Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘knyta kontakter’

Ett inlägg om hur man klarar en dag.


Igår kväll
I natt när jag gick och la mig
var det fyra grader. Sovrummet tycktes beläget i vintermiljö, men jag älskar verkligen att ha det svalt när jag sover. Vädringsfönstret är öppet 24-7 så länge det är möjligt! Huttrande kryper jag ner under duntäcket – som jag förstås är väldigt glad att jag har. Jag tänker på andra, som varken har tak över huvudet eller vädringsfönster, inte säng eller ens täcke. Det börjar bli tufft för dem nu! (En nackdel med hösten…) Kan jag göra nåt för dem? Kan DU göra nåt?

Hela dan igår regnade det, liksom på kvällen och i natt. Men nu på morgonen har solen tittat fram, åtminstone en stund. Jag sitter och planerar min dag, funderar över dagens punkter och vilka krokar jag har idag…

Krokar

Vilka krokar har jag idag?


Som jag har skrivit här tidigare
gör jag listor. En typ av lista som är bra att ha är den med valfritt antal att-göra-punkter per dag. När jag har utfört dessa punkter, som i mitt fall är fem till sex till antalet, kan jag belöna mig själv med en stunds läsning. Eller bara en klapp på huvudet. Känna mig nöjd en stund.

Exempel på mina punkter idag:

  1. Söka tre jobb.
  2. Kontakta Pe angående återlämning av bok.
  3. Kompletteringshandla till middagen.
  4. Promenad.
  5. Tvätta en maskin tjockis-svart.
  6. Hämta Fästmön vid avslutad kurs och skjutsa hem henne.

Jag försöker sätta upp punkter som inte bara är rena att-göra-punkter utan också sånt som är bra för mig. Ofta står det nån form av städning på min dagslista. Städning är bra – det blir rent och jag rör på mig. Det senare blir synnerligen eftersatt när man tillbringar så mycket tid inomhus som jag gör… Men det är viktigt med ljus och frisk luft också. Därför har punkten promenad hamnat på listan från och med den här veckan. Jag går inga långpromenader, eftersom jag fortfarande har lite ont efter hål-trampet på Kulturnatten. Vidare har jag en tendens att isolera mig. Jag trycker ner mig själv genom att tycka att jag inte har så mycket att tillföra i samtal när jag träffar människor. Därför är det viktigt att jag just träffar människor! Träning ger ju, som bekant, färdighet…

Inte nog med att min dag har punkter, jag har krokar på den också. Krokar är sånt jag hänger upp dan på. Sånt som är bara lite nyttigt för mig och mest roligt. Vanligen sätter jag en krok till lite senare på dan. Då har jag nåt att se fram emot. Dagens krok är förstås att hämta Anna. Det blir en pratstund i bilen och vi kan uppdatera varandra om vad som har hänt på våra olika planhalvor sen sist. Och så får jag en puss, får känna en stunds närhet med den jag älskar. Det är bra! Sånt är det inte överdrivet mycket av just nu.

Trampbil på tennisbanan och pöl

Den här bilen tar jag nog inte till Annas kurslokal. Den står visst lite felparkerad på tennisbanan på baksidan.


Jag har inte prickat av
en enda punkt än idag. Totalt har jag bara sökt två jobb, men det brukar alltid trilla in nåt mer under dan som är intressant att söka. Och gör det inte det är det inte hela världen. Visserligen får jag ett till två nej per dag, men jag har nu sökt närmare 100 jobb. Nån gång borde det bli ett ja.

Pe ska jag messa till lite senare. Pe är en nattuggla och det är inte jag. Kanske kan vi ses en kortis i samband med att jag åker och hämtar Anna. I annat fall kanske i morgon eller nån annan dag. Vi ska ses. Snart.

Jag har begränsat mitt Wordfeudspelande ganska radikalt. OK, det är stimulerande, men det gör mig samtidigt ganska passiv också. Passivitiet mår jag inte bra av. Jag älskar ju att vara i farten och jobba! Vidare är det väldigt störande när iPhonen plonkar eller plingar till just som jag är mitt uppe i att författa nånting viktigt. iPhonen låter ganska mycket och jag måste ha ljudet på ifall att… Vidare får jag signaler om bloggkommentarer, Twitterhälsningar och LinkedIn. Det är förstås roligt att människor vill ha kontakt med mig, men ibland blir jag avbruten i ett bra flöde, så att säga.

Den här veckan har jag knutit kontakt med två personer på LinkedIn och jag har en förfrågan ute. Vidare har jag jobbat med min presentationstext på LinkedIn. Jag är inte helt nöjd med den än, men den är bättre. Tack, Twitter-Asa! Nu ska jag kolla vad Anna W har för synpunkter på en av mina texter också. Tack, Anna W också!

