Dödligt beslut

Ett inlägg om en bok.

---

 

Ha! Jag har just läst Bones. Det vill säga en bok i vilken karaktären Tempe Brennan är huvudperson. Bones är baserad på den karaktären. Kathy Reichs bok Dödligt beslut var en av de många böckerna i februaripaketet från vännen FEM. TACK, FEM!

En liten flicka råkar hamna i vägen för en kula på en gata i Montreal. I samma veva anmäls en tonårstjej saknad. Delar av tjejens skelett hittas långt hemifrån North Carolina. Rättsmedicinaren Tempe Brennan jobbar med båda fallen och kommer snart fram till att de hänger samman. Och den gemensamma nämnaren är motorcykelgäng. Som gubben i lådan dyker hennes systerson Kit upp. Kit är dessvärre väldigt intresserad av… motorcyklar…

Det är märkligt att läsa en bok där jag tidigare enbart mött huvudkaraktären i en amerikansk TV-serie som, enligt mitt tycke, är lite sisådär bra bara. Litteraturens Tempe Brennan är mer kanadensisk och hon verkar inte ha nån neuropsykiatrisk diagnos. Men hon är väldigt fixerad vid sitt jobb och vid skelettdelar. Det blir väääldigt detaljerade beskrivningar på vissa ställen, vilket i och för sig är intressant. Framför allt blir jag imponerad av författarens kunskaper. (Kathy Reichs är disputerad rättsantropolog.) Fast när samma detaljerande beskrivningar handlar om hur Tempe photoshoppar känns det mest tröttsamt, ärligt talat.

Toffelomdömet blir medel, för jag blir inte så väldigt upphetsad av den här deckaren.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Nådastöt

Ett inlägg om en bok.

Det är jul och skitkallt. Och kommissarie Gamache återvänder till den lilla byn Three Pines. Min förkylda hjärna har frusit några dagar ikapp med innehållet i Nådastöt. Idag, på kökssoffan, läste jag ut boken. Den enda bok, för övrigt, som jag köpte på årets bokrea. De 415 inbundna sidorna kostade endast 69 spänn.

Det snöar nästan hela tiden i boken. Det snöar mycket. Under den årliga curlingtävlingen i Three Pines upptäcks plötsligt en död kvinna i publiken. Hon är… förkolnad. Kommissarie Gamache ger sig till byn och börjar rota i såväl dödsfallet som offrets förflutna. Vem var hon egentligen? Vem var hennes föräldrar? Och varför var hon så elak?

Det här är den andra boken i Louise Pennys serie om kommissarie Gamache och kanadensiska byn Three Pines. En by som bebos av ett gäng riktiga original, för man lov att säga. Den första boken i serien, Mörkt motiv, gav jag medelbetyg. Jag kände mig lite besviken över denna nya bekantskap som Louise Penny är. Men i tvåan tycker jag nog att hon har arbetat upp sig. Även om boken är lite för omfångsrik och bitvis lite för omständlig i sitt språk och sättet att föra handlingen framåt, känns Nådastöt ändå bättre. Det är mer spänning, ett ännu mer märkligt livsöde som rullas upp och framför allt, lite som Morden i Midsomer, ett underligt modus operandi vad gäller själva mordet.

Toffelbetyget blir lite högre den här gången. Och det är inga feberfantasier!

Livet är kort.

Read Full Post »

Energi, skandaler och mord – i en salig blandning

Ett inlägg om diverse.

Oj vad de här senaste dagarna har varit hektiska! Ända sen det där telefonsamtalet i lördags förmiddag har jag haft en sån energi att jag till och med överraskar mig själv… Och det vill inte säga lite…

Det är riktigt skönt att få lägenheten ren och fräsch. Det tuffaste stället, köket, är klart liksom smårummen. De senare en riktig dammhärd med tanke på alla böcker… Jag drar in Bricanyl så det står härliga till mellan varven.

