Söndagsgodis

Ett gott inlägg.

---

 

Det är söndag. Jag är vuxen. Jag kan äta godis alla dar i veckan om jag vill. Naturligtvis borde jag inte. Men jag kan. Godis är gott. Att säga att jag älskar godis är inte nån lögn.

Choklad, förresten, lanserades som en hälsoprodukt när den kom till Sverige. Det lärde jag mig för länge sen under ett besök i Gamla Linköping där Cloetta hade (har?) ett litet museum. En av Cloettas – och Sveriges! – mest kända chokladbitar är Kexchoklad. Den är jättegod, tycker jag, men den är svår att äta utan att skräpa ner. Smulor överallt, du vet.

Eh… oj då… Det blev visst fel bild…

Om tre år fyller Kexchoklad 80 år. Den har förändrats en del genom åren. På 1970-talet, till exempel, kom nya smaker och storlekar. I mitten av 1970-talet fördubblades försäljningen av Kexchoklad. Reklamen för chokladen har gått från slalom (”Slalomåkare faller för läckra kex!”) till 1990-talets klassiska

Go’ och gla’, Kexchokla’!

En gång användes Kexchoklad till och med som muta. År 2004 hade en fånge vid anstalten i Västerås med sig för mycket mat tillbaka efter en permis. En ost och en låda Kexchoklad gjorde att pliten såg åt ett annat håll. Detta ledde senare till att pliten dömdes för mutbrott.

En annan klassiker är Ahlgrens bilar. Ofta när jag ger mig ut på långresa med Clark Kent* har jag med mig en påse bilar i handskfacket. När jag blir trött får jag en sockerkick utan att bli alltför törstig. Men vilka var Ahlgrens, ijenklien???

Ahlgrens bilar – alltid i min bil på långresa!

Bröderna Fredrik och Adolf Ahlgren startade företaget Ahlgrens i Gävle redan 1885. Från början gjorde de färg, tapeter, skokräm, parfym, tvättmedel och bläck. Men 1953 började de göra sina bilar. De hade tänkt göra nåt liknande marshmallows, men skumbitarna blev för små. Nån tyckte att bitarna såg ut som sportbilen Bugatti. Ahlgrens bilar var födda!

Originalbilarna var vita, röda och gröna. Kioskerna sålde dem i lösvikt – för ett öre styck. Det minns inte jag, fast… jag föddes ju lite senare än 1953. De vita bilarna har alltid varit mina favoriter. Smakerna varierar idag – det finns sura, salta, sursockrade med flera. Jag tycker att originalsmaken är bäst. Ahlgrens bilar har också gjorts i andra former än bilar, till exempel julgranar, rymdskepp, rattar, Volvo V70 med mera. Lustigt nog görs Ahlgrens bilar idag i Ljungsbro, där Cloetta finns. Oavsett hur, vad och var gäller fortfarande reklamen för Ahlgrens bilar:

Den är Sveriges mest köpta bil – det finns bara ett sätt att stoppa den – i munnen!

Hallonlakritsskalle är en favorit i min lösgodispåse.

En godisbit som alltid hamnar i påsen när jag köper lösgodis är hallonlakritsskallen. Den är en ganska ny godis jämfört med Kexchoklad och Ahlgrens bilar, bara 14 år. Den som är vegetarian kan inte äta hallonlakritsskalle, för den innehåller ett animaliskt färgämne. Så det är tur att det var ganska länge sen jag käkade rent vegetariskt. Förutom färg innehåller en skalle 46 kcal och 11 gram kolhydrater, men inget fett eller protein.

Hallonlakrits finns även som glögg och mineralvatten. Det låter däremot inte så gott, tycker jag. Förra året utsågs hallonlakritsskallen till Sveriges bästa lösgodis i Hemmakvälls idolgodis-tävling.

Så… vilket är DITT favoritgodis??? Skriv några rader i en kommentar och berätta!

*Clark Kent = min lille bilman

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Tofflan testar: Paulúns supermüsli med kakao, kokos & hallon

Ett testande och smaskande inlägg.

---

 

Pauluns supermüsli med kakao, kokos och hallon – gratis provpåse, men var det gott?

