Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘villaområde’

Ett väderlekande inlägg.


 

Regnigt bilfönster trädgård med scilla och båt

Ett mörkt moln öppnade sig över Clark Kent och mitt huvud.

Snacka om att det är aprilväder just nu! Igår började dan i strålande, het sol. Jag skrattade åt väderleksrapporterna på morgonen, rapporter som talade om regn. Fram på eftermiddagen kom det, regnet. Jag tog en bok och mina solbrillor satte jag på näsan. Tuffade med Clark Kent* till Black Potty. När jag körde in i villaområdet hängde ett stort mörkt moln ovanför mitt huvud. Sen öppnade sig molnet och det fullkomligt vräkte ner.

Förmiddagen igår försvann snabbt. Jag administrerade, forskade och tog snabeldraken** på promenad i skokartongen***. Stannade lite vid de inramade gamla vykorten från Metropolen Byhålan. En gång, i ett annat liv, fick jag dem av min frilansare E. E hade släktingar i Byhålan och det var därför h*n ägde korten. Men en dag tyckte h*n att jag skulle få dem. Jag tackade och ramade in dem. Varje dag tittar jag på gamla hus, Vättern, Göta kanal och saknar. Saknar både Byhåla och E. Men Byhålan kan jag alltid åka tillbaka till. E kan jag aldrig mer jobba med. Och ja, nu ältar jag, men det är fortfarande väldigt sorgligt för mig.

Efter dammsugningen hände flera saker i rask takt: Jag hade sönder ett par läsglasögon, jag klämde på min födelsedagspresent från FEM och jag låg på golvet och bläddrade i ett par gamla böcker om Mumintrollen. Sen funderade jag över vad som är värst –

psykopathäxa eller skitstövel.

Anledningen till att jag funderade över detta avslöjade jag i ett annat blogginlägg.

Dagens utflykt slutade med att jag satt i garaget och frös medan jag väntade på att den hiskeliga hagel- och regnskuren skulle upphöra. Jag blev så frusen att jag hade god lust att värma mig med en whisky. Men det fick bli middag bestående av ostpaj (två för 35 kronor) från Tokerian, ett par rynkiga gamla körsbärstomater och två glas mjölk i stället när jag kom in. Nej, jag blev inte mätt.

Sen betalade jag min bensinräkning, som efter påskresan var tre gånger så hög som vanligt, nästan en tusenlapp. Jag får plocka från lite påskpengar och kavajpengar, helt enkelt. Det viktiga är att den kan betalas, det är jag mycket tacksam för att jag kunde.

Idag är det fredag. Jag är inte hemma när det här inlägget publiceras, men jag blir väldigt glad om du skriver en liten hälsning i en kommentar. För nån gång kommer jag och Fästmön hem. Om Gud vill, om vindarna vänder och om vädret blir ett annat. Ha en bra dag!


Du slipper MIG mer idag, men du får titta på gårdagens bilder i stället om du vill:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

*Clark Kent = min lille bilman
**snabeldrake = dammsugare
***skokartongen = mitt hem

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg skrivet mellan städ och tvätt.


Tråkmåndag.
Alla går till sina jobb. Jag söker jobb. Jag skriver och skriver och skriver. Och ringer lite. Däremellan är jag husmor. Så mellan städ och tvätt tar jag en tur i media i cyberspace. Och hittar detta i omvärlden:

Nyklippt Tofflas nacke foto Anna

Mår bra. Fotad av Fästmön

Håret berättar om din stress. Jorå, nog har jag noterat det… När jag gick och oroade mig förra hösten om jag var drabbad av c eller C blev mitt hår tunt och livlöst. Nu säger min frissa att det växer som tusan och är tjockt. Genom att studera ämnet kortisol i hår kan man se hur stressad man är. Kortisol lagras nämligen i varje hårstrå, ungefär som årsringarna i ett träd. Har man låga kortisolvärden ska man vara lite observant. Då kan man vara stressad. Eller deprimerad. Om jag har förstått den konstiga TT-artikeln rätt…


Färre arbetslösa och fler platser.
När TT rapporter statistik låter det väldigt bra. I själva verket är det väldigt tufft läge. Aktivitetsstöd motsvarar inte jobb, notera det. Notera också att det har gått två månader och jag har fortfarande inte fått nån handläggare vid Arbetsförmedlingen…

Clark Kent mini

På tionde plats bland varumärken i världen!


