Celebert besök på jobbet av pressen

Ett inlägg där Tofflan skriver om dagens besök på jobbet.

Fram och tillbaka har jag funderat på hur jag skulle inleda det här inlägget. Min första tanke var:

Idag på förmiddagen har jag legat bredvid en karl helt frivilligt.

Men med tanke på att Peter Pepp har en hustru och jag en fästmö blir den här inledningen nog bättre:

Idag på förmiddagen fick jag få besök av pressen. Peter Pepp gled inte precis obemärkt in på min miljömärkta arbetsplats parkering i sin svarta Camaro med limegröna detaljer…

Peter i Camaron. Detaljerna är limegröna, men junisolen i kombo med iPhonekameran ger dem en annan färg.

Peter brummade upp till MVM-huset. Tyvärr fanns där ingen ledig parkeringsplats. Jag såg mig därför nödd och tvungen att hoppa in i bilen och lotsa honom till nån ledig plats. Det var som att lägga sig på en utskårad brits, strax ovanför gatuhöjd… Den långa resan, typ en hel minut, var en upplevelse jag inte glömmer i första taget.

Det blev en guidad tur i huset, minus laboratorierna. Peter passade på att ta ett antal genrebilder till arkivet. Men när han inte kunde värja sig blev han själv fotograferad.

Fotografen blir fotograferad in action på institution 1:s balle*.

Vi pratade både jobb och nöje, dåtid och nutid, men sen gick vi för att äta Thailunch. Vi passerade Kunskapsträdgården som invigdes för ett par veckor sedan och jag berättade kort hur den är tänkt och upplagd. Under lunchen blev det en del jobbsnack – åter om såväl då som nu. Det lustiga i kråksången var att jag plötsligt insåg att en kollega från mitt förra arbetsliv satt och lunchade vid bordet bredvid. En kollega ur det snälla lägret. Vilken liten värld det är…

Vi åt kycklingspett, förstås.

En del prat om framtiden blev det dessutom. Det ska bli spännande att se Uppsalanyheter.se utveckla sig till att bli en av Uppsalas bästa lokala nyhetssajt (jag tycker ju att den redan är det, snudd på, men…). Jag hoppas att såväl läsare som annonsörer hittar dit. Peter har satt ett mätbart mål och i skrivande stund går det rakt fram, upp och på det målet.

Så skildes vi strax efter 12.30 för att ta oss till var sitt jobb – jag till kontoret på universitetet, Peter till ett reportage om ett barnevenemang. Skilda världar…

*balle = balkong

Livet är kort. Press och (oppositions)kommunalråd får alltid specialutformade, guidade turer på mitt jobb av mig!

Read Full Post »

En annorlunda lunch

Det blev en annorlunda lunch idag. Jag skulle ju in till stan, nära trakterna där jag tillbringade mina dagar under mitt förra arbetsliv. Bara det var jobbigt, men det tror jag inte nån förstår. Domkyrkan tornade upp sig mot en blå himmel och skänkte mig viss tröst i alla fall. För den är ju rätt vacker.

Trösterik och vacker.

Sen kom den riktiga prövningen. Jag tog mig upp och in i fräscha, relativt nyrenoverade lokaler. Tillbringade en stund med min bok på gång innan Sara kom och hämtade mig. Jag fick lägga mig på en hård brits och långsamt fälldes den och jag bakåt. Det var ingen sol som bländade mig, det var en lampa…

Ingen sol som bländade utan denna.

Sara maskerade sig och påbörjade sen sitt arbete. Hon hade många tortyrredskap till sin hjälp. Lotta kom och avslutade det hela. Då skakade hela jag.

Värst är tortyrredskapen vid pilarna.

Men allt gick bra, jag överlevde och porslinskronan är på plats. Allt till en kostnad av 1 440 kronor, trots att jag ville få det gratis. Dessutom bokade jag frivilligt in en ny tid nästa vecka eftersom det var 18 månader sen jag gjorde en sedvanlig undersökning av pliggarna. Och jag vet att jag har åtminstone ett hål till. Låt pengarna rulla, bara. Jag har två löner till att få. Dessutom är jag totalt vettskrämd när jag är hos tandläkaren – trots att alla där är så snälla och gulliga.

Medan jag väntar på att få trycka i mig en macka, som blir min försenade lunch, har jag skrivit detta. Om ungefär tio minuter får jag trycka i mig den. Under 48 timmar får jag inte äta hårda eller sega saker, definitivt inga kolor. Jag har inte ätit sen klockan sen i morse, så jag känner mig lite snurrig. Vaknade dessutom med huvudvärk och den hänger kvar lite grann.

Dagens höjdpunkt hittills är inbjudan till ett spännande boksläpp den 23 april. Jag tror att jag ska vara på ett möte just då, men det skiter jag i. Boken är viktigare!

