Fyren

Ett inlägg om en bok.

---

 

Författaren PD James tillhör den skara som blev adlad. Om det var för att hon skrev deckare om polisen Adam Dalgliesh (cirka 20 böcker) och privatdetektiven Cordelia Gray (två böcker) eller för att hon arbetade vid inrikesministeriet, för kriminal- och sjukvården, under många år förtäljer inte Wikipedia. Några av hennes böcker hamnade i de enorma bokkassarna från vännen Agneta. TACK! Nu har jag läst Fyren, som till skillnad från Slut hennes ögon, hör till de sista av PD James böcker. PD James gick ju bort 2014, så några fler Dalgliesh-deckare blir det inte.

Från den första Dalgliesh-deckarens herrgård får vi läsare nu följa med till en fiktiv ö utanför Cornwalls kust. Här kan den som har råd att betala för det få en tids lugn och ro i total avskildhet. Det är bara gästerna som får besöka ön, inga andra besökare tillåts. Men den lugna tillvaron går i kras när en av gästerna upptäcks en morgon, hängande och synnerligen död, i fyren. Adam Dalgliesh och hans två medarbetare kommer dit, för det som först såg ut som självmord är i själva verket ett mord. Förhören med personerna på ön har knappt början förrän ytterligare ett mord sker.

Kanske var det för att mina tankar var på annat håll, men jag kom liksom inte riktigt in i boken. Jag tyckte meningarna var långa och fulla av bisatser, det vimlade av korrekturfel (hade inte Wahlström & Widstrand redaktörer som korrade 2006???) och en och annan synpunkt på översättningen hade jag också. Sammantaget drar den sega historien och felen ner totalomdömet.

Toffelomdömet landar på medel (och då är jag tämligen generös).

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Månpocketnyheter mars 2016

Ett inlägg om nya pocketböcker.

---

 

Tidigare i veckan fick jag mejl om Månpocketnyheter för mars. Fast vadå mars..? Böckerna finns tillgängliga i affärerna från och med idag, den 11 februari. Idag har jag emellertid inte tid att skena efter böcker, för först ska jag jobba och sen ska jag fira en födelsedag (nej, inte min). Och du får inte läsa nåt annat från mig idag än detta inlägg. Här kommer ett urval nya Månpocketar som jag tycker verkar intressanta på ett eller annat sätt:

 

Älskaren från huvudkontoret av Camilla Grebe
Emma har en älskare. Jesper är allt hon drömt om och lite till. Det finns bara ett problem – han är hennes högste chef: en opraktisk, men oemotståndligt kittlande omständighet. Så försvinner han, lika oväntat som han dök upp. Och inte långt efter det hittas en kvinna bestialiskt mördad i hans bostad.
Det här är en psykologisk spänningsroman med många bottnar. Skrämmande, överraskande och berättad med absolut gehör för kärlekens klåda.
Jag gillar verkligen böckerna som Camilla Grebe skriver ihop med syrran Åsa Träff, så den här boken tror jag skulle falla mig på läppen!

 

De försvunna av Caroline Eriksson
En solig sensommarkväll åker Greta, Alex och dottern Smilla ut till ön. Greta stannar i båten medan de andra två går iland. De kommer inte tillbaka. Greta letar och ropar, men kan inte hitta Alex och Smilla. Det mystiska försvinnandet och det febrila sökande som tar vid leder Greta ner i en avgrund av förvirring och mörker. Ingenting är som det först verkar i denna oförutsägbara spänningsroman.
Caroline Eriksson har jag inte läst nånting av tidigare, men den här låter riktigt spännande.

 

Mr Mercedes av Stephen King
En kall morgon plöjer en ensam förare i en stulen Mercedes rakt genom en människohop. Åtta människor dör, femton skadas. Den nypensionerade kriminalaren Bill Hodges kan inte släppa fallet. Så får han ett brev från någon som påstår sig vara gärningsmannen. Han inser att ”Mr Mercedes” kan slå till igen. Tillsammans med två oväntade medhjälpare ger han sig in i en farlig katt-och-råtta-lek i kamp mot klockan.
Detta är Stephen Kings första renodlade thriller och sägs vara en hyllning till den hårdkokta noir-genren. Även om jag inte är nån stor fan av noir blir jag nyfiken på denna.

