Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘TT-artikel’

Ett ekonomiskt inlägg.


 

Ibland får en betala dem som vi skyldiga äro ganska så snabbt. Jag höll på att klämma av två av Fästmöns fingrar igår i min fjärrstyrda bilruta. Som tur är sitter fingertopparna kvar, men en nagel börjar anta en blåaktig ton. Eh ja… Det var ju inte meningen… Fast som plåster på klämda fingrarna bjöd jag min kära på middag. På McDonald’s. Det är vad min plånbok tillåter.

För den som har mycket pengar i sin plånbok – eller i sin madrass – är det snart dags att byta ut dem. Om de är sedlar, vill säga. Den första oktober kommer de nya 20-, 50- och 1 000-kronorssedlarna samt en helt ny 200-kronorssedel, nämligen. Gamla sedlar fortsätter visserligen att vara giltiga, men bara till och med den 30 juni nästa år (2016). Nästa år kommer också nya hundringar och femhundringar och nya mynt. Bland annat kommer tvåkronan tillbaka. Guldtian är kvar. Gamla hundringar, femhundringar och mynt slutar gälla som betalningsmedel från och med den 1 juli 2017.

nyasedlar

Gamla sedlar ska bytas ut mot nya – genom att handla.


Men det är ju vissa problem
när nya sedlar ska ”bytas ut”. Över hälften av våra bankkontor i Sverige hanterar ju inte kontanter. Alltså 852 kontor är kontantlösa. Gissningsvis ”byter en ut” sina gamla pengar genom att handla för dem. Det känns ju… inte helt OK. Att vi ska handla för över 300 miljoner i sedlar och två miljarder i mynt, som är de pengar som ska ”bytas ut”…

Ett annat problem är den nya 200-kronorsedeln. Den ska till en början bara finnas i bankomater på vissa orter i Sverige. Vi som bor i Uppsala, till exempel, får åka till Enköping eller Stockholm om vi vill ta ut tvåhundringar. Företaget Bankomat vill testa tekniken i begränsad skala, enligt en TT-artikel.

Tvåkrona

Jag får väl göra mig av med min gamla tvåkrona… Äh, jag sparar den! Det kan ju bli annat värde än två spänn i den senare.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett smått fundersamt inlägg om gråt av olika slag.


 

tårar

Att gråta är hemskt, men efter ett tag tycker jag att det känns bättre.

I morse läste jag en TT-artikel om att en faktiskt mår bättre när en har gråtit. I alla fall om en ska tro på holländska forskare som har gjort en studie på 60 lättrörda personer. Deltagarna fick se två sorgliga filmer och gradera sitt humör före samt tre gånger efteråt. Resultaten visade att knappt hälften grät och förstås mådde sämre direkt efter filmvisningen. Efter 20 minuter låg humöret på samma nivå som innan. Och efter en och en halv timme mådde de till och med bättre. Vad det beror på utredde inte forskarna. Men kanske kan det vara så att det helt enkelt är bra att gråta..? Personligen avskyr jag att gråta, samtidigt som jag vet att jag faktiskt mår bättre efteråt. Vad tycker DU om att gråta???

Tofflan 8e plats Uppsalas mest besökta privata bloggar

Den här bloggen låg på en hedrande åttonde plats idag strax före lunch.

Att ligga i topp är inte alltid en välsignelse. Men Uppsala kommun har hamnat på tionde plats på en lista över hur bra kommunerna är på att nå sina användare på Fejan. Men Enköpings kommun är faktiskt bättre och hamnar på andra plats, nåt som nämns liksom i andra hand i lokalblaskan. Hur kunde Uppsala kommun hamna på tionde plats? Analysföretaget Smampion (vars webbplats inte bedöms som säker av mitt antivirusprogram…) bevakade landets 172 kommuner på Fejan under sommaren och kollade vilka som växer mest (flest följare?), är mest aktiva och engagerar flest följare. Kommunen får gott betyg vad gäller responsivitet (att de svarar), men också för att följarnas frågor hanteras tydligt och trevligt. Det är ju bra. Att Uppsala kommun är bra på Facebook. Men alla finns ju inte på Fejan. Hur står det till i verkliga livet? En sån som jag undrar hur många ÅR det ska ta innan yngsta bonusdottern får svar på sitt ärende, som gått från anmälan till Skolinspeketionen via klander av kommunen från Skolinspektionen till ett skadeståndskrav. Nu har det gått över ett år… Men Enköpings kommun då? Jo, kommunen står för många informationsrika inlägg, inläggen är positiva och varje inlägg delas av minst tio personer (kommunanställda?). Positivism är ju bra, har en hört. Därför delar jag (!) en skärmdump av en annan topplista där den här bloggen ligger på åttonde plats. (Jag tog skärmdumpen idag klockan 11.42.) Det tycker jag är rätt bra med tanke på att jag varken har barn eller sjukdom, är nån fena på matlagning (totalt ointresserad, dessutom) eller skriver om inredning. Vad tycker DU om topplistor??? Skratt eller gråt??? Sött eller salt???

