Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘reklamfilm’

Ett inlägg om en TV-serie.


 

För fjärde säsongen har jag och alla andra som kan se SvT2 möjligheten att få följa När livet vänder i åtta program. Anja Kontor är den som står både bakom och framför serien – och i allra högsta grad är mitt i den.

Anja Kontor skärmdump från Svts webb

Anja Kontor är tillbaka och möter människor för vilka livet har vänt. (Bilden är en skärmdump från SvTs webbplats.)

 

Johann

Johann Neumann berättade sin uppväxt, om sitt liv och om när livet vände.

I mina ögon är När livet vänder en av svensk TV:s bästa serier. Mina förväntningar var höga när jag äntrade bästefåtöljen och startade TV:n klockan 20. Premiäravsnittets huvudperson var Johann Neumann, kanske mera känd som Iprenmannen, vars föräldrar tänkte sälja honom till en cirkus.


I kvällens program
blev det både tårar och skratt. Så där som… livet är. Det var hemskt att höra hur Johann gömdes i tvättkorgen, att han längtade efter att mamman skulle tvätta honom med sitt spott för då fick han känna närheten av henne. Många och tunga var stunderna av svartaste svarta mörker i Johanns liv, men där finns också ljusa tillfällen. Som när han kom till Stockholm för att spela teater. Och när han äntligen mötte kärleken på riktigt. I mitt hjärta finns han för alltid som Iprenmannen. Det var faktiskt nästan så att jag slutade köpa Ipren när reklamfilmerna med Iprenmannen upphörde…

En stark öppning, men som vanligt ger jag inte programmen i När livet vänder några omdömen i rosa toffelform. För vem är jag att betygsätta andra människors liv och svårigheter? Däremot ger jag högsta betyg till Anja Kontor. Framför allt gladde jag mig åt att hon var mer synlig i detta säsongens första avsnitt. Det var bara bra.

Missade du kvällens avsnitt? Då kan du titta här på SvT Play (avsnittet kan ses till den 8 april 2016).


Här kan du läsa om Fredrik och alla de andra människorna som var med i den förra säsongen.

Här kan du läsa min intervju med Anja Kontor i UppsalaNyheter (Den ursprungliga texten uppdaterades i augusti 2014.)

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film.


 

Mannen på taket År 1976 var jag 14 år. Jag gick på bio då och då med mina kompisar. En av filmerna jag såg som jag har bestående minnen av är Mannen på taket. (Bland annat minns jag biobesöket för att min vän FEM fick ett skrattanfall under en av reklamfilmerna.) Jag hann precis hälla ner mig i tid framför TV:n när SvT1 visade filmen direkt efter en dokumentär om författarparet Sjöwall-Wahlöö. (Dokumentären spelade jag in och ska kika på i kväll, kanske.) Filmen är baserad på en av deras deckare, Den vedervärdige mannen från Säffle.

Filmen börjar riktigt obehagligt: en patient mördas i sin säng på sjukhuset, ett regelrätt blodbad. Det visar sig att mannen är polis – och att han som sådan var ganska… vedervärdig. Men kårandan inom polisen är stark och det är tack vare den han har klarat sig. Tills nu. Mördaren är en person som vill hämnas och det blir inte bara den sjuke polisen som får sätta livet till. Mannen tar sig upp på ett tak i Vasastan och börjar skjuta vilt omkring sig. Men det är inte allmänheten han vill åt utan poliser…

Den här filmen har 40 år på nacken. Nästan alla skådespelare – utom Sven Wollter (som för övrigt visar sin snorrkas) – i filmen – inklusive dess regissör – är döda. Det är så tittaren vet att filmen är gammal. Kläder och bilar avslöjar det förstås också liksom avsaknaden av mobiltelefoner, men förutom det… Filmen håller fortfarande! Den är fortfarande spännande och obehaglig och mycket skickligt gjord, särskilt helikopterscenen vid Odenplan. En annan stark scen är när mannen just skjutit sina första poliser och en liten knatte kommer cyklande på en trehjuling.

