i mjukvaran. Kollegan är mycket tålmodig och snäll, trots att jag vet att h*n har massor att göra för egen del. Det funkar i alla fall att h*n instruerar mig via en trycksak som h*n ändå ska göra, så helt bortkastat är det ju inte. Men långsamt… För att hjälpa mig lite på traven ritade h*n den oerhört tydliga och förklarande illustrationen här till höger. Eh hum jaaa… Du får berätta i en kommentar till det här inlägget om du fattar! (Skissen är ett internt skämt oss emellan som illustrerar hur icke pedagogiska människor förklarar ett visst element.)
Många bullar små behövs för en go-fika.
Efter jobbet svischade jag först och tankade och sen in och ut i Tokerian. Det roligaste jag handlade var fikabröd till i morgon. Jag äter ju numera endast fikabröd en gång i veckan, vanligen på fredagseftermiddagar på jobbet. Men på fredag blir det ingen go-fika på jobbet, för då är restaurangen stängd. Vilken tur att jag får besök av Elliott och hans mormor i morgon! Det legitimerar go-fika fast på hemmafronten. Dagens shopping höll emellertid på att sluta i katastrof. När jag kom fram till kassan hittade jag inte mitt Willys-kort som jag dragit för att kunna scanna. Maj gadd, vimsmajan orsakade kö när hon sökte igenom alla fickor. Sen sprang hon bort till apoteket, där hon först varit in ett ärende. Men som i de flesta Saga Norén länskrim Malmö sagor slutade även denna lyckligt. Kortet återfanns – om än på fel plats i plånboken…
Nä. Den här tisdagen lär inte gå till världshistorien – eller till nån sorts historia överhuvudtaget – som nu superbra dag. Jag har varken gjort storverk eller underverk, bara varit dum och vimsig. Frågan är om det bästa verk jag har gjort idag var uppdateringen av mobilen och avstängningen av wi-fi-assistansen. Huvudvärk har jag däremot fått under eftermiddagen. Hjärncellen har antagligen fått jobba för hårt idag. Kanske blir det för mycket för den om jag tittar på Veckans brott klockan 21..?
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Diskutabelt, Familj, Film, Personligt, TV, Vänner, tagged A boy like her, Agatha Christie, annan form, ångra, badankor, bättre, behandling, blåsa, blött, bokskatt, bra kombo, De sju urens mysterium, deckare, dokumentärfilm, drabbats, extrem, farlig, fängelse, födelsedag, förfrågan, fri, fynda, Hagamannen, hämnas, höstdag, hushållsarbete, införskaffa förnödenheter, ingen populär person, jaga, jakt, Jan och Katja jagar en kista, järn, jubla, kalufs, känna igen, kök, köpa, kille, lägga huvudet i nåns kompetenta händer, littertur, matinköp, människa, mer kostsamt, mottagare, norrut, onsdag, oroa, paket, på toppen, pengar till körkort, perfekt väder, permis, pizza, plan, plats, present, problem, säga nej, shopping, skumt väder, slafsa, släppt, sommarregn, spara, störa, sticka ut, straff, stryka, strykbräda, Sverige, Sveriges Television, tillägg, tvätt, Umeå, utbildning, utflykt, varm, villkorligt frigiven on 28 juli 2015|
2 Comments »
Ett jagande inlägg i vilket Tofflan också lägger huvudet i nåns kompetenta händer.
Ett svart paket och ett grönt…
När det gäller födelsedagar brukar jag inte ha nåt problem att komma på presenter. Problemet ligger för det mesta i att jag inte har möjlighet att köpa det jag vill, men det är en annan historia. Igår gav jag mig ut på presentjakt mitt på dan. Jag hade en viss plan – och faktum är att slutresultatet blev bättre (och rätt mycket mera kostsamt…) än jag tänkt. Nu tror jag inte att mottagaren jublar åt paketen, så ett litet tillägg i annan form blir det också.
