Done is better than perfect: Ugnsrengöring

Ett skrubbat inlägg.

---

 

Jag börjar definitivt bli frisk – även om det inte låter så för den som hör min lilla (?) röst. När jag är riktigt sjuk, som jag var i förra veckan, struntar jag i det mesta i mitt hem. Men jag avskyr när det är skitigt och så snart jag mår lite bättre kan jag ligga/sittligga/sitta och förfasa mig över förfallet. En grej som har varit skitig väldigt länge är min ugn. Och nu började läget bli riktigt akut, med rökutveckling – och därpå följande hostattacker på grund av risiga luftrör – vid användning av ugnen. Alltså stod det

Gör rent ugnen!

på min att göra-lista i köket. Idag tog jag tag i eländet.

Inte tror jag att Marie-Louise och Marlene tar hjälp av min favoritkarl när det gäller rengöring. Men jag backar inte för Mr Muscle. Jag tror att det han innehåller är förskräckliga saker. Fast det innehöll även min ugn och ont ska med ont fördrivas, n’est-se pas?

Jag sprayade på Muskelmannens ugnsrengöring i kall ugn och höll på att kvävas. Snabb igen med luckan efter fotografering! Det blir ingen före-bild utan rengöringsmedel, för ugnen var vidrigt skitig.

Ugnsrengöringen fick verka i en halvtimme i den kalla ugnen.

Medan ugnsrengöringen verkade i ugnen passade jag på att diska ugnsgallret med stålull. Det gick åt tre stora bitar och jag var väldigt glad att jag hittade ett par gummihandskar som skyddade mina frökenhänder… Fy te rackarns så fast fettet satt!

Ugnsgallret vilar ut på diskställsgallret efter att ha tvagats med handskbeklädd Toffelhand och stålull.

Tio minuter kvar… Det innebar att jag hann ta en fika. Sen grep jag mig an det sista och torkade ur ugnen med en fuktig disktrasa. Jag fick ta hällskrapan till hjälp på det värsta och lite diskmedel blev det också på ugnsluckans glas. Och se vilket strålande, glänsande resultat:

Glänsande ren ugn!

Hum ja… Helt perfekt blev ugnen naturligtvis inte, men den duger. Du vet väl att

done is better than perfect?

Nu ska jag åka ut på äventyr och byta in fyra träben. Klarade jag av min äckliga ugn, klarar jag av träbensbyte.

Men vad händer hos DIG idag??? Skriv gärna några rader och berätta så har jag nåt kul/intressant att läsa när jag kommer hem igen!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Frostigt och isigt

Ett frostigt inlägg.

---

 

I natt blev det vinter igen. Det lär komma många vintrar till innan våren är här. Våren är inte nån favoritårstid i min kalender, jag är en höstmänniska. Men kanske var våren favorit när jag var barn och många av oss i kompisgänget fyllde år från mars till och med maj. (Undantag fanns!) Nu är det Fästmön och jag och vi fyller båda år i april.

Det är inte bara utomhus det är frostigt och isigt. Här inne är det ganska så kyligt också. Tänk att det ska göra lika ont varje gång en människa inte vågar stå upp för det som är fel utan väjer undan med blicken av rädsla för… frostiga (minst sagt…) relationer. Visserligen hedersamt att medge att man inte vågar. Men det är ingen hjälp för mig. Jag får åter bekräftelse på den utbredande värdelösheten. Nej, ingenting har ändrat sig sen 2009 eller 2006 eller 1999 eller 1977 eller 1969 heller…

Frostigt och isigt.

Så passande att ägna förmiddagen åt att frosta av frysen. Det behövdes! Kanske tar jag och torkar ur kylskåpet i eftermiddag. Det behövs också. Jag städar och gör rent, för jag vill inte höra sen i vinden att

hon var en riktig skitoxe, den däringa!

Det ska vara ordning och reda och rent när det är dags.