Alla som har spelat kommissarie Martin Beck kan slänga sig i väggen: Carl-Gustaf Lindstedt ÄR och kommer alltid att vara Beck för mig. Thomas Hellberg är också betydligt bättre än han… vahetteran Micke nånting… i rollen som Gunvald Larsson.

Toffelomdömet blir det högsta.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett bil-igt inlägg.


 

 Laserstrålen Carolinabacken

Här ska det bli paradgata. Carolinabacken med laserstrålen fotade jag i november förra året.

På måndag ska det bli ännu mer bilfritt inne i Uppsala centrum. Det är rätt bilfritt redan nu. I alla fall är det inte bilvänligt, varken ur framkomlighetssynpunkt eller parkeringssynpunkt. Trångt, enkelriktat, vägarbeten och svindyra parkeringsavgifter – om man nu ens hittar lediga ställen att lämna sin bil på. Sen undrar man varför city dör och handeln minskar…

Nåja, alla åker ju inte bil. Några åker buss och en och annan cyklar. Frågan är hur det blir på Drottninggatan. Uppsala kommun har nämligen bestämt att göra en paradgata från Carolina Rediviva på krönet ner till Vaksalagatan. Hej och hå! Där har ju en gång varit en parad. En fejkad sån, visserligen. Det var när Flickan som lekte med Kickan, eller vad den nu heter på engelska, skulle spelas in. Själva paradscenen gjordes då mellan Carolina Rediviva och Trädgårdsgatan, ungefär. Men det var i filmens värld. I verkligheten låter paradgata bara så… 1800-tal, tycker jag.

 

Rökfri

Rökfritt i bilen i England och Wales från oktober – om det finns barn i fordonet.

Den som kör bil i England och Wales från och med oktober får allt se till att fimpa före körningen – åtminstone om det finns minderåriga bland passagerarna. Då införs nämligen ett förbud mot rökning i bilen om det finns barn i den.

Den walesiska hälsoministern anser att bilrrökning är ett riktigt hot mot barns hälsa. Barnen kan ju ofta inte själva välja om de ska åka i bilen och de kanske inte heller kan säga åt den vuxne att inte röka.

På offentliga platser och i arbetsfordon i Wales råder redan rökförbud. Att bryta mot förbudet ska leda till böter om 50 pund, det vill säga cirka 600 kronor. Ett bra förbud, tycker jag!

 

Gammal trampbil

Möjligen må denna framföras utan körkort.

Sen var det dags för reklam! Eller… reklam och reklamfilmer kan ju vara… rätt irriterande. Irriterande dåliga, alltså. Värst av alla just nu är väl reklamen för Microlax, du vet…

När du har förstoppning kan det vara frustrerande att inte veta när din situation kan lätta…

Men bilreklam tänker jag på nu. Du har kanske inte missat att Avicii gör reklam för ett visst bilmärke? Fast det inte många av oss vet är att han faktiskt inte har körkort… Ärligt talat vet jag knappt vem Avicii är heller. Sångare? Musiker? Mångmiljonär? Jag googlade eftersom jag var så obildad. Nåja, han får förhoppningsvis snart ”lappen”, han håller på att ta körkort. Trovärdigheten för bilmärket i fråga? Nja, den sjönk väl några decimeter efter avslöjandet om den körkortslöse föraren.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett måndags-inlägg.


 

gult träd i dimma

Gult träd i dimma, fotat hösten 2011.

Måndagen jag vaknade till var lika dimmig som helgens morgnar. Sen brukar vädret bli bättre framåt dan, ofta varmt och soligt. Har jag råkat vara ute då så har jag varit felklädd, det vill säga för varmt klädd.

Den här helgen har vi suttit en helt del vid våra datorer. Fästmön har ju köpt en ny och har påbörjat ett enormt arbete med att sortera bilder… Sist jag hörde från henne borta i soffhörnet var hon på 2005.

Igår var vi i alla fall en tur ut i verkligheten i Förorten för att hälsa på grabbarna på Morgonen och bli bjudna på Jerrys kaffe. Jerrys kaffe kan väcka döda, snudd på.

