Gulkulig påskafton

Ett inlägg om min påskafton.

---

 

Påskpuss med onda ögat slutet.

Det blev en rätt gulkulig påskafton i år trots allt. Jag firade inte precis att jag blev 53 år och elva månader. Men vänsterögat gör ONT och inte blev det bättre av att solen sken på påskaftons morgon. (Det blev bättre väder sen, det vill säga mulet.) Jag fick tvinga in linserna och satte solbrillorna på näsan. Igår fick ögat vila från kontaktlinser. Fast tårar är salta och det var inte bra för ögat.

Men det var inte bara solen som tvingade ut mig – jag behövde handla också. Tack och lov var det inte hysteriskt på Tokerian utan jag kunde i lugn och ro handla två kassar med mat. Dessutom hann jag in på apoteket. Jag såg några små tussilago på vägen till affären, men jag pallade inte att fota dem.

Jag pallade inte att fota tussilagon jag såg, så du får glo på en av mina påskliljor.

Varken påskpuss eller påskägg har jag fått, så jag köpte en herrans massa godis. Hönan på köksbordet har värpt Kinderegg och påskäggen på vardagsrumsbordet är fyllda med lösgodis för extrapris och Lindtägg och lyxägg från Ferrero Rocher för svindyrt pris. Månntro det finns nåt kvar när min gäst anländer på påskdagens kväll?

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Spännande och god läsning på påskafton.

Påskaftons morgon vaknade jag redan halv sju. Det var inte kul. Tack och lov lyckades jag somna om – dan blir så lång annars. Jag läste ut en jättespännande bok och började läsa ytterligare en spännande bok. Den här månaden, mars, är mitt bokmål att bara läsa svenska författare. Det har jag uppfyllt hittills. Mamma ringde när jag hade typ 20 sidor kvar i Leon, men det gjorde inget. Vi pratade en liten stund och hon verkade gladare och piggare än igår.

Två tuppar och en höna… Undras vad jag vill säga med den här bilden..?

På påskaftons kväll åt jag buffé. Jag ansträngde mig och gjorde ägghalvor med lax, räkor, rom och dill. Resten av maten på buffén köpte jag färdig. Det viktigaste på påskbordet är ägg och sill, tycker jag. Sen dricker jag gärna en mörk påsköl till och ett par snapsar. En skiva knäckebröd med Kvibilles ädelost med whiskysmak… Det behövs inte mer för att jag ska vara nöjd. Jag dukade fint på matsalsbordet, för där sitter vi alltid i min familj vid storhelger. Porslinet har varit min pappas farfars och det används inte alltför ofta.

En go’ och gulkulig påsk önskar jag dig med dessa matiga bilder:

Detta bildspel kräver JavaScript.

När du läser det här det påskdag. Jag hoppas att du har kommit ihåg att ställa fram klockan. Alltså, den gångna natten blev klockan tre fast den var två.

Sommartid idag!!!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

”Livet är en fest..?”

Ett festligt inlägg.

---

 

Stekar-Tofflan i bak-och-framvänd OS-keps från 2008. Jag håller en stekspade i handen, inte en machete.

Efter det förra inlägget inser jag att jag måste skoja till det lite så att… äh, av olika skäl. Ett är att sorgen inte får ta överhanden, naturligtvis. Så nu ska jag erkänna att jag har festat hela helgen. I fredags festade jag på Simon & Garfunkel, goda ostar och rödvin, i lördags blev fest på kattungar, god mat, rött vin igen och lösgodis och igår blev det… grillad lax, vitt vin och… resten av lösgodiset. Jag var så nöjd att jag hade ätit mindre än hälften av lösgodiset på lördagen. Men sen igår kväll, när det blev lite ensamt och sötsuget satte in efter den salta firren… ja, då kom bunken fram. Fast… jag vill bara påpeka att bunken ännu inte är tom. Den är förpassad in i ett köksskåp och jag hoppas att jag kan stå emot suget att plocka fram den före helgen.

