Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘runda’

Ett inlägg i vilket Tofflan skriver om underliga saker, nyttiga dito och spännande TV-program.


 

Svart runt ögat o nyklippt

Jag blir allt svartare runt ögonen. Men nyklippt och fin i håret är jag i kväll också!

Ringarna runt ögonen blir allt större och mörkare. Jag fattar inte, jag tycker att jag sover om nätterna, går och lägger mig tidigt nånstans mellan klockan 22 och 23) och kliver inte upp alltför tidigt (6.30). Men ändå är jag så trött, så trött. Och i natt hände en skum grej. Jag vaknade och betraktade mig! Fast jag sov. Jag sov och snarkade och lät som en traktor… Vissa morgnar när jag är på väg till jobbet kan jag komma på mig själv med att undra om jag verkligen lever. Det råder sån märklig tystnad omkring mig. Konstiga känslor och upplevelser som jag inte har nån förklaring till. En del skulle med all säkerhet säga att jag är knäpp. Det kanske stämmer. (Fast det är inte OK att håna mig för det.)

Det händer konstiga saker här hemma också. Häromdan var det en blyertspenna som plötsligt började rulla på köksbordet. Jag stod vid diskbänken, en bra bit därifrån. Nu i kväll när jag kom hem satte jag mig vid datorn för att betala en räkning. Plötsligt smällde det till i köket. Det var en diskborste som LÅG på diskbänken som plötsligt ”hoppade” ner i en av diskhoarna. På lunchen idag pratade R om hur spökrädd h*n är. Jag vågade inte berätta om den rullande pennan, men när R hade gått från lunchrummet berättade jag för NK* om trädgårdssaxen som var försvunnen och som plötsligt dök upp. Det finns mycket troligt logiska förklaringar till dessa saker, fast när det gäller försvunna saxar och saker som plötsligt rör sig av sig själva, då är jag övertygad om att det är min pappa som busar med mig eller på nåt sätt vill få fram ett budskap. Vad det senare skulle kunna vara tål att tänkas på… Jag återkommer om jag kommer på nåt.

Grönsaker och dressing

Dagens lunch.

Det har varit en dag fylld med jobb, men också med funderingar, framför allt kring prioriteringar. Det var 15 grader kallt i New Village i morse. Jag kände att jag behövde tillföra kroppen lite nyttigheter, så jag följde med NK till ICA-affären och köpte ett par kycklingspett och grönsaker till lunch. Sen jobbade jag på rätt stenhårt och bra till det var dags att hasta iväg till stans bästa frissa M. Eftersom jag var tvungen att åka rakt genom stan fastnade jag naturligtvis i en bilkö, men jag kom fram några minuter före bokad tid. Innan jag kunde landa här hemma stannade jag vid Tokerian för att veckohandla mjölk, fil, ost och luncher, mest. Fick slänga på datorn och administrera lite innan jag äntligen kunde rosta ett par mackor. En blir inte så mätt på två små spett och lite grönt

Medan jag åt min kvällsmat bläddrade jag igenom TV-tidningen. Till min glädje hittade jag en hel del spännande program som visas inom kort. På torsdag, direkt efter Antikrundan på SvT1, börjar den svenska kriminalserien Gåsmamman på Kanal 5. På söndag kan den som inte har sett Maria Lang: Mördaren ljuger inte ensam kika klockan 21 på TV4. Jag har sett filmen och har den på DVD, så jag kollar SvT1 klockan 21.45 i stället. Då visas ett minnesprogram om Ted Gärdestad med anledning av att han skulle ha fyllt 60 år den 18 februari. Och på onsdag nästa vecka visar TV4 den första delen av två om mordet på Olof Palme, Palme: sista timmarna. Tänk att det är 30 år sen Olof Palme mördades!

Men NU ska jag ta en liten runda bland de bloggar jag läser innan jag häller ner mig i bästefåtöljen för att höra och se vad Leffe och Camilla har för sig i Veckans brott klockan 21. Jag lämnar dig med tre bilder från dagen, den som började med femtongradig kyla och som blev till en porlande vårdag…

Detta bildspel kräver JavaScript.


*NK = Närmaste kollegan

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om glömska, huvudvärk och lite annat.


