Kulturnatten i Uppsala 2014: Fem Toffel-tips

Ett kulturellt inlägg.

---

 

Valv. Detalj från Uppsala slott, nära Sturevalven.

På lördag går den årliga Kulturnatten i Uppsala av stapeln. Tyvärr åker jag inte in till stan den här gången – av flera skäl. Ett är att Fästmön jobbar så dumt i helgen, ett annat är att jag alltid brukar göra mig illa. Ett år lossnade en porslinslagning i en tand och förra året trampade jag i en grop och sträckte ett ledband i foten. Nä, jag vågar varken sätta fot eller tand på stan.

Men… OM jag hade vågat skulle jag kanske ha kollat in följande fem evenemang. (Nu tipsar jag i stället dig som läser om dem!):

1. Stadsbiblioteket klockan 19: Uppsalaförfattare läser sina bidrag till Fredsåret 2014. Här kan man lyssna på Christina Wahldén och Mohamed Omar, vars böcker jag har recenserat här och här!
2. Carolina Rediviva, samling vid trappan klockan 14.30: Pontus Wikner – kristen homosexuell i 1800-talets Uppsala. En vandring i Pontus Wikners fotspår i centrala Uppsala. Pris: 100 kronor, endast kontant betalning.
3. Uppsala gamla kyrkogård klockan 11 – 12.15 eller 13 – 14.15: Kyrkogårdsvandring bland gravkonst och berömda personer. Samling vid Gamla kapellet. Pris: 50 kronor, endast kontant betalning.
4. Pipes of Scotland, S:t Olofsgatan, klockan 20.30 – midnatt: Skotsk folkmusik med John Mitchell och Ann-Sofie Jonsson, en pubkväll med fiol, gitarr och sång.
5. Vasaborgen, Uppsala slott klockan 20 – 21, 21 – 22 eller 22 – 23:  Bli vän med spökena på en historisk vandring i Vasaborgens 1500-talsruiner – där Sturemorden skedde…

Have fun!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Asså, det här med reklamfilmer…

Ett inlägg om reklamfilmer på TV.

Som bekant har jag en liten herre på besök. Ibland vill den lille herrn sitta ifred och skajpa (eller LAN:a…) med sin kompisar. Då blir jag förvisad ur arbetsrummet som ligger vägg i vägg med lille herrns rum gästrummet. För grejen är att det är ett stort, öppet valv mellan rummen och jag kan ju råka höra eventuella hemligheter.

Förvisningen innebär att jag sitter i vardagsrummet, med laptopen på magen och TV:n påslagen. Det är inget jag vill se på TV, men den måste vara på så att jag inte hör vad som sägs mellan skajparna. Gästrummet har nämligen ingen dörr, bara ett draperi. Det är fördraget. JA, JAG ÄR SKITNYFIKEN, MEN… INTEGRITET, TOFFLAN, INTEGRITET FINNS DET NÅT SOM HETER!!!

Jag sitter med datorn och jag sitter och läser och jag hör TV:n och ibland tittar jag till. Värre än lördagskvällens program är faktiskt reklamfilmerna. Fy te rackarns, betalar företagen för vissa filmer??? Man kan ju undra…

Finns det nån som tycker att reklamfilmerna med den där överaktive killen med överbett är bra? Jag går nästan upp i limningen bara jag hör introt!.. En film jag däremot skrattar åt är den tecknade tjocke mannen i randiga byxor och hög hatt som tittar på TV typ jämt. Fast… jag har ingen aaaning om vad filmen gör reklam för…

Bland de värsta filmerna tycker jag att den sen länge uttjatade filmen med tandläkartanten är. Du vet, hon som gör reklam för en tandkräm som ska ge rena och hela, infektionsfria tänder. Hon låter som om hon har en ENORM infektion i hela förbannade käften när hon pratar! Jag blir… så irriterad att jag blir arg!

