Älsklingen skulle på undersökning idag på eftermiddagen. Av princip sätter jag inte mitt fot innanför nån dörr på Sjukstugan i Backen – om jag inte MÅSTE – så jag släppte av henne utanför. Däremot har jag inga betänkligheter mot att nyttja besöksparkeringen. Bara det att det tog en kvarts cirkulerande innan jag hittade en ledig plats.
Det var en kall dag idag, men jag tog med en påse tidningar till en vän samt min bok och begav mig in i Stadsträdgården för en promenad med mobilkameran. Den tejpade, du vet.
Hittade en allé bestående av valv med torkade växter och blad.
Trots att allt var dött så här mitt i vintern var det häftigt och jag beslutade mig för att gå närmare.
Det kändes speciellt att kliva in här, nästan som om jag fick önska mig nåt. Så det gjorde jag!
”Önska, önska runt i ring. Önska kostar ingenting…”
I Stadsträdgården var det tämligen dött. Inte många själar ute och promenerade denna dag när temperaturen sjönk ner mot minus tolv grader och snön vilade tung på allting.
Snön vilade tung över allt.
Till och med detta förstelnade par hade fått små vita mössor av snö.
Vita mössor av snö.
Vännen hade inte tid att smita från jobbet och få sina tidningar. Det blev kallare och kallare så jag tvingades in på Fågelsången. Fick ta en kaffe och en bulle till hutlösa 40 pix, det hade jag absolut inte råd med! Men jag frös…
Bok och en fika värmde mig inne på Fågelsången.
Det blev en stund inne i värmen, för jag hade ju pågående bok med mig. Massor av mammor med gallskrikande barn samt en karl som uppenbarligen hade ett arbetsmöte med en annan karl störde emellertid läsupplevelsen, så jag satt väl där högst en kvart.
Traskade sen upp till bilen igen, förbi Slottskällan och slottet.
Passerade Slottskällan med slottet i bakgrunden.
Jag gick en del av en väg som jag har gått miljoner gånger för. Därför blev det en och annan tår som föll. Promenaden var lite ångestframkallande, men jag lät ångesten fångas upp av de två tårar som föll. Det var verkligen för kallt för att gråta en sån här dag! Och det är verkligen ingen idé att gråta över spilld mjölk.
Det blev en kvart i den iskalla bilen innan Anna kom. Vi segade oss ut från stan – bilköerna är nåt jag INTE saknar – och hamnade efter en halvtimma på Stormarknaden. Där bytte vi byxor – dock inte med varandra utan till Johan. Köpte sen ett par kassar mat till grabben och till oss själva innan vi åkte ut till Himlen och avlämnade jeans och mat.
Hemma igen startade jag datorn och nåddes av två nej tack på jobb jag har sökt. Gladare kunde jag vara, denna torsdagskväll…
Nu ska jag ställa mig och hacka sallad för idag serverar köket grillad kyckling med färsk grönsakssallad med fetaost och oliver. Sen blir det Antikrundan klockan 20. Oj, så jag ser fram emot säsongsstarten!
Fågelsången *suck*….
Det var inte värt de 40 kronorna… Jag vet bättre ställen!
Det var mer en suck över att det verkar gått troll i Fågelsången och när det gäller besöket där…
Tack för kommentaren!
KRAM
Jaaa, det är ju ett mysigt ställe – men mer på våren. Jag föredrar Kafferummet Storken! 😀
Kram och var rädd om dig!
Bullen såg ganska ynklig ut…
Smakade inte färskt heller… 😦
Fina bilder!
Puss!
Tack, men ljuset försvann för mig! Hade varit finare om du promenerat med mig!
Puss!
40 spänn! Vilket OCKER! Fräckt helt enkelt för den där simpla sorgliga lilla torftiga bullen och en slät kopp kaffe.
Då vet jag var jag inte ska gå om jag är sugen på någe godis.
Jag ställer mig för det mesta i parkeringshuset på sjukan, där slår lyckan in oftare och det går att hitta en ledig snutt betong.
Sköt om dig Tofflis!
Om det hade varit en god bulle hade det känts OK, men det var det inte!
Parkeringshuset var fullt.
Sköt om dig också!