Gratis är gott – i alla fall för det mesta. Igår ryckte jag åt mig ett gratis smakprov av Paulúns supermüsli med kakao, kokos & hallon när jag köpte leverpastej på ICA Solen. Idag testade jag müslin till frukost ihop med ett par hårda leverpastej-mackor. Konstig kombo? Inte alls! Min klasskompis Ann-Louise Kindell lärde mig nämligen att äta leverpastejmackor till varm O’boy. Då kunde ju detta inte bli fel, eller?

Enligt påsen är inget socker tillsatt. Müslin sägs vara rik på kostfibrer. Jag kände tydligt kakaosmaken (söt och god) och fick tugga som värsta hästen, så nog stämde det: müslin smakade sött och gott tack vare kakaon och den var helt klart rik på fibrer. Den lilla provpåsen innehöll 45 gram och det gav 190 kcal, för den som är intresserad av kalorier. En portion (<== 45 gram) har en fetthalt på 8,1 gram (kakaon?) och 21 gram kolhydrater. Av de senare är 3,7 gram sockerarter. Ja, nog var det socker i müslin, men inte nåt annat tillsatt än det som finns i själva ingredienserna. Müslin innehåller också en hel del fett och kolhydrater, om jag har fattat rätt.

Jorå, gott i filen!

Sammantaget då? Jag tyckte att müslin var god och jag fick anstränga mina käkar, så kanske förbrände jag lite energi under själva intaget också. Det var ett par stora och ganska hårda bitar i, som gjorde mig liiite orolig för tänderna. Men om priset är rätt tänker jag köpa ett paket, för Toffelomdömet blir det högsta!

 
 
 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Signaler

Ett inlägg om signaler av olika sorter.

Min dag inleddes med städfest. Inget att visa upp. Men till frukost höll jag skördefest. En paprika röd som ett stoppljus skördades från plantan i köksfönstret.

En paprika röd som ett stoppljus.

Nånstans lite senare än mitt på dan marscherade jag ut. Ett tag såg det ut som om det skulle mulna på och jag ville helst känna solen på ansiktet. Dragkedjan i min svarta fleecejacka var samarbetsvillig. Jackan var skön att ha över luvatröjan (också den svart, förstås). Inte många grader ute och dessutom blåser det nordliga vindar.

Här har det blåst rejält.

På vägen mötte jag en man med en hund. Jag fick hälsa lite på dvärgcollien, som var lite över året och jättefin. Mannen höll med mig om att hon var ett ypperligt sällskap. Lugn och harmonisk hund fick sen en liten godisbit av husse innan de traskade vidare. Eh… sa jag att jag älskar hundar?

En man och hans hund.

Jag tror bestämt att det blir en kall vinter i år. Rönnbären skvallrar om det.

Rönnbären ger en vink om att kommande årstid blir kall.

Idag gick jag lite mer än fyra kilometer och brände runt 300nånting kalorier. Inga hastighetsrekord – jag måste ju stanna och fota och klappa hundar då och då också. Nu har jag fått en favoritslinga och den omfattar min egen gata.

Min egen gata.

Jag ser en del märkliga saker på mina vandringar. Undras om detta föremål är ett UFO?

Ett UFO bland höstlöven?

Och här är det antingen nån trädklättrare som har blivit väldigt trött eller nån som blev utslängd hemifrån på natten som har rett sig en sovplats.

Ett sovställe?

Nånting drar mig mot spåren. Jag kämpar emot. Jag håller mig på avstånd. Avvaktar signalerna. Men dras dit, det gör jag.

Vilken signal?

Funderar och fantiserar om Den Hemliga Trädgården och dess lockelse. Idag såg jag en öppen dörr i ett av boningshusen. Vilken signal ger inte det om ”Kom in!” ?!

Kom in! signalerar den öppna dörren.

Det blev ännu kyligare när jag vände hemåt, för då fick jag plötsligt blåsten i ansiktet. Det var som om solen inte hittade hit.

Solen hittade inte till dessa heller.

Som en signal om föränderligheten i tillvaron – ja, allt kan ju slås i spillror eller explodera i glädjebubblor i nästa sekund – dessa olika nyanser. Alla en del av hösten. Den underbara. Min årstid.

Olika nyanser höst.

Vilken årstid är DIN årstid??

Livet är kort.

Read Full Post »

En Soffpotatis Bekännelser

Ett inlägg som lika gärna skulle kunna ha haft rubriken Ett Fettos Bekännelser. 

