Fällan

Ett inlägg om en bok.

---

 

Författaren Unni Drougge är ganska… speciell. Kontroversiell, i många sammanhang. Självutlämnande, framför allt. Trilogin om skandaljournalisten Berit Hård kan en läsa på många sätt. Jag har i vart fall läst ut den tredje och avslutande delen, Fällan.

Den här gången får Sveriges populäraste bloggerska ansiktet förstört när hon ska göra en skönhetsbehandling. Men först är hon på en fest där Berit Hård blir barnmorska när Kissie föder sin dotter. Katastroferna lär inte vänta på sig. Inte nog med att Kissies ansikte är förstört – nån kidnappar hennes nyfödda dotter. Och av nån anledning dras Berit Hård in i det hela igen. På uppdrag av en vän far hon ner till Thailand. Men frågan är om hon inte själv har gått i en fälla. Det tror i vart fall hennes nye kille Benke.

Berit Hård är en underbar antihjältinna! Jag älskar den småfeta, halvgamla journalisten. Hon som lever på snabbmat och drar hem karlar på snabbligg. Men trots att hon rör sig i en värld full av både alkohol och droger är hon klarsynt och har som både drivkraft och mål att göra ett bra jobb. Dessutom är jag säker på att hon har lånat ett och annat drag av sin författare.

Och så bara älskar jag humorn i Berit Hård-böckerna. Den är rå och drastisk. I Fällan får vi läsare till exempel prov på hur obildade bloggerskor skriver (de stavar till exempel inte så bra) och om vad. Jag viker mig dubbel i skrattkramp flera gånger.

Toffelomdömet blir högt.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Månpocketsläpp i augusti

Ett inlägg om kommande pocketar.

---

 

Idag hittade Månpockets månadsbrev ner i min inkorg. Jag kollade igenom listan av augustis pocketnyheter och fastnade lite för dessa, av olika skäl:

Vänd om och var stilla samt Döden tänkte jag mig så av Johanna Mo
Ha! Här blir det två deckare i en bok! Suveränt! Boken innehåller Johanna Mos två första romaner om kriminalkommissarie Helena Mobacke, vars bekantskap jag ännu inte gjort.
I Döden tänkte jag mig så kastas Helena Mobacke in i en utredning där en tonårspojke knuffas framför ett tunnelbanetåg och dör. Någon dag senare blir en kvinna nerknuffad på ett annat tunnelbanespår. Skräcken sprider sig i Stockholm och perrongerna står tomma. Samtidigt som Helena leder den svåra utredningen känner hon hur de gamla såren är på väg att rivas upp – till slut tvivlar både hennes omgivning och hon själv på att hon faktiskt ska orka.
Vänd om och var stilla inleds med att en ung kvinna hittas död vid en cykelväg i Högdalen. En bit därifrån finner polisen en blodig sten. Helena Mobacke blir ansvarig för utredningen. Dagen därpå hittas ytterligare en ung kvinna mördad i ett industriområde i Älvsjö. Det finns inget som tyder på att offren skulle ha dödats av samma person. Till en början behandlas därför morden som två olika fall. Efterhand börjar emellertid ett samband mellan kvinnorna komma i dagen. Helena inser att de måste arbeta snabbt om inte fler ska drabbas.

 

Gården av Simon Beckett
Simon Beckett har jag inte heller läst nånting av, men denna blev jag nyfiken på eftersom den verkar vara ruskig och bra.
Det är kväljande varmt på den franska landsvägen när Sean kliver ur bilen. Bensinmätaren visar på rött. Det finns bara en sak att göra. Hastigt undanröjer han alla spår och fortsätter sin flykt till fots. Han tar sig över ett taggtrådsstängsel och in i skogen — men kommer inte långt. Fällan slår igen runt foten och järntänderna tränger igenom kängans läder.
Nästan medvetslös av smärta och blodförlust befrias han av två systrar från en bondgård i närheten. Den nedslitna gården drivs av flickornas far som gör allt för att hålla sig isolerad från omvärlden. Det är en perfekt chans för Sean att hålla sig undan ett tag. Men snart visar sig gården vara ett ställe med stränga regler, svårtolkade relationer och en egendomlig stämning. Gradvis förstår Sean att gården döljer fler obehagliga hemligheter än dem han själv bär på — och att han måste ta sig därifrån.

