Posted in Diskutabelt, Personligt, TV, tagged anförande, Anna Lindh, barn, begravning, biobesök, chock, död, dömas, dokumentär, extra starkt, får, frikännas, gör mig ont, Göran Ellung, hatad, hätsk, hovrätt, hustru, illa omtyckt, Ingvar Carlsson, inte färdigutrett, journalist, karriär, klipp, kontrahent, lära sig, Lisbeth Palme, Mårten Palme, mördare, media, moderat, mord, motiv, Olof Palme, ovisshet, pajas, Palme: sista timmarna, partikamrater, person, promenad, regering, säkerhetsvakt, skjuta, socialdemokrat, son, sosse, spontan, statsminister, Stockholm, Sverige, tal, tillbakablickar, TV4, Ulf Adelsohn, vice statsminister on 26 februari 2016|
4 Comments »
Ett inlägg om en TV-dokumentär.
Det har snart gått 30 år sen statsminister Olof Palme mördades. Varje år vid den här tiden påminns jag, men framför allt Olof Palmes familj, om detta. I år är det som sagt 30 år sen mordet. Då lyfts det fram ännu mer i media.
För grejen är ju att mordet inte är färdigutrett. Det är inte klart vem mördaren är och motivet är därmed inte heller klarlagt. En man dömdes för mordet efter att ha blivit utpekad i en konfrontation av Olof Palmes fru Lisbeth som var med när maken sköts. Senare frikändes mannen i hovrätten. Och nu är han död.
Jag är inte sosse, men jag tycker att den här ovissheten gnaver. Jag vill verkligen veta mördarens identitet och motivet. Frågan är om det nånsin blir utrett. Men förutom detta gör det mig dessutom så ont om Olof Palmes familj. Ingen hustru ska behöva se sin man bli mördad på gatan, inget barn ska behöva förlora sin far genom ett mord.
Under två kvällar har jag sett dokumentären Palme – sista timmarna på TV4. Bakom dokumentären står journalisten Göran Ellung. I programmet medverkar bland annat paret Palmes son Mårten. Han är övertygad om att mördaren är den man som först dömdes för mordet och senare frikändes – Mårten vet ju att hans mamma såg mördaren.
Den första delen i serien behandlar Olof Palmes karriär, men också hans person. Olof Palme kunde vara ganska hätsk i sina anföranden och han var illa omtyckt, till och med hatad, på många håll. Tillbakablickarna består av olika klipp. Vidare får vi höra partikamrater i dåvarande regeringen berätta, liksom kontrahenten och moderaten (och i mina ögon pajasen) Ulf Adelsohn. Första delen handlar också om makarna Palmes sista kväll, från promenaden utan säkerhetsvakter till det ganska spontana biobesöket i stan.
Den andra delen behandlar det som hände efter mordet. Sverige är i chock – ingen kunde nog tänka sig att vår statsminister skulle mördas mitt i Stockholm. Ingvar Carlsson får, som vice statsminister, ta över. Han är givetvis skakad av förlusten samtidigt som han får rollen som ledare för regeringen i vårt land.
Programmet avslutas med Anna Lindhs tal vid Olof Palmes begravning. På nåt vis kändes det som att Sverige inte lärde sig nånting efter mordet på Olof Palme. Anna Lindh blev ju, som bekant, själv mördad sjutton år senare.
Det här är en mycket sevärd dokumentär. Särskilt uppskattar jag att människor som kände Olof Palme får komma till tals. Det blir förstås extra starkt när sonen Mårten syns i rutan.
Toffelomdömet blir det högsta.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Familj, Personligt, TV, tagged överleva, överraskning, bästefåtölj, betala räkningar, bly, bokrea, Bonniers, bud, döma, deckare, dusch, En hemlig plats, gata, in i döden, Instagram, kossor flyger över månen, leva, litteratur, livet är en kamp, luften går ur, macka, manus, mördad, mördare, mirakel, Olof Palme, ont i huvudet, ovisshet, Palme: sista timmarna, skribent, skriva, statsminister, stå vid järnvägen, Stockholm, straffas, tack, telefoni, text- och språkgranska, texter, tjäna pengar, trött, TV4, tvåan on 24 februari 2016|
10 Comments »
Ett inlägg i vilket luften har gått skribenten.
