Posted in Böcker, Krämpor, Personligt, TV, Vänner, tagged a-kassa, alla är välkomna, Anna Nilsson Spets, ägg, äldre, ålderspension, bil, blandning, buss, bygga, bygga den med öl, cyberspace, deckare, dricka, dricka vin, En hemlig plats, få ont, fågel, för dyrt, förstörd, förväg, fet fisk, finlira, fortare, fråga, gammalt, gå fetbort, gnällig, gräsmatta, grillpanna, gurka, hantverkarbilar, Hållplats Sverige, höger sida, hjul, hylla, innehåll, inte tid, intressanta tjänster, jobba statligt, jobbsökeri, kött, klampa in med skorna på och skita ner, klara sig, klucka, konstruktivt, kostråd, krånglig, kycklingkorv med bröd, ladda, lax, länk, läsa, lättare, leva på next to nothing, litteratur, livsmedel, mage, makrill, mål, månader, möblering, mineralvatten, När livet vänder, neverending story, nytt, offentligt rum, ojande efteråt, ost, paprika, parkera, parkering, pensionsbesked, Personligt, port, privat, protein, räksallad, råd, renodla, renovera, reservdel, riktigt akut, rostad macka, rum, sabba, Saknaden efter Josef, salter, sänkas, sötebrödsdagar, sitta löst, skena i trappor, skita ner, skoja, slå i räcket, smör, spännande, svamla, SvT Play, syfte, synpunkter, tack, tandläkarbesök, tapetval, tilltal, trappuppgång, trilogi, tydligare, UL, ung, Uppsala, utflykt, utseende, väggar on 07 april 2016|
Ett uppbyggligt inlägg, en neverending story.
Jisses så det byggs/renoveras i huset! Det är som en neverending story. Jag vet inte hur länge jag har sett hantverkarbilar stå parkerade utanför (med minst två hjul på gräsmattan som nu är rätt förstörd). Varje dag skenas det i trappor, det slås i räcket och det skitas ner – utanför min dörr. Innanför andras dörrar hoppas jag att det blir fint. Fast framför allt hoppas jag att det blir färdigt snart. För att du inte ska tycka att jag är gnällig kan jag meddela att arbetet i min trappuppgång har pågått minst sen årsskiftet. Vi talar alltså om flera månader. Sen tror jag att det för säkerhets skull sker nåt liknande arbete i porten bredvid.
Hantverkarbilarna sabbar gräsmattan, som synes.
Mitt rum blir ingen hemlig plats, men ett rum för att läsa böcker, till exempel. Boken En hemlig plats läste jag ut igår, förresten.
Men faktum är att även jag bygger. Jag bygger ett nytt… rum i cyberspace. Det blir lite gammalt och lite nytt i mitt rum både vad gäller innehåll och utseende. Nånting jag ska bli tydligare med är mål och syfte med mitt rum. Innehållsmässigt ska det finnas vissa… ”hyllor” kvar, även om min första tanke var att renodla mer. I mitt rum ska en kunna läsa böcker, men samtidigt ska en kunna dricka vin och se på TV också. Det är blandningen jag gillar. Mitt rum blir ingen hemlig plats utan troligen offentligt, även om mitt tilltal kan vara väldigt personligt. Och till att börja med är alla välkomna – så länge man inte klampar in med skorna på och skitar ner. Det mest privata får som tidigare fortsätta att vara mest privat. Spännande är det att se nåt nytt växa fram! Det går fortare och lättare än jag trodde. På ett par timmar hade jag ”väggarna” klara. Nu sitter jag och finlirar med ”tapetval” och ”möblering” mest. Mer tänker jag inte avslöja här och nu – annat än att det blir an neverending story…
Idag blir det emellertid inte så mycket byggande. Jag sitter och laddar för ett tandläkarbesök mitt på dan – inklusive en bussresa. Att åka buss med UL är nämligen inget jag estimerar högt, men det blir för krångligt och för dyrt med bilparkering inne i stan.
Min dag har som vanligt inletts med jobbsökeri. För tillfället har jag flyt och hittar intressanta tjänster att söka, även om alla inte finns i Uppsala. Det är viktigt att jag får ett jobb snart. Till och med är det riktigt akut. Igår kom ett pensionsbesked och den månatliga ålderspensionen för de år jag har jobbat statligt har sänkts en krona sen förra året – till 83 kronor… Eh ja… Hur ska en kunna klara sig på det, tro? Det är ju fan mindre än a-kassan… Nä, det lär inte bli några sötebrödsdagar senare i livet heller. Tur att jag är van att leva på next to nothing = a-kassa.
En statlig ålderspension på 83 spänn i månaden utlovar inga sötebrödsdagar senare i livet…
Mitt dagliga bröd igår.
Hur det är med magen idag? Tackar som frågar. Jag byggde den med öl. SKOJAR BARA! Människor tycks ha många synpunkter på vad jag stoppar i mig. Det hade varit mer konstruktivt om jag fått kostråd av nån kunnig. Som det är nu får jag känna mig fram. Magen är bättre – den är inte bra, men den är inte sämre. Jag har levt med en kass mage i 45 år. Vissa perioder kan jag äta vissa livsmedel utan att få ont, för att i nästa perioder få riktiga smärtanfall om jag råkar få i mig en tugga av nåt specifikt. Det jag återkommande ofta får ont av att äta är gurka, paprika och ägg. Gurka kan jag leva utan, men paprika är gott och ägg behöver jag för proteinets skull – jag äter ju inget annat kött än fågel. Fet fisk går fetbort fick jag lära mig den hårda vägen i måndags. Makrill i tomatsås var inte bra. Gissningsvis funkar inte lax tillagad i min grillpanna heller, dårå… Men tack FEM för det hittills ENDA rådet jag har fått i förväg som inte har varit nåt ojande efteråt om vad jag har petat i mig: mineralvatten. Jag behöver dricka mycket och få i mig salter eftersom jag inte får i mig så väldigt mycket. Igår åt jag en rostad macka med smör och ost samt två små kycklingkorvar med bröd och lite räksallad bredvid. Det kunde jag äta utan att få ondare. Nu kluckar det inte längre i magen, det känns mer som om nånting… sitter löst på övre höger sida. Kanske behöver en och annan reservdel…
Nu har inte jag tid att sitta här och svamla med mig själv längre. Det är dags att sätta fart så jag kommer iväg på dagens utflykt. Men… jag ville bara påminna dig som missade gårdagens avsnitt av När livet vänder att det går att se på SvT Play – länk finns i mitt inlägg om Admir. Ett bra komplement är också att läsa Anna Nilssons trilogi Hållplats Sverige (länkar till dem finns i samma inlägg).
Anna Nilsson Spets trilogi Hållplats Sverige vänder sig främst till unga, men även vi äldre får ut nåt av den.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Diskutabelt, Familj, Krämpor, Personligt, Vänner, tagged aktuell händelse, arbetsgivare, arbetskamrat, arbetsplats, arbetsvecka, arg, armbåge, ämne, besviken, bil, chef, chef på plats, dåliga chefer, deckare, Det som inte dödar oss, drabba, elak, ergonomi, exkludering, församling, grå, grillpanna, grym, hänga som en trasa, högaktuellt, helg, InDesign, inkludera, inkludering, jobb, julgåva, julklapp, kardemummablomma, kollega, kompetens, konsult, lay out, ledningsgrupp, ledsen, litteratur, lysa med sin frånvaro, måndagskväll, mikropaus, namnger, omgivning, opererad, orsaka många tårar, plåga mig, rapport, ren, sammanhang, sammanträde, skrivbord, sol, start, stretcha, tack för ett gott arbete under året, thriller, titel, tulpan, vacker, vårsol on 14 mars 2016|
2 Comments »
Ett inkluderande inlägg.
Ämnet som har fastnat i mig för tillfället är exkluderingar. Om det är nåt som gör mig ledsen, arg och besviken så är det exkluderingar. Och med det menar jag att utesluta människor från sammanhang där de faktiskt finns och borde får vara synliga.
Förhoppningsvis stämmer lyckokakans ord in på nån annan arbetsgivare än den aktuella.
Igår träffade jag en vän som även är en före detta kollega, en arbetskamrat med betoning på kamrat. Vi kom att prata om ämnet exkluderingar eftersom det är högaktuellt. Jag drog mig till minnes ett exempel från den tid när vi var kollegor och jag var på ett sammanträde med ledningsgruppen, i vilken jag ingick. Det var vid jultid och strax innan mötet skulle upplösas delades det ut julgåvor som ett tack för ett gott arbete under året. Alla fick utom jag. Var det för att jag hade gjort ett dåligt arbete under året? Nej. Visserligen satt jag med i ledningsgruppen, men… jag hade inte, som övriga i församlingen, titeln chef. Exkludering! Jämför detta med 2015 när jag jobbat som konsult i lite mer än tre månader och ÄNDÅ fick en fin julklapp, grillpannan, tack vare min dåvarande chef på plats på jobbet… Inkludering!
Jag tycker exkludering är nåt rent för jävligt. Det är kränkande särbehandling om nåt, det är vuxenmobbning och det är inte OK. Att få höra att en inte är välkommen och ange vissa regler/traditioner som skäl, det köper jag inte. Det är inte bara elakt, det är grymt och det har orsakat många tårar. En kan bara hoppas på att det finns arbetsgivare – ja, för det handlar om en sån – som ser till kompetenser och inte till annat. Och ja. Vi diskuterade en aktuell händelse som drabbat en person som jag naturligtvis inte namnger här. Det står emellertid allt mer klart att det finns så många dåliga chefer och bara ett fåtal bra.
Jag ville nästan inte åka ifrån tulpanerna.
För egen del har jag haft en rätt OK start på arbetsveckan. Jag började lay outa en rapport idag. Eftersom den är ganska omfattande tar det en stund innan jag blir färdig. Dessutom bråkar min högra armbåge med mig när jag jobbar in InDesign, så jag måste ta många mikropauser och stretcha. Min arbetsplats på jobbet är allt annat än ergonomiskt utformad för min person.
Dan har varit ganska grå. Helgens vårsol lyste med sin frånvaro, men det har i alla fall inte regnat. Clark Kent* är nästan lika ren som igår. Hemma i New Village har tulpanerna jag köpte i lördags slagit ut och blivit så vackra att jag nästan inte ville åka ifrån dem i morse. På jobbet hade däremot kardemummablomman fått för mycket sol och hängde som en trasa över skrivbordet.
Ingen exkluderas i min familj, vi håller ögonen på varandra. (Bilden är en detalj ur omslaget till boken Det som inte dödar oss.)
Min måndagskväll ska jag ägna åt att plåga mig vidare i min bok på gång. Jag har färre än 200 sidor kvar nu och har alltså passerat mitten. Vidare ska jag kolla läget med nån som blev opererad idag. Här exkluderas nämligen ingen i vår familj!
Vad har DU (haft) för dig denna måndag??? Skriv några rader och berätta i en kommentar om du har lust!
*Clark Kent = min lille bilman
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Epikuréiskt, Familj, Musik, Personligt, TV, Vänner, tagged alkohol, Alla Hjärtans Dag, amatörvärdera, ansvarstagande, Antikrundan, arbetsvecka, avsluta konto, ölprovning, bild, blockera, blogg, bokmal, City Gross, deckare, dessert, Det du inte såg, disciplinerad, favoritsysselsättning, födelsedag, förklaring, februari, fira, fri tid, frisk, full, fynda, garage, godis, Gränby Köpstad, grön, grilla, grillpanna, Heartwood organica wine zinfandel, helg, hinna med, hot béarnaisessås, inbjudan, inspelning, intresse, Järvsö, juldukar, jumbofrites, Karl Ove Knausgård, kärlek, klarhet, klassisk musik, kontakt, kreativ, kycklingfilé, läsa, lördagsmiddag, litteratur, London spy, loppis, lunchtid, mamma, måluppfyllelse, mörk runt ögonen, Melodifestivalen 2016, middag, Millie Birds bok om döda saker, mittemellan, ostbågsringar, passera snabbt, Patrik Sjöberg, pinna, Pinterest, plötsligt, pommes frites, positivt, praktiskt, QX-galan, räkna timmar, rörmokeri, recension, roligt, söndag, söndagsmiddag, sengångare, Shetland, shopping, sjuk kollega, skotta, snö, sova, spegel, sport, stamrenovering, städa, summering, svar, tacka nej, telefoni, tillbakablick, tjafs, tjockis-svart, tom, trött, tvättmaskin, Uppsala, väckas, vilodag, Wordfeud on 14 februari 2016|
2 Comments »
Ett inlägg om min helg.
En helg passerar så snabbt. I morgon startar arbetsveckan igen. Det klagar jag inte på, men ibland önskar jag att jag hade mer fri tid, att helgerna skulle vara längre. Jag hinner inte göra det jag vill göra och jag orkar inte heller. Trött är jag hela tiden också. Det känns som om jag inte sover tillräckligt, men räknar jag timmarna gör jag det. Ser jag mig i spegeln, däremot… då ser jag ut som en sengångare – alldeles mörk runt ögonen.
Jag tycker inte att jag gör så mycket när jag är ledig heller. Därför blir det en tillbakablick på min helg för att se om den var tom eller full… eller kanske nånstans mittemellan…
På fredagskvällen fick det bli ostbågsringar till middag och godis till dessert. Jorå, jag hade kvar från förra helgen. En maskin tjockis-svart tvättade jag innan jag kollade på en inspelning av Antikrundan från Järvsö och amatörvärderade och jag såg på Shetland. Sen var det god natt.
Detta bildspel kräver JavaScript.
På lördagsmorgonen väcktes jag av nåns tvättmaskin. Jag låg en stund i sängen och läste, men jag hade en del måsten att ta tag i. Tyvärr fick jag tacka nej till en inbjudan till ölprovning bara för att jag är så disciplinerad. (Ibland är det jobbigt att vara sån!) Jag lyssnade på klassisk musik, försökte vara ansvarstagande och kreativ, städade… Som belöning gjorde jag en utflykt till Gränby köpstad och City Gross. Träffade Lucille och hennes man och pratade om nåt så intressant som rörmokeri och stamrenovering. Framåt kvällen grillade jag kyckling i min nya grillpanna och serverade mig en delad filé tillsammans med en blandning av jumbofrites och pommes frites, hot béarnaisesås och ett glas zinfandel. Efter maten hällde jag ner mig i bästefåtöljen och läste ut boken om Millie Bird och åt upp resten av förra helgens lördagsgodis. Jag missade visst både den däringa musiktävlingen på TV och QX-galan, för att inte tala om Knausgårdprogrammet på SvT2…
Detta bildspel kräver JavaScript.
Söndagar sägs vara vilodagar – i alla fall för somliga. Nån i huset tvättade före klockan sju igen. Till sist gav jag upp försöken att ta sovmorgon och ägnade mig i stället åt Patrik Sjöberg. Fästmön fyndade den boken på loppis för ett bra tag sen och häromdan passade jag på att låna med mig den hem. Det handlar inte om att jag plötsligt har fått ett intresse för sport. Mitt bokmål för februari månad är nämligen att läsa fler böcker som inte är deckare. Halvvägs in i månaden kan jag avslöja att det troligen blir måluppfyllelse med råge! En maskin grönt – bland annat innehållandes den sista av förra årets juldukar! – startade jag vid lunchtid. Lite Wordfeud med en sjuk kollega och en frisk vän hann jag med under dan också. Och naturligtvis telefonerade jag med lilla mamma.
Det hade snöat rejält i natt, så jag fick skotta vid garaget innan jag åkte och hämtade min kära. Alla hjärtans dag firar vi emellertid kanske nästa helg, när vi samtidigt firar ytterligare en födelsedag i familjen.
Lite tjafs måste det bli en söndag också, uppenbarligen. Jag har försökt få klarhet i varför Pinterest blockerar mig från att ”pinna” bilder från min egen blogg. Fyra gånger har jag kontaktat dem, två gånger har jag fått svar – och det var naturligtvis inte svar som gav mig nån förklaring. Därför, om inget positivt händer tills i morgon, avslutar jag mitt konto där. Tyvärr. Det har varit både roligt och praktiskt med Pinterest, men när en inte kan få svar på sina frågor kring varför en privat blogg blockeras då vill inte jag vara med längre.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Min Alla hjärtans dag avslutar jag med läsning (min favoritsysselsättning) och sista delen av London Spy, en fin avslutning på den här helgen. Men vad har DU gjort i helgen? Orkar du skriva några rader och berätta, gör det gärna i en kommentar nedan!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Epikuréiskt, Familj, Personligt, Trams, tagged alkohol, back to childhood, back to Findus, bild, bita på naglarna, bunke, chardonnay, Cotes du Jura, ensam, födelsedag, förpassad, festa, festlig, Findus frysta rätter, fisk, fredag, goda ostar, grönsaker, grillad lax, grillpanna, helg, humor, huvudbonad, ICA, ICA Supermarken Solen, jobb, kattungar, köksskåp, kycklingspett, kyl, laga mat, lön, lördag, lösgodis, livet är en fest, machete, mack-fest, mindre än hälften, näringsrik, OS-keps från 2008, rödvin, sallad, salt, söndag, sötsug, selfie, Simon & Garfunkel, Skogaholmslimpa, skoja till det, skratta är roligt, slippa, sorg, steka, stekarkeps, stekarmössa, stekspade, sugen, ta överhanden, tårta, tårtbit, tårtkalas, till protokollet, tröttna, unna sig, vardag, variation, vitt vin on 08 februari 2016|
Ett festligt inlägg.