De två tjocka tanterna med orange peruker, de som ska föreställa tvillingar, men som pratar olika dialekter, var roliga typ en gång. Sen tröttnade jag. Och hur många år har den ”följetongen” gått? Det hjälper inte att tanterna gör olika saker, de är inte roliga. Punkt.

Är det nån reklamfilm som jag saknar så är det filmerna om den där lille mannen med blå lemmar. Den lille sjungande mannen. Han som är påträngande och överallt. Jag skrattade alltid åt filmerna, vad han är gjorde. Men nu görs det bara urtrist reklam för den tabletten…

He rules!

Det var verkligen en miss av det företaget att sluta använda den blålemmade mannen. Jag köpte faktiskt enbart den tabletten på grund av reklamfilmerna!

Annars är jag rätt trött på följetongsreklamfilmer som typ Falska Tvillingtanterna. Och den där livsmedelsaffären som har kört sin såpa i över tio år… Det är kanske möjligen dags att byta spår nu, eller? Till och med jag handlar i olika affärer, liksom (tänkte det skulle inspirera till nytänkande…) När då en annan livsmedelskedja gör nån sorts försök att härma blir det bara… pinsamt. Kräkstrist…

Har du nån hatreklamfilm eller nån reklamfilm som du verkligen gillar??? Skriv och berätta!

Livet är kort.

Read Full Post »

Lek med ord och jul, jul, JUL i det oooändliga…

Varning för snuskiga ord!!!

Jag var nog övertrött igår kväll, men jag fick en del gjort i alla fall. Nattsömnen har varit relativt god, hälen likaså idag. Det har blivit ett snabbvarv med lilla dammsugaren. Det är liksom dags att dammsuga när man hittar torra ostsmulor i hallen…

Stakar och stjärnor är på plats/uppsatta och jag är nöjd. Nu får det vara nog med julandet för min del. Det blir ett par julbord framöver, men de är på dagtid och i jobbets regi. Fästmön och jag funderar på att ordna ett sillbord här nästa lördag. Vi älskar nämligen sillar – till skillnad från resten av familjen.

Min gigantiska stjärna i dagsljus.

Mamma ringde igår kväll. Varje gång vi telefonerar ska julen avhandlas. Och varje gång får jag säga att jag inte vet hur det blir eftersom jag väntar på en operationstid. Jag har tidigare föreslagit att jag kan åka ner till henne över juldagarna – om jag inte är nyopererad och om hälen är OK. Men jag har känt att mamma inte är riktigt nöjd med det. Det vi bestämde igår är att vi firar jul på var sitt håll. (Mammas idé, notera!) Jag är inte pigg på att köra 2 x 30 mil om det ska yra snö heller, så jag tycker det känns bra. Jag har inte heller nånting emot att vara ensam, jag VILL det. Jag vill kunna slappa de där lediga dagarna, läsa, äta, se på film och TV – när JAG vill och vad JAG vill. Kort sagt: jag är nöjd med det vi bestämde igår – det är det minst trista alternativet som står till buds just nu. MEN… jag vet ju, som sagt, att julen avhandlas i telefonen varje gång vi ringer, så detta hinner ju ändra sig 23 gånger till. Minst. To be continued…

Igår fortsatte jag min gamla tradition från mitt förra arbetsliv att åka till Systemet när jag har fått lön för att köpa ett antal flaskor gott vin. Det blev två riktigt fina amarone-viner och två lite billigare italienare, som jag ändå ”tror på”. Vinskåpet är nästan fullt nu – det fattas bara två flaskor. Jag är riktigt snål om mina viner, ska du veta, och serverar endast köpeviner när det är

nåt särskilt.

Annars blir det upptappning direkt från dunken i badrummet till en karaff! (Jag gör ju vin själv, men har inte tillbehör så att jag kan tappa upp den senaste satsen på flaskor.)

Ett nästan fullt vinskåp.