tand

En tand kvar i käften… Jaa, snart är en där…

En fråga som har fått mig att gråta av ilska ibland är varför tandvård inte ingår i högkostnadsskyddet för sjukvård. Är inte tänderna en del av kroppen, kanske? Visst, en del får dåliga tänder för att de inte sköter om dem. Men det finns rätt många människor som inte sköter om resten av sin kropp heller och får fetma, magsår, KOL, hjärtinfarkt med flera sjukdomar som behandlas och omfattas av högkostnadsskydd. Wictor Deverot Hasselmark är bara 21 år, studerande och till på köpet sosse. Detta till trots har han skrivit en väldigt bra artikel på DN Åsikt där han menar att tandvården bör likställas med sjukvården och tillämpa samma högkostnadsskydd. Ja, Wictor Deverot Hasselmark har fyllt 20 och efter en har gjort det är tandvården inte längre gratis. Och tandvård är dyrt! Visserligen finns det idag även ett högkostnadstak för tandvård, men det är ändå patienten som får betala mest. Eftersom Wictor Deverot Hasselmark studerar blir det väldigt dyrt för honom när han ska laga tre visdomständer. Lika dyrt som det blir för mig som har a-kassa. En jämförelse visar att studerande har lika mycket i studiemedel per månad som en arbetssökande med a-kassa. Och för den som jobbar och har lön – men den har ju lite mer att röra sig med. Tandvård har under många år varit på väg att bli en klassfråga IGEN. Det har jag tänkt och känt under ganska lång tid nu. För jag behöver åtgärda flera tänder – och då snackar jag inte tandblekning! – men har inte råd med det. Så vad tycker DU??? Är tänderna en del av kroppen och om du tycker det, bör de som sådana inrymmas i högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvård???

Nu har jag gett dig lite att fundera på medan jag gör annat. Svara gärna på mina frågor i texten i en kommentar!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg skrivet mellan städ och tvätt.


Tråkmåndag.
Alla går till sina jobb. Jag söker jobb. Jag skriver och skriver och skriver. Och ringer lite. Däremellan är jag husmor. Så mellan städ och tvätt tar jag en tur i media i cyberspace. Och hittar detta i omvärlden:

Nyklippt Tofflas nacke foto Anna

Mår bra. Fotad av Fästmön

Håret berättar om din stress. Jorå, nog har jag noterat det… När jag gick och oroade mig förra hösten om jag var drabbad av c eller C blev mitt hår tunt och livlöst. Nu säger min frissa att det växer som tusan och är tjockt. Genom att studera ämnet kortisol i hår kan man se hur stressad man är. Kortisol lagras nämligen i varje hårstrå, ungefär som årsringarna i ett träd. Har man låga kortisolvärden ska man vara lite observant. Då kan man vara stressad. Eller deprimerad. Om jag har förstått den konstiga TT-artikeln rätt…


Färre arbetslösa och fler platser.
När TT rapporter statistik låter det väldigt bra. I själva verket är det väldigt tufft läge. Aktivitetsstöd motsvarar inte jobb, notera det. Notera också att det har gått två månader och jag har fortfarande inte fått nån handläggare vid Arbetsförmedlingen…

Clark Kent mini

På tionde plats bland varumärken i världen!


Coca-cola inte längre bästa varumärket.
Det är sant! Coca-cola har petats ner från tronen av både Apple och Google. Det visar i alla fall Interbrands rankning som görs varje år. Clark Kent* och hans släkt hittar jag, till min glädje, bland de tio bästa!