Stekar-Tofflan i bak-och-framvänd OS-keps från 2008. Jag håller en stekspade i handen, inte en machete.
Efter det förra inlägget inser jag att jag måste skoja till det lite så att… äh, av olika skäl. Ett är att sorgen inte får ta överhanden, naturligtvis. Så nu ska jag erkänna att jag har festat hela helgen. I fredags festade jag på Simon & Garfunkel, goda ostar och rödvin, i lördags blev fest på kattungar, god mat, rött vin igen och lösgodis och igår blev det… grillad lax, vitt vin och… resten av lösgodiset. Jag var så nöjd att jag hade ätit mindre än hälften av lösgodiset på lördagen. Men sen igår kväll, när det blev lite ensamt och sötsuget satte in efter den salta firren… ja, då kom bunken fram. Fast… jag vill bara påpeka att bunken ännu inte är tom. Den är förpassad in i ett köksskåp och jag hoppas att jag kan stå emot suget att plocka fram den före helgen.
På lördagar och söndagar försöker jag laga mat. Det blir inte så stor variation, men i lördags slapp jag laga maten själv. Igår tog jag på mig stekarkepsen, drog fram grillpannan och brände på lite lax. Fästmön och jag brukar ha olika typer av huvudbonader på oss när vi steker mat, s k stekarmössor. Är vi inte på samma plats händer det att vi skickar över en snygg selfie. Då brukar en få skratta en stund och det är ju alltid roligt.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Idag fortsatte festandet fast på jobbet. Jag var till ICA-affären och köpte två kycklingspett och sallad. Lunchen gick på över 77 kronor… Ja, det är sånt en kan unna sig när en får lön. I morgon blir det
back to Findus
igen. Findus frysta rätter är faktiskt mer OK än en kan tro, men en tröttnar på dem. Och så känns de ju inte så väldigt näringsrika. Idag var jag verkligen sugen på grönsaker, dessutom. Däremot vill jag ha till protokollet att jag inte tillhörde dem som tog nån tårtbit från fredagens tårtor som överlevt i kylen på jobbet!!!
I kväll är festen slut. Jag biter på naglarna och det får räcka. Äh, skojar bara! Jag ska ha mack-fest – ICA Solen sålde nämligen Skogaholmslimpa för tio spänn. I afton blir det därför inte back to Findus utan
back to childhood.
Men… det blir
back to tårtkalas
senare i veckan, när vi firar en födelsedag i familjen. Då får även en sån som jag ta en bit trots att vardag inte är helg.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Epikuréiskt, Familj, Personligt, TV, tagged övervåld, bada i badkar, barn, beredd, bildgåta, blasé, bränna mig, crème fraiche, duscha, fantastisk, fixa, gäst, grillpanna, hem, hushåll, i god tid, jobbväska, kläder, knackar på min dörr, kokt potatis, kranar, kvällstid, läggdags, läsa, leva, livets glada dagar, London spy, mamma, mellan, monster, orange rom, ovälkommen, peta, räkning, rödlök, rörmokare, redo, ren, söndagsdusch, söndagseftermiddag, söndagsmiddag, söndax-lax, skrika ett fult ord, sorg, strila, strykhög, strykjärn, svala lakan, svimma, ta mig i kragen, telefoni, tjockis-svart, uttryck, vatten, väbekant, vitt vin on 07 februari 2016|
8 Comments »
Ett mönstrande inlägg.
Vad är det här för mönster???
Sorg kan se så olika ut och upplevas så olika beroende på vem som upplever vad. Sorgen som nu åter står och knackar på min dörr är en välbekant gäst. Jag säger inte att den är helt ovälkommen. Jag menar, om vi alltid upplever livets glada dagar och aldrig en sorglig… blir vi inte lite… blasé då till slut..?
Den här gången känner jag mig mer redo att möta sorgen. Aningen mer… beredd… Jag borde visserligen ha gjort så mycket mer och i god tid, men mellan saker och ting vill en ju bara leva lite också. Denna söndagseftermiddag har jag tagit mig lite i kragen trots allt, mellan samtalet till mamma och en gigantisk strykhög med nästan bara tjockis-svart (ett uttryck som härstammar från fru Hatt, ska sägas). Strykjärnet och jag brukar vara kompisar, men idag brände jag mig på högerarmen och skrek ett fult ord.
Jag duschade utan att använda övervåld.
Jag har gjort iordning min jobbväska till i morgon och plockat fram kläder. Sen tog jag en söndagsdusch. Det var ganska fantastiskt att bara behöva peta på kranarna i stället för att använda övervåld. Jag är så tacksam att rörmokaren fixade detta. Nu hoppas jag bara att räkningen för utfört arbete inte gör att jag svimmar. Medan vattnet strilade över mig funderade jag på det här med söndagsdusch och i hur många hushåll detta sker. Det skedde i mitt hem när jag var barn. Fast då badade jag i badkar – varje söndagskväll. Som vuxen duschar jag förstås lite oftare än en gång i veckan, men jag gör det nästan alltid på kvällstid. Det finns inget bättre än att ren glida ner mellan svala lakan vid läggdags…
Nu ska jag laga söndagsmiddag. Det blir min söndax-lax, tillagad i grillpannan, förstås, och med kokt potatis, kall sås på crème fraiche, rödlök och röd orange rom samt ett glas vitt vin. Sen ska jag läsa en stund innan London Spy börjar.