Vädret var skumt igår. Det var varmt, men blåsigt, lite som en höstdag. Nån strykning blev inte gjord. I stället samlade jag på mig mer tvätt som jag ska försöka slänga över strykbrädan senare idag. Mitt på dan ska jag göra en liten utflykt för att införskaffa förnödenheter, så bräda och järn åker väl inte fram förrän till kvällen. Idag är det lite mer blött ute än igår, så det är ett perfekt väder för att mysa inomhus och läsa böcker hushållsarbete.
Man kan nästan ha med sig badankor när man går ut numera…
Nysnaggad fotade jag mig själv i bilen.
Framåt kvällen hade jag en träff med ett av ”mina” M. Det var skönt att få lägga huvudet i hennes kompetenta händer och bli av med lite kalufs. Men ganska mycket är sparat på toppen, så att säga. I min situation är det inte så smart att vara extrem på nåt sätt och sticka ut för mycket. På hemvägen köpte jag med mig en pizza som jag slafsade i mitt i mitt kök. Den var god, men alldeles för stor.
Senare på kvällen blev det lite TV och en väldigt bra dokumentärfilm samt läsning. Jag gillade att jag kände igen såväl platser som människor i den Maria Lang-bok jag fyndade i Nora. Efter den har jag gripit mig an en Agatha Christie-deckare ur den bokskatt jag fick av vännen Agneta. Det är en sån bra kombo – sommarregn och deckare.
Jag fick en liten förfrågan om jag ville tillbringa onsdagen med en kille, men det kom lite hastigt på och jag har eventuellt annat för mig. Fast nu börjar jag nästan ångra att jag sa nej…
I min lilla värld händer inget mer spännande än presentinköp, hårklippning och matinköp. Utanför sker det helt andra saker. I morse har Hagamannen släppts ur fängelse. Jag kan inte låta bli att undra hur det ska gå. Han är ju ingen populär person och visar han sig i Umeå tror jag att det finns risk att människor som drabbats vill hämnas. Mannen har suttit nio år i fängelse, men jag läste nånstans att han inte kunde få permis under fängelsetiden för att han ansågs för farlig. Hur det ska gå nu när han är fri kan man ju då undra. Enligt SvT ska han få fortsatt ”behandling” och hans frigivning är villkorlig efter att han har avtjänat två tredjedelar av sitt straff. Vidare ska Hagamannen tydligen norrut i Sverige för att börja en utbildning. För denna utbildning ska han också få pengar till körkort, enligt SvT. Det är mycket i detta som både stör och oroar mig.
Vad händer hos DIG idag??? Skriver du några rader i en kommentar och berättar blir jag glad!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Diskutabelt, Ironi, Personligt, tagged 1980-talskampanj, affär, Anders Behring Breivik, annorlunda, avslöja, åtalas, återfall, övergå mitt förstånd, besöka, beskriva, betala skadestånd, blicka åter, brödtext, brittiska prinsar, cool, Corren, dagsböter, där uppe, dom, erfara bittert, fantastisk, favoritfärg, förbereda terrordåd, förbud, förringad av samhället, finka, fri, frihet, granne, gummipil, Hagamannen, hårfärg, hög risk, hösnuva, hittade inget, jaga, kluvet förhållande, konstatera, Kriminalvården, kung, kvinnor, kvinnor kan, läsa, lockigt mellanbrunt hår, mamma, man, marginaliserad, mörda, men, mild, misstag, Motala, Motala tidning, närkontakt, notis, nysa, orange, orangehåriga, päronformad kropp, personalrum, planer, planera, prins Charles, prins Harry, prins William, rödhåriga, rubrik, sexualbrott, sjukhus, skriva, släppas, snäll, sommar, son, speciella, Steve Easton, stjäla, stjäla kläder, stjäla värdesaker, täppt i näsan, tingsrätt, Trosmannen, trosor, Umeå, utfall, vad mer, Västerbotten-kuriren, villkorlig, vit rödhårig man on 13 maj 2015|
Ett inlägg om några män och en kvinna.
Jag hade tänkt skriva typ
dessa fantastiska män
eller nåt i den stilen i rubriken. Men grejen är att jag ju inte tycker att männen jag ska skriva om är särskilt fantastiska. Rubriken hade låtit ironisk vad gäller en del av männen.