Sangiovese 2008

Svindyrt fynd i vinskåpet.

Hemma i New Village lagade jag sen lax i ugn med fetaostpesto och kokt potatis. Det blev till och med en lunchlåda över till min hårt arbetande älskling! Vi har ätit gott den här helgen, men ändå billigt. Lördagens vin var förstås allt annat än billigt, fast det fanns ju sedan länge i vinskåpet… Det var ett argentinskt sangiovese från 2008 som verkligen gick suveränt ihop med lasagenen på kycklingfärs.

Igår på söndagen blev det vatten respektive mjölk till maten. Men vi tillät oss att äta upp såväl lördagsgodis som fredagens snacks (prästostbågar). Magen har hittills inte protesterat! Tanke var att vi skulle titta på Hercule Poirot’s Christmas. Vi började i vardagsrummet, borstade tänderna i en reklampaus och fortsatte titta i sovrummet. Det tog tio minuter så snarkade vi båda två. Men gissningsvis hittade monsieur Poirot mördaren till sist.

Den enda gången jag vaknade var under reklamfilmen för Microlax. Den är så urbota dålig och jag undrar om reklammakarna har använt Google translate från 2008 till den. Framför allt reagerar jag på ordet ”välbefinnande” – vem använder det naturligt i dagligt tal – eller när man pratar om/tänker på förstoppning??? Jag blir bara arg och irriterad och tänker aldrig köpa Microlax.

Idag på måndagen hade ilskan gått över och jag loggade in med e-legitimation hos a-kassan för att fylla i två veckors kassakort. Jag lyckades på första försöket! Kanske berodde det på att jag läst en glädjande kommentar här på bloggen från en annan arbetssökande kommunikatör. Denna/e olyckssyster/-broder skrev att jag visst är berättigad till nya dagar och att sådana fylls på när de gamla har tagit slut. Men naturligtvis ska jag kolla upp det med min a-kassa! Jag ska ta mig i kragen och ringa nån dag när jag känner mig psykiskt stark och glad. Det måste man vara om man ska palla med att prata med alla surkart på a-kassan, nämligen.

Jag har sökt ett jobb hittills idag, men innan dan är slut ska jag ha utfört en del ytterligare aktiviteter som har med jobbsökeri att göra. I eftermiddag har jag en träff med min yngsta bonusdotter. Ett spännande samtal väntar! I kväll ska jag skriva en artikel baserad på detta samtal. Mitt bokskriveri får paus, fast bara till i morgon. Jag mår så gott av att få alla tyngder från axlarna avlyfta!

Vad händer hos dig denna måndag??? Skriv gärna några rader och berätta! 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg som hissar och dissar.


Torsdag allaredan
och då vet Vän af Ordning vad som gäller: en redovisning av den Tofflianska veckans höjdpunkter (inlagd sill) och dalar (dumma sill). Och det är faktiskt inte svårare än så här:

Inlagd sill


Dumma sill


April, april. Jag menar, livet är kort.

Read Full Post »

2013: Najs och Bajs

Ett inlägg om året som gått och dess höjdpunkter och lågvattenmärken.


År 2013 kan snart läggas till handlingarna.
Men innan dess vill jag lyfta fram godbitarna (najs) och… eh… de andra bitarna (bajs), månad för månad.

Så här tyckte jag om 2013:

Januari:
Najs: Mathemskassen 3: Allt-i-ett-kyckling och Baba Ganoush (Skitgott!)
Tillbaka i jobb efter alien-historien (Jag ÄLSKADE det jobbet!)
Bajs: Lokalblaskans heteronormativa bröllopsbilaga (År 2013, liksom…)

Februari:
Najs: Mitt husbygge (Jäklar så roligt det var att bygga upp en intern webbplats!)
Björnbär- och chilimarmelad (En ny och spännande smakupplevelse!)
Bajs: Webbformulär för jobbansökningar (Jag slogs med ett antal såna under året. De flesta är verkligen skitdåliga ur användarperspektiv.)
Bildårar (Hur fick somliga körkort?)

