Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Kanal 5’

Ett inlägg om en TV-serie.


 

GåsmammanI kväll var det premiär för Gåsmamman på gammel-TV:s Kanal 5. Jag zappade över från antikviteter till spänning i annan form för att se första delen av totalt åtta.

Det rustas för bröllop. Sonjas syster ska gifta sig. Men familjen håller på att krackelera, minst sagt. Sonjas man är inblandad i knarkaffärer. En av hans kompanjoner är Sonjas bror. Vid en uppgörelse skjuter brodern ihjäl en man. Det visar sig att brodern har kommit över kokain. Kokainet tänker han sälja, trots att det hamnat i hans händer av misstag. Naturligtvis går det mesta åt skogen och under bröllopsfesten blir det slagsmål. Men dan därpå händer nåt ännu värre.

Det var onekligen en spännande start på den här serien! Realistisk och otäck, med oskyldiga barn som vittnen. Alexandra Rapaport är lysande i rollen som Sonja.

Toffelomdömet blir högt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan skriver om underliga saker, nyttiga dito och spännande TV-program.


 

Svart runt ögat o nyklippt

Jag blir allt svartare runt ögonen. Men nyklippt och fin i håret är jag i kväll också!

Ringarna runt ögonen blir allt större och mörkare. Jag fattar inte, jag tycker att jag sover om nätterna, går och lägger mig tidigt nånstans mellan klockan 22 och 23) och kliver inte upp alltför tidigt (6.30). Men ändå är jag så trött, så trött. Och i natt hände en skum grej. Jag vaknade och betraktade mig! Fast jag sov. Jag sov och snarkade och lät som en traktor… Vissa morgnar när jag är på väg till jobbet kan jag komma på mig själv med att undra om jag verkligen lever. Det råder sån märklig tystnad omkring mig. Konstiga känslor och upplevelser som jag inte har nån förklaring till. En del skulle med all säkerhet säga att jag är knäpp. Det kanske stämmer. (Fast det är inte OK att håna mig för det.)

Det händer konstiga saker här hemma också. Häromdan var det en blyertspenna som plötsligt började rulla på köksbordet. Jag stod vid diskbänken, en bra bit därifrån. Nu i kväll när jag kom hem satte jag mig vid datorn för att betala en räkning. Plötsligt smällde det till i köket. Det var en diskborste som LÅG på diskbänken som plötsligt ”hoppade” ner i en av diskhoarna. På lunchen idag pratade R om hur spökrädd h*n är. Jag vågade inte berätta om den rullande pennan, men när R hade gått från lunchrummet berättade jag för NK* om trädgårdssaxen som var försvunnen och som plötsligt dök upp. Det finns mycket troligt logiska förklaringar till dessa saker, fast när det gäller försvunna saxar och saker som plötsligt rör sig av sig själva, då är jag övertygad om att det är min pappa som busar med mig eller på nåt sätt vill få fram ett budskap. Vad det senare skulle kunna vara tål att tänkas på… Jag återkommer om jag kommer på nåt.

Grönsaker och dressing

Dagens lunch.

Det har varit en dag fylld med jobb, men också med funderingar, framför allt kring prioriteringar. Det var 15 grader kallt i New Village i morse. Jag kände att jag behövde tillföra kroppen lite nyttigheter, så jag följde med NK till ICA-affären och köpte ett par kycklingspett och grönsaker till lunch. Sen jobbade jag på rätt stenhårt och bra till det var dags att hasta iväg till stans bästa frissa M. Eftersom jag var tvungen att åka rakt genom stan fastnade jag naturligtvis i en bilkö, men jag kom fram några minuter före bokad tid. Innan jag kunde landa här hemma stannade jag vid Tokerian för att veckohandla mjölk, fil, ost och luncher, mest. Fick slänga på datorn och administrera lite innan jag äntligen kunde rosta ett par mackor. En blir inte så mätt på två små spett och lite grönt