Bra för såväl kropp som själ är det också att storstäda! Jag får utlopp för min energi och jag är rejält trött om kvällarna när jag ska sova. Dessutom blir här väldigt rent… I morgon fortsätter jag med delmålet sovrummet. Jag tror att det nog är mitt hems mest lättstädade rum, så förhoppningsvis får jag en stund över att söka jobb, blogga, läsa nyheter etc. Jag har lite bloggabstinens och känner hur orden dansar inuti mitt huvud. Men just nu får många av dem stanna kvar där inne. Måste tvätta lite i morgon också… (Intresseklubben antecknar, eller i alla fall gör jag själv det!)

Idag på eftermiddagen blev det emellertid ett avbrott i städningen. Jag tog bilen och åkte iväg och träffade intressanta nya bekantskaper. Vädret, däremot, var allt annat än trevligt. Grått och dystert och småregnigt…

Utsikt genom framrutan i bilen när jag hade parkerat.

Bilen var skitig när jag åkte. Nu är den jätteskitig. Det blir nog en tvätt i helgen ifall regnet inte öser ner. Även Clark Kent* skulle behöva storstädas!..

Dagens resmål visade sig vara ett härligt hus med högt i tak och vänliga människor. Kort sagt: det kändes bra. Den inre kretsen kan läsa mer i mitt senaste lösenskyddade inlägg.

En stunds väntan med en bok.

Jag har knappt hunnit med att kolla några nyheter, men vad jag förstår har det uppstått en ny liten kommunskandal här i Uppsala. Det har nånting att göra med fastigheter. Vad jag förstår misstänks korruption och mutor och det hela är polisanmält. Några tjänstemän har fått sparken, andra har blivit avstängda från sina jobb. Man talar om vänskapskorruption och nepotism som har pågått i 20 år. Alltså… 20 år! Hur är det möjligt??? Och det handlar inte om några kronor, det handlar om miljoner som kommunen har förlorat. I förlängningen vi skattebetalare, förstås.

Nu är jag lite slut i rutan och ska slänga ner mig i bäste fåtöljen och försöka få i mig lite mer nyheter via TV:n. När det gäller TV ser jag fram emot den spännande serie om fyra långfilmslånga delar som kör igång på SvT1 fredag kväll, The Kennedys. Det är i sig också lite av en skandal, för denna kanadensiska serie från 2011 stoppades av en amerikansk TV-kanal för att serien visade en vinklad bild av historiska fakta. Nåja, det är en dramatisering och då får man räkna med sånt sånt. Jag ser framför mig fyra intressanta kvällar, för familjen Kennedy har alltid fascinerat mig. Den 22 november är det för övrigt 50 år sen John F Kennedy mördades och mordet är ju sannerligen inte riktigt utrett, eftersom den misstänkte mördaren själv mördades…

Jag gissar att du kollar på… fotboll? Eller vadå???

*Clark Kent = my dirty car man

Livet är kort.

Read Full Post »

Åktur i cyberspace

Ett inlägg i vilket Tofflan gör en tur bland media i cyberspace.

Jorå, nog händer det grejor! Fast inte så mycket inne hos mig. Däremot ute i cyberspace. Häng med på en åktur om du har lust. Om du inte har lust – strunta i det!

Stockholm-Motala= öl!

Öl hjälper dig att gå ner i vikt! Det säger amerikanska näringsexperter och Prav… Aftonbladet är inte sen att lyfta detta till en nyhet – 2006. Redan då, alltså… Jag läste och lärde. Men det där med ölmage… Nog dricker jag öl, fast magen finns där ändå. Troligen dricker jag inte tillräckligt med öl. Så måste det vara! (Typ två i veckan.)

Praktikant dog efter att ha jobbat 72 timmar i sträck. Nog för att jag vet att det finns arbetsgivare som utnyttjar gratis eller grå arbetskraft. Men det här tar nog priset! En 21-årig praktikant på en investmentbank kollapsade i duschen och dog medan taxin väntade. Jag hoppas förstås att det bara är skvaller och rykten, men…

Klonen Lennon?

Tandläkare vill klona John Lennon. Michael Zuk, en kanadensisk tandläkare, köpte en tand från John Lennon vid en auktion för två år sen. Tanden kostade 19 000 pund. Nu försöker han få fram dna ur tanden. Tanken är att klona John Lennon, som sköts ihjäl 1980. Det låter väldigt, väldigt läskigt, tycker jag… Let dead men rest in peace!

Böter för män som kissar utanför. Det här med män som står och kissar… Ja jag vet vad jag – och medicinsk vetenskap tycker – men… I Shenzen i Kina blir det straffbart att kissa utanför urinoaren (lite svårt att sitta på den, dårå…) och toaletten från den 1 september. Toalettinspektörer ska övervaka att inget spills. Och den som dräller riskerar böter.

Patriarkal politiker?

Han kan ta över efter Ebba. Om kristdemokraten Ebba Busch numera-också-Thor blir EU-parlamentariker är Jonas Segersam en tänkbar kandidat för kommunalrådsposten. Herr Segersam har i flera år varit landstingspolitiker och driver också bloggen Segersams patriarkala blogg. Det ger en viss vink om vilka frågor som denne man lär driva…

Hurra Herrey! Eller hur man nu ska uttrycka det… Richard Herrey blir marknadschef för Vätternrundan. Jag blir själv… mållös… Sjunga och dansa är väl en sak, cykla och marknadsföra nånting annat…

På Fonus har man en lysande personalpolitik!

Sjuskrivningarna ökar – men inte på Fonus i Linköööping! Det är rent fantastiskt! Inte en sjukskrivning på Fonus i Linköping på 15 år! Titta på klippet och lyssna på det härliga språket, döh!

Livet är kort. Jobba på Fonus så håller du dig frisk.

Read Full Post »

Alltför nära

Ett inlägg om en bok.

För ett tag sen kände jag paniken närma sig – jag hade bara en enda bok kvar i min att-läsa-hög. Så jag gick på Tokerian och kollade in pocketutbudet. Köpte två böcker av Linwood Barclay, en kanadensisk författare. Och nu har jag läst en av dem, Alltför nära.

En bok som börjar med att en hel familj mördas.

Den här boken börjar pang på, så att säga. Tonårige Derek blir vittne till hur en grannfamilj skjuts ihjäl. Ingen förstår varför familjen mördats, men Derek blir förstås misstänkt. Men så börjar gamla hemligheter flyta upp till ytan och så småningom sluts cirkeln och vi får alla svar.

Ganska direkt gillade jag Linwood Barclays sätt att skriva. Handlingen rör sig framåt i en bra ström. Bara bitvis blir det lite för långa dialoger. Faktum är att författaren påminner mycket om Harlan Coben. Bådas böcker är riktigt spännande deckare, ofta med vanliga människor i huvudrollerna.

Tyvärr lyckas jag lista ut hur saker och ting hänger ihop och vem som är mördaren. Inte direkt, förstås, utan ganska långt in. Det drar ner betyget en aning. Men boken får ett högt Toffelbetyg.

Livet är kort.

Read Full Post »

Mest skit…

Igår blev det mest skit. Att äta, vill säga, för min del. Frukosten var OK, med ägg, yoghurt, rostat bröd och färskpressad apelsinjuice. Men sen blev det två KitKat till lunch/eftermiddagsfika, en tredjedels rör Pringles chips med taco-dip till middag och lösgodis till kvällsmat. Inte bra! Jag kan säga att jag började må illa ganska snart när jag tuggat i mig en del godisbitar – och det sitter kvar i magen. Illamåendet, alltså. För övrigt har jag haft en viss output, men det vill du inte veta mer om. FY!