På lördagar och söndagar försöker jag laga mat. Det blir inte så stor variation, men i lördags slapp jag laga maten själv. Igår tog jag på mig stekarkepsen, drog fram grillpannan och brände på lite lax. Fästmön och jag brukar ha olika typer av huvudbonader på oss när vi steker mat, s k stekarmössor. Är vi inte på samma plats händer det att vi skickar över en snygg selfie. Då brukar en få skratta en stund och det är ju alltid roligt.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Idag fortsatte festandet fast på jobbet. Jag var till ICA-affären och köpte två kycklingspett och sallad. Lunchen gick på över 77 kronor… Ja, det är sånt en kan unna sig när en får lön. I morgon blir det

back to Findus 

igen. Findus frysta rätter är faktiskt mer OK än en kan tro, men en tröttnar på dem. Och så känns de ju inte så väldigt näringsrika. Idag var jag verkligen sugen på grönsaker, dessutom. Däremot vill jag ha till protokollet att jag inte tillhörde dem som tog nån tårtbit från fredagens tårtor som överlevt i kylen på jobbet!!!

I kväll är festen slut. Jag biter på naglarna och det får räcka. Äh, skojar bara! Jag ska ha mack-fest – ICA Solen sålde nämligen Skogaholmslimpa för tio spänn. I afton blir det därför inte back to Findus utan

back to childhood.

Men… det blir 

back to tårtkalas  

senare i veckan, när vi firar en födelsedag i familjen. Då får även en sån som jag ta en bit trots att vardag inte är helg.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Fredags- och lördagsgodis

Ett njutningsfullt inlägg.

---

 

Magiskt…

På helgerna är jag värsta epikurén. Ja, jag erkänner. Så länge jag kan det är jag det. Igår kväll när jag kom hem efter troligen den tyngsta arbetsveckan under tiden på mitt nuvarande jobb var det så skönt att fortsätta lyssna på musik. Jag gick in på Youtube och letade fram den där konsertinspelningen från 1969 när Simon & Garfunkel sjöng Bridge over troubled water för första gången, den som NK* spelade för mig innan vi tog helg. (Klickar du på länken kommer du till inlägget där du längst ner kan lyssna.) Den är bara magisk… Jag har faktiskt vinyl-LP:n med samma namn i min ägo. Men nej, 1969 var jag för ung för att uppskatta den. Fast lite senare, på yngre stenåldern, på 1970-talet… Lustig nog fortsatte Youtube att spela en massa låtar från 1970-talet efteråt. Det blev som en liten minnenas afton för mig, musikaliskt sett. Men när låten D.I.S.C.O. på franska spelades, då blev det nog för min del. Då kände sig Tant Tofflan gammal och dukade fram ost, kex, vin, druvor och fikonmarmelad från förra helgen och hyfsade rubbet till fredagsmiddag. Min kväll avslutades sen med Shetland, förstås!

Tant Tofflans fredagsmiddag.

I morse sov jag ända till kvart över sju. Jag hade gärna sovit lite längre, men kroppen tvingade upp mig. Då passade jag på att fixa kaffe och tog med mig en senapsmugg java** in till sovrummet. Där fortsatte jag mitt epikuréande med att läsa ut en bok och börja på en ny.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag har varit ute en tur, bland annat med veckans sopberg. Och så har jag inhandlat tre (3) bunkar lösgodis till extrapris på Tokerian. Tre bunkar… Det ska väl räcka som tröst i kväll..? (Nåja, allt är inte till mig, vill jag bara poängtera.) Bäst att äta lite frukost först, så en står sig till kvällen. Ha en fin lördagskväll!

Tillräcklig tröst?

*NK = Närmaste Kollegan
**en senapsmugg java = jag dricker kaffe ur före detta senapsmuggar

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Söndagsgodis

Ett gott inlägg.

---

 

Det är söndag. Jag är vuxen. Jag kan äta godis alla dar i veckan om jag vill. Naturligtvis borde jag inte. Men jag kan. Godis är gott. Att säga att jag älskar godis är inte nån lögn.

Choklad, förresten, lanserades som en hälsoprodukt när den kom till Sverige. Det lärde jag mig för länge sen under ett besök i Gamla Linköping där Cloetta hade (har?) ett litet museum. En av Cloettas – och Sveriges! – mest kända chokladbitar är Kexchoklad. Den är jättegod, tycker jag, men den är svår att äta utan att skräpa ner. Smulor överallt, du vet.

Eh… oj då… Det blev visst fel bild…

Om tre år fyller Kexchoklad 80 år. Den har förändrats en del genom åren. På 1970-talet, till exempel, kom nya smaker och storlekar. I mitten av 1970-talet fördubblades försäljningen av Kexchoklad. Reklamen för chokladen har gått från slalom (”Slalomåkare faller för läckra kex!”) till 1990-talets klassiska

Go’ och gla’, Kexchokla’!