Amarone 2011 Luigi Righetti passade perfekt till Brie, gorgonzola och chèvre med fikonmarmelad.

Helgen har varit tung, men jag har samlat kraft och både producerat och tagit in. Den som tror att man klarar sig utan input lever nog i en bubbla för sig själv. Lördagsmiddagen jag lagade till fick jag spara till söndagen. Några goda ostar, fikonmarmelad och ett gott och svindyrt Amarone gick det bättre med. Det finns kvar av allt, så kanske blir det nåt gott i kväll också. Varför spara på godsakerna när man kan njuta här och nu? I graven behöver man det ju inte.

Idag har jag mobiltalat med två människor före klockan elva, varav en i Frankfurt. Tänk, den som finge resa… Igår mötte jag Lucille och hon tyckte att jag skulle unna mig en vecka utomlands.

In my dreams…

tänkte jag, men log bara vänligt och lite sorgset. Jag har inte varit utomlands sen 1996 – om man inte räknar Danmark och Finland efter det, förstås.

Jag såg ljus i morse genom fönsterrutan, mellan husen.

Något litet ljus har jag sett idag genom fönsterrutan, mellan husen. Jag kanske ska ge mig ut sen när alla fryslådor är avtorkade och alla frysvaror återbördade. Det skär i mig av sorg för att jag har fått säga nej till tre vänner. Men tårarna och tankarna – utöver dem jag har spillt här – håller jag för mig själv. Den falska omtanken har jag emellertid skickat vidare – och vad jag menar med det vet bara oss tre som det berör.

Det är måndag idag. Det är sex år och en vecka sen mitt gamla liv slogs i spillror. Jag accepterar det aldrig. Jag jobbar hårt med att påverka det. Men det kan vara försent…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Premiär: Sveriges städmästare

Ett rent inlägg.

---

 

På TV i Sverige kan man tävla om det mesta. Vanligen tävlar man i sång och skrik musik, bakning och/eller matlagning. Eller i sport, förstås. Men från och med i afton tävlar man också i städning. Serien Sveriges städmästare startade idag på SvT1 med ett gäng städglada i Örebro. Naturligtvis satt städmanikern nummer 1 (<== yours truly) klistrad. För Marléne och Marie-Louise ville jag inte missa! (Sist jag såg dem var på Pride för några år sen. De gjorde en bejublad entré på scenen!)

Professor Marie-Louise och VD Marléne programleder Sveriges städmästare. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)

I varje avsnitt tävlar fyra självutnämnda städproffs. I kväll var det tre kvinnor och en ung man. De fyra fick prova på att göra rent en soffa efter fredagsmys, ta bort fläckar, källsortera och stryka kläder. En efter en åkte ur tävlingen tills det fanns en ensam segrare. Segraren i varje deltävling får senare tävla i åttonde och sista delen. Högsta vinsten är en resa till Japan, världens renaste land, enligt programledarna. Mellan tävlingsmomenten ger programledarna städtips och Marie-Louise tar sina fantastiska baktprover. I kväll testades lösgodis.

Alltså, jag älskar det här! Det är roligt, underhållande och lärorikt! Inte hade jag klarat av att få bort fredagsmyset eller fläcken, men se källsorteringen och strykningen hade jag fixat galant! Baskat att jag inte sökte till tävlingen! Men självklart hänger jag med till Malmö nästa tisdag – åtminstone från bäste-fåtöljen framför TV:n

Toffelomdömet blir det högsta. Äntligen ett program där jag slipper se folk laga mat, säger jag bara! (Och under tiden jag tittade undersökte polisen i Uppsala en misstänkt bomb…)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Projekt Storstädning: Köket

Ett mycket nöjt inlägg.

Klockan är kvart över fem på eftermiddagen när jag börjar skriva det här inlägget. Och det blir inte nåt långt inlägg, bara en massa bilder i ett bildspel från min dag. Den allra första städdagen i Projekt Storstädning.