Mars:
Najs: Finvantarna från Iréne (Jag gillar verkligen dem!)
Bajs: Annas mat (Nej, eftersom de använder indrivare har vi slutat köpa pizzor från den restaurangen i Svartbäcken!)
Telefonförsäljare (Nej, nej, nej! Jag anmäler alla som ringer fast de inte får!)

April:
Najs: Celebert besök på jobbet (Visssa kommunalråd är smarta och ger sig ut i verkligheten.)
Bajs: Hot-mail (Nä, även om det inte var allvarligt menat var det jäkligt obehagligt att få.)
Kompiskorruption på jobbet (Det är INTE OK, tycker jag!)

Maj:
Najs: Pelé, Kaká och jag (En annorlunda barnbok.)
Fyra dagar i april (En bra bok med historiskt innehåll.)
Bajs: Hilde var icke önskvärd (Att köpa ut anställda är grymt.)
Andningsont av grill, rök, parfym och sånt (Hänsyn är inte fel att visa ibland.)

Juni:
Najs: Fästmön (Hon var min klippa igen när det gungade!)
Bajs: Varsel före en storhelg (På min förra arbetsplats fanns det tre personer jag inte gillade. Tre av flera tusen. En av dem varslade mig dan före midsommarafton.)

Juli:
Najs: Botaniska trädgården och tropiska växthuset (Två av mina favoritplatser i Uppsala.)
Förrådsstäd (Det finns väl inget som är så tillfredsställande?!)
LinkedIn (Ett bra yrkesnätverk som jag anslöt mig till!)
Motormuseet i Motala (Det får du bara inte missa om du är där!)
Bajs: Min sista arbetsdag på Den Bästa Arbetsplatsen (Sorgligt!)

Augusti:
Najs: Vårt Pride 2013 (Det blev Pride, trots allt!)
Bajs: Reklamfilmer på TV (Varför finns det så många dåliga???)
Konsten att fylla en dag (Det är förnedrande att vara fullt frisk och arbetsför och inte få arbeta.)
Den lilla människans besök hos Arbetsförnedringen (Bortslösad tid. Hemskt. Fruktansvärt. För jävligt. Och så klarade de inte av att påanmäla mig till a-kassan, vilket fick till följd att jag fick vänta på ersättning i två, nästan tre månader.)

September:
Najs: Så vårdar man en kund (Enkelt och lätt, men effektivt.)
Monica Z. (Å, vilken bra film!)
En dag bara för oss (Såna behövs.)
Bajs: Företag som inte svarar på ansökningar eller ger nån återkoppling på frågor (Vill nån jobba där, liksom?)
Handläggarstrul på Arbetsförmedlingen (Det tog en och en halv månad, tror jag, att få en handläggare.)
A-kassans irriterande ovana att skicka oroande mejl på fredagskvällar (Att vänta en hel helg med att fråga vad som menas är ångestframkallande.)
A-kassans byråkrati för elva kronor (Och senare på året tog de bort avgiften och tyckte att de var jätteduktiga…)

Oktober:
Najs: Kontakt med min hafti (Så roligt!!!)
En skön helg hos vännen Gunilla
Bajs: Stor ägare = sämre distribution samt slopad avgift (Större borde bli bättre och slopad avgift… Ha… elva spänn…)

November:
Najs: Nytt jobb (Det snurrade rejält i början och självkänslan var inte den bästa…)
Projekt Storstädning avslutades med vardagsrummet (Så skönt att göra hemmet rent!)
När det känns lite bra (För omväxlings skull.)
Femårig förlovningsdag (Den 8 november 2013)
Bajs: Ett förnedrande besök på Arbetsförmedlingen (Den som är i överläge ska aldrig låtsas att h*n kan sätta sig in i hur den i underläge har det.)

