Roligt rapporterande – och jag blev röd i ansiktet!

Ett inlägg om fortsatt lärande, teknikens under och lite annat kul, som att vara gillad, till exempel.

---

 

Här fick jag vänta på grön gubbe ett tag i morse.

Det var lite svårt att sova fram på morgontimmarna. Mina ben har krampat tre nätter i rad och den gångna natten var det inget undantag från detta. Jag skuttade upp – och sen var det förstås omöjligt att somna om. Till sist gav jag upp. Detta fick till följd att jag kom iväg till jobbet i rätt god tid, så jag bestämde mig för att kolla om det fanns möjlighet att parkera gratis längs allmän väg. Det fanns det! Och därmed har jag sparat en parkeringsbiljett. Den kan komma till användning på måndag morgon, för då måste jag definitivt upp tidigt. Skälet är att jag ska skicka in mitt sista kort till a-kassan – på ett tag i alla fall – och försöka besvara deras märkliga meddelande. Det gäller emellertid att inte komma för tidigt till jobbet. Nu är det andra morgonen i rad jag får stå utanför och vänta – mitt passerkort funkar nämligen inte förrän efter klockan åtta. Kortläsaren visar röd gubbe innan när jag provar.

Men där fortfarande roligt på jobbet! Det kanske inte du skulle tycka, men jag har kul. Jag trivs när jag får ägna mig åt språk och skrivande. Dessutom lär jag mig nya saker varje dag. En del är användbart, annat mest kul och kuriosa för mig. Inte visste jag att det finns Ulrikamalm. Och Tetris har jag hört talast om, men inte Tätriset…

I morse gjorde jag färdigt ett korr i Word. Det var väldigt välskrivet och få ändringar. Men ändå, några ändringar. Tyvärr visade sig inte dessa korrigeringar för huvudredaktören, trots att jag följt instruktioner. Jag ska erkänna att jag mest har använt Word som skrivmaskin tidigare, men jag följde verkligen instruktionerna till punkt och pricka. Hos mig ser dokumentet helt OK ut och det syns exakt var jag har gjort ändringarna. Huvudredaktören ser dem emellertid inte. Jag gissar att det här är sånt här som kalls för Teknikens under. Nästa vecka ska vi träffas och ha en genomgång. Förhoppningsvis blir allting klarare då.

Människorna på jobbet är fortfarande väldigt trevliga. Alla hälsar och presenterar sig och jag känner mig både välkomnad och behövd. Och fyra stycken sju stycken idag (skärmdumpen är från igår) gillar uppenbarligen att jag jobbar här, enligt vårt intranät.

Fyra gillar att jag är här. Fast sen jag tog skärmdumpen har de blivit sju.

 

Berömmet gjorde mig lika röd i ansiktet som sylten på min tallrik.

Roligast av allt var det nog på lunchen. Ja, inte för att det var rast utan för att närmaste kollegan och jag gick ner till restaurangen så Tofflan fick äta ärtsoppa utan gris och pannkakor med sylt och grädde. Som grädde på grädden kom en person fram till vårt bord och tackade mig (!) för ett gott utfört arbete med en rapport till regeringen, mitt allra första uppdrag på nya jobbet. Maj gadd, jag blev lika röd i ansiktet som sylten på min pannkaka… Men samtidigt, så roligt att nån inte bara tycker att det var bra jobbat utan också säger det! Jag blev sååå glad! Lunchen med kollegan var väldigt bra på flera sätt. Jag insåg att vi tänker lika när det gäller att lära känna varandra lite mer eftersom vi ska jobba ihop. Lunchpratet blev därför blandat och samtalet innehöll såväl jobbprat som socialprat. Jag har fått väldigt god hjälp hittills av kollegan att hitta in i jobbet. Tänk om det hade varit lika bra ställt på andra arbetsplatser… Jag läste förresten igår i media nånstans på nätet att det händer saker på en före detta arbetsplats. Förhoppningsvis kan det vara bra – för alla inblandade. Det här med att var sak har sin tid är faktiskt inte bara tomt prat…

Eftermiddagen fortsatte jag med korrekturläsningen av en megarapport. Jag har nu passerat över hälften av sidorna, det vill säga 500nånting. Ögonen och jag blev snabbt trötta. Vi kämpar hårt med att komma överens med både linser och läsglasögon. Jag har en styrka på läsglasögonen när jag läser på datorskärmen, en annan när jag läser papper, böcker etc. Det är inte så lätt, men tack och lov har jag sluppit huvudvärk.

Vi försöker komma överens…

Tankning blev det på vägen hem. Och vägen hem blev en annan än igår. Mycket snabbare, men längre. En måste förnya sig, prova nya vägar, lära nytt. Efter att ha sprättat ett kuvert med grattis till nya jobbet från Arbetsförmedlingen ska jag nu ta en lång och behövlig dusch. Kvällens TV-höjdpunkt står Kanal 5 för, 100 code.

I morgon är det fredag och efter jobbet ska jag försöka orka dra runt snabeldraken*. Det behövs. Vad ska DU göra i morgon??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

*snabeldraken = dammsugaren

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

En titt ut

Det blir en titt ut när jag nu ändå sitter vid datorn i stället för att fika. Lokalblaskan är tunnare än nånsin, media i övrigt tycks lida av det vi kallar nyhetstorka och rapporterar om de mest konstiga saker. Och jag är ju inte mindre konstig, för jag har gjort detta fantastiska (?) urval:

• Rökstopp leder till viktuppgång. OK, vad är nytt i denna nyhet? Brittiska forskare har presenterat en studie i en vetenskaplig tidskrift. Ett rökstopp sänker ämnesomsättningen och minskar aptiten. Man går upp flest kilon i början, det första året cirka fyra, fem kilo. Här ser jag 30 kilo på de tre första åren efter rökstopp *klappar kaggen*
• Outforskade ekosystem i tunnelbanan. Djupt nere i tunnlarna i Stockholm har forskare hittat ett outforskat ekosystem. Bland annat har man hittat gruvdvärgspindeln, som inte finns nån annanstans i Sverige och tuffkuddmossa, som inte siktats i Stockholm sen 1930-talet – och då i ett växthus. Bergväggen i tunneln under Kungsan har börjat klä sig i mineralutfällningar och droppstensformationer har börjat att bildas. Hur har detta ekosystem kunnat uppstå? Jo, där finns ljus!
• Tetris – en riktig bricka i internationell toppolitik! De flesta av oss datoriserade har väl nån gång spelat Tetris? Datorspelet som kom ut i slutet av 1980-talet och som faktiskt inte kan förbättras. Men spelat utvecklades i blindo bakom järnridån och blev en bricka i internationell toppolitik.
• Smädade chefer på Fejan, fick sparken och nu ersättning. Två män anställda vid telefontjänstföretaget Go Excellent i Piteå skrev negativt om företaget och dess chefer på Facebook. Då fick de sparken. Men nu har deras fack Unionen hjäpt dem till ett förlikningsavtal via Arbetsdomstolen. Avtalet innebär ersättningar om 90 000 respektive 215 000 kronor. Tjolahopp, vilka idéer man kan få… Men så klart man undrar vad de skrev eftersom de faktiskt fick sparken.
• Fler vill undvika barn på semestern. Allt fler svenskar väljer barnfria resor och hotell på semestern. Och ibland är det så att man faktiskt vill ha vuxentid. Faktiskt.
• Antagningssajt hackad – besked läckte ut. OK… men… är inte syftet med sajten att de som har sökt ska få veta om de har kommit in på sökt utbildning eller inte? Det handlar om knappt två dar innan antagningsbeskeden skickas ut till de sökande. Big deal, liksom… Om det är klart varför ska folk inte få veta? Förstår inte problemet…
• Klädstorlekar ska bli lika i Europa. Finally… Och Sverige får uppdraget att slutföra det hela.
• Arbetsförmedlare ofredade kvinna som sökte jobb. Kvinnan sökte jobb på arbetsförmedlingen i Luleå. Fast nåt jobb blev det inte. Mötet mellan arbetsförmedlaren och kvinnan hölls i en bil som kördes till skogs. Där frågade arbetsförmedlaren ut henne om hennes sexliv. Men hallå! Hur vore det om de som jobbar (?) på Arbetsförmedlingen skötte sina jobb och utförde de uppgifter de har? Fast det klart… De ska ju inte förmedla jobb, enligt direktcitat av en av mina handläggare… Samtidigt funderar jag över varför kvinnan gick med på att ha ett möte med sin arbetsförmedlare i bilen..?
• Schyman gillade inte sexistisk reklamskylt. Gudrun Schyman is still going strong! Nu i Simrishamn, där hon sitter i kommunfullmäktige. Nyligen reagerade hon på en reklamskylt för korv, reklam som hon tyckte var rasistisk. Och hon fick rätt. Skylten är nertagen.

Sexistisk reklam. (Bilden är lånad från Aftonbladets hemsida.)

• Idag surfar svenskarnas minst på hela året. I alla fall om man ska tro Telias statistik på tidigare året. SÅ VAD F*N GÖR DU HÄR??? UT OCH NJUT AV SOMMAREN! 😉 (Fast Telia… alla surfar väl inte genom Telia?!..)

Read Full Post »

Datorer och spel – på stenåldern och idag

På stenåldern, för så där en 20 år sen, fick jag min första dator. Det var en Macintosh, en grym liten sak som var FRUKTANSVÄRT dyr! Vi var outsiders på mitt jobb – ”alla andra” hade PC. Nackdelen var att man sällan fick hjälp när tekniken krånglade – fördelen var att man faktiskt LÄRDE sig att fixa många problem själv…

Det gick aldrig så här långt, men var många gånger nära…

                                                                                                                                                            Som så många andra uppmuntrades jag i början att spela datorspel. Ett skäl var att man skulle lära sig hantera datormusen. Det allra första spelet jag lirade – och som jag blev så fast i, att jag än idag knappt vågar starta det – var Tetris. Skärmen var svartvit, musiken rysk och när man la sig för natten såg man rutor i olika konstellationer som trillade ner framför ögonen och i huvudet hörde man elektronisk balalajkamusik.

Idag händer det allt mer sällan att jag spelar på datorn. Den där första perioden med Tetris var tuff – det var TUFFT att vänja sig av vid spelet – så att man fick nåt gjort på jobbet…

På PC:n fick sen Tetrisrutorna färg.

                                                                                                                                                          Nästa dator blev en liten bärbar Mac och den tog jag hem ibland – och spelade på. Fast då var det nåt spännande strategispel som handlade om Aladdin, om jag inte minns fel. Det gällde att klura ut en massa saker för att komma till nästa level.

När jag så småningom fick bonusbarn var ett av favoritspelen nåt mystiskt spel som utspelade sig i Egypten, bland pyramiderna. Jag tror aldrig att jag och I kom längre än till level fyra. Och då ska du veta att jag var runt 40, I ungefär sex år…

I början av 2000-talet förirrade jag mig bland pyramiderna – i cyberspace…

                                                                                                                                                             Idag kan jag IBLAND koppla av med spel som Sudoku, UNO eller Backgammon på datorn. Jag föredrar spel som inte låter för mycket och det får absolut inte ha med krig att göra. Detta därför att jag har en liten åskådare ibland som är sju år och heter Elias. Han brukar då och då spela  på en sajt på internet och en gång när jag skulle ”barnvakta” honom kollade vi in spelen där. Då fastnade jag för ett spel som jag inte minns namnet på, men det var en sorts fluffiga figurer som man skulle para ihop och när de blev minst tre föll de till marken. Lite som Tetris, alltså… Och ärligt talat… Jag HAR gått in och spelat, inte bara EN gång, utan FLERA gånger, UTAN att ha Elias att ”barnvakta”… Så jag gissar att jag delvis har fastnat i speldjävulens klor igen… Men för det mesta använder jag idag min lilla minibärbara Eee-PC med sin tiotums-skärm till annat än spel. Att blogga, bland annat. Om stenåldern och gamla datorspel…

Read Full Post »