Ja. Jag är tjock. Nej, inte tjock. Fet! Jag har lagt på mig som tusan, typ 30 kilo sen jag slutade röka för nio år och sex dar sen. Efter operationen i december förra året, när jag blev av med ett gäng (en trio?) tumörer, tappade jag tio kilo. Dessa har jag ätit upp. Med råge…

Jag gillar att vara hemma och sitta vid datorn eller soffpotäta i min älsklingsfåtölj. Gärna med nåt tilltugg. Det ger ett visst… resultat som gör att jag kan benämnas… omfångsrik.

Fästmön fotade min bak en gång vid en julgransplundring för några år sen. Redan här borde jag ha påbörjat en diet – kolla in magen som hänger över byxlinningen!

Idag behövde vi handla lite till kvällens middag och morgondagens frukost. Och jag behövde gå och lämna lite papper till en brevlåda. Vi tog oss helt enkelt ut på en promenad som blev något längre än Den Långa Vägen till Tokerian. Och till Arge Kaj. Där såg jag en skitsnygg orange jacka som jag kan gå och drömma om. En sån jacka finns nämligen inte i flodhäststorlek.

Orange jacka som jag kan gå och drömma om.

Det som möjligen skulle kunna gå att kombinera med min kropp är denna:

Ögonmask med djurögon kanske funkar för flodhästar?

Jag trodde – TRODDE! – att jag skulle komma i en tjockis-svart tischa och lät den följa med hem. Om jag tar på mig den ser det inte klokt ut. Magen är större än en flodhästs. Så tischan går till Den Smala Särbon alternativt hamnar i skåpet ifall att… Ja, ifall att jag går ner i vikt. (Troligt, Tjabo!..)

Tjockis-svart t-shirt som inte var tillräckligt stor för Tjockis-Tofflan.

Nej, i stället för att försöka klämma mig i för små storlekar får jag i fortsättningen nöja mig med att titta på SAKER hos Kaj. Att gå ner i vikt med bättre kost och motion är inget alternativ, alltså. Nej, jag får skratta (hur många kalorier förlorar man på ett asgarv?) åt att Kaj sålde kuddar med norska flaggan på – till extrapris!!! Det fanns liksom kuddar med andra länders flaggor på också, men bara den norska hade en röd lapp.

Norsk kudde med röd lapp (extrapris).

I kväll blir vi hemma. Anna har åter erbjudit sig att laga middag – lasagne med kycklingfärs (hon sjunger just nu i köket, nåt jag bara skulle göra om jag vore full). Hon vill väl vara på den säkra sidan och kunna äta sig mätt idag. I morgon och ytterligare två dar framåt ska hon ju jobba.

Chipsen, M&M-karamellerna och en påse bilar som jag köpte igår är slut. Vilken tur att det var extrapris på prästostbågar på Tokerian idag! (Jag har börjat ljuga så förskräckligt…) Så jag får väl hålla tillgodo med nåt från det här fatet. Stackare jag…

Ett fruktfat laddat med nyinköpta bananer och svenska, väldoftande äpplen.

Nåja, nu hittade jag en starköl i kylen och så har jag öppnat en flaska Copertino (2005). Anna gör lasagne för fyra pers. Och ja. Det existerar verkligen en påse prästostbågar i skåpet, tillsammans med den gigantiska Tobleronen jag köpte häromdan… Perfekt för en fredagskväll hemma!..

 

Livet är kort. Jag förkortar mitt med varje fel grej jag äter och dricker. Jag vet.

Read Full Post »

En annan dag

Vi tog en ren och snygg Clark Kent* och tuffade ut till Gamlis, mamma, rollatorn och jag. Himlen var alldeles blå och termometern visade runt 17 grader i solen.

Blå himmel i Gamlis.

Mamma pinnade på ganska bra, men det var begränsad framkomlighet, kan man säga, tack vare snön.

Begränsad framkomlighet.

Kyrkan stod där den alltid har stått. Den är verkligen vacker, även på utsidan.

Vacker är den, Gamla Uppsala kyrka.

Mamma tyckte att det var skönt att promenera och jag höll med. Det var riktigt varmt i solen.

Skönt att promenera i marssolen aprilsolen (Fästmön gick inte på aprilskämtet!)

Men det syntes här och var att vintern har varit tuff.