 

Skor på en kartongbit

In i väggen med huvudet före, eller? (Notera min snigga skomatta på jobbet, för övrigt.)

En kan undra om jag har gått in i väggen – med huvudet före… Den irriterande huvudvärken har inte släppt utan hänger sig kvar. Jag blir trött av att försöka hålla mig varm i kylan och jag blir ännu tröttare av huvudvärken. Ögonen vill inte riktigt se det de ska, vilket blir väldigt påtagligt på jobbet. Det känns skönt att jag ska till optikern på fredag.

Kanske har jag gått in i väggen, bokstavligt talat. I morse kunde jag för mitt liv inte hitta mina varma handskar som jag använt så sent som på söndagskvällen. Jag har ett extra par, som tur är, men de är inte lika varma. Nåja, jag frös lite extra om fingrarna i morse. Bilen var i alla fall låst när jag kom ut i garaget. Det var den inte härom morgonen… Och kom jag ihåg att hämta ut min medicin i helgen eller köpa kräftor och sprit till den planerade kräftskivan på fredag efter optikerbesöket? Nej. Ja ja, den stackars hjärncellen får arbeta hårt och är väl överansträngd.

Jag har kämpat på med lite diverse, främst ett par lay outer, idag på jobbet. Det går sisådär. Ögonen och skallen är inte samarbetsvilliga. Tur att NK* är väldigt tålmodig, kan jag säga. I fredags lyckades jag häfta mig i tummen med blodvite som resultat. Jag tittade inte – då hade jag svimmat. Men idag såg jag blodspåren på ett korrektur. Kanske var det därför just den lay outen blev lite… fördröjd..?

Hemma i New Village hittade jag en räkning i postboxen som jag betalade samt en lapp om att mitt bokpaket från Bokus finns att hämta från och med i morgon – på Årsta jävla Travcafé. Hur svårt kan det vara att skriva rätt information om utlämningsställen på sin webbplats, Bokus??? Dessutom kom ett sms medan jag svor över avin. I messet stod att bokpaketet finns att hämta redan nu. Nån större lust att ge mig ut i kylan igen har jag emellertid inte. Därför blir det en liten runda med ärenden i morgon efter jobbet. Det ska bli intressant att se om jag kommer ihåg att…

  1. hämta bokpaket
  2. hämta medicin
  3. veckohandla inkl. köpa kräftor
  4. köpa sprit…

Och undras om jag hittar hem efter ärendena… Tur att Clark Kent* hittar, i alla fall.

Nu ska jag ta mig en varm dusch för att få upp värmen. Jag samlar mig för ett nytt samtal med BRF-ordföranden, men jag ser inte fram emot det. Sen blir det middag och som vanligt en vardagskväll består den av två rostade mackor. Tur att jag har ätit riktigt gott i helgen!

Detta bildspel kräver JavaScript.

*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett milsvitt inlägg.



Varning för toalettskämt!

 

Upptagetlampan är tänd

Toaletten är upptagen!

Ha ha ha! Du trodde väl inte att jag löper eller så? Nä, det var länge sen jag var en löpsk hynda sprang. Fästmön har, under våra åtta år tillsammans, sett mig skena en enda gång. Springa är liksom inte nåt jag gör. Men på mitt nya, snart mycket gamla jobb (sju veckor på torsdag) sitter jag faktiskt inte stilla, trots att det är ett kontorsjobb där jag är tämligen bunden vid min dator. Skälet till att jag rör på mig är… toalettbesök…


Jag ska berätta hur det är
utan att för den skull dyka djupt ner i nån toalett. Sånt blir somliga så irriterade på när jag skriver om, medan andra tycker att det är sköj. Själv har jag en livlig kiss- och bajshumor. (Dessutom tvingar jag ingen att läsa min blogg.) Fast nu ska det inte handla om vad jag – eller nån annan – gör på toaletten utan om vägen dit.

En kan säga att min arbetsplats är Korridorernas Paradis. Korridorerna är många och långa. Och det är en bit till närmaste toalett. Den närmaste ligger inte en mil bort, men väl ett kvarter från mitt kontor. Men för att vi i De Arbetandes Skara inte ska springa benen av oss i onödan finns det fiffiga saker på jobbet: toalettlampor i korridoren. (Egentligen är lamporna rena saftblandare.) När jag svänger runt hörnet och ser att lampan lyser som här ovan får jag styra stegen åt annat håll, in i en annan korridor.