Idag har jag skärpt till mig och plockat ihop en egen sallad på ICA Heidan – trots att de vägrar sälja TV-tidningen separat där. (Ja, jag blev skitsur en gång, trots att det inte är kassörskans ”fel”.) Det blev dyrt, hutlöst dyrt. Men då fick jag å andra sidan välja precis det jag vill ha – fetaost, kräftstjärtar och massor av avocado, bland annat.

En egenkomponerad salladsbunke. Under avocadon finns annat gott som ost, ruccola, tomater, oliver med mera.

Somliga inhandlade redan igår kväll en egen salladsbunke för att ha till lunch/middag idag. Bara det att den lilla bunken står kvar i mitt kylskåp här, insåg vi just som Anna skulle kliva ur bilen vid jobbet. Så nu blir det en tur till dit för min del, för matleverans. Men sen ska jag till Gamlis och fika med CL på Odinsborg! Tänk att det är typ ett år sen vi sågs sist?! Inte klokt!!!

Gårdagskvällen blev seg. Vi var och handlade när Anna hade slutat jobbet klockan 21. Trötta båda två försökte vi hitta nåt på TV att slöglo till vid lördagsgodiset. Det blev nån märklig kanadensisk deckare från 1800-talet, tyvärr en serie av genren humordeckare.

Vi stapplade i säng strax efter klockan 23. Vid halv tolv-tiden kom några knäppisar på att det skulle vara roligt att lira basket i mörkret på vår kombinerade tennis- och basketplan. Eftersom det var otroligt varmt igår hade jag öppet både i sovrummet och balledörren*. JAG TRODDE VI SKULLE BLI TOKIGA(RE) PÅ BOLLPUCKONA!!! Så jag for upp och stängde balledörren med en smäll – som om de brydde sig. Jag hade tänkt springa ut på ballen** alldeles naken och skrika nåt riktigt fult samt låta Anna belysa mig med en spotlight, men jag besinnade mig. Livet är ju trots allt… kort.

*balledörren = balkongdörren
**ballen = balkongen

Livet är kort.

Read Full Post »

Tantsnusk blir romance

Den som läser och köper böcker ibland har säkert noterat boomen av deckare de senaste åren. Här i Sverige gäller boomen framför allt svenska kvinnliga deckarförfattare – ingen nämnd, ingen glömd. Men det allra senaste är genren romance, enligt en TT-artikel i Dagens Nyheter där journalisten tycks ha trendspanat bland förlagen.

Det handlar om tantsnusk som har förfinats genom en engelsk stavning till romance, noterar jag. Ett exempel är Bonniers nystartade förlag Fenix som försöker locka kvinnliga läsare mellan 25 och 50 bast genom författare som Nora Roberts, men också med pocketböcker direkt hem i brevlådan/postboxen. Tant på 50 må jag vara, men se romancegenren är inget för mig. Men enligt förlagschefen på Fenix finns det

[…] ett sug efter den här typen av böcker […]

Jag tycker bara att såna här böcker suger och föredrar mord framför romantik i litteraturen.

Även Bra Böcker och Norstedts satsar framöver på romance. I USA har framför allt e-litteraturen hjälpt till att lyfta fram romanceböckerna. Det kanadensiska förlaget Harlequin har gett ut kärleksromaner i Sverige i 30 år och förlaget har stora ekonomiska framgånger. Detta kan ha inspirerat övriga förlag att satsa på liknande bokutgivning. Men trenden romance ger inte förlagets vd Anette Ekström mycket för. Hon säger:

Det har alltid funnits många romantikböcker, men det har inte pratats om dem tidigare. Jag ser det inte som en våg, men äntligen pratar vi om dem.

Anette Ekström tror inte heller att de svenska läsarna skäms för sina läsvanor. Hon menar däremot att genren kärleksroman passar särskilt bra som e-böcker.

Och som sagt, personligen föredrar jag mord framför romantik i litteraturen. Eller deckargåtor, framför allt. Därför hoppas jag att trenden romance är snabbt övergående.

Vilken genre läser du helst???

Read Full Post »