Fredags- och lördagsgodis

Ett njutningsfullt inlägg.

---

 

Magiskt…

På helgerna är jag värsta epikurén. Ja, jag erkänner. Så länge jag kan det är jag det. Igår kväll när jag kom hem efter troligen den tyngsta arbetsveckan under tiden på mitt nuvarande jobb var det så skönt att fortsätta lyssna på musik. Jag gick in på Youtube och letade fram den där konsertinspelningen från 1969 när Simon & Garfunkel sjöng Bridge over troubled water för första gången, den som NK* spelade för mig innan vi tog helg. (Klickar du på länken kommer du till inlägget där du längst ner kan lyssna.) Den är bara magisk… Jag har faktiskt vinyl-LP:n med samma namn i min ägo. Men nej, 1969 var jag för ung för att uppskatta den. Fast lite senare, på yngre stenåldern, på 1970-talet… Lustig nog fortsatte Youtube att spela en massa låtar från 1970-talet efteråt. Det blev som en liten minnenas afton för mig, musikaliskt sett. Men när låten D.I.S.C.O. på franska spelades, då blev det nog för min del. Då kände sig Tant Tofflan gammal och dukade fram ost, kex, vin, druvor och fikonmarmelad från förra helgen och hyfsade rubbet till fredagsmiddag. Min kväll avslutades sen med Shetland, förstås!

Tant Tofflans fredagsmiddag.

I morse sov jag ända till kvart över sju. Jag hade gärna sovit lite längre, men kroppen tvingade upp mig. Då passade jag på att fixa kaffe och tog med mig en senapsmugg java** in till sovrummet. Där fortsatte jag mitt epikuréande med att läsa ut en bok och börja på en ny.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag har varit ute en tur, bland annat med veckans sopberg. Och så har jag inhandlat tre (3) bunkar lösgodis till extrapris på Tokerian. Tre bunkar… Det ska väl räcka som tröst i kväll..? (Nåja, allt är inte till mig, vill jag bara poängtera.) Bäst att äta lite frukost först, så en står sig till kvällen. Ha en fin lördagskväll!

Tillräcklig tröst?

*NK = Närmaste Kollegan
**en senapsmugg java = jag dricker kaffe ur före detta senapsmuggar

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Veckan som gick – ur mitt minne

Ett minnesvärt inlägg.

---

 

Jag fick en fin gåva i onsdags.

Nu ska här ske ett litet experiment. Jag ska upprepa händelser i den gångna veckan och se hur det går utan hjälp/fusk. Ett djupt andetag och…

Två roliga saker minns jag genast. Det ena är en ny bekantskap som jag gjorde i tisdags. Möten med människor IRL tar mycket energi från mig, men ger också väldigt mycket. Att socialisera, att prata med nån som är levande och verklig är bra för mig. Ännu mer prat blev det på onsdagen när jag besökte Uppsalas nyaste retro- och vintagebutik. Däremot är jag lite osäker på vad som sas där. Jag fick med mig en fin gåva. Men vad som sades…

För tillfället har jag mitt förhållande i en bil. Och på ICA Solen. Fästmön debriefar, jag lyssnar och sen blir det min tur. Jag pratar för mycket, alldeles för mycket, om ingenting. Sen är det dags att åka hem. Men i torsdags var jag bjuden till Himlen på middag. Vi åt lax. Jag tog en jättestor portion lax, ris och hollandaisesås. Jag saknar hemlagad mat.

Mamma vann 60 kronor åt oss. 

Igår ringde jag mamma. Det enda jag minns från samtalet är att det var 43 minuter långt och att hon hade vunnit 60 kronor på vår Trisslott. Vi turas om att köpa en trisslott varannan vecka. Jag måste komma ihåg att det är min tur i veckan.

Dåliga saker… Två personer ljög för mig. Ljög mig rakt upp i ansiktet gjorde den ena, den andra ljög i skrift. Det förvånade mig. Det förvånade mig att båda gjorde det så lättvindigt. Det verkar vara helt OK för dem. Inte för mig. Det är nog nu. Samtidigt är det svårt – för mig, dårå. Det är två personer som står har stått mig nära. Det förvånar mig också att jag så tydligt minns detta.

Mer dåligt… Eh… jag fick ingen bok från Massolit förlag att recensera. De skickar bara länkar till e-böcker till bokbloggare. Glöm recension, dårå!

Jag såg en ny brittisk deckarserie och gav den medelbetyg. Manusförfattaren hörde av sig och lämnade en kommentar här på bloggen (på den tiden det gick att kommentera här, ha ha ha!).

Jag ska vattna tomater.