Efter jobbet ska jag plocka upp Min Räddare i Datanöden. Jag är så tacksam, så tacksam!

Livet är kort.

Read Full Post »

I vårsolens glans…

Vårsolen är obarmhärtig. Det märkte jag när jag klev ur sängen idag. Nog dammade jag igår kväll, men det syns inte. Solen är förresten inte bara ombarmhärtig, den är förrädisk också. Trots sin styrka visade min termometer en utetemperatur på minus nio grader – i solen, just.

Obarmhärtig och värrädisk.

I morse blev jag väckt kvart över sex av att jag hade fått ett tweet. Dumma mig som hade glömt stänga av signalen på Ajfånen! Lyckades somna om ett tag – efter att ha stängt av signalen – bara för att vakna nån timma senare igen. Ajfånens signal var av, men den vibrerarde. Nytt tweet. Det måste finnas ett sätt att stänga av alla jävla signaler under den tid jag vill sova! Men om man ska använda Ajfånen som väckarklocka sen, hur blir det då? Inte vet jag om det är nåt jag ska lära mig, för det finns ju en viss risk att jag måste returnera Ajfånen den sista maj – det är ju en tjänstemobil. Kanske köper jag en privat sen, men det är det här med kameran… Den är faktiskt värdelös i Ajfånen jämfört med min Nokia! Och tyvärr måste man ha sim-kort istoppat i Nokian för att man överhuvudtaget ska kunna starta den. Det funkar ju inte om jag stoppar mitt privata simkort i en nyinköpt Ajfån. Som sagt, tål att tänkas på…

Jag var lite rastlös när jag kom upp i morse. Kaffet perkolerades fort och fint, men det var ju det här med morgontidning. Idag känns det tomt, det ska jag erkänna. Men att efter +30 år som prenumerant på lokalblaskan och ett antal besvarade läsarenkäter få två trisslotter som tack, det är snudd på lika vänligt som att inte få nån avtackning  efter nästan 23 års jobb (jorå, den har jag varit med om). Så jag vet att jag har fattat rätt beslut och att jag hellre lägger de 2 750 kronorna på till exempel mitt trådlösa internet. Det kostar en del, särskilt som jag har valt att ha kvar linan till stordatorn. Hur som helst, jag skrapade ju mina Trisslotter och vann 30 kronor för ett tag sen. Hämtade en ny lott och den skrapade jag igår kväll med detta resultat:

Vad ska jag göra för denna vinst på 30 pix?

Jag kan alltså fortfarande bli miljonär! Och DÅ, om jag blir miljonär, alltså,  ska jag tänka en och annan snäll tanke om lokalblaskan, men inte förr. Min nästanbror blev i alla fall erbjuden två månaders gratis abonnemang på tidningen, för min del var det bara tack och hej. Trisslotterna var ju ersättning för läsarundersökningarna, dessutom, och inga hej då-presenter.

I köket står lilla datorn och på den läser jag morgontidningarna på nätet. Det går ju inte att läsa

allt

för

allt

läggs ju inte ut, men man får ändå ett hum om vad som är på gång.

På gång här är att gå ett varv med Snabeldraken. Jag har åtminstone tagit fram den, ställt den i hallen och stoppat in sladden i vägguttaget. Den ser onekligen ut som ett utropstecken här ifrån, där jag sitter på kökssoffan.

Det året jag avslutade mitt förra arbetsliv brukade jag städa till Agnetha Fältskogs dubbel-CD My very best. Häromdan läste jag om att hon släpper en CD med nyskrivna låtar i maj. Den ska jag förstås köpa! Sarah Dawn Finer och jag sjunger visserligen fortfarande duett varje morgon och kväll i bilen, men man måste variera sig lite med damerna.

Igår tittade jag för en gångs skull på Skavlan på SvT1. Jag förstår inte riktigt varför

alla

tycker att han är så bra, men igår ville jag titta därför att Agnetha Fältskog skulle vara med. Och vilken stjärna hon fortfarande är! Hon satt där och riktigt lyste bland övriga gäster, svarade lugnt och avspänt, även på lite jobbiga frågor. Och som avslutning på programmet fick vi höra och se ett framträdande av… Loreen. MEN HALLÅ! Det var väl ändå Agnetha Fältskog som alla som såg programmet ville vila ögonen på och lyssna till???

Världen är full av tjafslisor och ibland blir jag lite trött. Nu ska jag själv inte tjafsa för mycket utan hälla i mig mitt kaffe medan jag typograferar och taggar detta inlägg samt lägger in bilder. Därefter blir det ett stadigt grepp om Utropstecknet i hallen innan jag duschar och far ut till snorig och hostig liten pojke i Himlen. Lilla gubben, inte lätt att vara lite och ämlig. I övrigt blir det intressant att se om hans mamma klarar av att arbeta idag med sitt ryggskott. Ingen bra kombo det där, ryggskott och vårdjobb.

Vad händer hos dig idag??? Skriv gärna en rad i en kommentar här, INTE på Twitter, Mie!

Livet är kort.

Read Full Post »

Paddnacke uppföljare till musarm och sms-tumme

Paddnacke är den senaste i raden av Nya Åkommor. Liksom musarmen och sms-tummen orsakas paddnacken av att man inte har nån bra arbetsställning när man jobbar med tekniska prylar.

En padda.

Det är surfplattorna, paddorna, som kan ge paddnacke. Skärmen är tryckkänslig och ofta sitter man och pillar på skärmen, som kanske ligger på ett bord. När man sitter vid en dator har man huvudet uppåt, men med paddan är risken stor att man hänger med huvudet framåt. Då blir belastningen i nack- och skuldermusklerna statisk. Detta kan ge smärtor och till och med förslitningsskador. Därför är det viktigt att tänka på att ha paddan på en bra höjd, att inte dra upp axlarna och att ha stöd för armarna. Men viktigast av allt är nog att ändra ställning då och då, för variation är bra.

Pojke, som hänger något med huvudet framåt, med padda. Fara för paddnacke här?

Själv håller jag med: variation är bäst! Då blir varken arbetsställningen eller arbetet så enformigt. Eller nöjet. För det kanske är lite nöje i det hela också..? Jag drabbades av en förslitningsskada i vänstra axeln i mitt förra arbetsliv. Inte en spänn fick jag ut på nån försäkring för det. Men efter lång väntan titthålsopererades min axel 2006. Bland annat sågade kirurgen av en centimeter av nyckelbenet. Nu är axeln helt OK och jag har – ta i trä! – aldrig några besvär av den.

Har du drabbats av nån förslitningsskada??? 

Livet är kort.

Read Full Post »

Lek med ord och jul, jul, JUL i det oooändliga…

Varning för snuskiga ord!!!

Jag var nog övertrött igår kväll, men jag fick en del gjort i alla fall. Nattsömnen har varit relativt god, hälen likaså idag. Det har blivit ett snabbvarv med lilla dammsugaren. Det är liksom dags att dammsuga när man hittar torra ostsmulor i hallen…

Stakar och stjärnor är på plats/uppsatta och jag är nöjd. Nu får det vara nog med julandet för min del. Det blir ett par julbord framöver, men de är på dagtid och i jobbets regi. Fästmön och jag funderar på att ordna ett sillbord här nästa lördag. Vi älskar nämligen sillar – till skillnad från resten av familjen.

Min gigantiska stjärna i dagsljus.

Mamma ringde igår kväll. Varje gång vi telefonerar ska julen avhandlas. Och varje gång får jag säga att jag inte vet hur det blir eftersom jag väntar på en operationstid. Jag har tidigare föreslagit att jag kan åka ner till henne över juldagarna – om jag inte är nyopererad och om hälen är OK. Men jag har känt att mamma inte är riktigt nöjd med det. Det vi bestämde igår är att vi firar jul på var sitt håll. (Mammas idé, notera!) Jag är inte pigg på att köra 2 x 30 mil om det ska yra snö heller, så jag tycker det känns bra. Jag har inte heller nånting emot att vara ensam, jag VILL det. Jag vill kunna slappa de där lediga dagarna, läsa, äta, se på film och TV – när JAG vill och vad JAG vill. Kort sagt: jag är nöjd med det vi bestämde igår – det är det minst trista alternativet som står till buds just nu. MEN… jag vet ju, som sagt, att julen avhandlas i telefonen varje gång vi ringer, så detta hinner ju ändra sig 23 gånger till. Minst. To be continued…

Igår fortsatte jag min gamla tradition från mitt förra arbetsliv att åka till Systemet när jag har fått lön för att köpa ett antal flaskor gott vin. Det blev två riktigt fina amarone-viner och två lite billigare italienare, som jag ändå ”tror på”. Vinskåpet är nästan fullt nu – det fattas bara två flaskor. Jag är riktigt snål om mina viner, ska du veta, och serverar endast köpeviner när det är

nåt särskilt.

Annars blir det upptappning direkt från dunken i badrummet till en karaff! (Jag gör ju vin själv, men har inte tillbehör så att jag kan tappa upp den senaste satsen på flaskor.)

Ett nästan fullt vinskåp.

För övrigt har jag fastnat i Wordfeud-träsket, men ärligt talat tycker jag att det är OK. Wordfeud är både en lek med ord och stimulans för det som finns under kalufsen. Men ibland ballar det ur ganska rejält. Som igår, när somliga bara lägger ord som anspelar på sex och snusk, såsom ”lem”, ”gren”, ”zon” (erogen), ”sära” och ”urin”. Eller som andra, som har favoritord som ”mus”, ”fitta”, ”sex”, ”lem” (i kombination med ”mun”…), ”vagina”, ”kåt” och liknande. Fast… dessa två är ju inte ensamma! Jag är rätt bra att lägga ord som ”lem” (tydligen ett favoritord för oss alla), ”röv”, ”säd”, ”bajs” och till och med en gång ”knulla”… 😳

Igår hittade jag en annan rolig spel-app (gratis, förstås, för gratis är ju gott!) som jag laddade ner! Eller hittade, jag blev tipsad av M på jobbet. Det är Quizkampen, som är en sorts Trivial pursuit-frågesports-variant. Rätt kul med rätt motståndare!

Nä, nu måste jag sätta fart och det ska bli nånting mer seriöst gjort idag. Strykbrädan står som ett utropstecken valvet mellan gästrummet och arbetsrummet och jag är inte heller tvättad och klädd än.

Vad gör du idag, då??? Skriv gärna en kommentar och berätta!

Livet är kort.

Read Full Post »

Mer trams på jobbet… och lite seriöst också…

Förmiddagen ägnades åt nästan två timmars kursande. Jag tror ingen av oss är fullärd på vår videokonferensutrustning, men jag tror många av dem som deltog idag skulle kunna ordna en videokonferens eller ett videomöte – eller ett möte via sin egen dator. Det är fantastiskt vad den här arbetsplatsen ligger i framkant när det gäller sånt här! Jag kan ju inte låta bli att jämföra med ett ställe från mitt förra arbetsliv…

På den här arbetsplatsen finns det dessutom plats för humor! Ingen ser ner på nån, ingen snackar skit om nån. Inte så jag hör, i alla fall. Och skulle jag se menande blickar eller höra suckar och anspelningar eller rent skittugg skulle jag säga

Stopp och belägg! Vill inte höra!

Idag har jag tramsat mer än mest på jobbet. Jag har varit seriös också. Men när jag jobbade med vårt intranät idag försökte jag locka med roliga och talande bilder. Jag skapade till exempel en sida kring dörrskyltar och la in en bild på vår prefekts dörrskylt som jag har busat till. Hans titel är numera inte prefekt utan

Perfekt!

Prefekt är nämligen så otroligt lätt att stava fel… Alla sidor jag har lagt upp har fått engelska speglingar. Min engelska är långt ifrån prefekt, jag menar perfekt, men ju mer jag skriver, desto bättre blir det. Vill jag tro, i alla fall.

Jag har också skapat en nyhetssida med några notiser. Där har jag lagt in min favoritdevis som sitter på vår kaffeautomat. Jag tycke att den är så bra!

Lite lustigt, men inget av detta gäller på en arbetsplats i mitt förra liv. Där fick man varken vara kuf eller kompetent…

På vägen hem hoppade jag in på Tokerian och köpte yoghurt, Pro Viva och veckans TV-tidning. Och en bok! Jag kunde inte låta bli att rycka åt mig Håkan Östlundhs Inkräktaren som nu har kommit ut i pocket. På Tokerian hände inget särskilt tokigt idag – eller också har jag blivit lika tokig som omgivningen så jag inte märkte nåt. Fast det var ju förstås en liten brutta som inte fattade att scannerkassan enbart är till för kunder som självscannar. Men med tanke på att hon köpte magasinet Frida var väl inte åldern så hög, så hon fick betala och passera.

En liten brutta köpte Frida i scannerkassan – utan att ha scannat sin vara! 👿

Hemma i Toffelhemmet står dammråttorna i dörren och tar emot, men idag motade jag bara ut dem som fanns i badrummet och dem i toa- och duschrummet. Resten tänkte jag mota ut i helgen. I morgon kväll ska jag ju få huvet fixat av M efter jobbet, så då lär jag vara lite trött efteråt.

Jag har käkat middag här framför datorn, några skedar keso direkt ur burken. Det var gott och lite lugnande för magen som har varit ganska värkig idag. Är det inte illamående så är det visst värk. Nåja, på måndag, på måndag…

Klockan 21 har jag erbjudit mig att åka och hämta Fästmön. Gissar att hon är trött efter sitt kvällspass och dessutom vill hon nog hem till Elias innan han slocknar. Snälla mormor skulle hämta hem pojken från fritids idag.

Det hade drällt in några tidskrifter med posten, bland annat Antik & Auktion, så jag tänkte hinna bläddra lite i dem sen innan jag ramlar i säng. Men först ska jag kolla om det har hänt nåt hos mina Kickor & Pluttar. Vad jag har noterat har åtminstone vissa puckon hållit sig borta från min blogg. Inte alla, men vissa. Och det känns ganska bra.

Read Full Post »