Medan jag åt min kvällsmat bläddrade jag igenom TV-tidningen. Till min glädje hittade jag en hel del spännande program som visas inom kort. På torsdag, direkt efter Antikrundan på SvT1, börjar den svenska kriminalserien Gåsmamman på Kanal 5. På söndag kan den som inte har sett Maria Lang: Mördaren ljuger inte ensam kika klockan 21 på TV4. Jag har sett filmen och har den på DVD, så jag kollar SvT1 klockan 21.45 i stället. Då visas ett minnesprogram om Ted Gärdestad med anledning av att han skulle ha fyllt 60 år den 18 februari. Och på onsdag nästa vecka visar TV4 den första delen av två om mordet på Olof Palme, Palme: sista timmarna. Tänk att det är 30 år sen Olof Palme mördades!

Men NU ska jag ta en liten runda bland de bloggar jag läser innan jag häller ner mig i bästefåtöljen för att höra och se vad Leffe och Camilla har för sig i Veckans brott klockan 21. Jag lämnar dig med tre bilder från dagen, den som började med femtongradig kyla och som blev till en porlande vårdag…

Detta bildspel kräver JavaScript.


*NK = Närmaste kollegan

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film.


 

ExpressensJedins återkomst TV-tidning har gjort det igen: misslett sina läsare. Enligt tidningen skulle den tredje Star Wars-filmen, Jedins återkomst (1983), visas i söndags kväll. Den gick på måndagskvällen på Kanal 5. Och det var tur för mig, för att sitta och glo på science fiction var helt rätt när en lever i en verklig värld full av människor som är både onda och goda – och en del till och med rätt underliga.

Den tredje filmen inleds med att Han Solo är fången hos Jabba. Både sessan och Luke åker dit för att rädda honom. Luke vill sen fortsätta sin träning till jedi hos Yoda, men Yoda säger att han faktiskt redan är fullärd. Och så pratar de om vem som är Lukes pappa. Vidare får Luke veta att han har en syster. Gissa vem! Gänget hamnar på en ö som är bebodd av en sorts nalleliknande folk. Syftet med besöket på ön är att förstöra en generator för Dart Vader och hans armé. Och sist, men inte minst, hamnar Luke i en kamp mot Kejsaren och Darth Vader.

Den tredje Star Wars-filmen känns både svartare och djupare än de två första. Det finns vissa roliga partier också, men döden blir mer känslosam den här gången, framför allt för att den drabbar Luke i form av nära och kära som går bort. Ön där generatorn finns är väldigt lik ett vanligt skogslandskap, men i övrigt är figurerna i den här filmen mer fantasifulla. En del är vidriga, medan andra mest är söta.

Toffelomdömet blir högt. Jag gillar när det är sorgligt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film.


 

The Empire strikes backIgår kväll var det dags igen. Jag har insett att jag verkligen har missat nåt under mina yngre år – även om science fictiongenren inte riktigt är min grej. Star Wars… I fredags såg jag den första filmen, igår såg jag uppföljaren Rymdimperiet slår tillbaka (1980) på Kanal 5.

Den här gången trappas kriget upp och de onda leder. Luke Skywalker beger sig ut för att söka Yoda – och träna sig till Jedi, krigare. (Yoda är en lustig liten farbror som pratar underligt och som påminner om Fästmöns kattungar, för övrigt.) Medan Luke är iväg och tränar anfaller Darth Vader Han Solo, prinsessan Leia och de andra – allt för att locka dit Luke. Och Darth Vader lyckas. Luke ger upp sin träning för att rädda sina vänner. Men frågan är om han klarar livhanken…

The Empire strikes back heter filmen på engelska och det klingar i mina öron mer storslaget än den svenska titeln. Annars tycker jag inte att den här filmen är så storslagen. Tvärtom är den ganska svart. Det känns lite som om Luke Skywalker är en av de ensammaste människorna – på film, alltså.

Toffelomdömet blir medel.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 

Citrus och Yoda

Lika som bär? Nja… inte riktigt, kanske. Yoda och Citrus – eller tvärtom…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film.