 

Född fenomenal av Josephine Bornebusch
Det här är en ungdomsbok. Skälet till att jag valde att presentera den här är att den verkar innehålla en annorlunda blandning av allvar och roligheter.
Det enda som Rut inte gillar hos sig själv är sitt namn. Och det är ju trots allt hennes föräldrars fel. Rut är nämligen självsäker, klarsynt och lite smartare än alla andra. Det här är inget hon kan rå för – hon är helt enkelt född fenomenal! Vid Ruts sida finns bästa kompisen Magda – en mytomanisk, översexuell hypokondriker helt utan spärrar – och den störige sportfånen Abbe. Fast om sanningen ska fram är Abbe en solklar tiopoängare. Men för Rut finns det viktigare saker att tänka på, hon är nämligen nördigt intresserad av statistik och andra världskriget och på gränsen till besatt av Anne Franks dagbok.
Ruts eget liv visar sig vara allt annat än odramatiskt. Det hela börjar med att den populära, ytliga Kattis paraderar runt i skolan i ett par nya jeans. När Rut försöker motarbeta Kattis hybris blir allt fel. Rut blir ansvarig för att få iväg hela sin dysfunktionella klass, med allt från lajvare till låtsasgangsters, på en skolresa.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Dagens dialog den 23 augusti 2014

Ett mormors- eller farmorsinlägg.

---

 

Fästmön och jag var på ICA Solen för att handla lördagsförnödenheter. Ja, även lördagsgodis. Vid lösgodiset hörde vi denna dialog mellan liten flicka (barnbarn) och mormor eller farmor:

Barnbarn:

Jag behöver en spade [underförstått att ta lösgodiset med].

Mormor/farmor:

Spade? Det är väl lika bra att du tar en skyffel med en gång.

Underbara, klarsynta mormor/farmor!!!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Med rena läsglasögon…

Ett klarsynt – och samtidigt lite kryptiskt – inlägg.

---

 

Mina nyputsade läsglasögon och min bok på gång, Blekingegatan 32.

Det händer saker här, må du tro, även om det är mitt i sommaren, jättevarmt och semestertider. En del av oss jobbar ju. Jag jobbar, till exempel med att söka jobb. Putsade mina läsglasögon lite med diskmedel och ljummet vatten och hittade än det ena, än det andra intressanta.

Det gav resultat i ett telefonsamtal som i sin tur har lett till att jag presenteras som en kandidat för ytterligare ett jobb. Spänningen är olidlig, för det här är ett jobb jag är riktigt intresserad av, det löper över längre tid och det är i Uppsala. Nackdelarna är att det är en visstidstjänst – som vanligt! – och att det är en deltid. Men om jag klarar mig ekonomiskt skulle jag få tid över till att skriva färdigt min bok. Vill jag tro och hoppas. Jag berättade att jag ska iväg på en intervju nu på måndag, så vill man ha mig är det snabba puckar som gäller. Det blir lite extra pirrigt, onekligen, när det är två arbetsgivare som vill ha en… Jag kontaktade två referenter, men har bara fått svar från en. Ett väldigt fint svar som gjorde mig varm(are) om hjärtat – om det nu går i den här hettan…

På Twitter har jag en intressant diskussion igång med twitterkontot @Jobbannons. Det handlar om var man hittar intressanta jobb att söka och hur man söker. Spontansökningar tror jag inte ett dugg på – vis av erfarenhet som jag är både som jobbsökande och som arbetsgivarrepresentant! Arbetsgivarna har inte tid att läsa en massa CV:n och personliga brev eller ens ta emot samtal av jobbsökande som låter mer eller mindre säljiga. Man säger till dem som ändå når fram per telefon att mejla sitt CV – och sen läser man det inte – om man inte råkar ha nåt akut behov att anställa nån. Nej, det sätt som har funkat för mig är kontakter. Det är så jag har fått mina fyra senaste visstidsanställningar.

Men i övrigt har jag insett att jag ska lyssna lite mer på andra. Det är nåt jag verkligen behöver bli bättre på! Anders tipsade mig här på bloggen om ett PDF-verktyg som heter PDF Creator. Det lägger sig på datorn så att man kan välja Skapa PDF som alternativ när man först har valt Skriv ut. Det är precis det jag behöver! Och det däringa Soda, som jag hämtade hem, var inte så gratis som jag först trodde. Jag visste väl att det var en hake! Det var gratis under ett par veckor, därefter får man betala efter hur mycket man använder det. Så därför, TACK Anders, för tipset om PDF Creator!!! (I nyare Officepaket än det jag har kommer detta visst med som standard.)

Avslutningsvis… Topprida är ett intressant ord som jag ska använda lite mer. Och blått ÄR flott! Bara häverten är röd och genomskinlig…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Säsong 3: Morden i Sandhamn (tre avsnitt)

Ett inlägg om en TV-serie.

I kväll gick tredje och sista delen av säsong tre av Morden i Sandhamn. Serien baseras på Viveca Stens bok I grunden utan skuld. Jag har läst alla böckerna i Sandhamn-serien och sett alla TV-serier baserade på böckerna. Nog tycker jag fortfarande att böckerna är bättre, men TV-filmatiseringarna är inte så tokiga alls.

Mamma Nora i Morden i Sandhamn spelas även i säsong tre av Alexandra Rapaport. (Bilden är lånad från TV4:s webbplats.)

Först hittas kroppsdelar som visar sig tillhöra en försvunnen tonårstjej. Sen försvinner ytterligare en ung flicka. Naturligtvis hänger försvinnandena ihop. Frågan är bara om den andra flickan också är mördad. Det märkliga är att alldeles för många kan vara mördaren. Samtidigt kan den klarsynte *pekar på mig själv* säkert lista ut hur det ligger till.

Som sagt, böckerna är bättre, men de vackra bilderna gör ju att i alla fall jag blir väldigt sugen på att besöka Sandhamn när det blir varmare. Inte för att jag är nån seglare utan bara för att det ser så vackert ut. Och så för att hälsa på vänliga Ulla, som har bjudit in Fästmön och mig till sin ö.

Morden i Sandhamn säsong tre, då? Tja, Toffelbetyget blir inte det högsta, men högt.

Läs vad jag skrev om första avsnittet av Säsong 3: Morden i Sandhamn!

Livet är kort.

Read Full Post »

Dagens Lisbeth den 22 november 2012

Idag lunchade jag med Lisbeth, hon som egentligen heter nånting heeelt annat. Nån mer klarsynt person känner jag inte till! Jag får riktig Lisbeth-abstinens när jag inte träffar henne på länge! Naturligtvis avhandlar vi vad som har hänt sist, men det blir också en del prat om gångna tider. Idag fick jag till exempel höra historien om hur Lisbeth och hennes man blev stalkade av en motorcykelförsäljare…

Och så omdömet om en gemensam bekant:

Det är ju nånting som fattas där

underförstått empati, kanske, om en person som gärna grottar ner sig i detaljer i stället för att fokusera på helheten.

Eller kommentaren om den ökända Råttan:

Råttan talar i klyschor, h*n kan bara inte tala på normalt sätt.

Bäst av allt var nog minen när jag fick senaste nytt om PUS* (inte pus, för pus betyder var, typ innehållet i en finne). Den går inte att beskriva – ens med 38 pennor…

Själva är vi förstås ofelbara – NOT! Både Lisbeth och jag har blivit frispråkiga i olika sammanhang. För Lisbeths del är det nog jättebra, för min del är läget ett annat och jag borde lära mig att hålla tand för tunga. Fel gör jag varje dag. Fet är jag varje dag. Och ful. Och elak. Och knäpp. Dessutom haltar jag.

Men jag lyssnar på Lisbeth, den klarsynta, det gör jag…

*PUS = Personen Utan Självinsikt

Livet är kort.

Read Full Post »

Omvärldsfluktare

En titt i omvärlden tycker jag kan passa en dag som denna. Inhemsk media och många andra bevakar förstås främst Almedalen. Men, som han sa den där klarsynta(?) politikern:

Finns man inte så syns man inte!

Och Tofflan finns inte i Almedalen utan här! Så, varsågod, mitt urval:

• Gott om gubbar i år. Jepp! Det sägs vara jordgubbsår i år! Och det är tack vare att det har varit lite kyligt. Detta gör att jordgubbarna mognar långsamt, precis som vissa andra gubbar… Ingen nämnd, ingen… uthängd…
• Chef utreds efter 30 anställdas självmord. Majgadd!!! En tidigare chef för en telekomkoncern i Frankrike utreds för trakasserier – efter att 30 av dem som var anställda när han var chef tog livet av sig. Enligt brev som de döda lämnat efter sig var det pressen från ledningen på jobbet som var för svår. Dessutom ägnade sig chefen åt mobbning. Mycket talar för att chefen nu åtalas. Tänk om man skulle utreda en och annan chef här i omgivningarna också ORDENTLIGT en gång, inte bara gladeligen välkomna tillbaka..? 
• Blev han mördad?  Enligt Dagens Nyheter talar mycket för att myndigheterna öppnar Yassir Arafats grav. Detta sedan man hittat spår av polonium på hans tandborste och palestinasjal. Om det visar sig att Yassir Arafat blev mördad blir förstås nästa fråga: Av vem???
• HIV-test för hemmabruk. Snart lanseras ett HIV-test i USA som man kan ta hemma. Testet ser ut som en febertermometer och man tar prov i munnen, på saliven. Inom 40 minuter kommer svar. Det finns dock de som varnar för att testet inte är hundraprocentigt säkert. Men 92 procent säkert ska det vara, enligt tillverkaren. Idag har ungefär 1,2 miljoner amerikaner hiv. Varje år drabbas 50 000 amerikaner av viruset. Frågan är om 92 procents säkerhet räcker…
• För full. En man i södra Sverige togs för misstänkt rattfylla, men var för full för att blåsa. Idiot! Alkohol och bilkörning hör inte ihop!!! 👿
• Bacillskräck? I USA har man undersökt var de värsta smitthärdarna finns på hotellrum. Naturligtvis står handfat, toa och golv överst på listan, men därefter TV:ns fjärrkontroll och lysknappen till sänglampan. Nu gjordes visserligen undersökningen på hotell i södra USA, men man kan ju inte låta bli att fundera över hur läget är på hotell i södra Stockholm…

 

Read Full Post »

Några citat kring partiledardebatten på tv

Delar av familjen har kikat på partiledardebatten på TV4. Kommentarerna från oss tittare har varit allt annat än nådiga… Det är särskilt kul att notera hur klarsynt ungdomarna ser på politikerna, att de unga inte låter sig duperas så lätt…

Meh! Han svarar ju inte på frågan, han undviker ju det! Jävla jobbig typ…

Hon den där Maud, hon är som en terrier!

Å vilken tråååkig röst han har!

Jag orkar inte med såna där debatter, de bara snackar. Jag vill hellre läsa mig till vad partierna vill.

VEM är det där???

Å, det är så roligt, de blir ju så himla arga på varandra!

-Nää, tacka vet jag Göran!
-Näääää, Olof Palme, DET var en duktig politiker, det, som inte gick i nåns ledband utan sa vad han tyckte.
-Jaaaaa, så blev han mördad också…

Read Full Post »

Fredagsfrusen

I natt var det så kallt att min nästipp var alldeles frusen där den stack upp ur duntäcket. Jag var jättetrött, men hade svårt att somna. Det var en massa tankar som for runt i huvudet – jag gissar ändå att det är ett friskhetstecken..? Mina värden har stigit, men jag har minskat på medicien eftersom jag mår så illa av den. Förhoppningsvis fortsätter kurvan att gå uppåt, om än lite långsammare. Det får jag ta.

Många tankar snurrade kring Den Mest Älskade. Det blir mycket telefonerande oss emellan nu, men för att citera Leo Sayer i den gamla låten When I need you

[…] the telephone can’t take the place of your smile […]

Det slutar alltid med att båda mina telefoner är urladdade och när jag inte pratar i dem ligger de på laddning…

Tankarna på framtiden gnaver också. Oro. Det har gått alldeles för lång tid, det var inte så här det skulle bli. Och jag har inte riktigt kraft och ork att ge mig ut och ”knacka dörr”, nåt som jag mer och mer inser blir nödvändigt.

Sen är det här med… svek. Att människor brinner för saker och ting är lovvärt, men när man sviker gamla lojaliteter för att i stället låta sig lyftas till skyarna för sitt engagemang, då är man inte mycket värd i mina ögon. Jag själv klarar mig utan. Det var ett tag sen jag såg igenom fasaden, så ärligt talat var jag beredd. Men det finns andra i mer utsatta positioner än jag själv som är mycket ledsna just nu. Mycket ledsna. Och då hjälper det inte att vi som blivit klarsynta ökar till antalet.

I morse vaknade jag före halv sju. Det blev fem timmars sömn i natt. Och jag som har sovit så mycket den senaste veckan! Det är väl pigg-pillren, antar jag! Dags att skutta upp ur sjuksängen! Allt ska bli som vanligt igen. Fast allting blir aldrig mer som vanligt. Aldrig.

Idag är det Fridas första skoldag i sin nya skola. Jag håller alla tummar och tår för att det blir en bra dag och en bra fortsättning.

Vidare vill jag tack Inna för fint mejl med fint innehåll (svar är på väg genom rymden). Jag är glad för ditt förtroende kring detta och önskar dig all lycka!

Och till sist… Lyssna på Annas och min låt med Sarah Dawn Finer. Och gråt. För det gör jag.

Read Full Post »