Tuff vinter för ladan – eller kanske har nån försökt ta sig in för att värma sig?

Det ligger mycket snö kvar och det lär ta tid innan den smälter.

Mycket kvar att smälta.

Vi gick in i kyrkan och tände ett ljus för pappa. Tittade i taket, som måste ha varit otroligt vackert när det var nymålat.

Taket i Gamla Uppsala kyrka.

Vi promenerade en stund till och vilade en stund i marssolens aprilsolens varma strålar.

En stunds vila i marssolens aprilsolens strålar.

Det gick tyvärr inte att gå runt högarna med rollatorn eftersom där var för mycket snö på gångstigarna, så vi hoppade in i bilen och åkte en sväng. Hamnade i Ulva där vi stå två märkliga figurer på vägen. Vi undrade om de var på väg att plocka jordgubbar… Men det var B och C som var ute på promenad med kameran i högsta hugg!

Mamma och jag klev inte ur i Ulva, för inte heller där var det rollatorvänligt på grund av snön. Vi tog en tur in till Uppsala och hamnade så småningom på Stormarknaden där vi utförde några ärenden.

Hemma igen tog vi en fika innan det är dags att börja med middagsbestyren.

En liten skitgod kaka utan några kalorier i till kaffet.

Mamma har skrapat potatisen och sitter nu med en bok jag har lånat henne. Själv skulle jag gärna läsa jag också. Har börjat i den tredje delen om Sebastian Bergman och den har inletts med ett mord, förstås, fast på en karl den här gången.

Den har börjat med ett mord på en karl.

Nu ska jag ställa mig i köket och rafsa fram lite prylar. Det blir rester från påskafton som serveras idag och till det en eller två små klara – bara så att Stormästaren Han-som-tror-att-han-är-Stormästaren och Fästmön ska få en chans att klå mig i våra pågående Wordfeudmatcher.

Man skulle kunna tro att vi har varit i fjällen vi också idag, mamma och jag, eller möjligen i Alperna. Men det är ”bara” en av högarna i Gamla Uppsala… Väldigt häftigt, tycker jag.

*Clark Kent = min lille bilman

Livet är kort.

Read Full Post »

Goffafton

Det är inte nån litotes att säga att vi åt mycket och gott på påskafton. Vi hade inte köpt så där jättemycket ”påskmat”, men inte gick vi hungriga från bordet. Ägghalvorna med aioli, räkor, rom och dill var min favorit, men den kallrökta laxen var för en gångs skull en höjdpunkt.

Mycket gott på vårt påskbord. Ostarna tronar i mitten, men vi hade också grönsaker i form av rädisor.

Påskaftonkvällens öl blev Dugges påsklager. Det var inte särskilt ljust till färgen utan mörkt och fylligt och passade ypperligt till den feta maten.

Dugges var jättegott!

Det blev fyra (eller fem?) små snapsar till sillen, men jag tog det varligt efter halvan eftersom jag plötsligt blev väldigt yr. Konstigt, jag brukar minsann tåla rätt mycket. Men kanske berodde det på att jag var utsvulten?

Vi hade fyra sorters sill av vilka jag estimerade mest en – den inlagada. Jag föredrar klara inläggningar och var lite besviken över att brännvinssillen var slut. Färskpotatisen från Israel var helt ljuvlig till sillen!

Stekte några prinskorvar till mor och några kalkonetter till mig och så hade vi Janssons frestelse.

Senap är ett måste till prinskorven!

Det svindyra knäckebrödet hade blivit lite mjukt och föll sönder i småbitar. Det gjorde även ädelosten, vilket fick mig att undra om den hade varit fryst. Ost brukar bli väldigt smulig när den har tinats efter frysning…

Snapsen Yrseln drog Somliga nytta av, för jag vimsade bort min stora ledning i Wordfeud helt och hållet: jag förlorade matchen som jag lett så länge! I en tredje och avgörande match ligger jag under med cirka 20 poäng.

Kvällen fortsatte i goffandets tecken. Jag åt upp det mesta i min godisskål utom kexchokladen och några bitar på botten. Nån som enligt egen utsago var duktigare på att hålla sig från onyttigheter var Fästmön – trots att hon var på kombinerat påsk- och födelsedagskalas.