Pastorn kapad på Facebook.
Ingenting tycks vara heligt – inte ens frikyrkopastor Stanley Sjöberg. Plötsligt började han ragga kvinnor på nätet. Det var efter att han deklarerat att han tänker ställa upp i riksdagsvalet nästa år för Kristdemokraterna. En dag efter kapningen drog han sig ur. Valet, alltså. Skälet: förmaksflimmer. Man undrar om Stanley har sett för mycket på nätet…

min nya kamera

Min egen kamera varken filmar eller fotar jag grannar med.


Pappa smygfilmade grannarna – i duschen.
Alltså… han måste ha haft en bra och vattentät kamera, den där pappan som gick omkring i villaområdet och filmade grannar som duschade. Ja för så var det ju. Det var inte så att han själv stod i duschen och filmade. Syftningar kan vara… lite knepiga ibland… Att han var pappa var för övrigt särskilt viktigt i storyn. Själv undrar jag bara varför man vill filma sina grannar… Om jag skulle filma nån vore det nån som var snygg och trevlig.


*Clark Kent = min lille bilman, av japansk härkomst, Toyota


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan skriver om olika sorters extremism som finns på internet. 


Jag läser om olika sorters extremism
som frodas på nätet. Högerextremism är det som lyfts fram i TT-artikeln, som är spridd i media. Skälet är en granskning som Statens medieråd har gjort på uppdrag av regeringen. Då har man hittat att de sju största högerextrema platserna på webben har 144 000 träffar varje dag. Ja, du läste rätt. Hela 144 000 träffar. Hur kan det komma sig och är den siffran verkligen sann? Jämför med de åtta riksdagspartierna som tillsammans har 19 000 träffar om dagen.

Svart tangentbordDet är våldsbejakande och antidemokratiska budskap på nätet som Statens medieråd har undersökt. Och det är alltså bland dessa som de högerextrema dominerar – både vad gäller antal sidor på nätet och antal besökare. Men nätforskare i Lund är skeptiska mot de höga besökssiffrorna och menar att det handlar om att läsarna har lagt vissa tillägg i sina webbläsare. Då ser det ut som om sajterna får många fler träffar än andra sidor.

Men också den andra sidans extremister, vänstern, har granskats. Här hittade man två våldsbejakande webbplatser som tillsammans har runt 3 600 besökare varje dag. En tredje grupp man har undersökt är militanta islamister. Här finns endast en webbplats i Sverige och den har bara 90 besökare om dan.

Höger, vänster, islam… Oavsett riktning och ism har dessa tre vissa gemensamma drag som jag även noterar hos andra som inte tillhör nån av de tre grupperna:

  • en stark uppdelning i vi-och-dom-tänkande
  • en konspiratorisk världsbild
  • en självförsvarsretorik
  • ett förakt för diskussion och konsensuslösningar
  • en idealisering av direkt handling

4 Katten Felix soverÄrligt talat tror jag att vi alla som skriver på nätet då och då bör stanna upp och rannsaka oss själva lite grann (eller ganska mycket, vad gäller en del). Det skadar ju aldrig med aha-upplevelser och självinsikt här och var. Personligen är jag mest trött på mig själv och mina ständiga tillkortakommanden – som ju inte är nån annans fel utan mitt eget. (Blir jag förresten klassad som extremist för att jag skrev om katten som mördade en skata i min dröm? Katters rovlystnad är ju en instinkt, ska detta hållas emot dem? Att jag skrev om djur är det kanske straffbart? Eller kränkande, åtminstone, för den stackars fågeln jag liknar mig vid?)

Dessutom är inte verkligheten varken svart eller vit. Där finns nyanser. Nyanser som jag föraktar. Turkost, till exempel…


Livet är kort.

Read Full Post »

Ny vecka, ny fråga. Med anledning av den lustiga TT-artikeln om bilfärger undrar Tofflan vilken färg din bil har.

Som vanligt kan du inte kommentera det här inlägget. Lämna i stället din kommentar inne i omröstningen.

Stort TACK på förhand för ditt klick!


Livet är kort.