 

Mordgåtan Olof Palme av Gunar Wall
Palmeutredningen har kallats världens största mordutredning. Det är ett annat sätt att säga att mördaren fortfarande inte är avslöjad trots att det nu gått 25 år och polisen länge haft obegränsade resurser. Vad var det som gick fel redan från första början? Och gör utredarna fortfarande fel? Finns det till och med krafter som inte vill att mordet ska klaras upp? Gunnar Wall skildrar en mordutredning fylld av intriger, konflikter och påtryckningar utifrån.
Självklart är jag intresserad av denna! Jag minns mordet så väl och vill verkligen att det klaras upp. Till dess får jag nöja mig med att läsa böcker om det.

 

Livet, motorcyklar och andra omöjliga projekt av Katarina Bivald
Sommaren då Anette Grankvist fyllde arton lovade hon sig själv tre saker som hon skulle göra i livet: köra motorcykel, köpa ett hus och klara sig själv. Så här nitton år senare har hon i alla fall klarat sig själv. Hon har inte varit på en riktig dejt på den här sidan millennieskiftet. Hon bor kvar i hyresrätten i Skogahammar. Hon jobbar på Mat-Extra och hon har inte ens körkort för bil, ännu mindre motorcykel. Allt det här var helt rimligt så länge hennes dotter bodde hemma. Men när Emma flyttar till en annan stad upptäcker Anette att det är en sak att vara ensamstående mamma med ett barn, och en helt annan att vara det utan ett. Hon hade ingen aning om att livet bestod av så mycket tid.
Därför verkar det som en bra idé att börja ta motorcykellektioner, ge sig in i ett omöjligt projekt, lära känna sin egen mamma mitt under pågående senildemens och kasta sig ut i en galen förälskelse. Men det visar sig snart att det här med frihet och äventyr är betydligt mer komplicerat än Anette tänkt sig.
Ja, jag måste ju ta med en titel som inte är nån deckare. Katarina Bivald har jag läst tidigare, Läsarna i Broken Wheel rekommenderar, och det var en riktig feelgoodroman. Naturligtvis är jag nyfiken på uppföljaren.

Är det nån av böckerna som DU känner dig extra sugen på??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta varför!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Skumtimmen

Ett inlägg om en film.

---

 

En av mina svenska favoritförfattare är Johan Theorin. Jag har nog läst alla hans romaner och fängslades genast av spänningen med en aning övernaturliga inslag i. I kväll visade SvT Skumtimmen (2013), baserad på boken med samma titel. Det var självklart att jag skulle titta.

Filmen handlar om Julia som aldrig riktigt har förlåtit sin pappa Gerlof för att han inte höll kollen på Julias son Jens. Jens försvann för 21 år sen, men nån kropp hittades aldrig. Det sades att han hade drunknat. Eller också mötte han den mystiske Nils Kant, mördaren som återvände till Öland – i en kista.

Det är nästan lite skönt att det för en gångs skull inte är Gotland som är ön för otäckheterna i kvällens film, utan Öland. Skämt åsido, öar är spöklika och Johan Theorin lyckas genialt fånga det i sina böcker. Lika genialt hade inte Daniel Alfredson regisserat den här filmen. Skådespeleriet var dessutom bitvis väldigt platt.

Toffelomdömet blir medel – och då är Tofflan snäll.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Jedins återkomst

Ett inlägg om en film.

---

 

Expressens TV-tidning har gjort det igen: misslett sina läsare. Enligt tidningen skulle den tredje Star Wars-filmen, Jedins återkomst (1983), visas i söndags kväll. Den gick på måndagskvällen på Kanal 5. Och det var tur för mig, för att sitta och glo på science fiction var helt rätt när en lever i en verklig värld full av människor som är både onda och goda – och en del till och med rätt underliga.

