Ett inlägg om tystnad, sömn och värk.
Tänk så otroligt tyst det har blivit i huset! Det är en fantastisk känsla. Jag börjar tro att jag har fått dålig hörsel. Men det som råder här är nåt jag har saknat länge: tystnad. Tysta nätter, tysta morgnar och tysta kvällar. Jag njuter. Särskilt som jag mådde skit igår kväll.
Jag mådde faktiskt så dåligt att jag gick och la mig klockan 21. Och somnade nästan bums. Sen tyckte kroppen att jag hade sovit färdigt klockan 2.30. Det hade jag inte, men tack och lov var både huvudvärk och illamående borta. Jag somnade om en stund och sov mellan klockan fyra och sex. Nu har jag dessvärre tagit den allra sista tabletten mot illamående och nåt nytt recept har jag inte. Till husläkarmottagningen är det ingen idé att höra av sig, för då måste man ansluta sig till nåt system som jag inte vill vara en del av. Jag vill att det ska vara som förut, inte sämre. Då kunde jag mejla till min doktor och jag fick svar, vanligen inom 24 timmar.

Det var lättare att få kontakt med doktorn förr.
Det är snart dags att ge sig iväg igen. Till stället som får allting att snurra. Idag ska jag titta hur många semesterdagar jag har innestående och ansöka om dem. Det skulle innebära att jag slutar jobba. Snart. Tyvärr. Men det är som det är. Jag vill inte att det ska bli som på föregående ställe, att jag går och väntar på besked om eventuell fortsättning hela tiden. Och sen, när den berömda LAS nästan ska slå till och ge mig en tillsvidareanställning, är det tack och hej, leverpastej. Nån stolthet finns det kvar i mig.
Livet är kort.
Skönt att du mår lite bättre idag, inte roligt att må dåligt både psykiskt och fysiskt 😦
Förstår att du inte vill vara kvar längre än nödvändigt på det där stället, ingen som helst struktur verkar det som och det är ju jättejobbigt!
Åtminstone jag behöver ha det strukturerat för att må någotsånär…
Hoppas din dag blir bra trots allt.
Ha dé!/Kram
Jag mår inte alls dåligt psykiskt, då har du läst fel! Mina åkommor är kroppsliga.
Men stressen och pressen att leva med det faktum att inte ha nåt jobb och därmed ingen inkomst är en psykiskt tung börda. Jag är inte där än, men datumet närmar sig.
Det var väldigt skönt hemma med tystnaden i huset. En tystnad som beror på flera olika saker. 😛
Kram!
Formulerade mig väl fel, men jag menar att man kan må dåligt av stress och speciellt negativ sådan, vilket jag tycker mig läsa att det är just det du utsätts för..
Ha dé!/Kram
Jo så är det säkert att stressen tar sig fysiska uttryck. Tur att det finns mediciner…
Kram!
Har vederbörande flyttat nu?? Med tanke på tystnaden, menar jag?!
Det är många ställen som tillämpar tillfällig arbetskraft, ända tills det nästan, nästan är dags för automatisk permanent tjänst. Då blir det foten. Storfoten och ut blir det. Såååå fult!!
Den ena lägenheten är tom, den vägg i vägg med mitt sovrum har ju nyinflyttade, men de verkar ha lugnat ner sig med skrikandet, tack och lov.
Ja det är fult och jag orkar inte hoppas och hoppas och hoppas – och sen är det bye, bye, liksom… 😥