Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘coca cola’

Ett hissande och dissande inlägg.


 

Äh, det är ju torsdag. Vi kör en hissning (mjölk) och en dissning (Coca-cola) till, det vill säga topparna och dalarna i den Tofflianska, gångna veckan. Det är faktiskt inte svårare än så här:

Mjölk


Coca-cola

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om namn.


 

Igår kväll var Fästmön lite törstig efter avslutat arbete. Vi svängde in till ICA Heidan så hon fick köpa sig lunch till idag och nån dricka till gårdagskvällen. Jag stod fascinerad framför coca cola-flaskorna. Det står ju namn och roliga saker på dem.

Naturligtvis fanns det ingen flaska som det stod Tofflan på, men mitt förra nickname fanns…

Gösta coca cola

Gösta fanns och det var jag i ett annat liv!


Ulrika, som jag egentligen heter,
 fanns inte heller. Dåligt av coca cola, tycker jag. Däremot vet jag med säkerhet att Anna finns. Fast nån sån flarra med det namnet orkade hon som bär namnet inte leta reda på. Så jag fick med mig en helt ny tjej hem:

Pia coca cola

Eh… Pia..?


I kväll höll vi oss
för säkerhets skull till mjölk (jag) och vatten (Pi… Anna). Och nu blir det var sin kaffe. Vi överlevde storhandling, men fick som vanligt aparmar. Idag var det bara fem kassar att bära in i alla fall. Ett barn har ju flyttat hemifrån och ett annat barn ska vara hos sin pojkvän i helgen.

Vad har DU burit på idag??? Nåt roligt/ovanligt smek- eller öknamn, kanske? Skriv gärna en rad och berätta så jag får skratta lite.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg skrivet mellan städ och tvätt.


Tråkmåndag.
Alla går till sina jobb. Jag söker jobb. Jag skriver och skriver och skriver. Och ringer lite. Däremellan är jag husmor. Så mellan städ och tvätt tar jag en tur i media i cyberspace. Och hittar detta i omvärlden:

Nyklippt Tofflas nacke foto Anna

Mår bra. Fotad av Fästmön

Håret berättar om din stress. Jorå, nog har jag noterat det… När jag gick och oroade mig förra hösten om jag var drabbad av c eller C blev mitt hår tunt och livlöst. Nu säger min frissa att det växer som tusan och är tjockt. Genom att studera ämnet kortisol i hår kan man se hur stressad man är. Kortisol lagras nämligen i varje hårstrå, ungefär som årsringarna i ett träd. Har man låga kortisolvärden ska man vara lite observant. Då kan man vara stressad. Eller deprimerad. Om jag har förstått den konstiga TT-artikeln rätt…


Färre arbetslösa och fler platser.
När TT rapporter statistik låter det väldigt bra. I själva verket är det väldigt tufft läge. Aktivitetsstöd motsvarar inte jobb, notera det. Notera också att det har gått två månader och jag har fortfarande inte fått nån handläggare vid Arbetsförmedlingen…

Clark Kent mini

På tionde plats bland varumärken i världen!


Coca-cola inte längre bästa varumärket.
Det är sant! Coca-cola har petats ner från tronen av både Apple och Google. Det visar i alla fall Interbrands rankning som görs varje år. Clark Kent* och hans släkt hittar jag, till min glädje, bland de tio bästa!


Pastorn kapad på Facebook.
Ingenting tycks vara heligt – inte ens frikyrkopastor Stanley Sjöberg. Plötsligt började han ragga kvinnor på nätet. Det var efter att han deklarerat att han tänker ställa upp i riksdagsvalet nästa år för Kristdemokraterna. En dag efter kapningen drog han sig ur. Valet, alltså. Skälet: förmaksflimmer. Man undrar om Stanley har sett för mycket på nätet…

min nya kamera

Min egen kamera varken filmar eller fotar jag grannar med.


Pappa smygfilmade grannarna – i duschen.
Alltså… han måste ha haft en bra och vattentät kamera, den där pappan som gick omkring i villaområdet och filmade grannar som duschade. Ja för så var det ju. Det var inte så att han själv stod i duschen och filmade. Syftningar kan vara… lite knepiga ibland… Att han var pappa var för övrigt särskilt viktigt i storyn. Själv undrar jag bara varför man vill filma sina grannar… Om jag skulle filma nån vore det nån som var snygg och trevlig.