Orange… Rödhåriga – är de marginaliserade och förringade i samhället?
MEN… Att rödhåriga är lite… speciella… har vi som haft närkontakt med dem fått erfara… bittert, för somliga. (Fast jag skulle snarare kalla dem orangehåriga och orange är ju, som bekant min favoritfärg. Därmed har jag avslöjat att jag har ett kluvet förhållande till orange.) Hur som helst, att just hårfärgen låg bakom planerna på att mörda två brittiska prinsar tycker jag låter helt sjukt! En brittisk rödhårig man planerade att mörda prins Charles och prins Willie… William – så att rödhårige prins Harry kunde bli kung. Skälet är att mordplaneraren känner sig marginaliserad och förringad av samhället som vit, rödhårig man. Samtidigt har han jämfört sig med Anders Behring Breivik… Mannen är nu åtalad för att ha förberett ett terrordåd. Hoppas han stoppas i finkan en lång stund.
En som däremot snart blir fri är den så kallade Hagamannen. Om två månader släpps han, men Umeå, där han härjade, har förbjudit honom att besöka staden och dess kranskommuner. Förbudet gäller hans första år i frihet. Enligt Västerbotten-kuriren anser Kriminalvården att risken är hög att Hagamannen begår sexualbrott igen. Och han släpps alltså fri i sommar… Det finns ju liksom andra kommuner än Umeå där han kan härja. Hur kan man släppa Hagamannen fri om risken är hög för återfall? Det övergår mitt förstånd! (För övrigt finns det en Hagaman i Förorten, men det är en SNÄLL person!)
Trosmannen är dömd.
En annan brottsling är den så kallade Trosmannen i Metropolen Byhålan. Han stal 50 par trosor och nu har han fått sin dom. Mannen klarar sig undan med villkorligt och 30 dagsböter. Men han ska också betala 500 kronor i skadestånd till en granne för att han stulit ett tiotal trosor av henne. Den milda (?) domen beror på att tingsrätten inte tror på återfall här.
En som inte har fått återfall men ett visst utfall är 51-årige Steve Easton. Han har lidit av vad han trodde var hösnuva i 44 år. Men häromdan nös han så förskräckligt, uppenbarligen, för ut ur näsan flög en gummipil. Hans mamma berättade att hon tagit sonen till sjukhus som sjuåring för att de trodde att han hade fått i sig nåt. Men eftersom man inte hittade nåt trodde sjukhuset att det var ett misstag. Steve Easton är ganska cool och beskriver hur han känner sig så här:
Jag känner mig inte alls annorlunda. Jag undrar vad mer som kan finnas där uppe?
Äpplen och päron… Men den kvinnliga tjuven hade päronformad kropp.
Kvinnor då? Brukar man inte säga
Kvinnor kan
efter den gamla 80-talskampanjen? Jorå, i alla fall om vi blickar åter till Metropolen Byhålan. I Byhålenytt läser jag rubriken
Tumult när kvinna stal kläder
Fast… när jag läser notisen hittar jag ingenstans i brödtexten att hon stal kläder. Det står att kvinnan försökte stjäla värdesaker ur ett personalrum, inte kläder ute i affären.
För den som planerar att jaga nästan-tjuven beskrivs hon enligt Byhålebladet ha…
[…] lockigt mellanbrunt hår och päronformad kropp […]
”Tumult när kvinna stal kläder” Fast hon stal ju inga kläder, Corren!
Män kan och kvinnor kan är bara att konstatera.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Familj, Personligt, tagged dörr, det eviga, fri, intervju, längta, mörker, mejl, nytt jobb, sömn, somna, vakna, vårsol on 10 februari 2015|
Posted in Diskutabelt, Familj, Personligt, TV, tagged absurd, bröllopsfest, bröllopsnatt, döma ut, dumhet, engagerad, erkänna, experiment, Expert, fängslande, fågelholk, förbannad, förförd, fotografering, framtid, fri, göra sig i ordning, Gift vid första ögonkastet, gifta, gifta sig i TV, glo, heterosexuella par, hitta, inte rättvist, inte träffat varandra, kär, kärlek, kärlek till kärleken, kolla av, koncept, livet, matcha, missa början, osäker, par, sätta stopp för, se för ung ut, skilja sig, skräp-TV, sovrum, Sveriges Television, SVT Flow, urbota dumt, vigsel on 30 januari 2015|
Ett inlägg om en TV-serie.
Ibland är jag rätt snabb på att döma ut människor, saker och ting innan jag har kollat av dem. Detta gjorde jag till exempel om TV-programmet Gift vid första ögonkastet. Det har tidigare enbart visats på SvT Flow, men har nu börjat visas på SvT1. Igår kväll fastnade Fästmön och jag för den andra delen i serien. Och det var fängslande, må jag säga… Två fågelholkar låg i sovrummet och glodde på tre par som gifte sig på TV. Tre par, där ingen hade träffat varandra innan de sågs vid vigseln.
Deltagarna i Gift vid första ögonkastet.
Vi kom in i programmet lite sent, så vi missade början. Där fick man se hur paren var för sig gjorde sig i ordning för vigseln. Därefter följde vigslarna, bröllopsfesten, fotograferingen och så avslutades det med bröllopsnatten. Den fick vi inte se.
Konceptet är följande: så kallade experter (ja, du vet ju vad jag tycker om tekniska sådana…) matchar ihop tre heterosexuella par. Ingen har träffats innan vigslarna. Under fyra veckor ska de leva som gifta. Om kärlek inte har uppstått då är de fria att skilja sig.
Alltså jag tycker att det här är urbota dumt! Jag blir snudd på förbannad. Jag har själv velat gifta mig med Anna i X antal år, men livet har satt stopp för det på olika sätt. Och här kommer tre par och bara får ”allt” i samband med detta. Tre par, som inte ens är kära i varandra. Men livet är inte rättvist, det har vi ju konstaterat både en och 25 gånger.
Det här är riktig skräp-TV. Men fasen så fängslande! Ja, jag erkänner, det ÄR fängslande. Kanske är jag bara fascinerad över människors dumhet att gå med på det här experimentet. Eller så är jag lite förförd av kärlek till kärleken. Jag blev engagerad direkt. En person såg alldeles för ung ut och ett pars framtid dömde jag ut genast (de kändes för osäkra som människor), men ett eller kanske två par hittar eventuellt fram till kärleken i detta absurda. Vi får se. Jag är trots allt inte så förförd att jag tänker se nästa avsnitt…
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Diskutabelt, Personligt, tagged anmälningar, apparat, avbetalningsnivå, betala lite mer, bindningstid, Dagens Nyheter, datamängd, direkt, fårskalle, företag, fri, frihet, högre månadskostnad, innehåll, iPhone 6, klaga, klagomål, Konsumentverket, kontant, kund, kundärenden, lägre pris, låst, locka, månad, månadskostnad, medge, messa, missnöje, mobilabonnenmang, mobiltelefoni, operatör, pris, reklam, ringa, Samsung Galaxy Alpha, samtal, samtalsminut, sätta ihop, shopping, smart drag, sms, sommar, surfa, svenskar, Tele 2, Telekområdgivarna, Telia, Thomas Ekman, tjänstemobil, tusenlappar, uppsägnignstid, utnyttja en bråkdel, vänligast, VD, visstidsanställning on 21 november 2014|
Ett inlägg om mobiltelefoni.
Inga fårskallar.
Massor av svenskar är missnöjda med sina mobilabonnemang. Det tredje kvartalet i år ökade antalet ärenden hos oberoende konsumentrådgivaren Telekområdgivarna med 50 procent jämfört med förra året. Det kunderna klagar mest på är mobiltelefoni och dess bindnings- och uppsägningstider. Till Konsumentverket har det kommit in 634 anmälningar kring detta förra året. Ett företag som nu väljer att ta bort bindningstiderna är Tele 2.