Vi rundade av kvällen här hemma med att se på Mr Selfridge. Nästa lördag går det tionde och sista avsnittet.

Jag skuttade upp och ner på stolar – förbrände säkert en del kalorier – för att ställa om alla klockor. Vilken idiotisk grej, egentligen, detta med sommartid! Den som inte blir förvirrad får ju motion och det kan ju aldrig vara bra.

I morgon hoppas jag att vissa föräldrar kan hålla sina barn i styr och inte tillåter dem att vråla, kasta saker och göra en massa annat som låter mycket klockan sex på morgonen. Men mina förhoppningar är nog förgäves. Överväger störningsjouren nästa! Eller… jag kanske ska gå runt med en lista och kräva att alla som har skrikiga barn eller som inte kan stänga sin ytterdörr utan att kasta igen eller har en tvättmaskin som är ojämnt lastad flyttar. Till Gotland, eller nåt. Det var ju dit de ville förvisa oss homosexuella.

Påskdagen är det i morgon och söndag. Vi funderar på att gå ut och äta, kanske på Maestro i Gamla Uppsala. Eller så tar vi rester från påskbordet här hemma. Det blev ju en del kvar.

Har du några planer för påskdagen???

Livet är kort.

Read Full Post »

Mathemskassen: 3. Allt-i-ett kyckling i ugn och Baba Ganoush

Dags för den tredje rätten ur Mathemskassen! Kockmössor och förkläden på igen, men Fästmön tog först vägen till affären för att kompletteringshandla.

Och så här skulle Allt-i-ett-kyckling i ugn och Baba Ganoush se ut enligt Mathem:

Allt-i-ett-kyckling enligt Mathem. Baba Ganoushen är röran i skålen längst till höger i bild. Till rättens recept hör också en sallad som vi skippade.

Jag började med att fixa till auberginen, det vill säga jag delade och skårade den, droppade på olja och hällde på salt och körde in den i ugnen. Jättekul för den fina gamla formen sprack…

Auberginen skulle in i ugnen en stund innan den blev till Baba Ganoush!

Eftersom Anna var och handlade bland annat mer grönsaker till kycklingen och fetaost till Baba Ganoushen började jag med kycklingen. Jag hällde ut benen på en plåt och klyftade potatis och röd paprika samt rödlök. När Anna kom kompletterade jag med en grön paprika och en morot, tro det eller ej.

Kyckling, potatis, röd paprika och rödlök väntade på plåten.

Jag gjorde en marinad som inte riktigt följde receptet eftersom jag inte hade vit balsamvinäger hemma. Men min marinad blev rätt OK ändå, tycker jag nog.

Min egen marinad. Men den följde receptet hyfsat, förutom den vita balsamvinägern.

Anna gjorde färdigt Baba Ganoushen. Medan kycklingen stod i ugnen för att bli varm, stod Baba Ganoushen i kylen för att bli kall.

Baba Ganoush.

Efter betydligt längre tillagningstid än receptet föreskrev blev det dags att äta. Och så här såg maten ut, i vår version:

Allt-i-ett-kyckling enligt oss.

Vi följde receptet sisådär. Till marinaden använde jag vanlig rödvinsvinäger i stället för vit balsamvinäger. Mängden morötter reducerades till en rätt stor. Vi la i stället till en grön paprika. Salladen skippade vi helt – det var ju fullt av grönsaker på plåten.

Maten blev jättegod – precis som alltid när vi lagar mat – även om kycklingben inte tillhör Annas favoritdelar på pippin. Jag blev väldigt förtjust i Baba Ganoush.

Mindre bra var att tillagningstiden för kycklingen, 40 minuter enligt receptet, blev hela 55 minuter. Maten räckte betydligt bättre den här gången, men fyra personer hade näppeligen kunnat äta sig mätta på detta.

Rätten får ändå högsta Toffelbetyg!

Här kommer nu receptet, inklusive salladen, från Mathem:

Allt-i-ett kyckling i ugn, Baba Ganoush och fänkålssallad

Cirka en timma totalt

Kyckling

900 gram tinade kycklingben

500 gram potatis

250 gram morötter

1 paprika

½ zucchini (squash)

1 rödlök

4 matsked olivolja

4 matsked vit balsamvinäger [rödvinsvinäger gick lika bra!]