Jag lämnar dig med en liten bildgåta! Ser du vad den översta bilden föreställer??? Gissa på!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Epikuréiskt, Familj, Personligt, Puckon, Trams, TV, Vänner, tagged alkohol, Anna-Lena Vikström, annan genre, ansikte, änder, barmark, bekantingar, Brochet réserve sauvignon blanc, deckare, dra mig undan, drös, dusch, enkel, Eva Wiklund, fatala missbedömningar, förmåga, fiktiv, Flickan framför muren, folk, foto, grå dag, grillpanna, halka, höra, Hon som ser, humor, intrigera bakom ryggar, intuition, julklappsbok, jumbo-frites, kalkonfilé, känna, kommunikatör, korrekt, Kristina Appelqvist, kyla, lax, längta, lära, läsa, leende mun, litteratur, mamma, mat, mål, middag, morgonsysslor, myrsteg, oskyldiga blå ögon, påverka mig negativt, prata högt om, rödvin, s Knut Knutson, sällskap, se, skrapa, skriva, skvallra, snö, sol, störning, steka fisk, strykhög, strykning, svåra människor, svårigheter, tänt ljus, telefoni, tillvaro, träd, Trisslott, TV-ruta, tvätta håret, upplevelse, Uppsala, verklig, veta, vinna, vitt vin, von oben, Wordfeud, Zensa primitivo on 24 januari 2016|
6 Comments »
Ett inlägg om såväl fiktiva som verkliga intriger – och intuition. För att inte tala om mat och vin…
Morgonsysslor – läsa och dricka kaffe i sängen.
Och vart tog den här dan vägen??? För min del inleddes den med läsning. Jag hade inte tänkt ligga i sängen och läsa (och spela Wordfeud) så länge, men HEPP! så hade jag slukat de 160 sista sidorna i Flickan framför muren. Fy te rackarns sicken bra deckare! Nu har jag påbörjat min tionde och sista julklappsbok – och det är faktiskt inte nån deckare. I stället har Eva Wiklund (kommunikatör hon också precis som Kristina Appelqvist och yours truly, för övrigt!) skrivit en bok baserad på Anna-Lena Vikströms upplevelser av sina… förmågor. Detta skulle jag vilja skriva mer om här, men nånting inuti mig säger att det är sånt en inte ska prata så högt om.
Snön finns kvar och den påverkar mig också negativt.
Att känna och veta, se och höra, saker som de flesta andra inte noterar är ganska jobbigt. Min intuition, som jag väljer att kalla den, har de senaste åren dessutom haft en stor störning – jag har gjort fatala missbedömningar av framför allt människor. Men en del bedömningar har varit helt korrekta. En av dessa människor… påverkade mig negativt idag, tyvärr. H*n skrämmer mig, kort sagt. Det är en person som gillar att skvallra och intrigera bakom ryggar, gärna ställa sig… von oben. I ansiktet är det sen oskyldiga blå ögon och en leende mun. Ibland önskar jag att jag inte kan se bakom ansiktet – alternativt att ”alla” skulle kunna det. Fast tillvaron ska ju som bekant inte vara enkel. Vi är här för att lära och det är genom svårigheter – och svåra människor – vi kommer vidare. (Kanske är det därför jag drar mig undan mer och mer till böckerna..? Med min nya bok på gång är jag i alla fall ytterligare ett myrsteg närmare mitt mål att läsa fler böcker av andra genrer än deckare…)
Det har varit en grå dag. Snön finns kvar och den påverkar mig också negativt, men tack och lov har det blivit varmare. I morse var det ett par, tre minusgrader, framåt dan har det varit runt nollan. Jag längtar efter barmark igen. Det behöver inte vara sol varje dag, bara jag slipper snön, kylan och halkan…
En grå dag. (Just dessa träd fotade jag i Himlen igår.)
Men jag har faktiskt inte bara läst och spelat idag. Jag har skrivit också. Nog hade jag velat skriva mer, men tyvärr blev det inte så. Jag tog en lång dusch och tvättade håret innan jag ringde mamma. Det var min tur att skrapa veckans Trisslott. Inte en spänn vann vi. Nu väntar en strykhög som jag gärna vill bli av med innan jag steker firren jag ska ha till middag. Igår provade jag förresten att steka kalkon i grillpannan. Det blev suveränt gott det också precis som laxen jag brukar grilla. Till kalkonen drack jag Zensa primitivo. Det gillar jag! Till kvällens middag blir det nog ett glas vitt. Mitt sällskap i afton blir, precis som igår, en bok.
Lördagsmiddag bestående av kalkonfilé med jumbo frites och ett glas Zensa primitivo. Mitt sällskap var ett tänt ljus och en bok.
Slutligen… det var en hel drös med folk från Uppsala som syntes i TV-rutan i torsdags kväll. Kan DU se några bekantingar här – förutom Anders och Knut Knutson???
Kan du se några bekantingar???
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Epikuréiskt, Familj, Personligt, tagged Aktuell garderob, alkohol, Allt i hemmet, antik- och vintagebutik, äldsta bonusdottern, äldste bonussonen, babbla svinhögt i mobilen, bakdel, barnkläder, barskåp, bild, bokbord, borsta tänderna, bror, bullpapper, busig, deckare, drinkvagn, Erikshjälpen, Ester & Harry, ett fylligt rödvin, faster och farbror, förnyelse, firmamärke, folk, främsta intresse, frestad, fynd, gärningsman, gå ner i vikt, gosa, grillpanna, högre pris, höst, hemma, hindra, hot béarnaisesås, Hummelfigurer, huvud, idiotiskt, inbunden, jeans, jumbo-frites, kaffekoppar, kakburkar, kalkonfilé, kamera, kanelbullar, kattungar, köksbänk, köpa mat, kinesisk träask, kläder, klunga, komplett samling, Kupan Röda Korset, laga mat, leksaksbensinpump, litteratur, mamma, Maria Lang-deckare, mål stolekar, möblera om, Michelingumma, morfar, myror i kroppen, nagg, njuta, ny granne, parkering, perstorpsskiva, pratstund, proppat, råtta, rumpa, såld, söt, shopping, sitta som en smäck, skitigt hår, skyddsomslag, smal, sopa ner, stinka askkopp, svarta skinnbrallor, svägerska, syltburk, tant, trevlig, tvätta armhålorna, Ulla Bolinder, Uppsala, Uppsalaförfattare, ursnygga, vattenfall, väldigt trångt, växa i, vig, vitlökssmör, Willys on 23 januari 2016|
Ett fyndigt inlägg.
Smala Anna provar nygamla jeans. Visst sitter de snyggt? Min rumpa blir det ingen bild på, jag är nämligen inte hur vig som helst med kameran…
Ibland är det bra att gå ner i vikt. Det känns lite som att en får en ny garderob igen. Fästmön grävde till exempel fram ett par ursnygga jeans i morse ur sin låda här hos mig. De satt så bra som en smäck ska sitta över rumpan. Inte en smäck en har på huvet. Jag blev lite inspirerad och provade fem par jeans i kväll. Jeans, som har flyttats från
Aktuell garderob
till
Garderob för kläder som jag kan tänkas växa i igen.
Jag kom i fyra par, ganska lätt, dessutom. Nu återstår två par samt ett par svarta skinnbrallor. Det får bli mina mål, men det är många storlekar till dess…
Ett mål för dagen var emellertid inte jeansprovning utan en snabb loppisrunda. Vi började vid Hjalmar Brantingsgatan 4A, nära Vaksala torg, där Ilona och Lotta har sin antik- och vintagebutik. Butiken har fått en ny granne, en affär som säljer barnkläder, och jag studsade lite när jag såg dess namn – Ester och Harry hette nämligen min morfars svägerska och bror, min mammas faster och farbror! I vintagebutiken träffade vi på trevliga Lotta, som gillar att möblera om där. Förnyelse är alltid kul, men där är fortfarande väldigt trångt för en Michelingumma som jag… Och jag såg en tant som nästan sopade ner två kaffekoppar med sin bakdel. Jag saknade leksaksbensinpumpen (den såldes i höstas), men noterade att ”min” syltburk, med ett litet nagg, var kvar liksom den underbara drinkvagnen. Vidare beundrade jag klungan med Hummelfigurer och det läckra barskåpet – tjusigt utanpå och med perstorpsskiva inuti…
Några bilder att njuta av…
Detta bildspel kräver JavaScript.
På Kupan, Röda korset, var det proppat med folk. Somliga gick och babblade svinhögt i en mobiltelefon, andra gick omkring och stank askkopp. Själv hade jag både tvättat armhålorna och borstat tänderna, men har skitigt hår. Jag gjorde dagens första fynd här. Och tro det eller ej, men det var inte nån Maria Lang-deckare från bokbordet (min samling är ju komplett) utan en riktigt fin kinesisk träask för endast 30 kronor.
Ett par bilder…
Detta bildspel kräver JavaScript.
Väldigt nära Kupan ligger Erikshjälpen. Där var det ännu mer folk och svårt att få parkering – allra helst sen en person rattandes en bil med firmamärket Vattenfall helt idiotiskt ställde sig hindrande i vägen för dem som ville både ut och in. Men vi kom in och äntligen fick jag med mig en bok hem! Jag hittade Uppsalaförfattaren Ulla Bolinders andra deckare Gärningsman i inbundet, hyfsat bra skick med skyddsomslag för 25 kronor. Vidare såg jag kakburkar kända från min köksbänk. Priset för dem var endast 150 kronor styck. Jag har sett högre pris för liknande storlekar och var frestad att slå till. Men en burk räcker och den står ju redan här hemma.
Ett par bilder…
Detta bildspel kräver JavaScript.
Efter rolig shopping kommer mindre rolig. Vi for till Tokerian för att köpa mat. Hur tråkigt som helst, men nödvändigt. Vi belönade oss med kanelbullar som vi tog med ut till Himlen dit äldsta bonusdottern anlänt sent igår kväll och äldste bonussonen fanns sen tidigare. Det blev en liten pratstund och en något större del kattjakt. Kattungarna är lika busiga som vanligt. Dagens mest intressanta för dem var förstås våra bullar. Men se dessa fick de inget av – bara bullpappret…
Detta bildspel kräver JavaScript.
Och nu är det dags för mig att laga mat. Grillpannan ska få prova på kalkonfilé. Till det serverar köket jumbo-frites samt hot béarnaisesås och vitlökssmör samt ett fylligt rödvin.
Ha en fin lördagskväll!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Epikuréiskt, Ironi, Personligt, Trams, Vänner, tagged alkohol, ansjovis, arbetsdag, arebetsmaterial, avstämning, bil, byggnad, byta kontor, chef, dö, dofta ljuvligt, eldsvåda, Elliot Hund, föreslå, författare, filma, fisk- och skaldjursgryta, flytta, frakta, fynd, gin, glad, golv, grön växt, grilla, grillpanna, halt, häckla hänga ut, hem, hjälp, humor, hungrig, installera, intranät, järndepåer, jobb, julklapp, karbonpapper, kardemummablomma, kött, kollega, korrektur, krypa neråt, kvällsmat, kvicksilver, kyla, lax, lay out, leka pyroman, leverpastej, lite, ljus, mappar, margarin, moppa, motorvärmare, novemberkaktus, nyckel, ostyrslig vagn, pansarvagn, passa, Photoshop, plocka iordning, present, rapport, röd, rostade mackor, S:t Paulia, scanner, september, skitkallt, skratta, slut på arbetsuppgifter, smärre saker, smör, snö, starta, starthjälp, Stålmannen, tacksam, temperatur, Uppsala, väderapp, välja, växter, vidrig, vinter on 07 januari 2016|
10 Comments »
Ett inlägg om min arbetsdag, fynd och kylan, förstås.