Tele 2 är inga fårskallar, reklamen till trots, utan ett smart företag. Man granskade alla inkomna klagomål från 2012 och fann att det var ett stort missnöje bland kunderna kring mobilabonnemangen. Bindningstiderna var det kundärendena främst rörde sig om. Tele 2 har haft 50 olika abonnemang, men ändå tyckte 37 procent av kunderna att det var svårt att hitta nåt abonnemang som passar. Därför bestämde sig Tele 2 för att från och med igår avskaffa alla bindningstider. Det är kunden själv som väljer abonnemangets innehåll och storlek på datamängd, samtal och sms.
Idag är det vanligast att man köper en mobil och samtider binder sig till ett abonnemang hos en teleoperatör i 24 månader. Vi kunder har lockats med olika månadskostnader och avbetalningsnivåer. Genom att förbinda oss att vara kund har vi troligen fått ett lägre pris på mobilen. Så var det för mig sommaren 2013. Efter avslutad visstidsanställning lämnade jag tillbaka min tjänstemobil och behövde därför köpa en ny privat. Min intention var att köpa en ny mobil och betala den kontant för att slippa andra månadsavgifter än för själva abonnemanget. Men det hade jag förlorat många sköna tusenlappar på. Därför betalade jag en viss del kontant och förband mig att vara kund hos Telia i 24 månader till en månadskostnad av 349 kronor. I det abonnemanget ingår 1 500 fria sms, 1 500 fria samtalsminuter och 6 GB datamängd.
Men åter till Tele 2. Här råder nu alltså valfrihet. Men påverkar inte det priset på mobilerna? VD Thomas Ekman sa så här igår:
Priset kan skilja sig åt från modell till modell precis som i dag.
Eh jaaa… Men priset, blir det inte högre på själva apparaterna om bindningstiderna tas bort? Jo, idag medger Tele 2 det.En iphone 6 får en högre månadskostnad om 60 kronor och en Samsung Galaxy Alpha får man betala 27 kronor mer för. VD Thomas Ekman säger i Dagens Nyheter:
Man får värdera det mot friheten att inte vara låst vid ett abonnemang eller en operatör.
Personligen tycker jag att Tele 2 gör ett smart drag. Jag vill hellre sätta ihop mitt abonnemang själv och jag vill fortfarande betala lite mer kontant/direkt för mobilen om jag köper en. Det abonnemang jag har idag är bra, men jag utnyttjar en bråkdel av det. Hur mycket jag skulle ringa, messa och surfa för varje månad hade jag liksom ingen aning om när jag köpte telefonen och tog abonnemanget. Det har jag nu. Min bindningstid går ut i sommar och kanske är det då också dags att köpa en ny mobil. Om det bllir Tele 2 nästa gång? Tja, vem vet… Fårskallar är de definitivt inte!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Familj, Personligt, Vänner, tagged 10 000, award, bil, Bollhuvudet, chef, död, doktor, erkänna, fri, gott humör, gripande läsning, hjärtat i halsgropen, insida, kollega, lång, mamma, manus, mellan raderna, mobiltelefoni, morgon, natt, otrogen, otrohet, postbox, skammens rodnad, skitirriterad, slut, sms, solen har fläckar, strategi, trilogi, turbulent, uppspelt, utsida, vakna on 13 november 2014|
Posted in Böcker, Diskutabelt, Personligt, Puckon, Vänner, tagged administration, arbetslöshet, arbetssökande, ändra regler, baktanke, bästa behöva, bokpaket, Bring, Dagens Nyheter, dalar, dörr, fri, göra nåt tillsammans, göra skillnad på skit och pannkaka, handläggare, i alla lägen, isolering, kamp, käfta emot, lördag, lista, nej, NIX-registret, omtanke, paus, pojke, prenumerera, problem, rapportera, rastlöshet, rädsla för folkmassor, säljare, sökta jobb, sociala medier, sorg, toppar, torsdag, tufft, Tweetdeck, Twitter, vägmärken, vän, värmande ord, verktyg on 23 oktober 2014|
2 Comments »
Ett hissis och dissis inlägg.