Har DU några punkter på DIN agenda idag??? Eller rentav en och annan krok??? Skriv gärna några rader och berätta i en kommentar. Jag slutar aldrig att vara nyfiken!


Livet är kort.

Read Full Post »

Varning för kiss- och bajshumor!!!


Ett inlägg om en shoppingtur i 40-gradig värme.


Idag drog termometern
bortåt 40 grader. Då tyckte vi att det var läge att åka till Stormarknaden för en shoppingtur när Fästmön hade slutat jobbet för dagen! Skämt åsido, vi har ett födelsedagsbarn nästa vecka och det behövde handlas en del.

Först tittade vi på lite… kletigt skit…

Kletig hundbajs

Kletig hundbajs.


Sen tittade vi på…
Fidos bajs…

Fidos hög

Fidos hög.


Och så såg jag det!
Det sötaste gosedjuret EVER med ögon som råttpickar tefat!

Storögt gosedjur

Det sötaste gosedjuret ever!


Men faktum är
att ingen av dessa prylar fick följa med hem! För jag vore väl bra korkad om jag avslöjade vad Prinskorven får i födelsedagspresent på onsdag av sin mamma och mammis Tofflan?! Nej, nu får gossen vänta och se, för inte förrän kvällen kan jag leverera mina paket. Sent. Jag måste ju jobba över min sista, jävla arbetsdag… %&#”(]{@*

Vi åt lite onyttig snabbmat emellan affärerna, men annars drog vi in i åtminstone en fem, sex affärer. Hemskt! Min häl protesterade till sist och det var liiite irriterat oss emellan. Fast när vi sen kom hem och perkolerade kaffe och dukade upp med go-fika infann sig friden igen.

Kanelbulle o havrekaka

Go-fika i form av kanelbulle och havrekaka – för min del. Anna fick eget fikabröd.


I morgon mitt på dan
ska jag träffa bloggbekantingen I (vi har aldrig träffats tidigare!) med dotter i Gamla Uppsala. Vi ska fika eller luncha och kanske skena upp och ner för en och annan hög. Jag vill så gärna visa dem Uppsala från höjden, en syn som är… breathtaking! Om inte springturerna upp och ner högarna är det…

Anna ska hem till sina ”barn” i morgon efter jobbet och jag skjutsar så klart ut älsklingen med väskor och grejor. Lite matinköp bör vi kanske göra på vägen också. Helgen ligger sen blank framför oss…

På måndag blir det jobb igen för min del. I övrigt knyter jag kontakter på LinkedIn – idag har jag fått två! Och så söker jag jobb. Det skriver jag inte om så ofta här, men det är faktiskt vad en del av min tid framför datorn går åt till att göra.

Och så gläds jag åt besökare från Kanarieöarna, som visade sig var goa Lilljonnes! 

Vad händer hos dig i helgen??? Skriv gärna några rader och berätta!


*%&#”(]{@ = diverse fula ord


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om väder och vind och om att knyta kontakter. 


Regnet kom äntligen igår kväll.
Lagom till Morden i Midsomer smattrade det mot tak och fönsterbleck så där hemtrevligt som bara sommarregn kan smattra. Så där så att man verkligen känner hur tillåtet det är att vara inomhus idag. För det dåliga vädret har fortsatt. I skrivande stund vräker det ner. Jag gillar verkligen regn!

Nu kan jag fortsätta att nätverka framför datorn! Ifall du har missat det så har jag reggat mig på LinkedIn. Jag har inte alltid så lätt att gilla vissa sociala medier, men detta tilltalade mig eftersom det handlar uteslutande om jobb och kompetenser. Jag är långt ifrån världsbäst på det. Jag stapplar fram, famlar, försöker få till en profil som är jag.

Ulrika Hurtig

Jag.


En bra grej
är att man kan ge varandra rekommendationer, till exempel kollegor emellan eller affärspartners. Men det som slår mig ganska omgående är somligas ointresse av att såväl knyta kontakter som att lämna rekommendationer. Vi är tillbaka till det där att den som har jobb har råd att vara lite seg på att hjälpa andra.

Man kan inte få rekommendationer av nån som inte har accepterat ens kontaktförsök. Det tycks ta tid att svara på en sån förfrågan också, men jag har i skrivande stund 17 kontakter. En av dem har tagit kontakt med mig, resten har jag kontaktat. Jag har bett om fyra rekommendationer från olika håll. Så här har det gått:

  • En svarade att h*n inte minns vad jag hade för uppgifter
  • En svarade att h*n inte vet hur man skriver rekommendationer (h*n har flera hundra själv…)
  • En har inte svarat alls
  • En har lämnat en rekommendation, en fin sån, dessutom.