Det är rea på mitt manus. Har du nåt bud???
De senaste fem månaderna har jag text- och språkgranskat andras texter. Jag har tjänat pengar på det. Idag startar bokrean och jag rear ut mitt eget manus på Instagram, bland annat. (Hittills utan framgång, dock. Folk tycks föredra andras böcker…) Men nu vill jag börja skriva på Tvåan – och att skriva är det jag vill ägna mig åt på riktigt. Att skriva böcker.
Det flög inga kossor över månen i morse heller.
En måste emellertid kunna betala räkningar och leva också och några kossor flyger inte över månen lika lite som mirakel sker. Livet är en kamp – och mer behöver jag inte säga om det. Den som förstår vad jag menar förstår. Den som inte fattar får leva i ovisshet för den här bloggen är som ett såll. Och jag vill inte att alla ska veta allt. Men jag tycker att en och annan skulle kunna prova på att leva i ovisshet ett tag bara för att se hur länge h*n skulle överleva och för att kanske lära sig att inte döma andra när man inte har hela bilden. Jag har levt i ovisshet i över sju år nu. Jag vet precis vad det handlar om. Hittills har jag överlevt, men jag har stått vid järnvägen många gånger, så att säga. Det förstår inte såna som du – om du inte har stått där själv.
Nu har jag haft en liten pratstund med Fästmön. Huvudet känns som det innehåller bly och jag är så trött, så trött, så in i döden trött. Jag ska ta en macka och en dusch innan jag telefonerar med mamma. Klockan 21 häller jag ner mig i bästefåtöljen (utan att be om ursäkt för det!) för att se första delen av Palme – sista timmarna på TV4. Det är ju snart 30 år sen Sveriges dåvarande statsminister mördades på en gata i Stockholm. Mina tankar går till hans hustru Lisbeth som var med vid tillfället och som varje år vid den här tiden påminns om det som hände – vissa år lite extra mycket. Samtidigt vill jag – som så många andra och säkerligen även Lisbeth Palme – veta vem mördaren är så att h*n kan straffas.
Innan jag går till köket vill jag bara tacka Johanna och Bonniers för boken som hittade vägen ner i min postbox idag!
Detta bildspel kräver JavaScript.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Familj, Personligt, TV, tagged Antikrundan, bästefåtölj, betala en räkning, betrakta, bilkö, blogg, blyertspenna, budskap, busa, Camilla Kvartoft, dator, diskbänk, diskborste, diskho, DVD, dyka upp, försvunnen, fil, forsa, frissa, funderingar, Gåsmamman, grönsaker, håna, hårklippning, hemma, ICA, ingen förklaring, isrosor, jobb, Kanal 5, känslor, kök, köksbord, kliva upp, kollega, konstiga saker, kropp, kvällsmat, kycklingspett, kyla, lägga mig, läsa, låta som en traktor, Leif GW Persson, leva, logiska förklaringar, lunch, lunchrum, Maria Lang: Mördaren ljuger inte ensam, märklig tystnad, märklighet, mördad, mörk, minnesprogram TV4, mjölk, natt, nyklippt, nyttighet, nyttigheter, Olof Palme, onsdag, ost, Palme: sista timmarna, Palmemordet, pappa, porla, porlande vårdag, prioriteringar, röra på sig, ringar runt ögonen, rostat bröd, rulla, runda, säga att jag är knäpp, söndag, shopping, skum grej, snarka, sova, sovrumsfönster, spökrädd, svensk kriminalserie, Sveriges Television, Ted Gärdestad, tittighet, torsdag, trädgårdssaxen, trött, TV-tidning, vakna, Veckans brott, veckohandla, Willys on 16 februari 2016|
4 Comments »
Ett inlägg i vilket Tofflan skriver om underliga saker, nyttiga dito och spännande TV-program.