Det är torsdag och jag har bestämt att fortsätta rapportera om toppar och dalar de senaste dagarna. Den här gången kallar jag topparna Omtanke och dalarna Baktanke. Och svårare än så här är det inte att få fram denna lista:
Omtanke
Baktanke
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Diskutabelt, Personligt, tagged "Barnflickan", anställd, anstiftan till mord, arbete, arbetsplats, älskarinna, åtalad, åtgärder, överklaga, barn, bättre, chef, chefer, chefsåklagare, dator, dålig luft, dålig mottagning, dömas till vård, fack, farlig, förhindra brott, filma, flerfamiljshus, fri, frisläppt, fru, gå på toa, golv, gråtande barn, ha sista ordet, häktningstid, hålla koll, Helge Fossmo, heta, information, inget att dölja, inspektion, Inspektionen för vård och omsorg, It, IT-upphandling, IVO, jobb, kameraövervakning, kexfabrik, klättra ut, klippa håret, Knutby, kommunpolitiker, kommunstyrelsen, kontorslandskap, kritiserats, larm, läkare, långhårig, lösas nära, ledning, livstidsstraff, lokalt, lyssna, make, mamma, mörda, mördare, mordförsök, mot pojkens vilja, Motala, ny politisk majoritet, nybygge, offentligt rum, pastor, patient, personal, polis, prata med bebisröst, prata ostört, problem, Psykiatrins hus, rättegång, rättspsykiatrisk vård, rövarkula, reagera, riva upp beslut, rycka ut snabbt, samtal, Sara Svensson, sekretess, skrika på hjälp, sladd, slugt, son, spinka, straff, streaming, svårt att beskriva, Sveriges Radio, synd, syndernas förlåtelse, telefoni, tidsbestämt straff, tillträdande ordförande, tjänst, tokigt, trapphus, trångt, tysta rum, undersökning, Uppsala, Uppsala kommun, ute, utföra dåden, utredning, Vadstena, val, villkorligt frigiven, visa on 22 oktober 2014|
Ett omvärldsspanande inlägg.
Här sitter jag i min rövarkula och där ute händer det minsann saker. Alldeles nyss läste jag att Helge Fossmo, du vet pastorn i Knutby, har fått sitt livstidsstraff tidsbestämt till 24 år. Helge Fossmo blev dömd 2004 för anstiftan till mord och mordförsök på sin fru och på sin älskarinnas make. Den som utförde dåden var den så kallade Barnflickan, Sara Svensson (hon heter säkert nåt annat nu). Sara Svensson hamnade i rättspsykiatrisk vård i Stöllestan efter att ha pratat med bebisröst på rättegången (jo, jag lyssnade) och är redan fri sen länge. Helge Fossmo blev för övrigt även åtalad för att ha mördat sin första fru 1999, men frikändes. Pastorn har suttit i minst tio år (häktningstiden räknas väl in också). Om han avtjänar två tredjedelar av sitt straff innebär detta att han kan bli villkorligt frigiven 2020. Nog tror jag på syndernas förlåtelse, men i vissa fall tycker jag nog att synderna ska ta lite längre tid att förlåta. Inget av detta kännas bra: en mördare som döms till vård och en som bett mördaren utföra dåden blir frisläppt inom en snar framtid… Det är tokigt, i mina ögon. Och chefsåklagarens. Han har nämligen överklagat.
På mitt förra jobb satt jag i kontorslandskap, kan man säga. Eller vi var sex personer i ett och samma rum, det var trångt, dålig luft och fullt av farliga sladdar på golvet. Att prata ostört i telefonen var omöjligt. Man försökte klättra ut till trapphuset för att prata, men där var mottagningen så dålig att samtalen ofta bröts. Fast jag jobbade i en gammal kexfabrik. Psykiatrins Hus i Uppsala är ett nybygge som ofta har kritiserats. Den här gången kommer kritiken från facket och gäller hotad sekretess eftersom läkarna sitter i kontorslandskap. Facket har anmält det hela till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Det som gäller för sekretess är att bara de som jobbar med en viss patient ska ha tillgång till information om sagda patient. Som det är nu ska därför sån information hanteras i så kallade tysta rum. Fast såna finns det inte så gott om och dessutom är rummen ofta inte utrustade med datorer heller, enligt facket. Ledningen säger sig ha utfört ett antal åtgärder för att det ska bli bättre och välkomnar IVO:s inspektion och utredning. Det är tokigt med kontorslandskap, men slugt med en inspektion och utredning i det här fallet, tycker jag.