*Clark Kent = min lille bilman, av japansk härkomst, Toyota


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan lyfter fram lite alternativa saker i omvärlden.


Det händer rätt mycket här utanför mitt fönster
. I morse hade jag, till exempel, bara tröja och inte tröja OCH jacka när jag åkte till jobbet. Men jag tvekade länge, särskilt som jag såg F på cykeln – med mössa. Så en sak som händer här utanför är att våren faktiskt är här och med den sol och värme. Men vad är det annars för tokigt och slugt som sker? Häng med och kolla!

vicks blueAnnorlunda och välavlönat sommarjobb. Det är sannerligen hög tid att leta sommarjobb för den som behöver sådant. Och nu har jag ett tips för dig som söker nånting som är både annorlunda och välavlönad: varför inte testa på att vara isbjörnsvakt på Svalbard? Fast du måste vara van att vistas ute i fält, du måste ha erfarenhet av isbjörnar och du måste kunna skjuta skarpt. Lönen är bra och skatten är låg. Men du måste skicka in din ansökan senast den 27 maj.

Kamera som insekts öga. Amerikanska forskare har tillverkat en kamera som liknar insekters utbuktande ögon. Bland annat ger de ett 160 grader brett synfält, tack vare de 180 mikrolinser som kameran är uppbyggd av. Kamerans användningsområde ska nog troligen inte vara att vi människor ska leka myror. Troligen ska den användas för övervakning eller för undersökning av våra kroppars inre.

Colaflaskor med svenska förnamnCola med svenska förnamn. Coca-Cola försöker hitta på nåt kul och annorlunda. Just nu ersätter man sin logga med förnamn. I Sverige handlar det om de 150 vanligaste förnamnen. Kampanjen går i större delen av Europa och företaget hoppas förstås få skjuts av sociala medier. Själv har jag nu både twittrat och bloggat om det, men jag tänker inte varken köpa eller dricka Coca-Cola för det – mitt förnamn är för övrigt alldeles för ovanligt för att det ska hamna på nån flaska.

Äta stående är bra för matsmältningen. Den som har matsmältningsbesvär kan få enkel lindring. Genom att stå och äta stannar magsyran kvar nere i magen och dessutom äter man snabbare. Fast har snabbt vi kastar i oss maten sägs inte spela nån roll. Konstigt, för man mår ju inte särskilt bra om man slänger i sig mat. Jag gör det inte och jag har bråck på magmunnen – nånting som är bra att skylla på internt när man råkar rapa…

3 Kossa närbildNötköttet är den största miljöboven. Jepp och det skriver jag inte bara för att jag inte äter nötkött utan därför att det är sant. Det handlar inte enbart om miljöförstöring på grund av transporter och energisystem heller, utan om att nötdjur och får bildar växthusgasen metan i sina magar. Ett kilo metan eller lustgas har en större klimatpåverkan än om man släpper ut lika mycket koldioxid. Några exempel: Nötkött ger totalt upphov till utsläpp på ungefär 26 kilo koldioxid per kilo kött, kyckling cirka 3 kilo och spannmål och baljväxter omkring ett halvt kilo per kilo tillagad produkt. Bara så du vet.

”Visstidsanställningar är inget trixande”. Det tycker i alla fall Arbetsgivarverket, som i stället menar att till exempel staten är generös på detta sätt genom att tillåta tjänstledigheter. Ja, men eh… vi som går på visstidsanställningar hela tiden då? Visstidsanställningar som INTE beror på att nån är tjänstledig? Så fort vi närmar oss LAS är det tack & hej, leverpastej!

Normal valborg i Uppsala. 105 personer omhändertogs för fylleri. Normalt? USCH!


Livet är kort.

 

Read Full Post »

Häromdan skrev jag ju om varumärken här på bloggen. Detta med anledning av att en tidning här i Uppsala tagit fram en lista på de personer som har Uppsalas starkaste varumärke. Och så skrev jag nånting om att jag saknade vissa personer. Nu presenterades bara tio i topp i tidningen, men listan innehöll faktiskt flera namn. Strax därpå skrev även lokalblaskan om hur man blir nätkändis och det personliga varumärket online, en ganska raljerande krönika som tycktes ha som syfte att slå ner på sociala medier, främst korkade bloggare.

Samtliga ovan kan slänga sig i väggen – för nu har Brand Finance, en internationell varumärkeskonsult, tagit fram en lista över världens mest värdefulla varumärken. Och där platsar varken naturfotografer, journalister eller bloggare. I toppen hittar vi nämligen Apple och Samsung som de två mest värdefulla. Efter dessa kommer Google, Microsoft och Walmart. Men det är Ferrarri som har det starkaste varumärket, följt av Google, Coca-Cola. Pricewatehouse Coopers och Hermès.

Snacka om tunga elefanter... Vi som är långt ifrån så berömda – och kanske ökända – kan under tiden hasa omkring i listornas utkanter, i våra tofflor, kanske…

rosa toffla stor

En del av min logotyp – som i sin tur är en del av mitt varumärke…


Livet är kort.

Read Full Post »

Det går inte att låta bli att omvärldsspana. Jag är helt besatt av vad som händer runt omkring. Och medias nyhetsurval.

Här kommer något klokt och slugt, annat dumt och flängt:

  • Felica, 19 bast, fick jobb via Arbetsförmedlingen som telefonist på en dejtinglinje. Tjejen uppdaterade sitt CV på Arbetsförmedlingens hemsida och dan därpå fick hon jobb. Hon trodde hon skulle jobba på ett callcenter. Och på sätt och vis var det ju det. Men det Felicia inte gillade var att det handlade om män som ville prata sex. Efter fjärde samtalet gick hon. BRA, tjejen! Men FY Arbetsförmedlingen! Man tror ju att ni har bättre koll på företagen, men ni har ju ingen koll alls!
  • Varför tror svenska manliga programledare på TV att vi gillar att se när de super framför kamerorna? Filip och Fredrik har gjort det så jag har ledsnat för länge sen, nu senast är det Fredrik Lindström. Fulla män är inte roliga, fulla män på TV är pinsamma. Är det detta jag betalar TV-licens för? Snacka om dum-TV
  • Jessica Sayers två pojkvänner var samma person – och dessutom en tjej. Gemma Baker, hon som lurades, dömdes till två och ett halvt års fängelse för två fall av sexuella övergrepp och ett fall av bedrägeri. En smått osannolik historia…
  • Coca-Cola och Pepsi ska ändra sina recept. Hmm… vadårå? Jo, på så vis slipper de sätta en etikett med cancervarning på flaskan i Kalifornien. Boven i dramat är en kemikalie i en karamellfärg. Själv tycker jag att bästa sättet är att… inte dricka varken Cola eller Pepsi. Man har väl gjort tand-testet (en tand i ett glas med Cola upplöses över natten)…
  • Är du intresserad av 1600-talets stockholmare och deras toa- och sexvanor? Då kan jag rekommendera ett besök på Stockholms stadsmuseum. Idag öppnade en annorlunda utställning där. Bland annat kan man få se en sexfilm och ett porträtt av Stockholms kanske första transsexuella person, Lisbetha Olsdotter, även kallad Matts Ersson.
  • Årets vinnare i Eurovision Song Contest är given – det blir de ryska babusjkorna förstås. Syftet med att de ställde upp var för att samla in pengar så de kan bygga en ny kyrka…

Read Full Post »

Plötsligt fann vi oss… barnfria! Och Fästmön ledig från jobbet! Det stämde inte, men både Elias och Frida skulle träffa kompisar och sova över! (Storasyskonen är ju myndiga, så de räknas inte som barn längre.) Vi åkte och lämnade Elias hos kompisen, mellanlandade på ICA Solen för att handla åt Slaktar-Pojken, svårt sjuk i förkylning, samt Linn, som skulle få hem en middagsgäst, och packade ryggsäck med brillor, tröjor och blodsockerapparat. Och så marscherade vi mot busshållplatsen för att ta bussen in till Kulturnatten i Uppsala 2011. Vi var visst inte de enda som studerade tidtabellen…


När går bussen???

                                                                                                                                                            Vårt första mål var att gå till Akademihotellet, gamla UBBO, för att kolla in Kitty Lindstens underbara tavlor. Först fick vi en promenad som bara bar uppför och uppför. För att stanna och få flämta lite fotade jag denna sten utanför Gustavianum, eller vid universitetsparken.


En runsten i universitetsparken.

                                                                                                                                                             Nästa stopp blev vid ett läckert staket som jag nog inte skulle våga klättra över i rädsla för att få ett spjut på… fel ställe…


Ett sånt här spjut vill jag inte riskera att få på fel ställe…

                                                                                                                                                             Man brukar säga:

Sådan herre, sådan hund.

Om Kitty och hennes tavlor säger man:

Sådan Kitty, sådan konst.

Kittys tavlor är verkligen lika färgsprakande som konstnären själv!


Kitty vid en av sina favorittavlor, den med katterna, förstås.

                                                                                                                                                         Kitty målar inte bara på duk utan på till exempel träbitar och tegelpannor. Men det konstverk som blev Annas och min gemensamma favorit var denna tavla:


Vår favorittavla!

                                                                                                                                                               Vi tittade runt lite och satt ner och pratade en stund med Kitty och Monica den Halta som tagit sig dit per limousine taxi. Ett mysigt par som verkligen kompletterar varandra!

Nästa anhalt blev Uppsala slott dit vi inte flåsade uppför backen för att se Elisabeth Ohlson Wallins fotoutställning Heteronorm och etnonorm. På väg uppför slottsbacken blev det förstås ytterligare stopp för fotografering.


Silhuetten av Domkyrkan.

                                                                                                                                                       Slottet är läckert rosa till färgen och fasaden renoverades för några år sen.


Norra tornet är ännu vackrare inuti med bland annat urhäftiga takmålningar. I mitt förra liv var jag ofta där på 1980- och 1990-talen som tjänsteman vid fullmäktigesammanträden.

                                                                                                                                                        Elisabeth Ohlson Wallins utställning bestod av tio jättefoton som både var chockerande och tänkvärda – som hennes bilder allt som oftast är. Anna, däremot, blev nog mest chockad över att ha blivit erbjuden såväl kondomer som glidmedel av några ungdomar utanför utställningslokalen.

Tror de att jag är torr, eller?

Ehum… Vi inhandlade var sin affisch à tio kronor och jag tror att båda affischerna överlevde Kulturnatten utan att klämmas i min ryggsäck!

På slottsgården var ljuset enormt vackert och det blev mer fotografering.


En häftig fontän.

                                                                                                                                                              En annorlunda kontrast bildade den här palmen och Gunillaklockan i bakgrunden:


Kontraster.

                                                                                                                                                              Så blev det dagsför Kickorna att få i sig lite mat och dryck för att orka med mer kultur. Vi hoppade in på Thai village i Forumgallerian efter att vi växlat några ord med Annas gamla kompis, som vi höll på att bara springa förbi. Det var ganska fullt inne på restaurangen, men vi fick ett bord för två – intill Annas före detta grannar… Liten värld! Trevliga var de, i alla fall och det blev lagom med prat till maten.


Grön curry på tigerräkor. Lite hett och gott!

                                                                                                                                                                 Efter god mat och var sin öl stegade vi tillbaka upp på gågatan och forcerade folkmassorna. Jag tycker folkmassor är jobbiga, så det var bra träning. Vi sökte oss upp mot Stadsbiblioteket där det fanns flera intressanta bokbord. Tyvärr började det mörkna och man såg väldigt dåligt vilka titlar som bjöds ut. Anna köpte en fin och intressant fotobok, jag fastnade för denna, men köpte den inte:


Kickan skulle ha varit boken för oss, eftersom vårt interna samlingsnamn är Kickorna.

                                                                                                                                                         Anna hittade en bok om stjärtar som hon tänkte köpa åt mig, men hon gjorde det inte.

Vi flanerade över ån och betraktade de vackra färgerna och speglingarna av kulörta lampor från en av restaurangarna vid åkanten. Så halkade vi in i bland stånd och en utställning med indiska influenser. Utställningen begrep vi inte så mycket av, tyvärr.

I ett hus intill, däremot, visade George Lulich underbara bilder från Uppsala. Lägg namnet på minnet, för bilderna var verkligen fina!

Nästa stopp blev Upplandsmuseet där vi hade hoppats få stråla samman med sysslingen. Men klockan hade sprungit på och han hade lämnat etablissemanget. Utställningen (O)mänskligt var emellertid kvar och den tittade vi på förstås. Det var ingen utställning man gick oberörd ifrån…


De vita böckerna hjälpte till att illustrera vad som hänt genom tiderna…

                                                                                                                                                        Slutligen passerade vi några godisstånd på väg till bussen ut till Förorten. Jag köpte en kaka hasselnötsbräck i vit choklad och har faktiskt inte provsmakat den än. Men som du ser på bilden var det omöjligt att passera utan att handla nåt…


Omöjligt att passera!

                                                                                                                                                                Sista anhalten innan bussen blev ett stånd där man sålde remmar med syntetisk smak. Men i alla fall. Jag kan inte låta bli. Det blev kola, salt lakrits, melon och coca cola.

Och slutligen hittade jag den här lilla Hello Kitty-kameran som får avsluta detta inlägg. Jag behöver ju ersätta min tejpade mobilkamera och kanske kan denna godiskamera vara nåt…


Kan denna ersätta min tejpade mobilkamera?

                                                                                                                                                            Tack för att du följde med mig på Kulturnatten via bloggen. Och du som var i Uppsala, var du nere på stan och tittade på nåt???

Read Full Post »

En rapport BASERAD på verkliga händelser…

Ja jag var ju som sagt tvungen att hasa över till Tokerian för att inhandla kyckling. Det hamnade en liter mjölk i påsen också. Nu skriver jag påse. För om jag skriver ett tvådelat ord som börjar med mat och slutar med kasse är det nån konstig sajt som länkar till mig. Och jag vill ju helst vara osynlig.

Att gå till Tokerian kan i sig vara en prövning. Men att gå dit UTAN ATT GÅ PÅ TOALETTEN FÖRST – det är en sann utmaning! Därav denna något… krystade..? rapport (som vanligt är kön, färger, mönster, släktskap etc utbytta och i själva verket helt andra – detta så att ingen Vanlig Människa ska råka känna sig utpekad):

Det hela började så bra med att jag möte en trevlig granne med en vit hund som hälsade. Ja, mannen hälsade, hunden sniffade. Jag dristade mig till att säga

Vilket härligt väder!

som den supersociala människa jag är. Mannen med hunden svarade jakande och log brett.


Här har inte varken mannen eller den vita hunden hoppat, utan en hare.

                                                                                                                                                     Men sen kom jag in på Tokerian…

  • I entrén vankade en osalig ande omkring så jag blev alldeles nervös och höll på att stoppa pantburkarna i sopnedkastet och påsen i pantmaskinen.
  • Vid ett bord i förbutiken utanför grindarna satt två tanter med fingrarna i näsan. De såg ut att vara tvillingar.
  • En tjej i ful mössa som såg ut att klia och rutig jacka stegade omkring bland grönsakerna.
  • En gaphals i röd jacka med idrottsklubbtryck på ryggen hördes över hela affären. Hela tiden. I sällskap hade han en söt pojke med en likadan röd jacka med idrottsklubbtryck samt en rosa mössa. Tack vare gaphalsens megafonröst vet jag nu precis vad de ska äta till både lunch och middag. Men när han förvägrade pojken semlor blev jag riktigt arg! Tänkte lägga mig i skeendet, slita av pojken det gräsliga reklamplagget och ge honom TVÅ (2) semlor.
  • En karl i grön mössa gick och pratade för sig själv. Det är så man får bäst svar.
  • I boklådorna fanns det bara tråkiga och trasiga pocketböcker omgivna av massor av hyllor med coca cola. Jag dricker inte coca cola och kände mig ännu mer irriterad.
  • En man talade i mobiltelefon i mittgången och var uppenbarligen arg på den han talade med.
  • En kvinna utan varuvagnskörkort hade parkerat sin vagn på snedden i en smal gång.
  • Vintervitchokladen var SLUT!!! Katastrof! Och ologiskt. Vintern är ju för f*n inte slut…


Mount Nyby idag. Mount Nyby är alltså en av stans snöavlämpningsplatser.

Read Full Post »

Regnet höll sig borta – även om molnen hopade sig – så Fästmön, Elias och jag hoppade in i bilen och styrde kosan mot Ulva kvarn och dess bakluckeloppis. Fast först stannade vi till för att överlämna ett verktyg till Linn så att hon kunde ”meka” lite. Tofflan har nämligen ALLT! I sin bil…

Jag fotade en del, så jag låter mest bilderna tala för sig själva!


Elias skuttade före både Anna och mig till loppisen. Notera molnen…

                                                                                                                                               Det fanns massor att titta på! Bakluckeloppis är verkligen just det som får plats i bakluckan på en bil… Anna gjorde flera fynd – assietter, en glasskål och ett vinställ. Jag såg några roliga böcker som jag aldrig hört talas om.


Anna-böckerna! Nån som har hört talas om dem???

                                                                                                                                                         När vi botaniserat färdigt tog vi bron över ån mot hantverksbyn.


Ulva kvarn skymtar mellan blad och grenar.

                                                                                                                                                  Man hade huggit ner en del träd.


Det var ganska stubbat här och var, men trots det var grönskan överväldigande.

                                                                                                                                              Det blev en fika, förstås.


Elias var mycket nöjd med den gamla kartboken han fyndade för 20 pix, en glass och en cola.

                                                                                                                                                 Vi tog kaffe och kladdkaka.


Det var gott med nåt sött, men kakan var i mäktigaste laget…

                                                                                                                                                      Jag gillar kladdkaka med grädde, men den här hade jag nästan lite svårt att få i mig…


Detta blev nästan lite för mycket, även för en chokladälskare som Tofflan…

                                                                                                                                                    Efter fikat strosade vi i några av hantverksbodarna, men Elias hade spring i benen och ville ner och kika på vattnet.


Den här jättetrappan sprang Elias nerför. Och sen lite uppför igen. Vi traskade långsamt efter…

                                                                                                                                        Noterade ett och annat som stack upp…


En fallossymbol? Nej, en del av den gamla ugnen.

                                                                                                                                      Kvarnhuset var lika vitt som vanligt.


Idag betraktade vi bara Ulva kvarn från utsidan.

                                                                                                                                        Vattenfallet var lika häftigt som vanligt.


Anna skymtar vid fallet där hon försöker få till en bra bild. Hon lyckas säkert bättre än jag som inte vågade mig fram ordentligt.

                                                                                                                                                  Mitt i vattnet såg jag ett märkligt stenröse.


Konstigt med ett stenröse mitt i vattnet…

                                                                                                                                               Elias såg också nåt spännande ute i vattnet, men jag har ingen aning om vad…


Den gröna pojken smälte bra in i miljön.

                                                                                                                                                Vattnet var verkligen spegelblankt på sina ställen. Notera att molnen hopar sig…


Vattnet fungerade som en spegel.

                                                                                                                                          Molnen hopade sig som sagt och vi traskade mot bilparkeringen.


Otroligt grönt!!!

                                                                                                                                             När vi precis nådde fram till bilen kom den första åskknallen och vi skuttade raskt in och körde hem mot Himlen i Förorten igen. Vi hann knappt komma innanför dörren innan en kompis till Elias ringde och ville leka, så Anna följde Elias dit i ösregnet. 

Under tiden jag har softat vid datorn har Elias flitiga mamma lagat kläder och börjat packa inför kvällens avfärd.

Read Full Post »

Extra kul blev det i kväll när Linn dök upp för att äta middag med oss och bara tillbringa lördagskvällen i Nyby. Vi åt gott, fast lite starkt kryddat, och så blev det lördagsgodispåsar till var och en. Vin till de vuxna, cola till tjejen som endast är 17 år.


Mor och dotter lät sig väl smaka av Tofflans mat. Trots att köttet var lite väääl starkt kryddat…

                                                                                                                                                       Och sen blev det filmkväll, Fyra veckor i juni. Trevligt, trevligt! Detta är en av guldkanterna med bonusdöttrar!

Read Full Post »

Older Posts »