Jag blir allt svartare runt ögonen. Men nyklippt och fin i håret är jag i kväll också!
Ringarna runt ögonen blir allt större och mörkare. Jag fattar inte, jag tycker att jag sover om nätterna, går och lägger mig tidigt nånstans mellan klockan 22 och 23) och kliver inte upp alltför tidigt (6.30). Men ändå är jag så trött, så trött. Och i natt hände en skum grej. Jag vaknade och betraktade mig! Fast jag sov. Jag sov och snarkade och lät som en traktor… Vissa morgnar när jag är på väg till jobbet kan jag komma på mig själv med att undra om jag verkligen lever. Det råder sån märklig tystnad omkring mig. Konstiga känslor och upplevelser som jag inte har nån förklaring till. En del skulle med all säkerhet säga att jag är knäpp. Det kanske stämmer. (Fast det är inte OK att håna mig för det.)
Det händer konstiga saker här hemma också. Häromdan var det en blyertspenna som plötsligt började rulla på köksbordet. Jag stod vid diskbänken, en bra bit därifrån. Nu i kväll när jag kom hem satte jag mig vid datorn för att betala en räkning. Plötsligt smällde det till i köket. Det var en diskborste som LÅG på diskbänken som plötsligt ”hoppade” ner i en av diskhoarna. På lunchen idag pratade R om hur spökrädd h*n är. Jag vågade inte berätta om den rullande pennan, men när R hade gått från lunchrummet berättade jag för NK* om trädgårdssaxen som var försvunnen och som plötsligt dök upp. Det finns mycket troligt logiska förklaringar till dessa saker, fast när det gäller försvunna saxar och saker som plötsligt rör sig av sig själva, då är jag övertygad om att det är min pappa som busar med mig eller på nåt sätt vill få fram ett budskap. Vad det senare skulle kunna vara tål att tänkas på… Jag återkommer om jag kommer på nåt.
Dagens lunch.
Det har varit en dag fylld med jobb, men också med funderingar, framför allt kring prioriteringar. Det var 15 grader kallt i New Village i morse. Jag kände att jag behövde tillföra kroppen lite nyttigheter, så jag följde med NK till ICA-affären och köpte ett par kycklingspett och grönsaker till lunch. Sen jobbade jag på rätt stenhårt och bra till det var dags att hasta iväg till stans bästa frissa M. Eftersom jag var tvungen att åka rakt genom stan fastnade jag naturligtvis i en bilkö, men jag kom fram några minuter före bokad tid. Innan jag kunde landa här hemma stannade jag vid Tokerian för att veckohandla mjölk, fil, ost och luncher, mest. Fick slänga på datorn och administrera lite innan jag äntligen kunde rosta ett par mackor. En blir inte så mätt på två små spett och lite grönt…
Medan jag åt min kvällsmat bläddrade jag igenom TV-tidningen. Till min glädje hittade jag en hel del spännande program som visas inom kort. På torsdag, direkt efter Antikrundan på SvT1, börjar den svenska kriminalserien Gåsmamman på Kanal 5. På söndag kan den som inte har sett Maria Lang: Mördaren ljuger inte ensam kika klockan 21 på TV4. Jag har sett filmen och har den på DVD, så jag kollar SvT1 klockan 21.45 i stället. Då visas ett minnesprogram om Ted Gärdestad med anledning av att han skulle ha fyllt 60 år den 18 februari. Och på onsdag nästa vecka visar TV4 den första delen av två om mordet på Olof Palme, Palme: sista timmarna. Tänk att det är 30 år sen Olof Palme mördades!
Men NU ska jag ta en liten runda bland de bloggar jag läser innan jag häller ner mig i bästefåtöljen för att höra och se vad Leffe och Camilla har för sig i Veckans brott klockan 21. Jag lämnar dig med tre bilder från dagen, den som började med femtongradig kyla och som blev till en porlande vårdag…
Detta bildspel kräver JavaScript.
*NK = Närmaste kollegan
Livet är kort.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 