Projektet inleddes i morse vid åtta-tiden med köket. Dels är köket stort och dels är det mycket att göra rent där. Det var tanken bakom att börja en måndag, typ utvilad efter helgen.

Det enda jag inte gjorde idag var ugnen, för den är ganska nygjord, kyl och frys (tas senare) och inuti skåpen. Det enda skåp jag inte kunde låta bli att torka ur var sophinksskåpet. Skåpsluckor, ovanpå skåpen, spisens utsida, bänkar, fönster och golv fick sig en riktig torkning. Jag är så nöjd och doften av ”blomfest” (Fêtes de Fleurs) ligger som ett litet moln över köket.

Eftersom morgondagen innebär ändrade planer i städprojektet började jag med smårummen redan idag. Men jag har bara putsat fönstren. Lite hinner jag nog med i morgon också…

Här är några bilder från mitt kök:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Livet är kort.

Read Full Post »

Så vårdar man en kund!

Ett inlägg om kundvård.

Här på bloggen skriver jag rätt ofta om vilka missar företag gör gentemot sina kunder. Att företagen på sätt och vis struntar i om kunderna är missnöjda. Att man från företagens sida inte bemöter eller svarar på kundernas kritik och frågor. Att man inte kommunicerar bra eller överhuvudtaget med kunderna. Det är dumt. Sånt är verkligen dumt!

Så nu ska jag ge ett exempel på god kundvård – ett exempel ur verkliga livet:

I somras beställde jag för första gången en grej från Let’s Deal. Varan jag beställde var en turbo snake, en pryl man gör rent rör i handfat etc med. Ingenting dyrt, bara hundra spänn minus en krona, som skulle betalas i förskott. Sen väntade jag och väntade och väntade. Leveransdatumet flyttades fram tre (3) gånger. Samma dag som jag meddelande Let’s Deal att om jag inte fick grejen just den dan ville jag häva köpet. Varan levererades med posten på eftermiddagen…

En turboorm för rören.

Att vänta på en vara kan jag göra – till en viss gräns. Däremot blir jag aningen putt när jag inte får veta varför jag får vänta och att jag själv måste tjata på stället där jag har beställt varan för att få besked om när den kan tänkas levereras.

När mina rörormar till sist kom var jag ganska sur. Att få leveransdatum framflyttat tre gånger är liiite mycket, tycker jag. Att behöva tjata sig till den informationen är också jobbigt. Men ormarna är bra! Köpet är jag helt nöjd med, Let’s Deal är jag mindre nöjd med. Fast jag ska ge dem en chans till, det ska jag.

Så i eftermiddag hittade jag ett litet paket i min postbox. Avsändare var företaget som inte lyckades leverera rörormarna i tid till Let’s Deal, Kvala AB. I kuvertet låg en lapp med en ursäkt och en förklaring till dröjsmålet – samt en liten present. Ingen dyrbar present, men en pryl som är användbar för de flesta.

Ett kuvert med en förklaring, en ursäkt och en liten present från Kvala.

Detta är ett exempel på hur man kan vårda kunder. Jag var ju jättearg på Kvala! Nu är jag jätteglad! Ilskan har flyttats över lite på Let’s Deal, för det är där man har fallerat, tycker jag. Kvala, däremot, har lyckats galant med sin kundvård.

Tack för kreditkortshållaren, Kvala! Ingen dyrbar grej, men jag blev väldigt glad för den eftersom alla mina två kreditkortshållare är för små.

Livet är kort.

Read Full Post »

Mina nya fönster

För ett tag sen fick jag ju nya fönster i hela mitt hem. Fick och fick, är väl inte helt sant. Dalkarlarna kom och sågade ut de gamla fönstren och satte in nya. Det väntar en höjning av månadsavgiften på min bostadsrätt efter årsskiftet. Men jag tycker att det helt klart var värt att byta ut fönstren och höjningen har jag beräknat till överkomlig. (Betänk emellertid min dyskalyli…)

Hela fönsterarbetet gick väldigt snabbt från hantverkarnas sida. Men det återstår tyvärr saker att göra. Jag upptäckte att en av persiennerna inte går att dra upp, för då fastnar den halvvägs, till exempel. Det var inte det lättaste att hitta nåt telefonnummer att ringa och anmäla detta, men till sist lyckades jag. Då ville Dalkarlen att jag skulle försöka

haffa nån av killarna på gården

dan därpå och felanmäla. Men jag såg dem ju knappt eftersom de var inne i husen och jobbade om dagarna och jag var på mitt jobb. Till sist gick det i alla fall att felanmäla per telefon – såsom det stod i informationspappren jag hade fått.

Det som däremot inte stod i papperen var hur man manövrerar persiennerna. Jag saknar nämligen inte bara matteförmåga, jag är inte heller utbildad ingenjör. Det står bara hur man gör rent dem – och ärligt talat, hur ofta rengör du dina persienner? Harkel… Snörena är JÄTTELÅNGA och jag tycker att det är svårt att fälla och vinkla persiennerna på rätt sätt. Om jag vinklar åt ett håll syns det jättebra ut när vi jagar varandra nakna här inne om kvällarna. Vinklar jag åt det andra hållet, är det stora glipor mellan persiennerna. Och det ena sättet släpper in ljus, medan det andra stänger ute. SÅNT hade jag önskat få information om!

Sen fattar jag inte heller låsanordningarna på fönstren. (Som sagt, jag har ingen ingenjörsutbildning.) Jag tycker att fönstren aldrig är låsta – mer än när jag ska stänga dem. DÅ måste jag använda båda händerna. Det stod nånting om att de ska vara

barnsäkra.

Skiter jag totalt i, men de verkar vara lite Toffelsäkra dessutom och det skiter jag inte i. För om man bara kan öppna fönstren med en hand är det väl inget svårt för en unge att göra det?

Men nu ska jag inte klaga, jag är mest nöjd med mina nya fönster. Och det bästa med dem är att de går att vipp-öppna. Det betyder att jag slipper flytta på alla krukväxter när jag ska vädra.

De två mindre fönstren är vippöppnade idag eftersom solen ligger på och värmer upp. Men alla mina krukväxter kan stå kvar ändå!

En annan sak som jag har noterat är att de nya fönstren är betydligt tätare än de gamla. Det innebär att de inte släpper ut värme lika mycket och naturligtvis, att de inte släpper in varken kyla eller värme (på sommaren) heller! Äntligen är det dräglig temperatur inne i lägenheten! Kallast är det i gästrummet, 19,9 grader idag. Det är överkomligt, tycker jag, som alldeles strax ska ställa mig och stryka där.

Livet är kort.

Read Full Post »

Lite skit alt. ett rent helvete

Ibland undrar jag lite. Om det där att folk, även kändisar, verkar så ovana vid journalister. Det blir lite… pinsamt och jobbigt ibland.

Som idag. Jag plöjde lokalblaskans bostadsdelar, jaa, två stycken, för säkerhets skull. (Det tog en stund.) I första delen var det ett reportage om kokboksförfattarna Emma Hamberg och Anette Roswall. Artikeln handlade om heminredning och under en bild stod det:

Använt. Med ett slitet golv syns det inte så väl om det blir lite smutsigt tipsar Emma.

Eh… nej… men… om det är smutsigt gör man väl rent, man struntar väl inte bara i det?

Sen kan jag inte låta bli att rysa lite när jag läser nästa bildtext:

[…] Det är bland annat i Emmas kök de gör sina kokböcker. […]

Nja, jag blir nog inte så sugen på deras kokböcker. Man vet ju aldrig om ingredienserna först ska marineras på ett… lite smutsigt golv eller så. Låter ju inte helt fräscht med kokboksförfattare som tycker att det är OK med smutsiga golv. För mig hänger mat liksom ihop med… hygien… Eller är jag kackelmagad???

Livet är kort.

Read Full Post »