För övrigt har jag fastnat i Wordfeud-träsket, men ärligt talat tycker jag att det är OK. Wordfeud är både en lek med ord och stimulans för det som finns under kalufsen. Men ibland ballar det ur ganska rejält. Som igår, när somliga bara lägger ord som anspelar på sex och snusk, såsom ”lem”, ”gren”, ”zon” (erogen), ”sära” och ”urin”. Eller som andra, som har favoritord som ”mus”, ”fitta”, ”sex”, ”lem” (i kombination med ”mun”…), ”vagina”, ”kåt” och liknande. Fast… dessa två är ju inte ensamma! Jag är rätt bra att lägga ord som ”lem” (tydligen ett favoritord för oss alla), ”röv”, ”säd”, ”bajs” och till och med en gång ”knulla”… 😳

Igår hittade jag en annan rolig spel-app (gratis, förstås, för gratis är ju gott!) som jag laddade ner! Eller hittade, jag blev tipsad av M på jobbet. Det är Quizkampen, som är en sorts Trivial pursuit-frågesports-variant. Rätt kul med rätt motståndare!

Nä, nu måste jag sätta fart och det ska bli nånting mer seriöst gjort idag. Strykbrädan står som ett utropstecken valvet mellan gästrummet och arbetsrummet och jag är inte heller tvättad och klädd än.

Vad gör du idag, då??? Skriv gärna en kommentar och berätta!

Livet är kort.

Read Full Post »

Avgjuten – och lite mätt

Jamen hej å hå! Av lunchens övning har jag lärt mig tre saker:

1. Tro inte att du vet var stans sportaffärer ligger!
2. Tro inte att iPhonens kartläsare kan leda dig dit!
3. Tro inte att du klarar av att boka tid via internet!

Jag måtte vara hur blåst som helst! (Jorå, ser hur en och annan nickar medan h*n läser detta.) Jag trodde alltså att jag hade bokat tid hos en ortopedtekniker på Team Sportia i Boländerna idag kl. 11.30 för avgjutning av mina fötter. Det hade jag inte lyckats med. Jag trodde också att jag visste var Team Sportia i Boländerna ligger. Det visste jag inte – men det vet jag nu! Och jag gav iPhonen en ny chans efter totalmissen i fredags när den skickade oss till Tibble kyrka i stället för till Täby kyrka. Den klarade inte av att hitta till Team Sportia heller. Men en iPhone är också en mobiltelefon. Det slutade med att jag ringde affären och fick kördirektiv från gokartbanan, där jag hade hamnat… Stort tack för den mänskliga insatsen, Team Sportia!

Som tur var har Team Sportia inte bara serviceinriktad kassapersonal, affären har en ytterst serviceinriktad orotpedtekniker vid namn Jerry Berglund också. För trots att han inte hade fått in nån bokning på mig kl. 11.30 tog han emot mig. Jag fick kliva upp på en spegelpall medan Jerry klämde och tittade. Han var väldigt varsam, men det klart att lite ont gjorde det allt. Sen fick jag hoppa upp på britsen, på mage, medan Jerry ritade på mina fötter och sen göt av dem. Det visade sig att mina fötter, tvärtemot vad jag alltid har trott, är smala. De må vara stora – storlek 41 – 42 – men de är smala. Och vänsterfotens häl är smalare än högerfotens.

Ortopedtekniker Jerry Berglund med avgjutningen av min vänsterfot.

Från avgjutningarna ska Jerry göra inlägg till mina skor. Han bygger upp båda inläggen exakt efter hur mina fötter är skapta. Det blir nån sorts upphöjning i valven och själva hälen ska liksom klämmas ihop sidledes och lyftas upp, allt enligt de ritningar som Jerry först gjorde på min fot och därefter på avgjutningarna.

Avgjutningen av min vänsterfot. Pilarna visar var jag har ont och var det ska klämmas ihop, så att säga.

Totalt kostar mig ett par inlägg 1 599 kronor. OK, det är mycket pengar, men jag vill inte att den här mindre roliga åkomman blir kronisk. För det kan den faktiskt bli, enligt Jerry! Om en vecka exakt får jag hämta mina nya inlägg. Och nästa gång lär jag ju hitta…

Utsläppt, med nytvättade fötter, tog jag en sväng runt hörnet, mest för att försöka hitta en toa, men också för att få i mig lite lunch innan jag åkte tillbaka till jobbet. Toan fann jag i sista minuten, lunchen blev… lite stor… Jag orkade äta ungefär hälften.

Lite mycket lunch, dårå…

Nu stinker hela jag friterade strips. Jag hade sett framför mig en tallrik kyckling med ris, det blev detta. Men nöden hade ingen lag och hälften av maten hamnade i min mage. Frågan är om jag kan äta nånting mer alls idag.

Livet är kort.

Read Full Post »

Tavelhäng

Efter jobbet var jag ju och hämtade min fina tavla. Men jag hade inte bestämt var den skulle hängas. Fästmön var i Himlen och kunde inte agera utprovare, så jag fick testa efter bästa förmåga själv – och med befintliga krokar.

Först här. Men nej, de här två passar inte alls ihop!

Det enda jag visste var att tavlan inte ska hänga i sovrummet eller köket. Helst hade jag velat ha den i vardagsrummet, men där passar den inte in i de två stilar jag har.

Kanske till höger om valvet in till arbetsrummet, i gästrummet?

Först provhängde jag i hallen. Sen i gästrummet. Men nej, det kändes inte rätt. I gästrummet skulle ju den fina tavlan inte synas så mycket heller.

Över datorn?

Kanske skulle den hänga över datorn och inspirera mig till hjärtliga blogginlägg? Nej, inte bra ställe! Hjärtlig är jag ju inte så ofta i bloggen…

Provade i hallen igen.

Jag provade i hallen igen. Tog bort morfars olja och lät de två asiatiska maskerna hänga kvar. Men det såg inte bra ut.

Här då? Nu började det likna nåt.

Men ovanför farmors och farfars ena karmstol i hallen, vid golvlampan och spegeln? Ja, nu började det likna nåt. Fast den satt ju alldeles för lågt…

Efter en del utdragande av krokar och inbankande av nya fick jag till det. Det ska justeras senare igen, men jag måste tapetsera om. Idag sitter alldeles för mycket skit många saker på väggarna – och det gör det för att de döljer gamla spik- och skruvhål. Tills vidare fick de här två flytta ihop:

Två tavlor från morfar, en olja och en akvarell.

Och så upp med min nya tavla här! Vilket myshörn!

Hängd! Nöjd!

Livet är kort.

Read Full Post »

Bloggeriprat på Högre Höjder

Iförd min tröja med fyrkanter på, som för övrigt inte är helsvart – plats för kors i taket! – såg jag ännu mer fyrkantig ut än vanligt när jag tuffade upp till Högre Höjder. (Nej, jag tänker inte avslöja vilken reklambyrå detta är, men det är en reklambyrå jag har haft ett gott samarbete med i tjänsten).

Min fyrkantströja i närbild.

Jag passade på att hoppa in på ett museum intill för att se om man fortfarande förde ”min tapet-bok”, en bok jag formgav för en herrans massa år sen. Det gjorde man inte. Och faktiskt hade jag ingen lust att tala om för dem i museishopen var de kan beställa böcker ifall de vill sälja! Jag tänker inte uppmuntra till kontakter med den arbetsgivare som inte ens tillät att man satte sitt namn på fina saker man producerat. (Ja, efter 20 år är jag fortfarande sur på detta!)

Idag passerade jag under ett valv igen, men nu fotade jag från en liten annan vinkel. Och det ser lite äldre ut än det jag plåtade förra gången, eller hur?