När vi nu ändå är på jobbet… Jag läste om en undersökning som Sveriges Radio har gjort om chefer som filmar för att hålla koll på personalen. Allt fler ansöker om kameraövervakning på arbetsplatser. Kamerorna ska användas för att förhindra brott, men SR:s undersökning visar alltså att cheferna spinkar på sina anställda i stället. Det är ju inte så roligt om man går på toa, till exempel, och chefen kollar på via streamad film. Men har man inget att dölja, så… Äh, kameraövervakning ska användas för att bekämpa brott, anser jag, inte för att kontrollera vad den egna personalen har för sig. Tokigt, alltså.
I det offentliga lokala rummet beslutade våra kommunpolitiker att IT för Uppsala kommun ska upphandlas. Men efter valet blev det en ny politisk majoritet. Och enligt den tillträdande ordföranden i kommunstyrelsen ska man riva upp beslutet om IT-upphandlingen. Idag använder de flesta av oss datorer även i tjänsten. Det är många problem som kan uppstå. De ska lösas nära, är min uppfattning. Ibland kan det nämligen vara svårt att ens beskriva sitt problem för en IT-person utan att visa. Det var ett slugt beslut att riva upp ett tokigt beslut, enligt mig.
I Metropolen Byhålan reagerar polisen snabbt ibland. Igår kväll larmades polisen till ett flerfamiljshus där ett gråtande barn hörts skrika på hjälp. Vid framkomsten kunde farbror Blå emellertid konstatera att det var en mamma som klippte håret på en liten son som uppenbarligen hellre ville vara långhårig. Visserligen synd om klippningen gjordes mot pojkens vilja, men man får väl ändå säga att mamma har sista ordet så länge barnet är runt fem år. Att polisen snabbt ryckte ut på larmet var lika slugt!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Familj, Film, Personligt, TV, tagged blodig, den riktige mördaren, desperat, det förflutna, dominera, fängelsestraff, fri, hämnd, inte trovärdig, kittla spänningsnerverna, korkad, kvinnor, lärare, lås och bom, litteratur, man, martyr, privatdeckare, sambo, söndag, sexobjekt, Sjuan, skadad, TV-tablå, Varg Veum: Skriften på väggen on 23 juni 2014|
2 Comments »
Ett inlägg om en film.
Lite spänning önskar man sig då och då, framför allt från TV. Det var först igår, på söndagen, som vi hittade nåt i TV-tablån som vi trodde skulle vara sevärt. Sjuan visade Varg Veum: Skriften på väggen (2010). Jag har inte varit så förtjust i tidigare Varg Veum-filmer, men var desperat efter nåt som kittlade mina spänningsnerver. Frågan är om filmen gjorde det.
Det har gått några år sen sist. Varg Veum jobbar inte längre som privatdeckare. Han håller på att bli sambo och har fått tjänst som lärare. Då kommer hans förflutna ikapp honom. En man, som han sett till kom bakom lås och bom, blir fri från sitt fängelsestraff. Han har skrivit en bok om händelserna. Och han söker upp Varg Veum för att få hämnd? Eller hitta den riktige mördaren?
Det här hade kunnat vara bra. Men precis som i alla tidigare Varg Veum-filmerna jag har sett är det männen som dominerar. Kvinnorna är reducerade till sexobjekt – och/eller korkade. Jag gillar inte det. Karaktärerna känns inte trovärdiga. Varg Veum blir nån sorts martyr i mitten. Och hur skadad han än är ser han till att bli ännu mer blodig.
Fästmön övergick snart till att läsa sin bok. Jag tittade till slutet, men det var en allt annat än bra film.
Toffelomdömet blir lågt.
Livet är kort.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 