Sen är det… stopp. Blankt. Jag har påbörjat ett nytt lappsystem som ska komplettera kom-ihåg-listan på en av bänkarna i köket. Nej vänta! Jag skrev ju upp idag att jag ska vattna tomater! Ett uppdrag, minsann. Det kändes gott att bli tillfrågad, minns jag. Det är så sällan jag kan göra nåt tillbaka för den personen. Men sen är det… Ingenting. Ja jo, jag har läst, förstås och sett på TV. Läst… Monstret och… Pardans och…

Inte så dåligt. Allt detta ovan minns jag, åtminstone delvis. Jag får vara nöjd med det. Det kunde vara värre.

När jag tänker framåt då. Utan att kolla kalendrar och lappar… Nej, jag minns inte nåt som är inbokat nästa vecka – mer än tomaterna. Fast jag kommer inte ihåg vilken dag. Tur att jag har det uppskrivet.

Nu är det nog dags att gå och lägga mig. Jag hittar fortfarande till sovrummet och sängen och jag vet ännu vad som ska göras innan jag drar täcket över huvet.

(Glatt överraskad. Trodde inte jag skulle klara så mycket. Och jag har inte fuskat!)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Nog för idag

Ett inlägg om att det får räcka.

---

 

Jag sparar min gran till i morgon. Granen på gården får stå kvar – den rotade sig för några år sen, redan.

Nu är det nog för idag. Det får räcka. Julavmöblingen har skridit framåt och två maskiner tvätt är avklarade. Utanför har det snöat sen mitt på dan. Det ser riktigt juligt ut. Därför lämnar jag kvar elektriska stakar och stjärnor och min äkta julgran. Men bara till i morgon. Tror jag.

 

Mina vänners hem är tillsett och djuren är matade. Jag har telefonerat med en annan god vän än den jag pratade med igår, tillika en före detta arbetskamrat, med betoning på det senare. Det är gott att ha vänner. Att inte vara ensam. Kretsen av vänner som man har i verkliga livet behöver inte vara enorm. Det är nog med några få, riktigt goda. Tack för att ni finns!

 

 

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Lösenordsskyddad: Bara för mig: Konstigt…

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

Read Full Post »

Fredagsmorgon

Ett  fredagsmorgoninlägg.

---

 

Jag vill också höra till nånstans!

Det här är nog veckans bästa dag, tycker många. Själv tycker jag att det är en svår dag när det känns extra mycket att jag inte hör till nånstans. Därför gäller det att aktivera sig och inte fundera så mycket över detta. Jag inledde dagen med att på Twitter gratulera vår ärkebiskop till en fin utmärkelse för mångfald och öppenhet, bland annat. Därefter sökte jag dagens jobb. Bland annat hittade ett riktigt spännande jobb här i Uppsala. Det vore riktigt roligt om jag fick möjlighet att få visa vad jag går för på den tjänsten. Drömma kan man ju…

Min fredag fortsätter med en dejt med Fästmön på förmiddagen. Vi har var sina ärenden och eftersom Anna är ledig passar det bra att stråla samman för att utföra dem. Mitt är att hitta en present och jag har åtminstone några idéer nu. I eftermiddag har Anna ett viktigt möte i Förorten, så jag har lovat att skjutsa dit henne. Jag hoppas att vi hinner med alla de ärenden vi har tänkt!

Torsdagsmiddag bestående av thaisoppa, ostmacka, mjölk och litteratur.

Igår skrev jag att det var lite svettigt här. Egentligen var jag frusen. Det är ingen ordning med matrutinerna när jag är ensam. Framåt kvällen började jag frysa rejält – tills jag kom på att jag kanske skulle fixa middag. I stället för de tänkta nudlarna med frysta grönsaker blev det het thaisoppa med macka och mjölk. Och till sällskap den tegelsten jag plöjer just nu. Det är verkligen en hemlig historia, precis som titeln säger… Jag är väldigt glad över att några av mina kollegor på min förra arbetsplats introducerade mig i somras för författaren! Faktum är att jag har även hennes andra roman i min att läsa-hög. Den tredje var en present från kollegorna och den har jag redan läst. Men det går bra att läsa böckerna separat, för de hänger inte ihop på nåt sätt.

För att förekomma eventuell frossa framåt aftonen idag har jag med spretiga bokstäver skrivit ett note to self på en pissgul lapp om att jag ska ta fram mat ur frysen. Lappen har jag satt på en av mina svarta köksbänkar. Bra färg-kontraster där, för skumögda jag. Köket serverar därför spaghetti med nästan ett år gammal tonfisksås. Jag tror inte att det är något fel på maten och jag är verkligen sugen på just tonfisksås.

I eftermiddag ska jag ge mig på att försöka ladda ner Office Home & Student 2013. Jag fick ett tjockt kuvert innehållande en produktnyckel och enkla instruktioner. Det fixar jag, jag vet, men Den Hånfulle griper tag i mina magnerver, klämmer till och säger

Är du verkligen säker på det? Tänk om det bara blir problem?

Då darrar Den Lilla Självkänslan inuti och jag svarar med pipig röst:

Nej, det är jag inte. Jaa… vad gör jag då?