 

Jag är obildad. Jag har inte sett Star Wars. Inte en enda av filmerna – förrän i kväll. Kanal 5 visade den allra första Star Wars-filmen från 1977. Och jag tog chansen att bättra på mina filmkunskaper.

Star wars

Luke Skywalker, prinsessan Leia och Han Solo. Notera sessas kanelbullar vid öronen.


Precis som titeln säger
handlar det om krig bland stjärnorna. Det godas kamp mot det onda. Och så mitt i det hela Luke Skywalker, som av en händelse kommer över ett par robotar, droider, som bär på planerna över den onda rymdstationen. Så småningom utkristalliserar sig ett uppdrag som Luke Skywalker får. I detta uppdrag ingår också att rädda prinsessan Leia. Förutom själva galaxen, dårå.

Det här är inte en alltigenom spännande science fiction-film. Den är faktiskt rätt rolig också. Droiderna är till exempel väldigt mänskliga, Luke går från att bära en judodräkt till en hockeyutrustning och prinsessan har gigantiska kanelbullar vid öronen. Bullar, som mot slutet blir en bajshög ovanpå huvudet. Och pungsvetten i hockeutrustningen… Jag vågar knappt tänka tanken om lukten under inspelningen…

Nåja, nu ska vi inte förirra oss in i tramset. Det här är fortfarande en bra film, sin ålder till trots. Den är bra gjord, den är både spännande och rolig och den innehåller förstås lite kärlek.

Toffelomdömet blir högt. Den här filmen njöt jag av att se.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett VIKTigt inlägg.


 

Korg med lapp original 11 kilo

Elva kilo…

Inte vet jag, men… Den här dan var bättre än de två föregående. Det känns som om allt har flutit på mer smidigt – även om det kanske inte riktigt har gått lika smidigt som jag skulle önska. NK* och jag har i alla fall intressanta jobbdiskussioner och NK är en klippa i min tillvaro. En klippa (elva kilo?) som ser saker jag inte ser. Och så kan vi tillsammans diskutera oss fram till hur vi ska justera. Det är bara att konstatera att en samarbetar bra med vissa människor och sämre med andra.

Magen har inte varit riktigt OK de senaste dagarna. Vet inte om det är oro eller bara mitt vanliga magproblem som spökar. Utan att gå in på detaljer kan jag avslöja att det känns som om jag är elva kilo lättare nu i kväll än jag var i morse. Du fattar att jag pratar om output, va?

I morgon är det fredag och då kommer Fästmön. Jag längtar efter henne. Vi ska företa en liten tripp till Kungliga Hufvudstaden på lördag, men i morgon ska vi bara vara här hemma och mysa med elva kilo bajsostar goda ostar och dito vin. Rött vin, förstås.

Så… när en får en sån kär gäst behöver en ta sig samman och göra nåt åt sitt hem. Jag ska dejta strykbrädan och järnet nu, för jag har elva kilo kläder som behöver strykas. Jag ställer mig i gästrummet och stryker så jag slipper se grannens skitfula, blåa balleslinga**. I vanliga fall tycker jag mycket om blått, men i det här fallet funderar jag på att införskaffa en slangbella och skjuta prick nån natt framöver när jag inte kan sova. Elva kilo småsten torde räcka för att stoppa eländet från att lysa, eller vad tror du? (<== Detta är givetvis ett skämt. Jag skulle ALDRIG skjuta prick med slangbella och småstenar på nån grannes ljusslinga, hur ful den än var. Men i tanken kan en ju alltid…)

Senare i kväll kopplar jag av framför sista avsnittet av 100 Code. Ja, jag skrev ju fel igår, det är naturligtvis i kväll på Kanal 5 det går. Det är visserligen inte det elfte avsnittet, men det slutar klockan elva (23).

Men varför detta tjat om elva??? Vad tror DU att jag har för baktanke med det??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!


*NK = Närmaste Kollegan

**balleslinga = ljusslinga på balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om filmer.


 

Den här helgen blev en riktig filmhelg. Vad passar väl bättre än att krypa upp i soffa och fåtölj och glo på lite fiktiv spänning medan mörkret är kompakt utanför?

 

Omen IVFörst ut var filmen Omen IV (1991) som vi såg på Tv12 hos Fästmön. Damien, den ondskefulle lille pojken och sedermera mannen, är död. Men som ett under (?!) lever han vidare i flickan Delia. Delia adopteras som nyfödd av ett advokatpar som är barnlösa. Flickans ursprung är väldigt oklart, nåt adoptivföräldrarna inte bryr sig om. Först. Framför allt pappan är totalt charmad av sin dotter, men mamman blir allt mer misstänksam och börjar nysta i flickans förflutna.

Det här var inte nån jättespännande film och framför allt inte en av de bättre Omen-filmerna. Men jag är snäll och Toffelomdömet blir medel. Det var trots allt lite kul att se gamla locktångsfrisyrer och jeans som sitter uppe i armhålorna.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 

OrphanNästa film blev Orphan (2009) på Kanal 5. Vi missade en hel del i början eftersom jag hade fått för mig att vi redan hade sett filmen. Återigen är huvudpersonen en ond liten flicka som adopteras av ett par. Paret har två barn sen förut, en son och en döv liten dotter. Den adopterade Ester blir på sätt och vis ett substitut för deras tredje biologiska barn som är dödfött. Ester är minst lika vidrig som Delia, men hon är mer manipulativ och det är mer uttalat att hon vill ha pappan för sig själv…

Toffelomdömet blir lite högre för Orphan än för Omen II.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


PrometheusPå lördagskvällen bänkade vi oss
i min soffa och fåtölj. Först såg vi filmen Prometheus (2012) som jag hade spelat in åt Anna i veckan från TV3. Lite nyfiken var jag dock själv, så vi tittade tillsammans. Det här är en science fiction-film och jag är ingen större fan av såna filmer. Men det är bra skådespelare, bland andra Noomi Rapace, och faktum är att jakten på människans ursprung, som filmen handlar om, blir en obehaglig resa in i framtiden. Ett par forskare, där Noomi Rapace spelar en av dem, har hittat grottmålningar på olika ställen. De reser in i framtiden och hamnar på en plats där även nån från Alien har landat en gång tidigare… Filmen hänger alltså på sätt och vis ihop med Alien-filmerna, men om det är en prequel eller en spin off-film är oklart.

Toffelomdömet för Prometheus blir förvånansvärt högt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


A nightmare on elm street 2010Andra film på lördagen
blev Terror på Elm street (2010) och den visades på TV12. Det här var alltså en nyinspelning av den gamla skräckfilmen och på engelska heter denna A Nightmare on Elm Street. Tyvärr hade jag ganska nyligen (för två år sen) sett filmen. Här kan du läsa vad jag tyckte om den då! I kväll blev jag fortfarande rädd, men mest hoppade jag till av alla effekterna, framför allt ljuddito. Det är en sjuk mardröm om en galen typ i randig tröja som jagar ett gäng ungdomar, varav en med ADHD, bara för att han vill ha ihjäl dem.

Toffelomdömet för Terror på Elm street (2010) har sjunkit sen 2013.

rosa toffla minirosa toffla mini


Halloween IITredje film på lördagen 
blev Halloween II (2009). Även den gick på TV12. Michael Myers går igen, men tyvärr mindes jag alltför lite från den första filmen för att uppföljaren ska ge mig nåt. Det är bara blodigt och vidrigt. En galning går lös och har ihjäl alla han möter, ungefär. Michael Myers har i vart fall rymt från mentalsjukhuset och nu söker han sig till sina hemtrakter igen för att leta efter sin syster.

Toffelomdömet för Halloween II blir lågt. Det är inte spännande, bara blodigt och meningslöst. Vi såg bara knappt en timme av filmen.

rosa toffla mini


Det var mina och Annas filmer i helgen. Har DU sett några??? Skriv gärna några rader och berätta i en kommentar!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »