Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘käften’

Ett rökigt inlägg.


 

mecki

Snart olagligt!

Nu blir jag glad! Igår läste jag folkhälsominister Gabriel Wikströms artikel på DN Debatt om åtgärder mot rökning. För tio år sen infördes rökförbud på krogen. Sen dess har ungefär 100 000 svenskar dött på grund av rökningen. Så det behövs lite mer än bara stopp på krogen. Nu föreslås rökförbud på uteserveringar, men även på vissa allmänna platser som entréer till byggnader där allmänheten har tillträde, perronger och hållplatser, utomhusarenor med mera. Vidare vill man ta bort tobaken i affären och placera den där den inte syns för kunderna samt ha neutrala tobaksförpackningar. År 2025 ska Sverige vara rökfritt.

Jag jublar. Verkligen! Inte tror jag att neutrala förpackningar och att flytta cigarrettpaketen bakom disken hjälper. Jag tror inte rökarna fattar hur dumma de ser ut med sin rykande pinne i käften heller. Däremot tror jag på ett utökat rökförbud. Det är verkligen dags nu att rökning blir olagligt. För på vilket sätt är rökning bra? Inte på nåt. Visst, som rökare gillar man att röka, men de flesta icke-rökare tycker att det luktar för jävligt illa om rökare och i rökmiljöer. Många av oss blir dessutom sjuka – av att andra röker. Det är verkligen inte OK att utsätta andra människor bara för att man själv gillar att göra nåt. Om rökaren själv vill göra sig dödligt sjuk i KOL eller lungcancer – be my guest. Fast ta då inte vårdresurser i anspråk. Den som har rökt sig till sjukdom får klara sig bäst den vill, tycker jag. Hårt, kanske, men faktiskt: varför ska mina skattepengar gå till att betala vård för nån som har valt att göra sig själv sjuk? Nån som samtidigt har utsatt sin omgivning för samma fara.

rök

Det går att sluta röka.

Det går att sluta röka. Min mamma hade rökt i 50 år och lyckades sluta. Jag hade rökt i nästan 30 och kunde också sluta. Det vore en lögn att säga att det var lätt att sluta, men det gick, trots att jag var inbiten rökare och drog i mig ett och ett halvt paket, det vill säga 30 cigg, om dan. Förra året i september hade jag varit rökfri i ett decennium. Det var tur att jag slutade, för idag mår jag jättedåligt av rök. Även rök från vattenpipor och kolgrillar. Mina luftrör reagerar också på vissa rengöringsmedel och en del parfymer. Det beror på att jag har förstört mina luftrör när jag har rökt. Genom att sluta röka behöver jag i alla falla inte självklart bli sjukare och må sämre. Men jag får heller aldrig tillbaka friska luftrör.

Om cigarretten hade uppfunnits idag hade den med all säkerhet blivit klassad som narkotika och förbjuden enligt lag. För den skadar och tar livet av inte enbart rökaren utan dem i närheten. Och det är inte OK. Faktiskt. Tänk efter!

Den som röker riskerar 

  • lungcancer
  • KOL
  • matstrupscancer
  • hjärtinfarkt
  • stroke
  • cancer i urinblåsan
  • tandlossning
  • åldersblindhet
  • benskörhet
  • demens
  • erektionsproblem
  • åderförfettning (kan leda till amputation av benen)
  • att medverka till att döda nån av passiv rökning (500 personer dör av passiv rökning varje år)

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett oroligt inlägg.


 

Mamma på borggården Vadstena slott

Vadå? Var du orolig???

Uttrycket i rubriken är otroligt bra! Det var nämligen precis så jag kände idag på seneftermiddagen. Hjärtat kom nästan upp i käften till och med. Nu har jag ont i magen och jag tror att en och annan är lite grinig på grund av uteblivet eftermiddagskaffe och försenad middag… Vad som hade hänt? Tja, min lilla mamma hände. Hon svarade inte i telefonen när vi hade kommit överens om att jag skulle ringa.