1 ½ matsked honung

½ tsk salt

2 nypor svartpeppar

2 tesked torkad rosmarin

Baba ganoush

2 auberginer

½ paket fetaost [vi tog ett helt paket]

1 vitlöksklyfta

½ citron

1 nypa salt

1 nypa svartpeppar

1 matsked olivolja

Sallad [den skippade vi]

½ gurka

1 fänkål

1 äpple

Olivolja och vinäger

Gör så här:

1. Sätt ugnen på 225 grader.

2. Baba ganoush: Skär auberginerna på mitten. Skär ett par snitt i köttet och ringla över lite olivolja och strö över lite salt. Lägg dem i en ugnsfast form och sätt in i ugnen cirka 20 minuter. Auberginhalvorna är klara när de har blivit mjuka och fått fin färg.

3. Kyckling: Skala rödlök, morötter och potatis. Skär alla grönsaker i klyftor och lägg dem på en plåt tillsammans med kycklingklubborna.

4. Gör en marinad på olivolja, vit balsamvinäger, honung, salt, svartpeppar och rosmarin. Häll marinaden över grönsaker och kyckling och blanda runt ordentligt.

5. Sänk ugnen till 200 grader och flytta ner auberginehalvorna längst ner i ugnen om de inte känns klara. Sätt in kycklingen i mitten av ugnen cirka 40 minuter.

6. Baba ganoush: Ta ut auberginen och lägg över dem på en tallrik. Låt dem svalna lite.

7. Ta ur inkråmet från auberginerna med hjälp av en sked och lägg det i en matberedare tillsammans med olivolja, skalad vitlöksklyfta, citronsaft och fetaost. Mixa till en röra och smaka av med salt och peppar. Ställ kallt till servering.

8. Sallad: Skölj grönsakerna. Skiva fänkål och äpple tunt. Dela gurkan på längden och gröp ur det vattniga med en sked. Skär gurkan i tunna halvmånar och blanda med äpple och fänkål. Ringla över lite olja och vinäger.

Näringsvärde

34 gram protein

34 gram fett

35 gram kolhydrater

Totalt: 592 kcal

Anna har tidigare gjort Broccolifritters från Mathemskassen och tillsammans har vi gjort Parmesangratinerad torsk och Lax med sötpotatisrösti och mangosalsa.

Tack, Kommunikationsavdelningen för maten! 

Livet är kort.

 

Read Full Post »

Mathemskassen: 2. Lax med sötpotatisrösti och mangosalsa

Ett inlägg i kvarten… Detta skrev jag igår (29 januari) kväll:

Dags att testa den andra rätten. Fästmön och jag satte på oss kockmössor och förkläden för att laga nästa rätt från Mathemskassen.

Så här skulle den se ut i färdigt skick – enligt Mathem:

Lax, rösti och mangosalsa, enligt Mathem.

Eftersom jag samtidigt fick en man i sovrummet, skickade jag ut Anna på uppköp medan jag började med salsan. Jag rev ingefära och tog alldeles för mycket mer än receptet samt limeskal, hackad lök och chilipeppar.

Mangosalsa.

När Anna återvände tog hon itu med laxen, det vill säga tog bort skinnet, delade den i fyra bitar och stekte den.

Lax på brädan.

Själv skalade jag sötpotatis och potatis. Sötpotatisen var alldeles rosa inuti. Jag hade aldrig ätit sötpotatis förr.

Sötpotatisen är förstås den stora rackarn.

Men sen när all potatis skulle rivas tog jag faktiskt fram matberedaren och använde en rivskiva. Jag orkade inte riva för hand.

Matberedaren med rivskiva åkte fram.

Anna stod ju redan vid spisen så hon fick steka röstin. Men det var ett riktigt teamwork, för jag hällde i ”plättarna”.

Rösti i pannan.

Vår version av Mathems Lax med sötpotatisrösti och mangosalsa blev så här:

Vår version, min tallrik.

Vi följde receptet, men jag tog för mycket ingefära i salsan. Och Anna tog citronpeppar på laxen. Koriander sket vi i, för jag tycker att koriander är så äckligt. Vidare hade vi inte olja och smör att steka i utan olja och margarin.

Maten blev verkligen jättegod! Det blev en riktig smaksensation med laxen och röstin, som inte smakade så mycket, och den riktigt smakrika mangosalsan!