Upptagetlampan är släckt

Upptagetlampan är släckt och där finns en ledig toalett.

I stället för att svänga höger rundar jag en trappnedgång och svänger vänster. Det brukar vara ett säkert kort, för där finns nämligen två (2) toaletter bredvid varandra. I korridoren ner mot dem finns en toalettlampa och om den är släckt är nån av eller båda toaletterna lediga. Det räcker med en för min del.

När en fikar på Café Java kan det ibland roa en Toffla att observera folks toalettspring. Jag har svårt att låta bli att skratta när jag ser nån stega mot den förstnämnda toaletten bara för att upptäcka att lampan är tänd. Vederbörande gör då helt om och tar korridoren mot de två toaletterna. Men jisses vilken tvärnit det blir i korridoren om toalettlampan där plötsligt tänds!

Ja, det är förstås roligast när det händer andra. När det händer mig själv går jag muttrande med korsade ben (försök själv, det är inte så jävla lätt att gå fort då!) flera mil och söker upp en tredje toalettkorridor åt helt annat håll. Vissa dar är det en evig jakt på ledig toalett och faktum är att det känns som om jag går många mil…

Skåp med lampa tomte och parfym

Oreda i kollegans skåp som innehåller till exempel en lampa, en sax, en tomte och en flaska parfym.

Idag har det varit en betydligt bättre dag på jobbet än igår. Jag kom igång med flera jobb samtidigt som jag kompletterade andra, tog emot besök på rummet och lite annat. Närmaste kollegan är en pärla och jag är så tacksam att h*n finns, för h*n har en förmåga att både lyfta mitt humör och hitta nya lösningar. Vi jobbar för det mesta var för sig, men ibland händer det att vi jobbar med samma produkt. Då har vi intensiva jobbmöten vid nåns skrivbord och fasen så mycket lättare det går när en har nån som kollegan som flåsar en i nacken. Är det andra som flåsar mig i nacken blir jag bara stressad.

Det blir en del flams också, men jag kan ju inte hjälpa att jag är nyfiken. I ett hörn inne hos kollegan står ett gammalt högt arkivskåp med jalusidörr. Det tyckte jag såg spännande ut idag och slet upp dörren. Jag måste ju säga att det var en väldig röra i skåpet… Kollegan skyllde förstås ifrån sig och sa att det var nån annans oreda och grejor. Men jag undrar, jag… Samtidigt… inne hos mig har jag hittat en tröja, en halsduk och ett par glasögon, till exempel, som ingen vill kännas vid.

Det var tur att jag fick flamsa lite på jobbet innan jag åkte hem, för när jag var nästan hemma hamnade jag i en milslång bilkö. Och där blev jag sittande en go stund. Slutligen nådde jag näst sista rondellen och upptäckte då en bil som fått sig en kyss och var uppbaxad på själva rondellen. Den som körde den kunde nog hålla sig för skratt, så jag ska inte klaga även om jag gärna hade gjort nåt annat än att sitta i en bilkö efter en intensiv arbetsdag. Men till sist kunde jag svänga in på Tokerians parkering och köpa lite smör och luncher och min TV-tidning. Och nu tänker jag bläddra i den senare medan jag äter min rostade mackor-middag.

Bilköer

Lååånga köer på vägen hem…


Ha en trevlig kväll! Jag hoppas du slipper både toalopp och bilköer…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett blått inlägg.