Bor man 30 mil från en gammal, sjuklig och handikappad mamma blir man kanske nojigare än andra vuxna barn som har föräldrarna på nära håll. Men jag vet vilken stor integritet min mamma har. Hade hon till exempel blivit sjuk och liggande på nåt golv där hemma, så hade hon INTE gillat att vem som helst kom dit. Nu hade jag inget val. Jag ringde minst tre gamla vänner, ingen svarade. Till sist fick jag tag i kusin Sjuksköterskan. Och det var ju det allra bästa, egentligen! Lugn och fin lovade hon att åka över till mamma och kolla läget. Kanske hade mamma bara inte lyckats stänga av telefonen ordentligt, så där som faster E, 97 år, brukar göra?

Tusen tankar for i min skalle medan jag travade runt i lägenheten. Fästmön satt i soffan och sa att mamma säkert var nånstans.

Nehej då, för hon var ute på nåt galej igår och två dar i rad orkar hon inte!

svarade jag. HA! ORKADE INTE???

Efter ett par timmar svarade mamma äntligen i telefonen. Då hade kusin Sjuksköterskan just lyckats få svar precis före mig. Och lilla mamma undrade varför jag var så orolig, hon hade bara varit på kalas hos sina muslimska grannar – hela jävla eftermiddagen!!! Ja, de där sista röda orden är mina, förstås, mamma svär inte. Inte hade hon, som snart är 80 år, en tanke på att hon måste borde ha ringt sin 52-åriga dotter och berättat att hon blivit bortbjuden på kalas…

Nu ska jag inte älta detta för mycket, men jag var halvt hysterisk, kan jag meddela. Hysterin har gått över i lättnad och trötthet. Jag har kört in en kalkon i ugnen och öppnat en flaska Amarone. Inte vann vi nåt på Trisslotten, jag och mamma heller, men just nu är jag gladast att min mamma både mår bra och lever. Jag har i färskt minne, trots åren som gått, hur det var när min pappa gick bort, nämligen…

Tack, kusin Sjuksköterskan, tack till FEM som ringde senare och tack till dig där uppe!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett både lättat och laddat inlägg.


 

blodpenna

En del sår har fortfarande bara skorpa och börjar blöda när man skrapar på dem.

Den här dagen blir inte som jag hade tänkt ursprungligen. Den ursprungliga planen var att skriva om två år av mitt liv den här veckan. Det blir bara ett år. Jag orkar inte ha ett sånt rasande tempo, helt enkelt. Det är svåra saker att gräva i och en del sår har ännu inte blivit till ärr. Och det vet vi ju alla hur det kan bli när man skrapar på ett sår med skorpa – det kan börja blöda. Generellt sett mår jag gott av det hela, tyngden lättar fortfarande. Men det jag säger är att det inte är lätt att bli lättad, om du fattar vad jag menar..?

Plan B för den här dagen var att städa. Så blir det inte heller. Min tandläkare hörde av sig igår igen och jag nappade och bokade en tid. Detta sitter jag och laddar för nu. Det har legat ett kallelsekort på datorbordet framför mig sen april när jag först fick en kallelse till maj. Då var jag tvungen att avboka eftersom ett tandläkarbesök hade inneburit att det inte hade varit nån större idé för mig att pendla till jobbet den dan. Nu har jag inget jobb att pendla till, så tiden finns. Däremot har jag ingen inkomst, vilket ju är värre. Men när jag ringde och pratade med mottagningen berättade personalen att jag har 300 kronor kvar i tandvårdspeng. Dagens besök, med undersökning, röntgen och lite putsning, går på cirka en tusenlapp. Min tandläkare brukar låta mig delbetala. Det blir värre om det är nåt som behöver göras i käften… DET har jag INTE råd med!

Jag kan fortfarande undra över varför det kostar mer för den enskilde att gå till tandläkaren än att gå till doktorn. Ett läkarbesök i primärvården kostar idag 150 pix, ett tandläkarbesök såsom mitt idag en tusing. Är inte tänderna en del av kroppen? Ett ”bidrag” med 150 spänn per år från staten (=tandvårdsförsäkringen) räcker ju inte särskilt långt…

ULkort

Laddat med en hundring. Men den har nog inte kommit in än.

Eftersom min tandläkare har mottagning mitt inne i stan har jag bestämt mig för att ta bussen in. Det är för dyrt, helt enkelt, att parkera. Det som fick mig att tveka mest är min hälsporre, men jag får försöka att klara av att gå från Stadshuset till tandläkarmottagningen. Därför ville jag försöka kolla om mitt busskort var laddat. Det har ganska lång tid varit omöjligt att skapa ett nytt konto via datorn hos UL för att kunna ladda på busskort och kolla saldo, men igår kväll hade jag tur! Det funkade! Fast det tog väldigt lång tid och var otroligt segt. Man tror att de ska fixa tekniken när de byter system till nåt bättre. Detta har verkligen varit i ursämsta laget. Dessutom kan det ta upp till ett dygn innan de summan man har laddat har kommit in på kortet. Även här hade jag tur, det fanns pengar så jag kan åka både tur och retur.

För övrigt har jag hört att ägaren till UL diskuterar att förändra zonindelningen igen, eftersom många har klagat på att det är dyrt. Dyrast är det att åka på sms-biljett, men för den som åker på reskassa från Förorten in till stan kostar det 40 spänn mot 19 kronor före zonindelningen. Det är ganska mycket pengar för den som är arbetslös, till exempel. Det blir då ganska hånfullt när ägaren vill ge dem som redan har jobb och en inkomst rabatterat pris på bussresor… Kanske barn, pensionärer, studenter och arbetslösa kunde få dessa rabatter i stället, personer som inte har inkomster eller har väldigt låga…

Ja, det är en del man undrar över här i livet och mycket som verkar orättvist, till exempel..

  1. Varför är det dyrare för den enskilde att gå till tandläkaren än till doktorn? Är inte tänderna en del av människokroppen?
  2. Varför vill ägaren till stans bussbolag ge rabatterade priser till dem som har jobb och inkomst i stället för att ge rabatterna till dem som inte har nån inkomst eller väldigt låg sådan?

Nu har jag lättat mig lite och det är dags att sätta fart om jag inte ska komma försent. Jag är naturligtvis skitnervös och vettskrämd och det spelar ingen roll att både tandläkaren och tandhygienisten är söta och snälla. Så här är det jämt för mig!

Och i sammanhanget är detta en skitsak med tanke på att det idag är exakt 13 år sen 9/11... Hemsk dag, den 9 september 2001… Två år senare mördades Anna Lindh. Vi får aldrig glömma!!!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om reklamfilmer på TV.


Som bekant har jag en liten herre på besök.
Ibland vill den lille herrn sitta ifred och skajpa (eller LAN:a…) med sin kompisar. Då blir jag förvisad ur arbetsrummet som ligger vägg i vägg med lille herrns rum gästrummet. För grejen är att det är ett stort, öppet valv mellan rummen och jag kan ju råka höra eventuella hemligheter.

Förvisningen innebär att jag sitter i vardagsrummet, med laptopen på magen och TV:n påslagen. Det är inget jag vill se på TV, men den måste vara på så att jag inte hör vad som sägs mellan skajparna. Gästrummet har nämligen ingen dörr, bara ett draperi. Det är fördraget. JA, JAG ÄR SKITNYFIKEN, MEN… INTEGRITET, TOFFLAN, INTEGRITET FINNS DET NÅT SOM HETER!!!

Jag sitter med datorn och jag sitter och läser och jag hör TV:n och ibland tittar jag till. Värre än lördagskvällens program är faktiskt reklamfilmerna. Fy te rackarns, betalar företagen för vissa filmer??? Man kan ju undra…

Finns det nån som tycker att reklamfilmerna med den där överaktive killen med överbett är bra? Jag går nästan upp i limningen bara jag hör introt!.. En film jag däremot skrattar åt är den tecknade tjocke mannen i randiga byxor och hög hatt som tittar på TV typ jämt. Fast… jag har ingen aaaning om vad filmen gör reklam för…

Bland de värsta filmerna tycker jag att den sen länge uttjatade filmen med tandläkartanten är. Du vet, hon som gör reklam för en tandkräm som ska ge rena och hela, infektionsfria tänder. Hon låter som om hon har en ENORM infektion i hela förbannade käften när hon pratar! Jag blir… så irriterad att jag blir arg!

De två tjocka tanterna med orange peruker, de som ska föreställa tvillingar, men som pratar olika dialekter, var roliga typ en gång. Sen tröttnade jag. Och hur många år har den ”följetongen” gått? Det hjälper inte att tanterna gör olika saker, de är inte roliga. Punkt.

Är det nån reklamfilm som jag saknar så är det filmerna om den där lille mannen med blå lemmar. Den lille sjungande mannen. Han som är påträngande och överallt. Jag skrattade alltid åt filmerna, vad han är gjorde. Men nu görs det bara urtrist reklam för den tabletten…

iprenmannen

He rules!


Det var verkligen en miss
av det företaget att sluta använda den blålemmade mannen. Jag köpte faktiskt enbart den tabletten på grund av reklamfilmerna!

Annars är jag rätt trött på följetongsreklamfilmer som typ Falska Tvillingtanterna. Och den där livsmedelsaffären som har kört sin såpa i över tio år… Det är kanske möjligen dags att byta spår nu, eller? Till och med jag handlar i olika affärer, liksom (tänkte det skulle inspirera till nytänkande…) När då en annan livsmedelskedja gör nån sorts försök att härma blir det bara… pinsamt. Kräkstrist…

Har du nån hatreklamfilm eller nån reklamfilm som du verkligen gillar??? Skriv och berätta!


Livet är kort.

Read Full Post »

När man är vuxlig äter man choklad när fan man vill – och det behöver inte alls vara på helgen, så det så!

Helglyx

Choklad- och nötkräm.


Tack för tipset, Buffé!!!
Nu är jag bajsbrun runt käften. Bli det du också – kolla in sidan 39!


Livet är kort. Det ska vara gott.

Read Full Post »

Så här års är det lätt att vi halkar in på våra krämpor och åkommor – när vi inte halkar på isfläckar. Den gångna veckan undrade därför Tofflan vilken kroppsdel du har ont i. Det var möjligt att klicka i flera svarsalternativ.

De 61 inkomna svaren fördelade sig så här:

19,67 procent (tolv personer) svarade: En arm eller ett ben, hand eller fot, en höft eller två. 

16,39 procent (tio personer) svarade: Ryggen.

13,11 procent (åtta personer) svarade: Huvet. 

13,11 procent (åtta personer) svarade: Magen.

8,2 procent (fem personer) svarade: Jag är kärnfrisk!

6,56 procent (fyra personer) svarade: Halsen eller nacken. 

6,56 procent (fyra personer) svarade: Ett inre organ som hjärtat, gallan, levern, en njure eller så. 

6,56 procent (fyra personer) svarade: Nåt som inte finns med som alternativ.

3,28 procent (två personer) svarade: Ett öga, ett öra eller näsan.

3,28 procent (två personer) svarade: Käften.

3,28 procent (två personer) svarade: Bakstjärten eller framstjärten.

Stort TACK till dig som deltog! Jag hoppas att du tar dig tid till att kolla in den nya frågan som finns här intill i högerspalten.

Men… hur mår du egentligen???

Read Full Post »

Blondin #1* smyger på Blondin #2** – med en batteridriven tandborste påslagen i käften.

BUSTED!

Och tack för dagens garv över kvällens mest blonda!

                                                                                                                                                    *Blondin #1 = en mig närstående person
** Blondin #2 = petite moi

Read Full Post »