Mindre bra var att det inte stod ungefärlig tillagningstid för röstin. Det gjorde det svårt att beräkna när laxen skulle in i ugnen. Dessutom var det lite svårt att få röstin att hålla ihop i stekpannan. Receptet räckte till två personer och en liten matlåda, knappast fyra personer. Och 35 minuter tog rätten inte att tillaga, det tog längre tid.

Rätten får emellertid högsta Toffelbetyg – för den var så himla god!

Här kommer nu receptet, minus salladen, från Mathem:

Lax med sötpotatisrösti och mangosalsa

Cirka 35 minuter

Lax

Cirka 600 gram laxfilé

Salt och svartpeppar

Olivolja

Mangosalsa

1 förpackning tinad mango

1 kryddmått salt [kryddmått sket vi i, vi tog på känn]

1 matsked riven ingefära

½ kruka koriander [denna skippade vi]

½ rödlök

1 matsked olivolja

Saft och skal från ½ lime

½ urkärnad chilipeppar

Rösti

300 gram sötpotatis

500 gram fast potatis

2 vitlöksklyftor

Olivolja och smör [vi tog inte smör utan margarin]

Salt

Gör så här:

1. Sätt ugnen på 125 grader.

2. Mangosalsa: Skala och riv ingefäran och blanda med den tinade mangon i en bunke. Tvätta och riv limeskalet och pressa i saften. Finhacka chilipepparn, rödlöken och koriandern. Blanda med salsan och smaka av med lite salt och tillsätt olivolja. Ställ kallt till servering.

3. Lax: Ta bort skinnet på laxen och skär den i fyra portionsbitar. Salta och peppra efter smak. Hetta upp en stekpanna med lite olja och stek laxbitarna hastigt på båda sidor så att de får en gyllenbrun stekyta. Lägg över laxbitarna i en ugnsfast form. Sätt in laxen i ugnen när det är 10- 12 min till servering.

4. Rösti: Skala och riv sötpotatis och vanlig fast potatis eller använd rivfunktionen på en matberedare. Lägg potatisrivet i en bunke och pressa i vitlök. Hetta upp en stekpanna med lite smör och olja. Stek röstin på medelvärme i omgångar, cirka 10 x 10 centimeter. Salta dem efter smak. Vänd dem när de har en fin gyllenbrun stekyta. Lägg över röstin på ett ugnsäkert fat och förvara dem i ugnen tills alla är klara.

Näringsvärde

32 gram protein

30 gram fett

45 gram kolhydrater

Totalt: 583 kcal

Anna har tidigare gjort Broccolifritters från Mathemskassen och tillsammans har vi gjort Parmesangratinerad torsk.

Tack, Kommunikationsavdelningen för maten! 

Livet är kort.

Read Full Post »

Mathemskassen: 1. Parmesangratinerad torsk

Idag lagade vi tillsammans till den första rätten från Mathemskassen hemma hos mig. Det blev parmesangratinerad torsk och den var suveränt god, tyckte både Fästmön och jag.

Parmesangratinerad torsk.

Vi följde receptet, men gjorde inte salladen med morötter och squash (zucchini) till. I stället kokade vi ärtor-majs-paprika. Det gryn vi valde till maten var jasminris.

Det som var bra var dels att maten blev väldigt god, men också att den gick fort att göra. Det här är en rätt som definitivt skulle funka en vardagskväll! Däremot behöver fisken stå längre tid än tolv minuter i ugnen för att täcket skulle få färg. Här fick den stå mellan 20 och 25 minuter. Fisken var då ordentligt tinad.

Det som var mindre bra är att jag inte för mitt liv tror att de här ingredienserna räcker till fyra personer. Möjligen två vuxna och ett barn. Nu blev det var sin portion och en lunchlåda.

Trots det får rätten högsta Toffel-betyg.

Här kommer nu receptet, minus salladen, från Mathem:

Parmesangratinerad torsk

Cirka 20 minuter [För oss blev den totala tillagningstiden 35 – minuter eftersom det dröjde innan fisken fick färg]

Fisk

Ca 500 gram tinad torskfilé

½ riven parmesanost

2 dl crème fraiche

1 vitlöksklyfta

¼ citron

1 tsk torkad basilika

½ tsk salt

2 krm svartpeppar

Tillbehör

4 port valfritt gryn [Vi valde jasminris]

Gör så här: 

1. Sätt ugnen på 200 grader.

2. Tillbehör: Koka gryn efter anvisning på förpackningen.

3. Fisk: Lägg torskfiléerna i en ugnsfast form. Riv parmesanosten och blanda med crème fraiche i en bunke. Pressa i vitlök och citronsaft. Krydda med basilika, salt och peppar och bred ostblandningen över fisken. Sätt in i ugnen cirka 12 minuter eller tills osten har fått en fin gyllenbrun yta.

Näringsvärde [Gissningsvis per portion – och då vet jag inte om salladen, som vi inte gjorde, är inräknad]

38g protein

28 g fett

34 g kolhydrater

Totalt: 563 kcal

Anna har tidigare gjort Broccolifritters från Mathemskasse!

Tack, Kommunikationsavdelningen för maten! 

Livet är kort.

Read Full Post »

Smaklösa ting – och nåt smakfullt

Vuxendagarna och semestern rinner ut. Idag blev det en kombinerad nytto- och nöjesutflykt till diverse butiker. Vilken tur att Fästmön är en fena på ögonmått och storlekar – en synnerligen bra egenskap att ha när man ska inhandla till en frånvarande tredje part. Själv fick jag tanka bilen, för mätaren började blinka. Men nej, nån bensinräkning tänker jag inte skicka! 😉

Jag roade mig redan tidigt på rundan med att stirra ut smaklösa ting. Maj gadd, det vimlar ju av dem i affärerna. Som såna här väggtexter, till exempel. Vad ska man ha dem till? Nån som vet? Och den med Carpe Diem är ju så skitful att den aldrig skulle fastna i min mobilkamera, så håll tillgodo med denna:

Såna här väggtexter tycker jag är sktifula och, tja, smaklösa.

I en av affärerna vi besökte fanns det en tiokronorsmarknad. Där kan man hitta den mest horribla ting. Eller tycker du att de här salladsbesticken är snigga??? Jag blev förbannad när jag såg dem.

Smaklösa och skitfula salladsbestick. Ser ju ut som såna där kammar långhåriga har i håret!

Anna fastnade för ett tretvåpack flugsmällor. Hon kan nog komma på flera användningsområden för dem…

Katusch, katusch… Men turkost… UFF! 

Dagens vuxenmål var Röda Korsets Kupan, som har haft sommarstängt. Vi var förstås inte ensamma där. Tyvärr fanns där inga böcker jag ville köpa, så jag fick fortsätta fokusera på smaklösa ting. Det här trollet tog nog dagens pris i fulhet, tror jag:

Skitfulast idag. Det har ju för fan tuttar!

På klädavdelningen luktar det mest Tofflan illa, men jag fick i alla fall skratta åt det digra utbudet av foppatoffelvarianter. Tänkte förstås på min sister och på om jag inte skulle kunna muntra upp hennI med nånting sniggt. Här fanns varianter i både blått och min favoritfärg orange.

Blått eller orange, det är frågan…

Men nu är ju min sister varken blå eller orange utan roooosa! Så jag tror nog att dessa snigga fotbeklädnader skulle passa henne bättre. De är ju för övrigt mer damiga i modellen. (Min sister är en dam.)

Damvariant av foppatofflor i sniggt rosa.

Hepp! så blev jag påmind om jobbet också i form av R som kom och kånkade på ett gäng tavlor. Till sitt garage. Jajamens! Och DÄRMED noterade jag äntligen nåt smakfullt. Konst i garaget! Sen såg jag en tröja som även den påminde mig om jobbet.

Tryck i blekt rosa var väldigt smaklöst på denna bajsbruna tröja.

Efter en välbehövlig kaffe och var sin kaka – ja, här snålas inte med kalorierna! – fick vi nya krafter. Anna gjorde detta urläckra fynd, som emellertid fick stanna kvar i butiken.

Gult är fult – även som shortsfärg.

Men fanns det verkligen inget som föll mig på läppen så till den milda grad att det fick följa med hem? Jorå. Denna lilla läckra skål/ljuslykta från Orrefors för endast 25 kronor.

Skitsnigg! Och smakfull! Fick förstås följa med hem.

Jaha, så idag har jag alltså stor-shoppat. Jag är mycket nöjd!

Livet är kort.

Read Full Post »