Ja, jag befann mig i en av stans äldsta byggnader…

Gamle kung Gösta tittade på mig och tycktes undra vad pöbeln gjorde där, när jag gick förbi. Jag stannade respektfullt och tog en bild av min namne från tonåren (för den oinvigde: jag kallades Gösta som tonåring).

Gustaf Wasa, eller gamle kung Gösta, undrade vad pöbeln gjorde där när jag gick förbi.

Idag smet jag in tillsammans med Högre Höjders VD. Stannade och morsade på vägen, åkte ända upp, men fick veta att min fyrbenta kompis tyvärr inte var därstädes idag. SORG! I stället blev jag road av Jonas, som var den som bjudit in mig,  och Plåt-Niklas. Jonas ville tydligen ta en svängom med Plåt-Niklas.

– Men Plåt-Niklas! Inte fäkta med vapnet så, nu dansar vi!

Plåt-Niklas verkade lagom intresserad och tyckte att Jonas skulle stoppa in skjortan i byxorna i stället.

– Jonas, stoppa in skjortan i byxorna! sa Plåt-Niklas. Men Jonas tyckte att Plåt-Niklas skulle hålla flabben…

Nog tramsat! Vi bänkade oss och det första inslaget på agendan var en urkul och nyproducerad film. Det var spännande att få se en helt ny sida av byråns produktion! Företaget som har köpt filmen får säkert en högtidsstund på sin kick off!

Sen blev det min tur. Jag inledde med att berätta att jag började blogga för tre år sen och varför jag gjorde det. Sen övergav jag mitt pratmanus och plötsligt hade 20 minuter blivit trekvart… Det var ett intresserat gäng som lyssnade, kommenterade och ställde frågor. Jag berättade också om hur samarbetet med min arbetsgivare Blogvertiser funkar. Vi pratade statistik, marknadsföringslag, lite grann om hur man blir läst, länkning, recensioner med mera. Vi pratade inte så mycket imageförbättring, varumärkesförstärkning och sånt, men det var liksom underförstått.

Roligt att få träffa ett blogg-intresserat gäng och att få berätta om min favoritsysselsättning! Och nej, Högre Höjder har INTE betalat för det här inlägget!

Tack för att jag fick komma!

Read Full Post »

Rapport från Högre Höjder

Jag har varit på utflykt till Högre Höjder. Det är så märkligt, när jag kom hit till fakulteten i höstas, tyckte jag att jag hade kommit till Paradiset. Men nu kan jag meddela att mitt första intryck av Högre Höjder var

nära Himlen…

Men begreppet Himlen är, som bekant reserverat för min Fästmös boning. Hur som helst, första känslan jag fick när jag kom in i Fort Knox (ja, det var inte helt lätt…) var

trivsam arbetsplats och trevliga arbetsmyror

Och faktum är jag ju vill lita på min intuition…

Tidig morgon utanför Högre Höjder!  

Jag möttes av J som nog är en av de mest positiva människor jag känner till – utan att vara överdriven.

Smitta mig!

fick jag lust att skrika, men det gör man ju inte när man är bortbjuden till nån på förmiddagskaffe första gången!

Jag fick hälsa på såväl tvåbenta som fyrbenta varelser och jag kan nog säga att om den fyrbenta hade fått bestämma så skulle jag ha fått jobb där direkt. Som hakkliare! Underbar liten ullig hund som låg vid min fåtölj och lät sig klias under hela fikastunden.

Det var intressant att höra om Högre Höjders spännande och divergerande, minst sagt, kunder och att få tillfälle att berätta lite om mig själv. Men jag kände nog att det blev lite ostrukturerat från min sida. Vi kom in på så många intressanta saker, helt enkelt! Och plötsligt hade över en timma passerat… Innan jag gick tillbaka under valvet till bilen hälsade jag på nere hos E. Sen blev det nästan bestämt att jag ska komma dit en fredagseftermiddag och prata lite… bloggande! Jaa, det är sant! Jag ska få prata om en av mina favoritsysselsättningar! Och eventuellt kan det bli föreläsning för företag också under nån temadag. Ett ypperligt tillfälle att knyta kontakter…

Det här valvet passerade jag under två gånger.

Märkligt hur det kan svänga i tillvaron. Häromdan var jag helt förtvivlad för att nu plötsligt ha flera intressanta eventuellt-på-gång-saker…

Stort TACK till J som bjöd in mig på besök!

PS Om Högre Höjder hade köpt det här inlägget av mig via Blogvertiser – knapp i högerspalten! – hade jag skrivit ut dess korrekta namn samt länkat! Nu får ni som läser fundera och fantisera om vilket häftigt ställe jag har varit på!!!

 

Read Full Post »

Lila eftermiddag med en tår hit, en tår dit

Älsklingen skulle på undersökning idag på eftermiddagen. Av princip sätter jag inte mitt fot innanför nån dörr på Sjukstugan i Backen – om jag inte MÅSTE – så jag släppte av henne utanför. Däremot har jag inga betänkligheter mot att nyttja besöksparkeringen. Bara det att det tog en kvarts cirkulerande innan jag hittade en ledig plats.

Det var en kall dag idag, men jag tog med en påse tidningar till en vän samt min bok och begav mig in i Stadsträdgården för en promenad med mobilkameran. Den tejpade, du vet.

Hittade en allé bestående av valv med torkade växter och blad.

Trots att allt var dött så här mitt i vintern var det häftigt och jag beslutade mig för att gå närmare.

                                                                                                                                                            Det kändes speciellt att kliva in här, nästan som om jag fick önska mig nåt. Så det gjorde jag!

”Önska, önska runt i ring. Önska kostar ingenting…”

                                                                                                                                                             I Stadsträdgården var det tämligen dött. Inte många själar ute och promenerade denna dag när temperaturen sjönk ner mot minus tolv grader och snön vilade tung på allting.

Snön vilade tung över allt.

                                                                                                                                                             Till och med detta förstelnade par hade fått små vita mössor av snö.

Vita mössor av snö.

                                                                                                                                                 Vännen hade inte tid att smita från jobbet och få sina tidningar. Det blev kallare och kallare så jag tvingades in på Fågelsången. Fick ta en kaffe och en bulle till hutlösa 40 pix, det hade jag absolut inte råd med! Men jag frös…

Bok och en fika värmde mig inne på Fågelsången.

                                                                                                                                                        Det blev en stund inne i värmen, för jag hade ju pågående bok med mig. Massor av mammor med gallskrikande barn samt en karl som uppenbarligen hade ett arbetsmöte med en annan karl störde emellertid läsupplevelsen, så jag satt väl där högst en kvart.

Traskade sen upp till bilen igen, förbi Slottskällan och slottet.

Passerade Slottskällan med slottet i bakgrunden.

                                                                                                                                                       Jag gick en del av en väg som jag har gått miljoner gånger för. Därför blev det en och annan tår som föll. Promenaden var lite ångestframkallande, men jag lät ångesten fångas upp av de två tårar som föll. Det var verkligen för kallt för att gråta en sån här dag! Och det är verkligen ingen idé att gråta över spilld mjölk.

Det blev en kvart i den iskalla bilen innan Anna kom. Vi segade oss ut från stan – bilköerna är nåt jag INTE saknar – och hamnade efter en halvtimma på Stormarknaden. Där bytte vi byxor – dock inte med varandra utan till Johan. Köpte sen ett par kassar mat till grabben och till oss själva innan vi åkte ut till Himlen och avlämnade jeans och mat.

Hemma igen startade jag datorn och nåddes av två nej tack på jobb jag har sökt. Gladare kunde jag vara, denna torsdagskväll…

Nu ska jag ställa mig och hacka sallad för idag serverar köket grillad kyckling med färsk grönsakssallad med fetaost och oliver. Sen blir det Antikrundan klockan 20. Oj, så jag ser fram emot säsongsstarten!

Read Full Post »