En gång användes Kexchoklad till och med som muta. År 2004 hade en fånge vid anstalten i Västerås med sig för mycket mat tillbaka efter en permis. En ost och en låda Kexchoklad gjorde att pliten såg åt ett annat håll. Detta ledde senare till att pliten dömdes för mutbrott.

En annan klassiker är Ahlgrens bilar. Ofta när jag ger mig ut på långresa med Clark Kent* har jag med mig en påse bilar i handskfacket. När jag blir trött får jag en sockerkick utan att bli alltför törstig. Men vilka var Ahlgrens, ijenklien???

Ahlgrens bilar – alltid i min bil på långresa!

Bröderna Fredrik och Adolf Ahlgren startade företaget Ahlgrens i Gävle redan 1885. Från början gjorde de färg, tapeter, skokräm, parfym, tvättmedel och bläck. Men 1953 började de göra sina bilar. De hade tänkt göra nåt liknande marshmallows, men skumbitarna blev för små. Nån tyckte att bitarna såg ut som sportbilen Bugatti. Ahlgrens bilar var födda!

Originalbilarna var vita, röda och gröna. Kioskerna sålde dem i lösvikt – för ett öre styck. Det minns inte jag, fast… jag föddes ju lite senare än 1953. De vita bilarna har alltid varit mina favoriter. Smakerna varierar idag – det finns sura, salta, sursockrade med flera. Jag tycker att originalsmaken är bäst. Ahlgrens bilar har också gjorts i andra former än bilar, till exempel julgranar, rymdskepp, rattar, Volvo V70 med mera. Lustigt nog görs Ahlgrens bilar idag i Ljungsbro, där Cloetta finns. Oavsett hur, vad och var gäller fortfarande reklamen för Ahlgrens bilar:

Den är Sveriges mest köpta bil – det finns bara ett sätt att stoppa den – i munnen!

Hallonlakritsskalle är en favorit i min lösgodispåse.

En godisbit som alltid hamnar i påsen när jag köper lösgodis är hallonlakritsskallen. Den är en ganska ny godis jämfört med Kexchoklad och Ahlgrens bilar, bara 14 år. Den som är vegetarian kan inte äta hallonlakritsskalle, för den innehåller ett animaliskt färgämne. Så det är tur att det var ganska länge sen jag käkade rent vegetariskt. Förutom färg innehåller en skalle 46 kcal och 11 gram kolhydrater, men inget fett eller protein.

Hallonlakrits finns även som glögg och mineralvatten. Det låter däremot inte så gott, tycker jag. Förra året utsågs hallonlakritsskallen till Sveriges bästa lösgodis i Hemmakvälls idolgodis-tävling.

Så… vilket är DITT favoritgodis??? Skriv några rader i en kommentar och berätta!

*Clark Kent = min lille bilman

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Premiär: Sveriges städmästare

Ett rent inlägg.

---

 

På TV i Sverige kan man tävla om det mesta. Vanligen tävlar man i sång och skrik musik, bakning och/eller matlagning. Eller i sport, förstås. Men från och med i afton tävlar man också i städning. Serien Sveriges städmästare startade idag på SvT1 med ett gäng städglada i Örebro. Naturligtvis satt städmanikern nummer 1 (<== yours truly) klistrad. För Marléne och Marie-Louise ville jag inte missa! (Sist jag såg dem var på Pride för några år sen. De gjorde en bejublad entré på scenen!)

Professor Marie-Louise och VD Marléne programleder Sveriges städmästare. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)

I varje avsnitt tävlar fyra självutnämnda städproffs. I kväll var det tre kvinnor och en ung man. De fyra fick prova på att göra rent en soffa efter fredagsmys, ta bort fläckar, källsortera och stryka kläder. En efter en åkte ur tävlingen tills det fanns en ensam segrare. Segraren i varje deltävling får senare tävla i åttonde och sista delen. Högsta vinsten är en resa till Japan, världens renaste land, enligt programledarna. Mellan tävlingsmomenten ger programledarna städtips och Marie-Louise tar sina fantastiska baktprover. I kväll testades lösgodis.

Alltså, jag älskar det här! Det är roligt, underhållande och lärorikt! Inte hade jag klarat av att få bort fredagsmyset eller fläcken, men se källsorteringen och strykningen hade jag fixat galant! Baskat att jag inte sökte till tävlingen! Men självklart hänger jag med till Malmö nästa tisdag – åtminstone från bäste-fåtöljen framför TV:n

Toffelomdömet blir det högsta. Äntligen ett program där jag slipper se folk laga mat, säger jag bara! (Och under tiden jag tittade undersökte polisen i Uppsala en misstänkt bomb…)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Dagens dialog den 23 augusti 2014

Ett mormors- eller farmorsinlägg.

---

 

Fästmön och jag var på ICA Solen för att handla lördagsförnödenheter. Ja, även lördagsgodis. Vid lösgodiset hörde vi denna dialog mellan liten flicka (barnbarn) och mormor eller farmor:

Barnbarn:

Jag behöver en spade [underförstått att ta lösgodiset med].

Mormor/farmor:

Spade? Det är väl lika bra att du tar en skyffel med en gång.

Underbara, klarsynta mormor/farmor!!!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Gubbar jag gillar

Ett gillande inlägg.

---

 

Gubbar som gillas av mig!

Igår när jag hade hämtat Fästmön från jobbet åkte vi och handlade. Jag tittade inte ett dugg på prislapparna – eller EAN-koderna, säger man väl nu för tia – utan köpte sånt som jag förhoppningsvis ville stoppa i min lilla mun stora käft. Det blev både onyttigheter och nyttigheter. Men det som föll under den senare kategorin måste vara gubbarna från Ulva, dessa gubbar, som jag verkligen, verkligen gillar!

Fast igår kväll blev jag så mätt eftersom jag åt middag att jag inte orkade med några gubbar. Inte heller kanelbullen jag köpte och BARA fem bitar lösgodis…

Gubbar åkte ner i frukostfilen.

Men den som spar, hon har! I morse åkte gubbarna fram ur kylen. Ett gäng av dem avsnoppades, sköljdes och åkte ner i frukostfilen. Och det var inte så tokigt, ärligt talat…

Då har jag avslöjat vad jag unnar mig på helgen. Ibland. En del saker kan jag avstå ifrån, andra inte. Och nu vill jag ju förstås veta vad du inte kan avstå från på helgen. Kolla i Tofflan undrar… här intill i högerspalten! Jag vill inte diskutera frågan i kommentarer till det här inlägget, men du får gärna skriva nåt om jordgubbar… (I own the blog, I set the rules!)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Tofflan undrade: Vad vill du helst ha i ditt påskägg?

Ett redovisande inlägg.

---

 

Påsken är gången, men kanske en och annan har knaprat på innehållet i sitt påskägg den gångna veckan. Tofflan undrade i alla fall vad du helst vill ha i ditt påskägg.

Så här fördelade sig de 19 inkomna svaren:

42 procent (åtta personer) svarade: Blandat lösgodis. 

26 procent (fem personer) svarade): Choklad, så klart! 

Fem procent (en person) svarade: Såna där hårda, färggranna ägg som bara smakar socker.

Fem procent (en person) svarade: Sega råttor och sånt.

Fem procent (en person) svarade: Salt godis.

Fem procent (en person) svarade: Sura bitar.

Fem procent (en person) svarade: Ett par nya trosor/kalsonger.

Fem procent (en person) svarade: Other:
Bajs.

Mja, det där sista svaret tror jag ju inte så mycket på, men det får ju stå för den skitälskaren. Stort TACK till dig som klickade ett svar! Jag hoppas att du kollar in den nya frågan. Även den handlar om ett aktuellt ämne, nämligen smärta. (<== Här är jag liiite ironisk, dårå) Den nya frågan hittar du som vanligt här intill i högerspalten, under rubriken Tofflan undrar…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Glid pisk!

Ett upprymt inlägg.

---

 

En riktig häxa.

Jaa, jag är lite glad i häxhatten! Får man säga så fast det är långfredag? Får man känna så fast andra tycker att man ska hålla tyst med sin glädje? Fästmön och jag gjorde en riktig mardrömshandling på Tokerian. Mot slutet nästan skrattade vi fast vi ville grina, så slut var vi. Anna var trött efter en jobbvecka, jag hade skitont i ryggen (hört den förut?). Och katastrofen var nära när vi nådde slutmålet i affären – lösgodiset – och fann att lådorna och behållarna var i det närmaste… helt urplockade! Jamen vaff… till påsk, liksom, ser man väl till att ha ett välfyllt godisförråd, eller? Jag kände hur jag liksom blev… inte en påskkärring utan en riktig häxa…

Sen for vi ut till Himlen där en snäll Kronprins kom och mötte oss vid bilen. Jag kan ju inte bära mer än knappt mig själv, så Johan och Anna fick släpa in alla matkassar.

En blå tablett.

Det tog en god stund att få in all mat i kylen – och ändå är vi bara fyra personer som ska tillbringa påsken tillsammans. Vi softade en stund innan jag och tjejerna stapplade iväg för att äta grekiskt. Ingen av oss orkade stå vid spisen, utan vi satte oss vid vita linnedukar med blåa tabletter och lät oss bli serverade.

”Tagen och äten, ty detta är min lekamen för dig utgiven…” Fast så säger man inte nu för tiden.

En tjejmiddag med bröd, vin, spett och klyftpotatis. Kronprinsen stannade hemma – frivilligt – och gnagde på nåt halvfabrikat. Det är sällan vi får tid med de två äldsta, ännu mer sällan att vi får tid att vara bara tjejer. Ovanligt och roligt även om jag förstås önskar att vi alla kunde vara tillsammans.

Bussen fick stå kvar i skyltfönstret.

På hemvägen hade min rygg blivit såå mycket bättre. Jag vet att det berodde på vinet, men i kväll struntade jag i det. Jag ville bara slippa smärtan en stund. Och det fick jag. Bussen fick stå kvar i skyltfönstret och det var alldeles förträffligt att promenera hem i sakta mak och nästan inte känna av den där teoretiska käppen bak i jeansen.

Vi kom hem till Himlen lagom för att se sista halvtimmen när Sarah Dawn Finer sökte Sally Bowles. Jag kan ju inte påstå att längtan att se henne i Cabaret vid Uppsala Stadsteater blev mindre, precis… Som tur är har jag spelat in HELA programmet på DVD-hårddisken hemma. Det får jag glädja mig åt när jag kommer hem. Och så kan jag fortsätta drömma om ett teaterbesök. För övrigt, det lilla ordet

tack

är underskattat, men jag blev väldigt glad för just Sarah Dawn Finers  Twitter-tack!

Ännu har påsken knappt inletts. Jag mår förhållandevis gott. Ryggen är snäll i skrivande stund. Jag är mätt, lite i hatten, som sagt, och jag är nära en del av mina kära. Det är jag tacksam för.

Glad påsk! Eller, som det heter på i-språket:

Glid pisk!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Gottis-lördag

Ett smaskigt inlägg.

Efter en synnerligen effektiv dag, som kom att inkludera, förutom hushållsarbete, jobb, 40 minuter med mamma i luren, skjutsning av Fästmö och handling, sänker sig nu mörkret över New Village.

Passade på att handla i bästa ICA-affären ever, ICA Solen, när jag ändå var i Förorten. Förutom diverse frukostvaror och middagstillbehör slank det ner en påse godis också. Det är ju liksom lördag och nåt vill en Toffla ha att smaska på – efter middagen, förstås.

Jag höll mig naturligtvis till det sockerfria sortimentet. Ehum… Gottmix…  Jag tackar, jag…

 

Godisplockare – en van hand.

Sen fanns det ju förstås andra som plockade bland alla E-tillsatser och flottiga chokladbitar och sega kolor och sura skallar och fula ballar och colanappar…

Vi svenskar är ganska roliga, vi. Lördagsgodis… fast vi är vuxna… Själv brukar jag ha lördag hela veckan. Och det syns på min trinda buk som blir allt mer omfångsrik för var dag som går. Vi äter väldigt mycket godis varje år i vårt land, nånstans mellan 17 och 20 kilo per person och år. Vi äter faktiskt mest lösgodis i hela världen…

Men som sagt… Personligen höll jag mig till ICA Solens enorma sortiment av sockerfritt lösgodis: sockerfritt fruktgodis och sockerfria grisar. Mina favoriter är förstås de senare, för det är ju en Gottegris med stort G jag är!

Sockerfria grisar.

Äh, jag skojar bara!!! I min påse hamnade centerbitar, smörkolor, colanappar, hallon- och lakritsskallar och en och annan violgroda. Emellertid lägger jag band på mig och river inte i påsen förrän efter middagen som jag nu ska tillaga. Och enligt säkra källor ligger jag efter familjen i Himlen, för där har somliga redan tagit på sig stekmössan!!! (Hade jag lagt ut DEN bilden, hade jag inte haft nån fästmö längre, dock…)

Ha en smaskig lördagskväll!

Livet är kort. Det ska vara gott, tycker jag. Lördag som vardag.

Read Full Post »