Jag skulle önska att alla ni som har jobb för ett ögonblick kunde sätta er in i hur det är att inte ha jobb. Då kanske ni skulle orka/vilja/klara av att skriva några rader. Och är det så att du inte har nån lust att skriva en rekommendation, säg det då så jag slipper sitta och vänta/tro/hoppas.

I övrigt är det inte helt enkelt att få till nånting bra. Jag hittar inga instruktioner på LinkedIn. Men det finns förstås inga färdiga mallar för hur man gör. Var och en gör som den vill. Målet för somliga kanske är att få många kontakter, men för en del handlar det om att få kontakter som leder ut i arbetslivet igen.

Man kan knyta kontakter med vänner också och det har jag gjort. Men vi pratar inte socialt på LinkedIn, det finns det andra fora för. Jag noterade också vem som var allra först att svara på en kontaktinbjudan från mig. Det var fru Nätverk herself, Fatou, förstås! Tyvärr kan jag inte skriva nån rekommendation om henne, för hon är ”bara” min vän på LinkedIn, vi har aldrig jobbat ihop. Men söker du en driven och målmedveten kvinna som skulle kunna sälja sin pappas gamla slips till dig och som har diplomatin i blodet utan att alls vara mesig – då är Fatou alldeles rätt att anställa! Bara så du vet. 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan funderar över sociala medier och dessas betydelse i samhället.


Uppdaterat inlägg: Och nätverkande via sociala medier kan vara en väg till ett nytt jobb.


Idag läste jag en text
 om sociala medier på DN:s webbplats. En forskare i Lund konstaterar nämligen i sin avhandling att sociala medier är en kanal att skapa opinion, men det är ingenting som leder till större demokratisk jämlikhet.

Nils Gustafsson menar att man har lättare att nå fram med sina åsikter om man har resurser och en stark position – även i sociala medier. Och lite grann är det visst så, kan jag hålla med om. Bloggare/twittrar med många läsare/följare når ju odiskutabelt fler personer. Dessutom, om själva skrivandet ses som en resurs, är det ju en fördel om man kan författa bra texter som lockar till läsning.

Så visst är sociala nätverk viktiga även i cyberspace. För om ingen läser det du skriver stannar ju dina åsikter på din blogg, till exempel. Men det Nils Gustafsson menar är att de sociala medierna har förändrat sättet vi till exempel diskuterar politik på.  Detta handlar emellertid mer om form än personer. För det är mer troligt att en van debattartikelskribent också använder sociala medier för att föra ut sina politiska budskap. Men är det inte också så att många har lättare att ha åsikter i sociala medier än i gamm-kommunikationskanalerna???

Samtidigt är sociala medier främst kanaler för de unga, menar Nils Gustafsson:

Enligt mätningar använder nio av tio unga i åldern 15–24 år sociala medier dagligen, medan fyra av tio svenskar totalt inte nyttjar sociala medier över huvud taget.

Jag tänker att det är ganska många människor som inte inser att till exempel Twitter inte enbart är nånting roligt utan väldigt användbart. Där kan du föra ut dina åsikter, utan du kan också bygga nätverk och hålla liv i kontakter på ett annat sätt än tidigare. Och få nyhetsinput snabbt.

tangentbord sv v
Allt som behövs för sociala medier är en dator eller en mobil samt förmågan att skriva – och ett nätverk. Men det senare kan man också skaffa sig via sociala medier.


I mitt jobb försöker jag
 att få allt fler att använda Twitter för att till exempel föra ut sin forskning, men även knyta kontakter. Eller odla kontakter man har i jobbet lite mer. För just Twitter är ju så himla enkelt att använda! Allt som krävs är ju en mobil eller en dator – och förmågan att utnyttja 140 tecken på ett smart sätt.

Men åter till Nils Gustafsson. Han hävdar att den mest jämlika politiska handlingen fortfarande är att gå och rösta och ingenting annat. Och där får han vara oemotsagd – i alla fall av mig.


Livet är kort.

Read Full Post »

Jag har varit på utflykt till Högre Höjder. Det är så märkligt, när jag kom hit till fakulteten i höstas, tyckte jag att jag hade kommit till Paradiset. Men nu kan jag meddela att mitt första intryck av Högre Höjder var

nära Himlen…

Men begreppet Himlen är, som bekant reserverat för min Fästmös boning. Hur som helst, första känslan jag fick när jag kom in i Fort Knox (ja, det var inte helt lätt…) var

trivsam arbetsplats och trevliga arbetsmyror

Och faktum är jag ju vill lita på min intuition…


Tidig morgon utanför Högre Höjder!  


