Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘allé’

Ett inlägg om den Tofflianska lördagen.


Idag har jag slagit rekord!
Ja, inte i hastighet, men i längd: jag gick 4,2 kilometer. Det var en rolig tur, för vädret var underbart och jag träffade en gammal vän från förr i tia*.

Men först skjutsade jag Fästmön till jobbet och så var jag på Tokerian och skenade fram och tillbaka som om jag aldrig hade varit där förr. Jag hittade fisk till bra pris och köpte både torsk och lax. Mums! Men i kväll får den gode Dr. Oetker fixa min middag – quattro formaggi-pizza.

Gult träd underifrån

Himlen är blå idag!


Idag är det en sån där fantastisk höstdag
som bara vissa dagar är! Himlen är blå och solen skiner. Det var så varmt att jag kunde promenera iförd endast t-shirt och tunn luvatröja. Solbrillorna satt på näsan, förstås, för höstsolen var stark.

Gult träd o blå himmel

Gult och blått


Dagens dominerande färger
var gult och blått. Påminde lite om den gigantiska banderoll jag fick igår på ICA Heidan när jag handlade. Det var visst nåt sportevenemang på kvällen… (Ja jag vet vad, men är totalt ointresserad.)

Promenadens höjdpunkt var emellertid varken sol eller färger utan den gamla vännen jag mötte! Egentligen en vän till en vän, men allas vänner blev våra gemensamma vänner. Det var på 1980-talet när jag bodde i studentkorridor. Så nu fick jag både H:s mobilnummer och vår gemensamma vän R:s. R har jag inte sett sen h*n gjorde skandal och rymde med ”sin kusin”… Nu sitter jag i valet och kvalet om jag ska skicka ett sms och vad jag ska skriva till R i såna fall.

Gulrött träd o grönt träd

Ungefär vid dessa träd möttes vi.


Jag rundade och hamnade
på vägen mot Den Hemliga Trädgården. Men först gick jag i en liten allé. På ena sidan av gång- och cykelbanan upptäckte jag fruktträd. Gick jag i nåns före detta trädgård, tro..?

Höstträd längs gångbana

Höstträd längs gång- och cykelbanan, men till höger noterade jag fruktträd.


Jag pinnade på rätt bra idag,
men slog inga hastighetsrekord, som sagt. Det viktiga för mig är fortfarande att komma ut och få ljus och frisk luft – och att komma hemifrån. Eftersom jag har (haft) problem med båda mina fötter – hälsporre på den ena, snedtramp med uttänjt ledband som följd på den andra – vågar jag inte gå för långt ifall jag inte fixar att gå tillbaka. Dessutom gör sig yrseln påmind då och då. Idag gick det emellertid hur bra som helst.

Tofflans ben skugga

Vi pinnade på, mina ben och jag.


Inte heller
var jag det enda svinet som var ute. Jag noterade ett och annat på min färdväg. Inte vet jag om jag tyckte att det var så snyggt heller…

 Staty vildsvin

Vildsvin som staty? Snyggt eller inte?


I en trädgård
såg jag toppen av en lekstuga, troligen. Jag undrade hur många tusentals lekar som lekts och sagor som berättats där inne…

Lekstuga med toppigt tak

Hur många lekar har lekts här inne, tro?


Så anlände jag
till Den Hemliga Trädgården. Grinden stod vidöppen – det är som om husen och trädgården ropar på mig…

Den Hemliga Trädgården hus o öppen grind

Grinden stod öppen som om huset och trädgården ropade på mig.


Faktum är
att jag såg att man till och med kan köra in med bil! Tomten måste vara hur stor som helst, för det var ingen liten garageinfart utan en väg.

En väg in i Den Hemliga Trädgården

En väg in!


Jag passerade.
Vågade inte bli stående. Tänk om nån som bor där ser mig och tycker att jag snokar!

Runt hörnet höll en husse på att klippa häcken. Jag blev utskälld av hans lilla hynda, en rätt ynklig lite vakthund. Men jag noterade de sylvassa tänderna och hunden såg inte snäll ut. Det är första gången jag blir utskälld av en en fyrbening, dock, så lite förvånad var jag allt.

Träd och häck höst mot blå himmel

Gult och orange och blått mitt emot den ilskna hyndan.


Plötsligt var jag nästan hemma igen.
Bara en sida bild – på ett träd, förstås!

Mörkrött träd mot blå himmel

Mörkrött mot blå himmel.


Medan jag har telefonerat
med mamma, skrivit detta och ätit lunch bestående av frukt- och nötmix samt vatten, har tvättmaskinen jobbat på. Dags att hänga dagens tvätt. Den är faktiskt inte tjockis-svart utan ljus!..


*förr i tia = östgötska; betyder: förr i tiden


Livet är kort.

Read Full Post »

Älsklingen skulle på undersökning idag på eftermiddagen. Av princip sätter jag inte mitt fot innanför nån dörr på Sjukstugan i Backen – om jag inte MÅSTE – så jag släppte av henne utanför. Däremot har jag inga betänkligheter mot att nyttja besöksparkeringen. Bara det att det tog en kvarts cirkulerande innan jag hittade en ledig plats.

Det var en kall dag idag, men jag tog med en påse tidningar till en vän samt min bok och begav mig in i Stadsträdgården för en promenad med mobilkameran. Den tejpade, du vet.

Hittade en allé bestående av valv med torkade växter och blad.


Trots att allt var dött så här mitt i vintern var det häftigt och jag beslutade mig för att gå närmare.

                                                                                                                                                            Det kändes speciellt att kliva in här, nästan som om jag fick önska mig nåt. Så det gjorde jag!


”Önska, önska runt i ring. Önska kostar ingenting…”

                                                                                                                                                             I Stadsträdgården var det tämligen dött. Inte många själar ute och promenerade denna dag när temperaturen sjönk ner mot minus tolv grader och snön vilade tung på allting.


Snön vilade tung över allt.

                                                                                                                                                             Till och med detta förstelnade par hade fått små vita mössor av snö.


Vita mössor av snö.

                                                                                                                                                 Vännen hade inte tid att smita från jobbet och få sina tidningar. Det blev kallare och kallare så jag tvingades in på Fågelsången. Fick ta en kaffe och en bulle till hutlösa 40 pix, det hade jag absolut inte råd med! Men jag frös…


Bok och en fika värmde mig inne på Fågelsången.

                                                                                                                                                        Det blev en stund inne i värmen, för jag hade ju pågående bok med mig. Massor av mammor med gallskrikande barn samt en karl som uppenbarligen hade ett arbetsmöte med en annan karl störde emellertid läsupplevelsen, så jag satt väl där högst en kvart.

Traskade sen upp till bilen igen, förbi Slottskällan och slottet.


Passerade Slottskällan med slottet i bakgrunden.

                                                                                                                                                       Jag gick en del av en väg som jag har gått miljoner gånger för. Därför blev det en och annan tår som föll. Promenaden var lite ångestframkallande, men jag lät ångesten fångas upp av de två tårar som föll. Det var verkligen för kallt för att gråta en sån här dag! Och det är verkligen ingen idé att gråta över spilld mjölk.

Det blev en kvart i den iskalla bilen innan Anna kom. Vi segade oss ut från stan – bilköerna är nåt jag INTE saknar – och hamnade efter en halvtimma på Stormarknaden. Där bytte vi byxor – dock inte med varandra utan till Johan. Köpte sen ett par kassar mat till grabben och till oss själva innan vi åkte ut till Himlen och avlämnade jeans och mat.

Hemma igen startade jag datorn och nåddes av två nej tack på jobb jag har sökt. Gladare kunde jag vara, denna torsdagskväll…

Nu ska jag ställa mig och hacka sallad för idag serverar köket grillad kyckling med färsk grönsakssallad med fetaost och oliver. Sen blir det Antikrundan klockan 20. Oj, så jag ser fram emot säsongsstarten!

Read Full Post »

Jag kunde verkligen inte hålla mig! Det är ett sånt konstigt ljus och en sån förunderligt frusen dag idag… Med den tejpade mobilkameran i högsta hugg begav jag mig ut.


Världen är frusen idag!

                                                                                                                                                          Vitt överallt – och ändå har det inte snöat, vad jag vet.


Snö trots att det inte har snöat…

                                                                                                                                                       Där jag bor är vi granne med stans snötipp. Eller Mount Nyby, som jag brukar kalla den efter ett tag.


Snötippen inne i skogen brukar se ut som en alptopp efter ett tag.

                                                                                                                                                         Jag korsade Österleden och klev förundrad in i ett fruset landskap.


Den här granen såg nästan kramvänlig ut!

                                                                                                                                                          På sina ställen är det som om naturen inte riktigt har hunnit med kylan.


Eklöven hann inte trilla av träden innan vintern kom.

                                                                                                                                                          Inne i skogen fanns det flera naturliga skridskobanor. Här en där det sommartid är näckrosdamm.


Naturlig skridskobana på näckrosdammen?

                                                                                                                                                         Lite längre in i skogen ser man tydligt att det har varit blött, blöttt – troligen smältvatten från förra säsongens Mount Nyby.


Här har nån försökt gå på isen, men jag tror inte att den höll riktigt…

                                                                                                                                                        Djupare in i skogen blev det tydligare att naturen inte riktigt hunnit med kylan.


Gräset är fortfarande grönt under isen.

                                                                                                                                                         En liten extra tur genom en pilträdsallé. Pilar är häftiga träd!


Pilträdskrona.

                                                                                                                                                        Nu blir det frukost och lokalblaska!

Read Full Post »

Trots den gråa dagen blev det en promenad idag! Notera att jag har kategoriserat detta inlägg som bland annat stoiskt, men även som epikuréiskt! För idag kände jag att jag inte kunde avstå från min lilla tur.

Fast… först strök jag, städade badrummet, städade duschrummet, städade toan och tvättade och hängde upp två maskiner (tvätten hängde jag upp, alltså, inte maskinerna…).


Det blev blågult i badrummet!

                                                                                                                                                      Tog så klivet över vägen, via soprummet och in i lilla skogen. Där hade det torkat upp rejält, men näckrosdammen såg mest smutsig ut – trots att en andtjejmaffia höll till där! Men det sägs att änder byter kön – från hanar till honor…


Näckrosdammen utan näckrosor men med smutsbrunt vatten och en andtjejmaffia!

                                                                                                                                                       Det hade som sagt torkat upp rejält sen jag var här sist, men Mount Nyby från i vintras har lämnat efter sig känslan av att befinna sig i De Tusen Sjöarnas Land…


Blött och björkar och Mount Nyby till höger som en gigantisk hög av sand.

                                                                                                                                                              Inne i skogen åt andra hållet fanns det också björkar.


Björkar i skogen.

                                                                                                                                                              Där fanns också mygg… Och vatten…


Vattenpölar mellan stammarna.

Myggen jagade ut mig ur skogen och jag fångade lite nyanser av grönt…


Olika nyanser grönt…

                                                                                                                                                         Blev tvungen att gå nära en liten blomma och fota också!


Det vita hundkexet bröt av mot det gröna.

                                                                                                                                                            Tog sen in på cykelbanan mot Blå området. Jisses, vilka sprickor där har blivit i asfalten redan!


En låååååååång spricka redan i den relativt nylagda asfalten.

                                                                                                                                                              På väg in i Blåa området blev jag bara tvungen att stanna och fota en av de vackra lönnarna.


Maffiga träd, lönnar…

                                                                                                                                                            Och nån hade tänkt på att även de små med vingar skulle ha en liten fin bostad i busken.


Vilket fint hus i busken!

                                                                                                                                                             Nån annan hade med några enkla penseldrag i gult gjort en grå vägg glad.


Så enkelt, men visst smittar leendet av sig?

                                                                                                                                                              Tog in en massa härliga dofter av jasmin och rosor, bland annat. Och utanför ett staket träffade jag på några riktiga skönheter.


En vacker, ljusrosa ros med knoppar stod utanför ett staket.

                                                                                                                                                         Några steg till… Sen fick jag backa. Var det pioner eller magiska rosor?


Magi vet jag inte, men en makalöst vacker ros i rosa och gult.

                                                                                                                                                           Gick vidare och sprang plötsligt på en allé.


Strama, raka träd i denna allé med gräs och vit klöver som golv.

                                                                                                                                                          Strax innan jag kom hem kunde jag inte låta bli att fota denna färgsprakande buske.


Vilken härlig röd nyans mitt i det gröna!

                                                                                                                                                       Dagens promenad var doftrik och skön, trots att regnet hänger i luften och att det blåser en kylig vind. Men jag känner mig så uppiggad, så nu kanske jag orkar gå och handla middag också…

Read Full Post »