Vi är som karbonpapper på jobbet när det gäller val av julklapp… Det på bilden är emellertid ett fynd jag gjorde i mitt nya kontor. Jag har bara Photoshoppat bilden lite.
Det var tur att chefen kom idag – så vi fick skratta lite. Eh ja, det gick inte att låta bli när h*n berättade om eldsvådan h*n nästan orsakade när h*n provade sin julklapp från jobbet. Det verkar som om grillpannan var populär, vi är nu tre som jag vet har valt det. Snacka om karbonpapper… Själv grillade jag lax i min och det blev hur bra som helst. NK* grillade kött och även det gick bra. Bara chefen som lekte pyroman. NK undrade om det i stället för smör eller margarin använts gin i pannan…
Men jag ska varken häckla eller hänga ut min chef på plats. Jag var glad att h*n kom för jag hade slut på arbetsuppgifter. H*n föreslog det ena efter det andra, men allt hade jag gjort – utom att flytta, det vill säga byta kontor, IGEN (tredje kontoret sen slutet av september). Så det satte vi igång med på förmiddagen. Jag skulle ha filmat och lagt ut på intranätet när chefen moppade mitt golv… Samtidigt var jag förstås glad och tacksam för hjälpen både från chefen och NK. Den senare fraktade scannrar och annan utrustning som stod i mitt nya kontor. Själv flyttade jag mina mappar och annat tungt (ha ha ha!) arbetsmaterial och så fick jag hjälp av NK med att rulla över min dator. Men jag installerade den själv – och allt funkade!
Utsikten från mitt nya kontorsfönster.
På eftermiddagen blev det sen plötsligt jobb av det vanliga slaget. Dels hade vi en avstämning, chefen, NK och jag, som gav mig ett par smärre saker att göra, dels hjälpte jag till att reda ut lite saker med en författare. Jag påbörjade en lay out av en rapport och sent på eftermiddagen trillade det in ett korrektur. Det var bra, det, för jag gillar inte att ha för lite att göra. Men jag plockade förstås iordning på nya kontoret också. Jag hoppas mina tre växter – presenter från Elliot Hund – ska trivas i sitt nya fönster. Inte så mycket ljus, men det har jag inte haft i nåt av mina kontor. (Jag har en kardemummablomma, som är en grön växt, en S:t Paulia och en röd novemberkaktus, som har börjat blomma igen. Ingen har dött hittills.)
Skitkallt i Uppsala i morse – och nu i kväll är det på väg ner igen…
Dö var vi emellertid många som höll på att göra av den fruktansvärda kylan. Plötsligt blev det ju liksom inte bara vinter och kom lite snö – det blev skitkallt också. Redan igår kröp kvicksilvret neråt, men i natt och i morse hade temperaturen sjunkit ännu mer. När jag kollade väderappen vid sjutiden i morse visade den -23 grader… Nej, jag gillar INTE vinter och kyla. Dessutom var det ganska halt. Jag lämnade jobbet fem minuter tidigare än vanligt eftersom jag var rädd att Clark Kent** inte skulle starta i kylan – jag har ju ingen motorvärmare. Och före 16.30 kan jag komma in i byggnaden igen och därmed be om starthjälp, ifall det skulle behövas. Men asså… Clark Kent är inte bara Stålmannen, han är en riktig pansarvagn också och startade sååå fint. Tacksam!!!
På vägen hem lämnade jag tillbaka nyckeln till hemmet jag har passat i några dar. Där doftade ljuvligt av nån fisk- och skaldjursgryta, så jag blev riktigt hungrig. Här blir det rostade mackor med leverpastej. Ja, jag behöver få upp järndepåerna lite nu igen. Men faktum är att det är ganska mycket ansjovis i leverpastej, så det brukar gå bra att äta utan att jag tycker att det är vidrigt.
Hur har DU det med kylan och kvällsmaten??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!!!
*NK = Närmaste Kollegan
**Clark Kent = min lille stålman till bil
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Epikuréiskt, Familj, Personligt, TV, Vänner, tagged alkohol, arbetsdag, bjuden, chokladbit, citronpeppar, crème fraioche, dessert, färdtjänstchaufför, Färjan, får, fårskalle, fira, fisk, frys, glad, grilla, grillpanna, Hambergs fisk, höra hur det fräser, helskinnad, himmelsk, ingen levande själ, jobb, julgodisskål, julklapp, kaffe, känna doften, kökshandduk, klippa upp, kokt potatis, komma hem, konsultera, lax, laxfilé, lägga på luren, Leif GW Persson, Leif GW Persson - min klassresa, litteratur, mamma, mat, mata, middag, näthinna, nöjd, panna, pigga upp, portion, röd och svart rom, rödlök, romsås, rysansvärd bordskavaljer, salt, sällskap, söndaxlax, sköta sina uppgifter, skräckroman, skyddsängel, smaklök, spis, tacksam, telefoni, trött, trycka av, tur, välkylt, vitpeppar, vitt vin on 03 januari 2016|
Ett mammigt och laxigt inlägg.
Detalj från kökshandduk med får, en julklapp från Annas snälla mamma. Förutom det fick jag ett generöst presentkort på Hambergs fisk.
Det går inte att kalla mig matmamma. Jag är inte ens mamma, bara en mammis. Men jag har en mamma och jag är så glad och tacksam att skyddsängeln och färdtjänstchauffören skötte sina uppgifter bra så att mamma kom hem helskinnad. Hon ringde på eftermiddagen, trött men nöjd.
Jag hann knappt lägga på luren trycka bort samtalet så ringde det igen. Nästa på tur i lur var Annas snälla mamma. Snacka om tur, förresten: jag blev bjuden på middag i morgon efter jobbet! Ja jag är ju en riktig fårskalle vid spisen, men jag älskar god mat så självklart tackade jag ja.
Kolla så gott! Hör fräset, känn doften…
Förutom den fina kökshandduken här ovan fick jag ett generöst presentkort på Hambergs fisk av Annas snälla mamma i julklapp. Men det sparar jag till ett tillfälle när det behövs piggas upp eller firas. I stället lagade jag till min egen firre idag. (Nej inte L:s fiskar, dem har jag MATAT idag.) Jag ville ju prova min nya grillpanna, en annan toppenjulklapp fast från jobbet. Alltså, kolla in bilden! Du hör väl hur det fräser, du känner väl doften..? Snabbt att laga till gick det också. Laxfiléer frysta i portionspack är för övrigt verkligen toppen. Jag klippte bara upp två och sparade två filéer i frysen. Filéerna grillade jag i grillpannan med salt, vitpeppar och citronpeppar.
Tofflisk söndaxlax.
Till min söndaxlax kokade jag potatis. Efter att ha konsulterat Fästmön gjorde jag en, enligt mina smaklökar, himmelsk romsås på crème fraiche, röd och svart rom samt rödlök. Pricken över i:et blev ett glas välkylt vitt.
Ingen levande själ höll mig sällskap vid middagsbordet, men min bok på gång var en rysansvärd bordskavaljer. Kaffe och ett par chokladbitar från julgodiskålen blev dessert. Med Leffe på näthinnan är jag redo att möta en arbetsdag i morgon.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Epikuréiskt, Familj, Personligt, TV, Vänner, tagged alkohol, arbete, avfärd, avtalat klockslag, övernatta, badrum, bädda rent, bil, bokmärke, boktok, bonus, bra väglag, chaufför, dammsugare, dokumentär, dotterlig oro, en tager vad en haver, Färjan, författare, förrådslås, filmjölk, gästsäng, grå söndag, grillpanna, gul lök, halva tisdag, i smyg, inviga, John Ajvide Lindqvist, julklapp, julklappsbok, kaffe, klarvaken, laxfilé, lås, ledig, Leif GW Persson, Leif GW Persson - min klassresa, litteratur, lugnt, mamma, mat, mata husdjur, Mats Strandberg, middag, morgonbestyr, natten, nyårsdag, nyckel, obehaglig roman, positiv, potatis, reklam, riksfärdtjänst, rom, rumstera om, sön- och helgdagar, skräckroman, skriva, skura, skyddsängel, sopor, spika, Stephen King, stormen före lugnet, ta in post, taxi, telefoni, thriller, tidig sänggång, toa, tomt, torsdag, trafik, tvätta, tyst, Upsala Nya Tidning, väcka, vitt vin on 03 januari 2016|
8 Comments »
Ett söndags-inlägg.
Skyddsängeln från IZ.
Rubriken är ett citat från en av mina vänner (jag avslöjar inte vem) och avser tillvaron före mammas avfärd idag på förmiddagen. Mamma var så orolig att hon inte skulle vakna och komma upp i tid, men jag lovade att väcka henne två timmar innan riksfärdtjänstens taxi skulle anlända. När jag klev upp lite tidigare än så för att göra mina egna morgonbestyr rumsterade mamma om för fullt. Klarvaken. Och hade säkert så varit större delen av natten…
Bilen kom nästan exakt på avtalat klockslag. Nu väntar en eftermiddag med lite dotterlig oro innan lilla mamma har kommit hem. Men det var bra väglag och inte mycket trafik, enligt chauffören, så det går nog bra. Jag får krama den lilla skyddsängeln jag fick i julklapp av vännen IZ till dess att mamma ringer hemifrån sig. Förresten vet jag inte om den lilla ängeln hör till det fina bokmärket som jag också fick av IZ eller om det är en bonusskyddsängel. Jag tar det som det senare!
Mamma gillar också att läsa. Här är det en julklappsbok. Bilden tog jag i smyg, men jag ville visa att vi faktiskt är boktokar i vår familj!
Det blir med ens väldigt tyst och lugnt här, men också väldigt tomt. Jag började röja så snart mamma hade kommit iväg. Gästsängen är renbäddad (jag får ju så många gäster som övernattar…), toa och badrum skurade, ett snabbt varv med dammsugaren är avklarat och maskin nummer två med tvätt jobbar just nu. Till skillnad från somliga i huset tvättar jag inte före klockan elva på sön- och helgdagar och inte heller på nätterna. När jag tänker efter var det förresten otroligt länge sen – typ aldrig – som jag spikade tjugo i tio en nyårsdag… Jag har varit ute med sopor, matat husdjur och tagit in post reklam och lokalblaska hos L, men höll nästan inte på att komma in för nyckeln krånglade. Eller låset, snarare. Jag provade nämligen nyckeln i förrådslåset och där fungerade den perfekt.
En kopp senapsmugg kaffe har det blivit medan jag har skrivit detta. Nu ska jag fortsätta och bädda rent i min egen säng också. Till middag har jag tagit fram två laxfiler ur frysen, för jag tänkte inviga min grillpanna. Till firren kokar jag nog potatis och så försöker jag få ihop nån sås av filmjölk, rom och gul lök – en tager vad en haver en dag som denna. En tager kanske till och med ett glas vitt till maten.
Två julklappar på bilden – det fina bokmärket från IZ och Färjan från Jerry.
I afton ska jag se den andra delen av dokumentären om Leffe, men mest av allt ska jag nog läsa i tystnad. Färjan börjar bli riktigt läskig och påminner mycket om John Ajvide Lindqvists obehagliga romaner (obehaglig i positiv bemärkelse, skräckroman) snarare än Stephen King, som jag har sett nånstans att Färjans författare Mats Strandberg har läst mycket av.
Det blir tidig sänggång i kväll. Jag tillhör ju de lyckligt lottade som har ett arbete att åka till i morgon, måndag. Men där är jag bara i morgon och halva tisdag – sen är jag ledig till på torsdag.
Vad händer hos DIG denna gråa söndag??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!
Livet är kort.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 