Den tredje filmen inleds med att Han Solo är fången hos Jabba. Både sessan och Luke åker dit för att rädda honom. Luke vill sen fortsätta sin träning till jedi hos Yoda, men Yoda säger att han faktiskt redan är fullärd. Och så pratar de om vem som är Lukes pappa. Vidare får Luke veta att han har en syster. Gissa vem! Gänget hamnar på en ö som är bebodd av en sorts nalleliknande folk. Syftet med besöket på ön är att förstöra en generator för Dart Vader och hans armé. Och sist, men inte minst, hamnar Luke i en kamp mot Kejsaren och Darth Vader.

Den tredje Star Wars-filmen känns både svartare och djupare än de två första. Det finns vissa roliga partier också, men döden blir mer känslosam den här gången, framför allt för att den drabbar Luke i form av nära och kära som går bort. Ön där generatorn finns är väldigt lik ett vanligt skogslandskap, men i övrigt är figurerna i den här filmen mer fantasifulla. En del är vidriga, medan andra mest är söta.

Toffelomdömet blir högt. Jag gillar när det är sorgligt.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Har du läst? #harduläst

Ett litteraturenkätiskt inlägg.

---

 

Bland de bloggar jag läser regelbundet finns en och annan bokblogg. I Johannas deckarhörna hittade jag en roliga bokenkät som jag kleptade. Jag tror att det är OK, för Johanna själv lånade den från Maddes bokblogg.

Har du läst…

…en bok med snö på omslaget?
Nådastöt av Louise Penny

…en bok som handlar om krig?
Sista kulan sparar jag åt grannen av Fausta Marianovic

…en bok som är skriven av en finsk författare?
Okänd soldat av Väinö Linna

…en bok som är över 800 sidor?
Mao. Den sanna historien av Jung Chang och Jon Halliday

…en bok som har ett spöke som huvudkaraktär/har en stor roll?
Spöket på Canterville av Oscar Wilde

…en bok där någon av huvudkaraktärerna äger en affär?
Allt jag önskar mig av Grégoire Delacourt

…en bok där någon av huvudkaraktärerna är fruktansvärt rik?
En julsång på prosa eller En spökhistoria vid jul av Charles Dickens

…en bok som handlar mycket om djur?
Den långa flykten av Richard Adams

…en bok vars titel innehåller ordet ”En”?
En älskares dagbok av Sven Lindqvist

…en bok som utspelar sig på hösten?
22/11 1963 av Stephen King

…en bok som knappt innehåller några glada inslag?
Det har jag svårt att tro!

…en bok som handlar om bröllop?
Jag tror det, men jag kommer inte på nån titel.

…en bok som handlar om häxor?
Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

…en bok som utspelar sig på en ö?
Robinson Crusoe av Daniel Defoe

…en bok som har en karaktär som du kan känna igen dig själv i?
Who will comfort Toffle? (Vem vill trösta Knyttet?) av Tove Jansson

…en bok som utspelar sig i rymden?
Månen tur och retur av Hergé

…en bok som det finns ett mycket gammalt hus i?
Arvet efter Alberta av Maria Lang

…en bok som handlar om en bokhandel?
Läsarna i Broken Wheel rekommenderar av Katarina Bivald

…en bok som i titeln innehåller något av de fyra elementen? (eld, vatten, luft, jord)
Flickan under jorden av Elly Griffiths

Förbättringspotential finns, alltså! Vad har DU läst???

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Fyrväktaren

Ett inlägg om en bok.

---

 

Lördagen före den första advent for jag söderut för att träffa vännen FEM och Soffan. Vid våra träffar ingår alltid ett besök på Alfa Antikvariat. Och trots att det bara var ett par, tre veckor sen mitt senaste besök på Alfa gjorde jag ett fynd: Jeanette Winterssons bok Fyrväktaren fick följa med hem till Uppsala för endast 90 kronor.

Boken handlar om Silver. Hon som växer upp hos sin ensamstående mamma i en märklig grotta vid Skottlands kust. Pappan var en sjöman som tillbringade en tid på ön innan han försvann igen. Men så dör Silvers mamma och invånarna i den lilla staden Salt bestämmer att Silver ska växa upp hos den blinde fyrvaktaren Pew. Genom Pews fantastiska berättelser tar sig Silver fram i livet – även det liv som kommer efter det med Pew.

Det här är en alldeles fantastisk liten bok på runt 200 sidor. Den har dels karaktärer från Robert L. Stevensons böcker (Stevenson förekommer för övrigt även själv i boken!) – både Skattkammarön och Doktor Jekyll och mr Hyde, dels misstänker jag starkt att den innehåller en hel del självbiografiskt material. Ett HBTQ-tema anas i slutet. Men det är inte det viktigaste i den här romanen. Det viktigaste är att författaren berättar sin historia på ett alldeles makalöst sätt. Bitvis rörs man till tårar.

Jag gjorde helt klart ett riktigt fynd på Alfa! Och det var på vägen ut jag hittade boken. Jag tvekade en stund innan jag nappade åt mig den – jag hade läst nåt tidigare av författaren och haft ganska svårt att finna nåt bra i det jag läste. Men Fyrväktaren får det högsta Toffelomdömet, ingen tvekan!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Journal 64

Ett inlägg om en bok.

Den sista dagen i november förra året tog Fästmön och jag tåget in till Stockholm för att träffa FEM och hennes Finske pinne. Bland annat. Och när bokmalarna har träff i Stan blir det garanterat ett besök på Antikvariat Alfa. Denna gång var inget undantag.

Mitt fynd för dagen blev Journal 64, den fjärde boken i Jussi Adler-Olsens serie om Avdelning Q vid danska polisen. Jag hittade ett inbundet exemplar av boken, som kom ut 2010. Just detta exemplar var läst typ en gång. Jag betalade 90 pix för den.  Det var lite lustigt, för jag minns att jag tvekade inför köpet. Ska jag verkligen köpa en bok mitt i en serie? Är det inte bättre att köpa böckerna i ordning? Men vännen FEM övertalade mig och sa att den ju kunde ligga på vänt tills jag hade läst de första böckerna i serien. Det var var helt rätt tänkt och jag handlade därefter.

Den här gången handlar det om missanpassade kvinnor som skickas till ett fängelseliknande hem på en ö. En av dem är Nete. Och mot alla alls, med tanke på såväl uppväxt och vistelsen på kvinnohemmet, överlever Nete och hittar till och med en plats i samhället, med en fin och förmögen man vid sin sida. Men hon berättar inte om sitt förflutna för mannen och vid ett tillfälle kommer det ikapp henne. Katastrofen är ett faktum.

Samtidigt får Avdelning Q sätta tänderna i ett antal gamla försvinnanden. Det visar sig snart att den gemensamma nämnaren i det fallet är… Nete. Ovanpå detta väcks ett annat gammalt fall till liv, det om mordet på Avdelning Q:s chef, Carl Mørcks, morbror. Ett mordfall där Carl och en kusin är de huvudmisstänkta.

Som vanligt är det mycket spännande och mycket otäck läsning. Den som gillar sånt ska definitivt läsa den här serien! Jag är en av dem som gillar böckerna. Det enda jag sörjer är att den femte och hittills sista boken, Marcoeffekten, är den enda som återstår att läsa för min del. Tursamt nog ligger den i min att-läsa-hylla!

Journal 64 får, naturligtvis, högsta Toffelbetyg!

Så här tyckte jag om de tre första böckerna i serien:

Kvinnan i rummet

Fasanjägarna

Flaskpost från P

Livet är kort.

Read Full Post »

Maria Wern: Inte ens det förflutna

Ett inlägg om en spännande TV-serie.

Under två kvällar den här veckan har TV4 visat Maria Wern: Inte ens det förflutna. TV-serien är baserad på Anna Janssons bok med samma titel. Men som vanligt följer TV-serien inte boken slaviskt. Fästmön och jag har nu tittat på båda avsnitten och vi tyckte att det var… kusligt bra!

Maria Wern letar kompisar. (Bilden är lånad från TV4:s webbplats.)

Den här gången är Maria Wern förföljd. Stalkad. Hon får anonyma telefonsamtal och nån smyger på henne i buskarna. Det blir bestämt att hon ska fly fältet ett tag. Därför tackar hon ja till en återträff med gamla studentkompisar. Återträffen sker på Stora Karlsö, efter säsongen. Detta innebär att tjejgänget är ensamma på ön. Eller är de det? En efter en mördas de. Mördaren måste finnas bland dem eller ingår det i mördarens lek att få dem att misstänka varandra?

Stämningen är kuslig under hela serien. Framför allt på ön, där det, när det blir spännande, blir dåligt väder. Regnet vräker ner, det blåser och blir dimmigt. Som gjort för att spela in en spännande TV-serie.

Det här är ingen djuping, men det är spännande och gav en stunds underhållning. Toffelbetyget blir högt. Inte det högsta, eftersom boken är bättre än filmen – som så ofta.

Livet är kort.

Read Full Post »

Säsong 3: Morden i Sandhamn (tre avsnitt)

Ett inlägg om en TV-serie.

I kväll gick tredje och sista delen av säsong tre av Morden i Sandhamn. Serien baseras på Viveca Stens bok I grunden utan skuld. Jag har läst alla böckerna i Sandhamn-serien och sett alla TV-serier baserade på böckerna. Nog tycker jag fortfarande att böckerna är bättre, men TV-filmatiseringarna är inte så tokiga alls.

Mamma Nora i Morden i Sandhamn spelas även i säsong tre av Alexandra Rapaport. (Bilden är lånad från TV4:s webbplats.)

Först hittas kroppsdelar som visar sig tillhöra en försvunnen tonårstjej. Sen försvinner ytterligare en ung flicka. Naturligtvis hänger försvinnandena ihop. Frågan är bara om den andra flickan också är mördad. Det märkliga är att alldeles för många kan vara mördaren. Samtidigt kan den klarsynte *pekar på mig själv* säkert lista ut hur det ligger till.

Som sagt, böckerna är bättre, men de vackra bilderna gör ju att i alla fall jag blir väldigt sugen på att besöka Sandhamn när det blir varmare. Inte för att jag är nån seglare utan bara för att det ser så vackert ut. Och så för att hälsa på vänliga Ulla, som har bjudit in Fästmön och mig till sin ö.

Morden i Sandhamn säsong tre, då? Tja, Toffelbetyget blir inte det högsta, men högt.

Läs vad jag skrev om första avsnittet av Säsong 3: Morden i Sandhamn!

Livet är kort.

Read Full Post »

Dumma, dumma SNUSpellar!

Ett inlägg om ett inbrott.

Fyyy… Fästmön berättade idag att nån har gjort ett HÅL utifrån och in till bästa lokala affären ever – ICA Solen. Dumma, dumma tjuvar som förstör och sen går in och tar… snus. Snus! Då är man jädrigt desperat, eller?

Mitt råd till SNUSpellen/arna:

Sluta snus(k)a dig/er! Och kan du/ni inte det, sök professionell hjälp!

Vad jag vet blev inte mycket mer snott. Jag vet inte heller om tjuven/tjuvarna har åkt fast. För det här är ju ett MINDRE brott, och då får det även mindre uppmärksamhet i lokal media. Har inte ens hittat en notis om det…

Snusk!

Nej, lokal media tycker att det är mer spännande det som sker i Örsundsbro. Jag säger inte att ett mord inte är viktigt att lösa, men jag tycker att  lokal media nog kan uppmärksamma små brott också. I det här fallet – tror jag! – blev det mest glaskross och snusbrist på ICA Solen. Men även sånt tar tid för personalen att ordna upp… Ett hål i väggen kan man ju liksom inte ha och inte heller glassplitter. Men snus behöver man inte, egentligen. Förorten är ingen ö som vi försmäkta på, typ…

Livet är kort.

Read Full Post »