Jag möttes av J som nog är en av de mest positiva människor
jag känner till – utan att vara överdriven.

Smitta mig!

fick jag lust att skrika, men det gör man ju inte när man är bortbjuden till nån på förmiddagskaffe första gången!

Jag fick hälsa på såväl tvåbenta som fyrbenta varelser och jag kan nog säga att om den fyrbenta hade fått bestämma så skulle jag ha fått jobb där direkt. Som hakkliare! Underbar liten ullig hund som låg vid min fåtölj och lät sig klias under hela fikastunden.

Det var intressant att höra om Högre Höjders spännande och divergerande, minst sagt, kunder och att få tillfälle att berätta lite om mig själv. Men jag kände nog att det blev lite ostrukturerat från min sida. Vi kom in på så många intressanta saker, helt enkelt! Och plötsligt hade över en timma passerat… Innan jag gick tillbaka under valvet till bilen hälsade jag på nere hos E. Sen blev det nästan bestämt att jag ska komma dit en fredagseftermiddag och prata lite… bloggande! Jaa, det är sant! Jag ska få prata om en av mina favoritsysselsättningar! Och eventuellt kan det bli föreläsning för företag också under nån temadag. Ett ypperligt tillfälle att knyta kontakter…


Det här valvet passerade jag under två gånger.


Märkligt hur det kan svänga i tillvaron.
Häromdan var jag helt förtvivlad för att nu plötsligt ha flera intressanta eventuellt-på-gång-saker…


Stort TACK till J som bjöd in mig på besök!


PS Om Högre Höjder hade köpt det här inlägget av mig via
Blogvertiser – knapp i högerspalten! – hade jag skrivit ut dess korrekta namn samt länkat! Nu får ni som läser fundera och fantisera om vilket häftigt ställe jag har varit på!!!

 

Read Full Post »

Småföretagen finns inte på Fejan, Twitter eller bloggar. Det är bara 18,6 procent av dem som använder Fejan i affärssyfte och 0.5 procent som twittrar. Och 81 procent använder inte sociala medier alls. Siffrorna kommer från en undersökning som Visma Spcs har genomfört.

Men hur kan det här komma sig? Sociala medier är ju för det mesta gratis. Vismas vd Rolf Dahlberg tror i Svenska Dagbladet att det handlar om tid. Som småföretagare har man fullt upp med att få företaget att gå runt och man anser sig inte ha tid att hänga på Facebook, twittra eller blogga. Ett annat skäl kan vara att man är rädd för ryktesspridning.

Brit Stakston, expert på sociala medier på pr-byrån JMW, menar att småföretagarna har fastnat i gamla sätt att marknadsföra sig. Man inser inte att affärer och sociala medier faktiskt hör ihop. Det är där man har sina kontakter och mycket av marknadsföringen kan göras helt gratis. Affärsrelationer kan stärkas. Ja, fördelarna är många. Att småföretagen ändå inte använder sociala medier tror hon beror på kunskapsbrist delvis. Man inser inte sociala mediers värde.  Tidsbrist är mera nåt man skyller på .


Tidsbrist är nåt småföretagarna skyller på. Det handlar kanske mer om kunskapsbrist om sociala mediers värde.

                                                                                                                                                                 Men genom att vara aktiv inom sociala medier har småföretagarna ganska god möjlighet att konkurrera med de större företagen. Att vara aktiv ger ”fotavtryck” och många ”fotavtryck” gör att man syns i träfflistan när nån Googlar, till exempel.

Brit Stakston vill ge råd till småföretagarna. Hon säger:

[…] De måste komma bort från sina fördomar och prova. En blogg kan vara en strategisk publiceringsplattform, det är den bästa hemsida de kan ha. Marknadsföring är dyrt, de måste förstå att deras nätverkande kan förlängas och förstärkas genom att de är aktiva på nätet […]

Och faktum är att mer än var tredje svensk använder sociala medier varje dag. Så många som 35 procent av svenskarna i åldrarna 9-79 år använder sociala medier under en genomsnittlig dag. Jämför det med de 28 procent av befolkningen i samma åldrar som besöker mer traditionella medier på nätet, alltså tidningar, tidskrifter, radio och tv. Nog finns det möjligheter, alltid.

Jag skulle vilja säga att sociala medier borde vara en självklarhet för företag, stora som små. Man syns, man knyter kontakter, man odlar kontakter och man får ganska mycket marknadsföring så gott som gratis… Inte illa…

Men finns det något negativt? Tja, ska det bli nåt resultat måste man vara aktiv. Det räcker inte med att till exempel starta en blogg, man måste skriva också. Och så måste man förstås tänka på vad man skriver och hur – man vill ju inte uppnå motsatt effekt…

Read Full Post »