Read Full Post »

I morse skrattade jag lite åt en TT-artikel som jag läste i lokalblaskan. (Dessa TT-artiklar, för resten… Är de seriösa och grundade på research? Är de överhuvudtaget skrivna av journalister? Man kan nämligen undra… Det tycks vara väldigt lätt att köpa dem i alla fall. Ett sätt att lösa brist på egen kompetens – eller dölja det faktum att man gör sig av med en massa fast anställda journalister? Man kan ju undra…)

Hur som helst, artikeln jag skrattade åt handlade om färger och bilar. Det är väl ingen direkt nyhet att vi gillar vissa färger och avskyr vissa andra nyanser. Men artikelskribenten menar att färgerna påverkar oss. Hur då, framgår inte. Där emot kan jag till viss del gå med på att valet av färg på bilen säger en del om vem förararen är. Skälet är ju enkelt, vi förknippar färger med vissa saker och känslor. Färger fungerar också som signaler.

Elegans, förfining, auktoritet och vishet. Men också kontrollerad och omärklig.


Gult
är ju, som bekant, fult.
Och det är det bland annat för att det för mig signalerar fara – och infektion. Rött signalerar också fara för mig, men även kärlek och lusta.

Enligt artikelskribenten är vi flockdjur i Sverige. Den vanligaste färgen på personbil är silver. Och detta uttalande styrks av den kliniska undersökning jag och en ur den yngre gjorde tidigare i höstas när bilfärger ingick i matematikläxan. Silver, som ju är Clark Kents* färg, står enligt artikeln för elegans och förfining, auktoritet och vishet. Jajamens! Men också för kontrollerad och omärklig. Hmpfff…

Gladast är jag att jag inte har en svart bil. För svart står för makt och prestige, visserligen även allvar, styrka och elegans, men också ondska och död, grymhet och sorg. Eller en vit bil, för den representerar renhet och oskuldsfullhet, fredlig och tydlig, samtidigt kylig och klinisk. Fast ärligt talat… hur länge är en vit bil vit? En vit bil blir ju skitig som snart man har kört en meter! (Det blir väl alla andra bilar också, men det är ju bara på vita bilar det syns.)

Men åter till bilfärger. Det fastslås i artikeln att de färger som är minst populära hos bilhandlarna, gult och ljusbrunt, också är de bilar som är säkrast! Jag gissar att det handlar om att bilar med dessa färger mest sällan är inblandade i olyckor – kanske för att de syns bra i trafiken? I alla fall gör ju gula bilar det, det finns ju till och med en Gul bil-lek!..

Vad har du för färg på din bil??? Och var färgen avgörande när du köpte din bil???


*Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort.

Read Full Post »

Den som läser och köper böcker ibland har säkert noterat boomen av deckare de senaste åren. Här i Sverige gäller boomen framför allt svenska kvinnliga deckarförfattare – ingen nämnd, ingen glömd. Men det allra senaste är genren romance, enligt en TT-artikel i Dagens Nyheter där journalisten tycks ha trendspanat bland förlagen.

Det handlar om tantsnusk som har förfinats genom en engelsk stavning till romance, noterar jag. Ett exempel är Bonniers nystartade förlag Fenix som försöker locka kvinnliga läsare mellan 25 och 50 bast genom författare som Nora Roberts, men också med pocketböcker direkt hem i brevlådan/postboxen. Tant på 50 må jag vara, men se romancegenren är inget för mig. Men enligt förlagschefen på Fenix finns det

[…] ett sug efter den här typen av böcker […]

Jag tycker bara att såna här böcker suger och föredrar mord framför romantik i litteraturen.

Även Bra Böcker och Norstedts satsar framöver på romance. I USA har framför allt e-litteraturen hjälpt till att lyfta fram romanceböckerna. Det kanadensiska förlaget Harlequin har gett ut kärleksromaner i Sverige i 30 år och förlaget har stora ekonomiska framgånger. Detta kan ha inspirerat övriga förlag att satsa på liknande bokutgivning. Men trenden romance ger inte förlagets vd Anette Ekström mycket för. Hon säger:

Det har alltid funnits många romantikböcker, men det har inte pratats om dem tidigare. Jag ser det inte som en våg, men äntligen pratar vi om dem.

Anette Ekström tror inte heller att de svenska läsarna skäms för sina läsvanor. Hon menar däremot att genren kärleksroman passar särskilt bra som e-böcker.

Och som sagt, personligen föredrar jag mord framför romantik i litteraturen. Eller deckargåtor, framför allt. Därför hoppas jag att trenden romance är snabbt övergående.

Vilken genre läser du helst???

Read Full Post »

Older Posts »