December:
Najs: Fina julklappar (Och mycket att läsa!)
The Fry Chronicles (En av de bästa böckerna jag läste i år.)
Klappar på jobbet och från facket (Glatt överraskad!)
Lucia för ett år sen fick jag mitt liv tillbaka (Jag lever.)
Bajs: Baraspara bröt mot god marknadsföringssed och Upsala Nya Tidning är på väg (Jag fick rätt i DM-nämnden!)
Sjukstugan i Backen slapp undan – igen (David förlorade mot Goliat, men jag hoppas att David överklagar och får rätt. Vissa saker får man bara inte göra!)
Arbetsförmedlingen gjorde fel igen – och inget händer (Den här gången blev jag inte avanmäld hos a-kassan från rätt datum.)


Livet är kort. År 2013 blev ett omtumlande år på många sätt.

Read Full Post »

Kollat och kommenterat den 8 oktober 2013

Ett omvärldsspanande inlägg.


Efter förmiddagens övningar,
som bland annat omfattade ett marknadsbesök, blev jag inspirerad till lite vidare utflykter och ny luft. Eftermiddagens promenad och friska luft räckte inte till för att sanera min kropp från all vidrig cigarrettrök som omgav mig idag. Måste folk röka i folkvimmel??? Det inte bara luktar illa, det ser otroligt dumt ut att stoppa den icke rykande änden av en vit pinne i käften. Men värst av allt är att det är jäkligt ojuste att spy ur sig röken från sagda pinne till sin omgivning. En del av oss mår verkligen inte bra av det.

Nu har jag gett luft åt en åsikt som jag vet att somliga ifrågasätter. Det skiter jag i. Dags att kolla vad som luftas i media i cyberspace!

 

tand

Tandborstning på sex sekunder är numera inte bara möjligt för dem med endast en tand.

Borsta tänderna på sex sekunder. Tandborstning är ju inte bara nåt som rökare behöver ägna sig åt – det gör vi ju alla som har tänder. Företaget Blizzident har uppfunnit en tandborste som gör att man kan borsta tänderna på sex sekunder blankt. Två minuter är annars vad tandläkare rekommenderar. Men nu var inte huvudtanken med den nya tandborsten snabbhet, utan snarare att varje tandborste är individuellt utformad – vilket ju ger bästa möjliga borstning. Totalt gör 400 strån tänderna rena medan den som använder borsten bara biter ihop. Känns lite sci-fi, men, men… Det tyckte jag om uppladdningsbara tandborstar också först. Nu skulle jag inte kunna tänka mig att borsta tänderna på annat sätt. Spännande, med andra ord, enligt min åsikt!


Taubes arvingar kräver en halv miljon från Birka Cruises.
Ja, vi har sett en reklamfilm där en äldre herre i hatt och scarf sjunger med vibrato om en skaldjurspaté. Det är inte Evert Taube. Evert Taube är död. Bertil, 77, lever, däremot. Och till skillnad från Evert Taube kan Bertil sjunga. Maj gadd, säger jag bara! Snacka om näriga Taubearvingar!!!

 

Chokladkaviarkulor

Choklad – du får inte dö!

Experter har satt datum för chokladens död. NEJ! Det får inte ske! Men det sägs att chokladens dagar är räknade. Den 2 oktober 2020 ska den dö. Det är brist på choklad. Skälen är flera: det är mer lönsamt med gummi (!), torka i Västafrika och ökat tryck på mörk choklad som innehåller mer kakao. Själv tycker jag att kakao borde vara mer lukrativt än gummi (det senare går ju inte att äta). Mörk choklad är dessutom äckligt. Igen: lagom är bäst! Branschföreträdare ger emellertid lugnande besked – tack och lov!


Broinvigning.
I morgon invigs en bro. En bro över vattnet i Metropolen Byhålan. Det blir Uffe och Beppe, barnkör, bropromenad, ballongsläpp, bugg, tipspromenad med mera samt besök av prominenta gäster från Trafikverket. Landshövdingen kommer dit, jaa, till och med Hans Majestät Konungen! Wish I were there…

 

Gurka

Gurkan blev tjuvens fall.