Såna där dialoger är till för att jobbas bort. Men många års innötande har satt sina spår och det är en kamp. Hela tiden.

Vad utkämpar du för kamper idag? Skriv gärna några rader och berätta i en kommentar! Men som vanligt nyper administrationsskorpionen till och publicerar inga oförskämda kommentarer. Det är nog med såna nu.

Administrationsskorpionen i egen hög person.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Vecka 31: Pride och Prejudice

Ett hissande och dissande inlägg.

---

 

Torsdag är det och dags att redovisa den Tofflianska veckans hiss (Pride) respektive diss (Prejudice). Det blir så här, det:

Pride

• Stockholm Pride (Idag åker vi dit!)
• Perido (Ett bemanningsföretag som erkänner när man gör fel och kompenserar för det.)
• En man som heter Toff… Ove (Läs den om du inte har gjort det! Det var den bästa av alla böcker jag fick till födelsedagen. Tack, Anna!)
• Min pappa (Jag saknar honom, världens bästa pappa!)
• Blekingegatan 32 (Åter en kanonbra födelsedagsbok!)

Prejudice

• Människor som blir små barn när man ber dem vänligt att om möjligt sluta orsaka problem (Varför blir man tjurig? Är inte rak kommunikation det bästa?)
• Rök (Det känns som glas i mina luftrör.)
• Konstigheter på Food Courten i Gamlis (Man avbryter inte kunder! Sen kan man ta lite mindre betalt, också, för en inplastad matlåda, tycker jag…)
• Arbetsförmedlingen (Som denna gång ger olika besked om hur lång tid man har på sig att inställa sig till ett jobb, en intervju eller liknande.)
• Stopp för alla skrytbyggen.  (Ja, jag håller med ledarskribenten i Expressen om att det är nog nu. Det är vi skattebetalare som får pröjsa. Lägg pengarna på vård och omsorg i stället, till exempel. Och bra skolor med kompetent personal. Så slipper såna som min yngsta bonusdotter hamna felaktigt i särskola hela grundskolan.)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Ytterligare spänning!

Ett jättespännande inlägg.

---

 

Och nu har det hänt nåt ytterligare spännande! Jag hittade ett silvrigt hjärta på mammas bord. Hjärtat klingar när man rör på det. Och när jag höll upp det såg jag min egen spegelbild i det! Maj gadd, så spännande! 

Det är ju jag i hjärtat!

Nä, nu får det vara NOG med spänning här. Jag åker till korvkiosken och lagar mat!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Jag kunde inte motstå…

Ett inlägg om dagens promenad.

Det blev trots allt en promenad idag. Jag kunde helt enkelt inte motstå! Det blev också ett sätt att rensa skallen på dagens intryck. Först ringde jag emellertid lilla mamma för att kolla läget. Hon har ju inte känt sig helt kurant de senaste dagarna. Idag kände hon sig lite bättre. Och så fick hon nåt att glädjas åt – en liten stund idag, i alla fall: intervjun. Jag tror att hon oroar sig mer än jag förstår…

Vrålhungrig och med bultande huvud lydde jag ändå min hulda moder som tyckte att jag skulle ta en promenad medan det är ljust. Dricka lite vätska först, sen promenera och så äta.

Den här dagen blev riktigt solig och härlig, om än kall. Det var frost på marken i morse, noterade jag. Dagen har också varit väldigt… omtumlande… På plussidan intervjun, förstås, på minussidan tre nej på sökta jobb. I morgon tar jag nya tag och söker igen. Men inte idag. Idag är det nog.

Höstträd med dito häck som jag passerade.

Idag passerade jag två (2) pizzerior. Jag skulle ljuga om jag sa att det inte sög i pizzatarmen… Men hemma fanns det kycklingkorv att steka och makaroner att koka. Pizzeriorna fick vara ifred för mig.

(Nåt pucko *pekar med obestämd handrörelse* står i skrivande stund och grillar så det stinker rök och gris i mitt hem.)

Jag gick i eftermiddagssolen och njöt av färgerna och den friska luften iförd endast luvatröja över min promenad-tischa. Dagens promenad blev nästan tre kilometer. Några rekord slog jag inte idag, men det var skönt ändå med de ungefär 37 minuter jag var ute.

Passerade Den Hemliga Trädgården på andra sidan än sist och tog en bild på ett av boningshusens skorsten. Notera hur grönt – och igenväxt! – det är runt omkring…

Skorstenen sticker upp bland det gröna.

Nog har jag en del att fundera över!.. Det var skönt att verkligen tömma huvudet. Försöker att tänka positivt utan att vara för självsäker. Det negativa pockar på, men… idag har jag bestämt mig för att det soliga ska segra.

En segrare.

I morgon är en dag för ytterligare eftertanke. Därför kommer inte den sedvanliga torsdagslistan utan ett helt annat slags inlägg.

Livet är kort.

Read Full Post »