Coca-cola inte längre bästa varumärket.
Det är sant! Coca-cola har petats ner från tronen av både Apple och Google. Det visar i alla fall Interbrands rankning som görs varje år. Clark Kent* och hans släkt hittar jag, till min glädje, bland de tio bästa!


Pastorn kapad på Facebook.
Ingenting tycks vara heligt – inte ens frikyrkopastor Stanley Sjöberg. Plötsligt började han ragga kvinnor på nätet. Det var efter att han deklarerat att han tänker ställa upp i riksdagsvalet nästa år för Kristdemokraterna. En dag efter kapningen drog han sig ur. Valet, alltså. Skälet: förmaksflimmer. Man undrar om Stanley har sett för mycket på nätet…

min nya kamera

Min egen kamera varken filmar eller fotar jag grannar med.


Pappa smygfilmade grannarna – i duschen.
Alltså… han måste ha haft en bra och vattentät kamera, den där pappan som gick omkring i villaområdet och filmade grannar som duschade. Ja för så var det ju. Det var inte så att han själv stod i duschen och filmade. Syftningar kan vara… lite knepiga ibland… Att han var pappa var för övrigt särskilt viktigt i storyn. Själv undrar jag bara varför man vill filma sina grannar… Om jag skulle filma nån vore det nån som var snygg och trevlig.


*Clark Kent = min lille bilman, av japansk härkomst, Toyota


Livet är kort.

Read Full Post »

Japp! Negerbyn blir Österbo – i alla fall i Mjällby.

Vd för Sölvesborgshem säger till TT:

Vi vill ta död på det namnet […]

Och Tofflan säger:

Ja det var på tiden.

Villaområdet har ju hetat Negerbyn i över 40 år, om fakta i artikeln stämmer. Undras bara när Negerbyn i New Village där jag bor byter namn?.. Om 40 år till, eller..?

Aftonbladet har hittat fler… underliga namn, fast på orter… Och de namnen var ju, till skillnad från Negerbyn, roliga.

Read Full Post »

Dagens promenad, ganska precis en timma, har temat färger. Det fullkomligt exploderar av färg runt omkring, till och med soprummet i området bredvid får… ny färg. Men det fotade jag inte. Här kommer lite andra bilder – och inte bara blommor!


I ett av villaområdena i Gamla Uppsala är såna här fina gärdesgårdar ganska populära. Lite grå, men väldigt fina, tycker jag.

                                                                                                                                                         Idag gick färden genom ett av villaområdena i Gamla Uppsala. Där finns en väldig blandning av hus, slog det mig under promenaden. En del ser ut att ha varit gamla bondgårdar som byggts om, några ser ut som sommarstugor, en och annan har varit servicebyggnad av nåt slag och så finns det lyxvillorna, de nybyggda. Ärligt talat tackar jag min lyckliga stjärna för att jag INTE köpte ett av husen här tillsammans med ett ex. Vi hade varit tvungna att leva på gröt under många år – och jag gillar inte gröt. Jag gillar inte det ex:et heller… 😉


En del har lite kul saker på sina skorstenar. Här en flöjel som ser ut som gubbe.

                                                                                                                                         Varningsskyltar finns det gott om i det här området. Men att varna för barn i busken känns lite konstigt…


Här varnas för barn i busken.

                                                                                                                                                        Många trädgårdar är välskötta, andra trädgårdar är… mindre välskötta. Fina blommor och buskar finns det emellertid gott om.


Detta såg nästan ut som mjuk, mjuk vass fast på land.

                                                                                                                                                         På sina håll var blått en favoritfärg. Och detta är onekligen vackert…


Som en blå våg…

                                                                                                                                                        Fast ibland blir det lite för mycket av det goda.


Jag menar blått, nej, blott… De som bor här hade nog helst sett att tunnorna gick i blått också, eller vad tror du?

                                                                                                                                                        Många hus hade fina grindar. Den här grinden hade dessutom ett litet tak, praktiskt om det regnar och man vill pussas adjö här.


Här kan man pussas adjö under tak så man inte blir blöt av regn, till exempel.

                                                                                                                                                        Men även det enkla i blom- och buskväg är vackert. Eller vad sägs om denna ”guling”?


En vanlig tok.

                                                                                                                                                      Och så, avslutningsvis, denna som jag tillägnar min älskade Anna.


”My luv is like a red, red rose that’s newly sprung in June…”

Read Full Post »