 

blå himmel

Himlen…

Idag är himlen som gjord för en resa upp dit. Den är alldeles blå, noterar jag genom mitt arbets-rumsfönster. Jag ser fram emot en ny härligt varm sommardag. Jag hoppas bara att dagen idag blir lite mindre fylld av stress än den igår…

Mindre stökig får den här dan gärna bli också. Somliga i huset underhöll gäster, vilket gjorde att jag fick stänga fönster och dörrar redan vid 19-tiden – först för att stänga ute grillrök, sen för att stänga ute den parfymerade röken från en vattenpipa och ljuden från glada människor som umgicks. Jag är extremt ljudkänslig nu. Vad gäller rök är jag alltid extremt känslig. Sitter jag på ballen* och nån grillar rakt under känns det som om jag har små glasbitar i mina luftrör. Det finns inget annat alternativ för mig än att gå in och stänga igen så att röken inte hittar in. Och vet du, det är inte så roligt när det är runt 30 – 35 grader utanför…

Morgontimmarna är tack och lov både tysta och svala. En mamma och två små barn är de enda jag hör umgås och det får man stå ut med när man bor i ett flerfamiljshus. (Drömmen om en stuga i skogen finns kvar…) Jag har redan tillbringat ungefär ett par timmar framför datorn, ivrigt nedknackande tre stycken jobbansökningar. Jag har hittat ytterligare sex intressanta tjänster att söka, så det blir eventuellt ytterligare skrivande. Mitt mål är ju tre sökta jobb per vardag. Eftersom jag åker till mamma i morgon blir det kanske inte så mycket gjort på jobbsökarfronten de närmaste dagarna. Då kan det vara bra med måluppfyllelse i förväg, så att säga. Möjligen sitter jag en stund i morgon bitti innan jag kopplar ur dator och router och packar ner dem – datorn i sin väska, routern i Den perfekta påsen.

bälte

Bälte om tjockmagen…

Packa ska jag göra idag, men det mesta är redan gjort. Jag ska ju bara vara hos mamma från i morgon och över helgen. Men det är ju det här med värmen – man vet ju inte om man blir varm och behöver många ombyten. Eller så kanske man fryser. Eller blir regnblöt… Hängslen och livrem (bildligt talat!) åker ner i min gröna väska.

Så tror jag att jag får besök idag av fru A. (Hon är den enda frun med det efternamnet, det måste vara en häftig upplevelse. En gång gift, alltid fru, heter det. Därför är vi två i min familj som heter fru H – min mamma och jag.) Jag hoppas att det inte blir för stekhett att sitta på ballen och inta glass medan det pågår en installation här. Eller så installerar jag efteråt.

Jag ska ta en runda i media nu. Det känns som om jag inte har läst nyheter på flera dar. Det handlar om två dar. Dags att äntra verkligheten, men ändå ha blicken framåt, uppåt mot en alldeles blå himmel…


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett omvärldsspanande inlägg.


 

I hörnet där jag sitter händer inte mycket. Om jag inte hade haft möjligheten att spana på omvärlden via nätet hade jag dött av leda för länge sen. Här inne pysslar vi i våra små fyrkanter. Där ute, in The Real World… Det är där saker och ting händer på riktigt. Häng med på min runda – eller sitt kvar.

tågräls

♦Störningar i tågtrafiken. Ja, ja vi har hört det förr. För att alla ska slippa jobba och skriva så mycket kanske det är enklare om vi skriver när tågtrafiken går som den ska. Och ja, det låter luttrat, men nu får det snart för höge Farao vara nog. Tycker jag. Vad är problemet? Och trots all ny teknik – var det faktiskt bättre förr???

♦Bankomater utslagna. Men vaff… Idag var det andra gången på kort tid som även bankomaterna drabbades av… störningar och inte fungerade. Det skedde naturligtvis också timmarna runt lunch. Har bankomaterna möjligen drabbats av tågsjukan?

trosor

♦Kalsongattack i Enköping. Troschocker har vi hört talas om. Nu kontrar männen med kalsongattacker. En polis i Enköping utsattes av en sådan när han skulle avvisitera en man och arrestera honom. Den omhändertagne kastade alltså sina kalsonger på polismannen.

Lyktstolpe♦Berusad man i lyktstolpe. Egentligen är det tragiskt, men… Kanske är en av lyktstolparna på Stora torget i Uppsala bättre som Speaker’s corner än den officiella platsen för att tala i stan? (Var det officiella Speaker’s corner finns idag är lite oklart. Tidigare var Speaker’s corner beläget på Vaksala torg, utanför Uppsala Konsert & Kongress, men har flyttats eller ska flyttas mer centralt.) Den berusade mannen fick i alla fall uppmärksamhet i lokalblaskan – som också länkades till från Tofflans blogg.

roliga strumpor svarta m ögon

♦Dagens vardagskomplimang. En av gästerna på restaurangen till personalen som tog beställningen och betalt för maten:

 

Du har fina ögon.