Tjuv tuggade på gurka och åkte dit. Det var inte första gången en 22-åring gjorde inbrott. Men det var första gången hans aptit på gurka gjorde så han åkte dit! Mannen tog helt enkelt en rejäl tugga av en ekologiskt odlad gurka i ett växthus i vilket han gjorde inbrott. Eftersom han inte åt upp gurkan fanns hans DNA kvar. Och ja, han var rätt packad…


35 år och för gammal för jobbet.
Häromdan läste jag en märklig text, författad av en rekryteringskonsult. Den handlade om att vi arbetssökande inte ska vara så fixerade vid vår ålder, för åldern spelar nämligen ingen roll. Skitsnack, tycker jag som har sett flera exempel på det. Senast alldeles nyss läste jag om en 35-årig kvinna som ansågs för gammal – av ett bemanningsföretag (!) som skötte rekryteringen av montör till Volvo. Fallet går förstås vidare till AD.

 

Därför ska du behålla anställda du inte tycker om. Så pass… Intressant… Nån du som chef irriterar dig på kan faktiskt vara en tillgång för firman. Företag behöver nämligen människor som vågar säga emot. Och dessutom… som chef ska man inte vara kompis med sina medarbetare. Tycker jag, dårå, och hoppas att somliga läser artikeln.

 

En svensk tiger på indiska

Roy tiger still och förlitar sig på tig… Siegfried.

Siegfried och Roy – så lever Roy idag. Minns du Siegfried och Roy och deras tigrar? En av tigrarna slog sina käftar runt Roy, men mirakulöst nog överlevde han. Fast han erkänner att han är lite skadad. Och enligt Expressen förlitar han sig till stor del idag på sin vapendragare (sic!) Siegfried, 74…


Livet är kort. 

Read Full Post »

Ett inlägg om de nya kostråd/näringsrekommendationer Livsmedelsverket inför och om reklamfilmer. Igen.


En nordisk expertgrupp
har jobbat med att ta fram näringsrekommendationer. I fokus har gruppen haft frågan:

Vad ska man äta för att hålla sig frisk?

En sund och bra frågeställning, tycker jag, som även applåderar helhetstänket i gruppens arbete. Det gäller att se på våra vanor, våra matvanor, genom hela livet. Från det att vi blir ammade till dess vi är på väg lämna in, så att säga. Livsmedelsverket vill nu införa dessa nya kostråd.

Det är inga revolutionerande råd expertgruppen levererar i sina slutsatser. Det handlar om att vi bör äta mer grönsaker, frukt, bär, fisk, oljor, fullkorn. Det handlar också om att vi bör äta mindre av läsk, godis, vitt mjöl, rött kött, chark och smör.

Minitomater

Mera grönsaker!


Det här med att äta nyttigt
i veckorna och sen frossa i helgen är INTE bra, enligt experterna. Det handlar om att äta bra mat hela tiden. Och motionera. Jag kan bara ytterligare hålla med! Det är verkligen inte klokt så vi frossar på helgerna ibland!

Samtidigt vet jag hur svårt det är att tänka om och tänka vettigt. Man tycker att man späker sig i veckorna och vill unna sig nåt gott/koppla av/belöna sig till helgen.

TV-reklamen är en riktig skurk i det här sammanhanget! För även om reklamen om fredagsmys visas alla dar utom strax före eller på fredagar, märkligt nog, går vi på den! Vi köper fredagsmys i form av nåt ätbart, ofta kompletterat med nåt drickbart av typen läsk eller alkohol. Detta trots att mys i sig inte behöver vara lika med nånting att stoppa i våra omättliga käftar…

En margarinproducent har tagit efter fredagsmysreklamen, för övrigt. Jag tänker på den där reklamfilmen där det gång på gång sägs att pannkakor är torsdagsmat. Den visas för övrigt också EFTER torsdagen. Varför då?

Frågan är om vi är så korkade att vi går på det där med smörgåskex som pratar eller om vi funderar på varför en doktor gör pizzor… Vi borde vara smartare än så, för de flesta av oss vet ju att det inte finns nåt Vitamininstitut i Schweiz. Men kanske är dessa filmer coolare? roligare? än filmen med mannen som tycker att det är speciellt häftigt att stå i ett ärtfält…

Nä, jag gillar lagom. Lagom är bäst. Varierat. Definitivt inte fanatiskt åt nåt håll. Så mår vi nog bättre. Vad tror du???


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om den Tofflianska veckans bra prylar och dåliga dito.


Medan jag sussar på örat
en stund till får du roa dig med att läsa om min gångna veckas toppar (räka) respektive dalar (röka). Och… ja just det! På lördag den 7 september är det nio (9) år sen jag slutade röka. Bara så du som fortfarande förpestar luften för dig själv och andra vet och kan sluta. För det går att sluta. Jag lyckades – efter att ha rökt i nästan 30 bast. (Ja, jag började ju röka på yngre stenåldern.)

Räka


Röka


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om nåt som we love to hate.


Häromdan skrev jag ett inlägg om reklamfilmer på TV.
Nu har jag samlat lite mer underlag så det blir ytterligare ett inlägg. För det här med TV-reklam kan verkligen engagera människor, undertecknad inkluderad. Det är nånting vi TV-tittare love to hate, ungefär.

ÖBkillen

Nåns älskling? Säkert, men inte min, i alla fall… (Bilden är lånad av Mrs Wedell.)


Jag köper fortfarande inte
att all uppmärksamhet – även dålig – är bra. För när det gäller varor och tjänster är väl ändå syftet med reklamen att skapa goodwill??? Som ju ofta i reklam-TV:s värld blir badwill. Man blir irriterad och tycker att företagen är töntiga/knäppa. Hur troligt är det då att man handlar där? Jorå, jag åkte till Ö&B häromdan för att köpa en grej som jag sett i reklamen – pappersreklamen. Annars undviker jag stället så mycket jag kan. Är livrädd för att möta den Överenergiske killen med de många tänderna ovan! (Han borstar nog inte med den tandkrämen som tandläkaren som låter som om hon har en muninfektion gör reklamfilm för…).

Livrädda var det många som blev för ett par år sen för en tjej som gjorde reklam för vissa apoteksvaror. Jag blev det inte, jag tyckte att det var en ganska neutral och OK reklam. Men en aktuell reklamfilm jag verkligen blir skraj för är Kicks! Hur i helskotta tänkte de??? Sminket gör ju människorna i filmen ännu läskigare! Vem vill köpa då?

Riktigt dålig reklamfilm just nu är den med Tommy Körberg och färgen. Har Tommy Körberg så dåligt med pengar att han måste ställa upp och spela in sånt skräp?

Och Dajreklamen (Förlåt, det stavas visst Daim nu för tiden…) Du vet den som använder stereotypbilderna musklig man (hård utanpå) och mjukisman (mjuk inuti). Eller nej… Tvärtom var det nog… Hur som helst: dåligt! (Dessutom fastnar just den här chokladbiten otroligt mycket i tänderna. Tur att jag då använder en annan tandkräm än den i reklamfilmen, för mina tänder blir rena och jag det låter inte som om jag har två tungor i käften när jag pratar.)

Många reklamfilmer handlar om ätande, en del handlar om bantning. Man undrar bara varför de ändå ganska seriösa Viktväktarna fortsätter att visa reklamfilmerna med Shirley Clamp när det avslöjades att hon hade använt en helt annan metod för att gå ner i vikt snabbt – så hon kunde spela in reklamfilm åt Viktväktarna, eller? Man undrar.

Tillbaka till reklam för ätande. Det sämsta jag har sett på länge är nog Burger Kings reklam om killen på stranden med anden. Han som frivilligt avsäger sig tre sinnen – känsel, hörsel och syn – bara för att få behålla sin hamburgare. Det här är snudd på kränkande reklam, tycker jag! Vad tycker personer med funktionshinder som är döva och blinda, till exempel, om denna reklamfilm?

Eller nej. Lägst ner på min lista av dåliga reklamfilmer just nu är nog filmer av typen

saker som pratar.

Alltså, tror reklamfilmsmakarna att folk är dumma i huvudet eller? Jag blir förbannad på kontaktlinser som pratar Kalle Anka och diskmedel som har åsikter!!!


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »