Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Uppsala gamla kyrkogård’

Ett kulturellt inlägg.


 

valv

Valv. Detalj från Uppsala slott, nära Sturevalven.

På lördag går den årliga Kulturnatten i Uppsala av stapeln. Tyvärr åker jag inte in till stan den här gången – av flera skäl. Ett är att Fästmön jobbar så dumt i helgen, ett annat är att jag alltid brukar göra mig illa. Ett år lossnade en porslinslagning i en tand och förra året trampade jag i en grop och sträckte ett ledband i foten. Nä, jag vågar varken sätta fot eller tand på stan.

Men… OM jag hade vågat skulle jag kanske ha kollat in följande fem evenemang. (Nu tipsar jag i stället dig som läser om dem!):

  1. Stadsbiblioteket klockan 19: Uppsalaförfattare läser sina bidrag till Fredsåret 2014. Här kan man lyssna på Christina Wahldén och Mohamed Omar, vars böcker jag har recenserat här och här!
  2. Carolina Rediviva, samling vid trappan klockan 14.30: Pontus Wikner – kristen homosexuell i 1800-talets Uppsala. En vandring i Pontus Wikners fotspår i centrala Uppsala. Pris: 100 kronor, endast kontant betalning.
  3. Uppsala gamla kyrkogård klockan 11 – 12.15 eller 13 – 14.15: Kyrkogårdsvandring bland gravkonst och berömda personer. Samling vid Gamla kapellet. Pris: 50 kronor, endast kontant betalning.
  4. Pipes of Scotland, S:t Olofsgatan, klockan 20.30 – midnatt: Skotsk folkmusik med John Mitchell och Ann-Sofie Jonsson, en pubkväll med fiol, gitarr och sång.
  5. Vasaborgen, Uppsala slott klockan 20 – 21, 21 – 22 eller 22 – 23:  Bli vän med spökena på en historisk vandring i Vasaborgens 1500-talsruiner – där Sturemorden skedde…

Have fun!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Å, min favoritdiktare och olycksbroder Gustaf Fröding skulle ha fyllt 150 år i söndags. Och här ligger jag och uppmärksammar det inte ens med ett inlägg!

Gustaf Fröding hade inget vidare liv, var inte framgångsrik bland damerna och stämdes för snusk i sin lyrik. Det sägs att han var halt och blyg och kärleken gick aldrig riktigt hans väg.


Så här såg Gustaf Fröding ut i yngre dar. Så ful och vederstygglig var han väl ändå inte..?

Jag fascinerades tidigt av denne farbror som skrev såna svarta dikter. Eller vad sägs om dessa rader:

Jag köpte min kärlek för pengar,
för mig fanns ej annan att få
Sjung vackert, I skorrande strängar,
sjung vackert om kärlek ändå…

Det finns massor av fler exempel, men jag befinner mig i en sal på lasarettet, så att säga, just nu och inte bland mina älskade böcker. Vissa perioder i mitt liv har jag känt mig extra förbunden med den gamle skalden.

Gustaf Fröding föddes 1860 i Värmland. Efter pappans död fick han ärva pengar och kom då till Uppsala för att studera. Fast det gick inte så bra och han söp upp pengarna, i princip. Dessutom led han av psykiska problem – psykiska åkommor fanns i familjen.

Debuterade som diktare gjorde Gustaf Fröding 1891 med samlingen Guitarr och dragharmonika. Här märks inspirationen från Verner von Heidenstam tydligt i dikterna! Men det var den tredje diktsamlingen som gjorde att han åtalades – dikterna, framför allt En morgondröm, var för snuskiga. Fröding frikändes emellertid, men det hela påverkade honom naturligtvis negativt. Resten av sitt liv slogs han mot sin alkoholism och sin psykiska sjukdom.

Gustaf Frödings diktning är inte bara känd för sitt snusk, utan också för att han skrev många dikter på värmländska och att många dikter var onomatopoetiskt, ljudhärmande, skrivna. Tänk bara på Det var dans bort i vägen som även tonsattes och framfördes av bland andra Sven-Ingvars.

Gustaf Fröding flyttade till Stockholm 1905 och avled där 1911, men han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Det finns massor att läsa av och om Gustaf Fröding. Varför inte läsa min gamla C-uppsats Antika inslag i Gustaf Frödings diktning? – eller nåt annat som kanske är mer intressant… Och jag skulle kunna skriva här hur mycket som helst om denna fascinerande skald, lämnar dig här, förhoppningsvis lite nyfiken..?

Read Full Post »