Vi var flera som liksom kom av oss i det vi gjorde just då… Men visst var det gulligt?

♦Slutligen… Tack, alla besökare! I skrivande stund har den här bloggen fått så många besök av er att det bara fattas 85 400 till miljonen. När miljonen uppnås blir det fest – och ridå!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett hemskt inlägg.


Solen bakom ett molnI morse väcktes
jag av skott. Jag visste direkt vad det var, ingen tvekan. Först fem skott, en kort paus och så ytterligare två. Jag räknade. Jag har sett för mycket på TV att man ska räkna. Man. Ska. Ska man skjuta? Här? Där jag bor? En titt på klockradion visade 4.16. Den tid då tidningsbudet brukar gå sin runda. I alla fall förra året i februari, när jag fortfarande var prenumerant på lokalblaskan.

Jag låg kvar i sängen. Vågade inte ta mig upp och titta. Tänk om det kom fler skott, flera kulor som kanske letade sig in här? Jag, med min taskiga rygg, kan liksom inte springa omkring och ducka. Sen började jag må illa. Jag mådde illa. Till sist slocknade jag. Sov sex timmar till. Jag har sovit tolv timmar i natt, nästan.

På mobilen såg jag sen nyheten. Enligt lokalblaskan har en man hotat sin mor och sin syster. Enligt Aftonbladet hade mannen tidigare under gårdagen hotat och misshandlat sin före detta fru. SvT Nyheter skriver att han hade knivar som han vägrade släppa och att det var därför poliserna till sist sköt. Enligt Expressen sköt polisen varningsskott, därefter verkansskott i benen och så träffade ett av skotten mannens huvud.

Det är avspärrat ganska nära huset där jag bor. Poliser är på plats. Nog vet jag vilket hus det gäller och gissar vilken familj. Mannen blev 34 år. Han var någons son och bror, någons ex. Kanske någons pappa? Polisen som dödade honom var också son eller dotter, kanske syster eller bror, kanske någons ex och någons förälder. Det finns bara förlorare i det här.

Mitt mål för dagen, att försöka orka duscha, känns oerhört… futtigt.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett lite värmande inlägg.

 

Geishahjärtan kakor

Hjärtligt idag.

Nä, det är inte alla som tycker att jag är en skit eller urdålig eller inkompetent. I eftermiddag, när jag var på en liten runda bland några användare som hade en del märkliga problem fick jag höra så värmande och hjärtliga ord om mig själv att jag blev generad. Och rörd.

En användare undrade om jag hade sökt tjänsten. Dessutom berättade h*n att de senast idag hade suttit och pratat om hur svårt det är med kommunikation – och att förstå kommunikatörer. Men de var överens om en annan sak också:

Den där nya, hon är jättebra, för man fattar vad hon säger och hon är serviceinriktad och trevlig.

Det är ett mycket gott betyg för en propagandaminister kommunikatör som jag. En sån som rätt ofta känner sig missförstådd och misstolkad. Kanske det är i undantagsfall? Att det ligger i tolkarens inre att inte förstå eller kanske rent av med vilje missförstå? För övrigt vill jag poängtera att jag inte är jättebra, serviceinriktad och trevlig för att jag gör användarnas jobb åt dem. Jag gör mitt jobb.

Innan jag lämnade kexfabriken visade jag en användare rätt till en mapp med bilder. Sen åkte jag hem. Då var klockan strax efter halv fem. Tyckte att jag kunde sluta lite tidigare eftersom jag ju var på jobbet trekvart tidigare än vanligt.

Före arbetsdagens slut hade jag också kontakt med vänliga M som tackade såå mycket för all hjälp i samband med utmärkelsen. Tänk så mycket ett tack gör och vänliga ord på det! Det kändes nästan som om jag skulle lyfta. Vis av erfarenhet vet jag dock att i morgon är en annan dag och då hittar man säkert nåt att klanka ner på. Men det är det. Nu är nu. Alldeles strax ska Fästmön och jag ta en kvällskaffe med morotskaka till. Morötter är ju nyttiga, har jag hört…


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »