Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘svårt att sova’

Ett inlägg om fortsatt lärande, teknikens under och lite annat kul, som att vara gillad, till exempel.


 

Kortläsare

Här fick jag vänta på grön gubbe ett tag i morse.

Det var lite svårt att sova fram på morgontimmarna. Mina ben har krampat tre nätter i rad och den gångna natten var det inget undantag från detta. Jag skuttade upp – och sen var det förstås omöjligt att somna om. Till sist gav jag upp. Detta fick till följd att jag kom iväg till jobbet i rätt god tid, så jag bestämde mig för att kolla om det fanns möjlighet att parkera gratis längs allmän väg. Det fanns det! Och därmed har jag sparat en parkeringsbiljett. Den kan komma till användning på måndag morgon, för då måste jag definitivt upp tidigt. Skälet är att jag ska skicka in mitt sista kort till a-kassan – på ett tag i alla fall – och försöka besvara deras märkliga meddelande. Det gäller emellertid att inte komma för tidigt till jobbet. Nu är det andra morgonen i rad jag får stå utanför och vänta – mitt passerkort funkar nämligen inte förrän efter klockan åtta. Kortläsaren visar röd gubbe innan när jag provar.

Men där fortfarande roligt på jobbet! Det kanske inte du skulle tycka, men jag har kul. Jag trivs när jag får ägna mig åt språk och skrivande. Dessutom lär jag mig nya saker varje dag. En del är användbart, annat mest kul och kuriosa för mig. Inte visste jag att det finns Ulrikamalm. Och Tetris har jag hört talast om, men inte Tätriset…

I morse gjorde jag färdigt ett korr i Word. Det var väldigt välskrivet och få ändringar. Men ändå, några ändringar. Tyvärr visade sig inte dessa korrigeringar för huvudredaktören, trots att jag följt instruktioner. Jag ska erkänna att jag mest har använt Word som skrivmaskin tidigare, men jag följde verkligen instruktionerna till punkt och pricka. Hos mig ser dokumentet helt OK ut och det syns exakt var jag har gjort ändringarna. Huvudredaktören ser dem emellertid inte. Jag gissar att det här är sånt här som kalls för Teknikens under. Nästa vecka ska vi träffas och ha en genomgång. Förhoppningsvis blir allting klarare då.

Människorna på jobbet är fortfarande väldigt trevliga. Alla hälsar och presenterar sig och jag känner mig både välkomnad och behövd. Och fyra stycken sju stycken idag (skärmdumpen är från igår) gillar uppenbarligen att jag jobbar här, enligt vårt intranät.

Redaktörskonsult överstruken

Fyra gillar att jag är här. Fast sen jag tog skärmdumpen har de blivit sju.

 

Grädde och sylt

Berömmet gjorde mig lika röd i ansiktet som sylten på min tallrik.

Roligast av allt var det nog på lunchen. Ja, inte för att det var rast utan för att närmaste kollegan och jag gick ner till restaurangen så Tofflan fick äta ärtsoppa utan gris och pannkakor med sylt och grädde. Som grädde på grädden kom en person fram till vårt bord och tackade mig (!) för ett gott utfört arbete med en rapport till regeringen, mitt allra första uppdrag på nya jobbet. Maj gadd, jag blev lika röd i ansiktet som sylten på min pannkaka… Men samtidigt, så roligt att nån inte bara tycker att det var bra jobbat utan också säger det! Jag blev sååå glad! Lunchen med kollegan var väldigt bra på flera sätt. Jag insåg att vi tänker lika när det gäller att lära känna varandra lite mer eftersom vi ska jobba ihop. Lunchpratet blev därför blandat och samtalet innehöll såväl jobbprat som socialprat. Jag har fått väldigt god hjälp hittills av kollegan att hitta in i jobbet. Tänk om det hade varit lika bra ställt på andra arbetsplatser… Jag läste förresten igår i media nånstans på nätet att det händer saker på en före detta arbetsplats. Förhoppningsvis kan det vara bra – för alla inblandade. Det här med att var sak har sin tid är faktiskt inte bara tomt prat…

Eftermiddagen fortsatte jag med korrekturläsningen av en megarapport. Jag har nu passerat över hälften av sidorna, det vill säga 500nånting. Ögonen och jag blev snabbt trötta. Vi kämpar hårt med att komma överens med både linser och läsglasögon. Jag har en styrka på läsglasögonen när jag läser på datorskärmen, en annan när jag läser papper, böcker etc. Det är inte så lätt, men tack och lov har jag sluppit huvudvärk.

Läsglasögon

Vi försöker komma överens…


Tankning blev det på vägen hem.
Och vägen hem blev en annan än igår. Mycket snabbare, men längre. En måste förnya sig, prova nya vägar, lära nytt. Efter att ha sprättat ett kuvert med grattis till nya jobbet från Arbetsförmedlingen ska jag nu ta en lång och behövlig dusch. Kvällens TV-höjdpunkt står Kanal 5 för, 100 code.

I morgon är det fredag och efter jobbet ska jag försöka orka dra runt snabeldraken*. Det behövs. Vad ska DU göra i morgon??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!


*snabeldraken = dammsugaren

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett soligt inlägg.


 

Uppdaterat inlägg: En sak som jag faktiskt ville säga med det här inlägget och som inte riktigt framkommer är hur mycket jag gillar att jobba i stan där jag bor. Pendling kan vara OK, men jag vill göra ett bra jobb lokalt, på nåt sätt. Göra nåt ”här”, inte på nåt annat ställe. Märkligt, för jag jobbar ju på en myndighet som inte enbart ger service lolakt utan även nationellt… Men sån är min känsla.

 

Supermåne

Superstarkt lysande måne fotade jag natten till måndag.

Natten till måndag skulle vi ju få uppleva en superblodmåne. Jorå, jag tittade ut genom vädringsfönstret i sovrummet innan jag hoppade ner under täcket. Månen var verkligen super – stark. Många påverkas av fullmåne och får svårt att sova. Jag känner inte av nåt särskilt. Men jag tyckte att månen var häftigt lysande. Tyvärr fångar inte mobilkameran den häftigheten…

Jorå, jag somnade som en sten. Sen vaknade jag. I vargtimmen. Som ganska jävla vanligt. Ibland tar jag till olika knep för att kunna somna om snabbt, men nu var jag ju nyfiken på om månen hade blivit blodröd. Jag skenade runt till lägenhetens alla fönster. Utan en tråd på kroppen gläppade jag på persiennerna. Men nä. Jag såg ingen blodröd måne – jag såg ingen måne alls. Antagligen var den åt det enda håll jag inte har nåt fönster eller bakom de få träd som står kvar mellan Österleden och nya E4:an…

Nä, i stället gladdes jag på måndagseftermiddagen, när jag kom hem från jobbet, åt att det fortfarande var ljust och solen lyste supergul. Vilken lycka! Jag är borta hela dan och jobbar. Och när jag har slutat för dan är det ännu dag – och supersolgult!

Sol

Supersolgult!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om den kommande TV-veckan.


 

Jag glor faktiskt inte överdrivet mycket på TV, men det händer. Det händer också att jag blir häcklad för min rutin att varje tisdag inhandla Expressens TV-bilaga (det enda bra med Expressen), läsa densamma samt pricka för de TV-program jag vill se. Om sevärda program krockar i min värld eller om jag har annat för mig när de visas, spelar jag oftast in programmen på min DVD-hårddisk. Visst kollar jag Play ibland, men jag föredrar att titta på TV som har större skärm och framför vilken jag kan sitta i min bästefåtölj – nåt som visst retar somliga, har jag hört…

Igår eftermiddag kollade jag in den kommande veckans, från torsdag till och med onsdag, program. Som vanligt var det ingen riktigt upplyftande läsning. Jag tänker att det är storhelg nu i helgen (midsommar). Den som sitter ensam på midsommarafton, till exempel, och för vilken TV:n är det enda sällskapet, kan i princip välja mellan amerikanska komedier och brittiska med typ tio år på nacken. Hur kul (!) är det? Midsommardagen är nästan lika sorglig den, fast då har det smugit sig in en och annan gammal skräckis från 1970-talet och en svensk komedi med undertiteln 23:e gången gillt, ungefär.

Men vad tänker jag titta på den kommande veckan? För nåt sevärt är det väl ändå?

I morgon, torsdagen 19 juni, är det en hel del. Jag inleder med fjärde och sista delen av brittiska kriminalserien Chasing shadows klockan 21 på TV4. Direkt när den är slut, klockan 22, blir det SvT1 och andra delarna av Cucumber och Banana, en sorts dramakomedier med HBTQ-förtecken.

Gurkabanan
Cucumber och Banana… (Gurka och Banan på svenska.)


midsommarafton är jag tack och lov bortbjuden.
Ska jag ändå rekommendera nåt är det antingen det svenska dramat Himlen är oskyldigt blå (2010) på SvT1 klockan 21.30 eller, för den som har svårt att sova, sömnpillret Broarna i Madison County (1995) på Kanal 5 klockan 22.

På lördag är det midsommardagen. Då är det sämre än sämst TV-program. Den som inte har sett Döda poeters sällskap (1989) har emellertid tur, för den går på Kanal 5 klockan 23.10. Själv tänker jag läsa en bok.

Söndagen den 21 juni bänkar jag mig klockan 21 för att se nionde och näst sista avsnittet av norska kriminalserien Frikänd på SvT1. Men till och med den börjar bli seg nu…

Nästa vecka är det säsongsstarter för landets falsksångsprogram. För vilken gång i ordningen TV4 (klockan 20 måndagen den 22 juni) respektive SvT1 (tisdagen den 23 juni klockan 20) sänder sån smörja (mina öron krullar ihop sig) vet jag inte. På tisdag är det emellertid tursamt nog även säsongsstart av brittiska kriminalserien Morden i Midsomer. Då visas den första av fyra delar klockan 21 på SvT1. Naturligtvis krockar detta med en norsk dramaserie, Det tredje ögat, på TV4. I centrum av detta drama står polisen Viggo Lust, vars femåriga dotter försvann för över fyra år sen, nåt han inte har kommit över. Serien har tio delar och jag spelar in för att sen kunna snabbspola förbi all reklam.

Morden i Midsomer 2015

Morden i Midsomer har säsongspremiär på tisdag den 23 juni klockan 21 i SvT1. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


Onsdagen den 24 juni
får vi hoppas på fint väder så att en kan sitta på ballen* och läsa. Nåt bra på TV är det nämligen inte då.

Det var MIN TV-vecka! Vad ska DU se på TV???


*ballen = balkong

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett trött inlägg om drömmar, ältande och ensamhet, faktiskt, när man läser mellan raderna.


 

Regnbåge 13 maj 2015

Det var en helt fantastisk regnbåge här i Uppsala igår kväll. Bilden är tagen vid 21-tiden och den gör naturligtvis inte bågen rättvisa!

Sist det var fullmåne var jag inte alls påverkad. Igår kväll bjöds på Uppsala den vackraste och största och mest fantastiska regnbåge jag nånsin har sett. Kan den ha gjort det svårt att sova för mig? Jag trodde bara det var fullmånen som åstadkom sånt..? Ibland bedåras vi av det vackra, det storslagna, kanske så till den milda grad att vi bländas. Och jag är ju en ljusskygg figur. En sån som vill ha kolsvart i sovrummet (jag har persienner OCH mörkläggningsgardiner) och gärna på gränsen till kyligt också. Regn brukar ha en sövande effekt på mig också, men igår var det som om allting inuti tjorvade ihop sig till ett trassligt nystan.

Det händer lite för många obra saker nu och mina krafter går åt till att både försöka reda ut och stå ut. Vissa stunder är det så illa att jag nästan skrattar åt eländet. Och tänk… det enda jag vill är att jobba… Detta ältar jag inuti och delvis här på bloggen. Jag struntar i att somliga läser och gottar sig, jag måste få ur mig det som är tungt, för det gör mig faktiskt lättare efteråt. Det vore skönt att ha nån att älta alltihop inför. Du som läser mina rader får veta en del. Men den kloke förstår att mina ord här bara är ett urval. Den utomstående som jag senaste ältade med tog betalt för sina tjänster och finns sen en tid tillbaka inte längre till för mig. Nej, sjuk är jag inte, fast vi kom gemensamt fram till att jag behöver ett jobb. Att aldrig få lugn och ro på den fronten tär. Det gör stora sår på insidan. Visst, jag är tacksam för livet och ser det som en gåva, framför allt efter det jag var med om 2012, men… Ärligt talat… nu börjar mina reservkrafter sina. Jag drömmer fortfarande om att få slippa vakna en morgon för att mitt hjärta har stannat och såna drömmar vill jag inte ha.

Kaffemugg o bok

Sovmorgon med kaffe på sängen och läsning.

Idag är det inte bara Kristi Himmelsfärdsdag och röd dag utan också Folknykterhetens dag. Jag firar ingetdera utan har ganska enkla planer för dan: duscha, gå till Tokerian och handla samt styrka. Men jag unnade mig en rejäl sovmorgon idag, ända till klockan 8.30. Jag tyckte att jag var värd det när jag inte somnade förrän vid tvåtiden och sen vaknade av och till fram till klockan fyra. Fast när jag vaknade kände jag mig inte ett dugg utvilad, snarare tvärtom. Jag gav mig själv kaffe på sängen och låg och läste en stund i min bok på gångmed den fantastiska titeln Livet går vidare. Boken fick jag på min födelsedag i år av vännen Jerry och han sa att han hade valt boken just på grund av titeln. Vackert!

Valpolicella ripasso superiore Ville de Antane

Jag tog ett glas Valpolicella ripasso superiore Ville de Antane igår kväll och slukade de sista bitarna av FEM:s ostar.

Igår kväll avnjöt jag de sista bitarna ost som FEM hade med sig från Skafferiet tillsammans med ett glas Valpolicella Ripasso, den andra flaskan födelsedagsvin från min mamma. Innan dess hade jag telefonerat med mamma. Hon ringde för att höra hur det hade gått med bilen. Och den blev ju underkänd, fast jag slipper ombesiktning om jag snarast byter den trasiga bromslampan (det blir en tur till grabbarna på Bil 3:an i morgon, igår stängde de före min besiktningstid). Sen ältade hon kaffeperkolatorn jag hade köpt åt henne och jag känner bara att det var ett stort jävla misstag att försöka hjälpa min mamma genom detta inköp för halva min matkassa i maj. Men jag vet hur det är, hon har ingen annan än mig att älta sånt med…

Nu ska jag fixa lite frukost och idag tänker jag unna mig ett kokt ägg. Löskokt, förstås, det är så äggen ska vara.

Så… hur ska DU ta vara på denna Kristi Himmelsfärdsdag/Folknykterhetens dag??? Skriver du några rader i en kommentar blir jag glad!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Hurtig behandling till hård hud

Ett thrillerartat inlägg om otrevliga myndighetspersoner, trevliga dito och mina bokhyllor.


 

Hurtig behandling till hård hud

”Hurtig behandling till hård hud..” Tänk om det fanns en teoretisk sån också och inte bara den här krämen, som är till fötterna…

Flera gånger har jag försökt få ett Besked av viss ekonomisk natur från en myndighet, vi kan kalla den Otrevliga myndigheten. Varje gång har jag nämligen bemötts otrevligt, av olika personer, när jag har kontaktat den. Jag har till exempel fått ta skit för att andra människors barn har de senaste mobiltelefonerna och paddorna, men också hånats för att jag vill ha just Viktiga Besked med snigelpost, på papper (”tänk om alla skulle vilja ha det…” Ja, tänk om… Då hade ni fått arbeta lite…). Och Otrevliga myndigheten står fast: Besked kan inte lämnas förrän mina dagar är över.

I kontakterna med just den här myndigheten behöver man ha hård hud. Det har jag inte just nu. Jag har blivit en rädd mes som ofta fäller en tår i stället för att spotta upp mig och bli sträv och krävande. Men idag fick jag hjälp. Min handläggare vid en annan myndighet, vi kan kalla den Den Andra myndigheten, hade lovat ringa mig – och jag i min tur hade lovat att inte prata länge. Det handlar om ett möte jag är kallad till på måndag och om framtiden. För är det så att jag får ett Besked i positiv bemärkelse från Otrevliga myndigheten, behöver min handläggare och Den Andra myndigheten inte dra igång ett samarbete kring min person med Den Tredje myndigheten. Låter det krångligt? Ja, men det är så här verkligheten är för en sån som undertecknad. Jag försöker lära mig att stava till byråkrati, men det är svårt…

Min handläggare och Den Andra myndigheten vill självklart inte dra igång nånting med Den Tredje myndigheten om det inte behövs. Det är ju rätt mycket byråkrati även för dem, som du kanske förstår, och onödigt arbete. Så när min handläggare ringde mig och jag uttryckte min starka oro erbjöd hon sig att ringa Otrevliga myndigheten för att efterfråga Besked. Jag tackade lättad och fick löfte om mejl angående samtalet. Sen gick jag och hängde tvätt…

Efter nån kvart ringde min mobil igen. Det var min handläggare.

Jag har aldrig blivit så otrevligt bemött!

sa hon. Ungefär.

Välkommen i klubben!

svarade jag. Ungefär.

Min handläggare hade, förutom att hon blivit otrevligt bemött, också förvägrats svar med anledning av att 6,5 dar återstår (fast den sista halva dan var igår, men jag kan inte skicka in nån redovisning förrän tidigast måndag eftersom allt ska redovisas två veckor i taget hos Otrevliga myndigheten). Det enda hon kunde få var ett Preliminärt besked i positiv riktning. Hon skulle nu anteckna detta så att personen jag ska träffa på måndag är medveten om allt strul.

Jag tyckte att det var lite bra att min handläggare fick göra upptäckten hur otrevligt bemötandet är på Otrevliga myndigheten. Men självklart vill jag egentligen inte att varken hon eller jag eller nån annan ska bemötas otrevligt av nån enda på nån myndighet. Varför är det så svårt att vara trevlig mot nån som befinner sig i underläge och i en utsatt position och som ringer för att få svar på sina frågor?

Allt sånt här krångel skapar mycket oro. Jag har fått eksem och konstant ont i magen. Det är svårt att sova igen, vaknar vid fyratiden varje morgon och ligger och grubblar. Försöker hitta lösningar. Och visst, jag har en joker i i fickan som kanske kan leda till nåt där jag slipper alla tre myndigheterna ovan. Ett tag, i alla fall.

Medan allt detta pågår försöker jag understundom sysselsätta mig med roligare ting, bland annat för att skingra tankarna. Jag grejar med mina bokhyllor. Hyllorna i hallen är nu fulla av deckare och thrillers, medan hyllorna i arbetsrummet inrymmer annan skönlitteratur, biografier, lyrik, litteratur om skrivande och journalistik, litteratur om litteraturvetenskap med mera. Här har blivit glesare på hyllplanen och jag har ”knyckt” två hyllplan och tryckt in i hallhyllorna. Men böckerna från att läsa-högarna kommer inte att få plats som det är nu och jag har planerat lite för en eventuell ”ny” tredje rödbrun Billyhylla som en vän till mig möjligen har och har lovat skänka mig. Och kanske en låg, vit hylla till får plats i sovrummet…

Men fram till ett eventuellt hylltillskott går jag och plockar och arrangerar om, tar ut, sätter in, stuvar om, försöker snygga till. Och så gör jag fynd, som den där gamla tidningen jag skrev om i morse och som noga sorterade arbetsprover från tidigare arbetsplatser, Skrivrummet vid Upsala Nya Tidning, UppsalaNyheter med mera. Detta plockande ger min själ lite ro. En stund.

Och by the way… Otrevliga myndigheten är A-kassan Vision, min handläggare Alexandra – stort TACK till dig! – jobbar vid Den Andra myndigheten, det vill säga Arbetsförmedlingen (där man borde få göra rätt saker och ge rätt hjälp och stöd till de arbetssökande) och Den Tredje myndigheten är Försäkringskassan.

För allas information: det enda jag vill ha är ett jobb.

För allas information 2: Clark Kent* fick en anmärkning på en trasig bromslampa, men slipper ombesiktning!


Här är de senaste hyllbilderna:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 *Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan funderar över fullmånar och måndagar.


 

Fullmåne

Photoshoppad fullmåne fotad genom sovrumsfönstret igår kväll.

Månen var full i natt. Den är så häftig, månen, men se att fota den och försöka få en bra bild går inte. I alla fall inte med min iPhone 5-kamera… Så jag får photoshoppa lite. Bilden här intill tog jag genom mitt sovrumsfönster när jag skulle förbereda sänggåendet igår kväll.

Det är många som säger att de påverkas av fullmånen på det viset att de får svårt att sova. Jag påverkas visst – ibland. Inte i natt, dock. Det var väl ilskan och kroppsarbetet som tog ut sin rätt. Men hur som helst slutade dagen bra – jag fick ett mejl som ger mig ett litet, litet hopp inför framtiden. Och även om jag inte tror på mirakel, så…

Idag är det måndag – och det har en del människor också svårt för. Själv kan jag bara längta efter att måndag innebär arbetsdag. Men så länge den inte gör det får jag försöka fylla min måndag – och alla andra vardagar – med annat. Min dag inleds som vanligt med skriverier. Idag var det också lite rapportering som skulle göras. Vissa dar är hjärtat med i skriverierna. En sån morgon var det inte idag.

Min agenda idag är ganska tom och det är inte riktigt bra. Då blir jag rastlös och orolig. Men jag har en hög med strykning att ta tag i och det är alltid något. Vädret är tveksamt än så länge. Det är väl för att jag gjorde fint på ballen* igår eftermiddag… Sen kommer säkert en massa fina dagar – och en massa grillrök med dem så att jag inte kan sitta där heller. Det är såna dar jag önskar att jag hade pengar till inglasning och en rejäl golvfläkt. Min balle blir nämligen riktigt växthusvarm när solen ligger på under eftermiddagar och kvällar. Då vill jag helst ha alla fönster och dörrar öppna ut till baksidan, men det går ju inte när folk grillar och röker. Jaa… mest av allt önskar jag mig ett hus i skogen ibland… Ett hus där det gärna får vara både fullmåne och måndag hela veckan.

Veckan i övrigt innehåller en del nyttiga och roliga saker. Skönast blir att få håret fixat på onsdag eftermiddag, roligast blir helgen när vännen FEM kommer hit.

Hur ser DIN måndag ut??? Och DIN vecka??? Ska du göra nåt roligt/jobbigt/spännande/tråkigt? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta så blir jag glad!


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett helginlägg.


 

Fuck Google ask me tischa

Jag fick en födelsedagspresent igår!

Nu har det varit så många helgdagar och aftnar att även en sån som jag blir lite veckovill. Men för mig är det måndag till och med fredag som gäller för jobbsökeriet. Sen verkar ju inte arbetsgivare alltid jobba likadant. Ibland kommer det svar på kvällar, ibland helger, men för det mesta autosvar eller total tystnad. Det sistnämnda är förstås värst. Man lär sig snart vilka företag och organisationer man ska undvika – och vilka man jättegärna skulle vilja jobba i.

Vi kom ut ganska sent till Förorten i fredags, men vi hämtade yngste bonussonen och hans packning på Morgonen och fick tillfälle att säga hej till yngsta bonusdottern med boyfriend. Det blev ett kort stopp på ICA Solen på väg till Himlen. Vi beundrade affärens nya salladsbar. På nåt sätt kändes affären mera luftig och det verkade som om man hade stuvat om lite bland diskar och hyllor – till det bättre!

Jag hade fått tag i billig varmrökt, hel lax på Tokerian. Det blev en jättegod fredagsmiddag tillsammans med ris och sås. En hel del ben var det i firren, förstås, men den var ju som sagt var hel, inte filéad.

Fästmön fick för sig att försöka få ordning på TV-boxen. Det var sladdar och grejs överallt och inte funkade det. Vi tittade på vanligt sätt – det funkar ett tag till. På lördagsförmiddagen var krafterna förnyade och Anna fick det hela att fungera. Det här är tyvärr ingen lyxpryl som hon har skaffat sig utan ett nödvändigt ont (?) eftersom hyresvärden installerat fiber. Billigaste alternativet blir en box med nån sorts standardutbud för ett par tior i månaden.

Mitt bidrag till det hela var mest att vara i vägen, så jag tog itu med att rengöra Annas bästefåtölj, den hon fyndade för en hundring strax innan vi blev sjuka. Jag rengjorde den först och fettade sedan in den och polerade upp den. Eventuella fläckar och annat får ses som… patina. Belöningen fick jag sen i form av zookex, varav en del med funktionshinder.

På eftermiddagen kom yngsta bonusdottern med boyfriend till Himlen. Anna och jag fick var sitt paket eftersom vi hade fyllt år. Och det var var sin tischa som var så på pricken passande. Annas är vit med svart spets upptill, min svart med texten

Fuck Google ask me

Tänk att Frida känner sin besserwissermammis så väl!

Anna rörde ihop en chicken tikka masala som vi åt med naan och ris. Till dessert fanns gammaldags vaniljglass med tre sorters bär och kaffe. Sen var vi nog alla ganska mätta…

Det var så roligt att få prata lite med Frida och höra om hennes ”nya” liv. Det verkar gå så bra för henne och hon verkar må bra på alla sätt och vis. Det värmer ett mammishjärta mycket!

På söndagsmorgonen hade jag svårt att sova, så när jag sen klev ur sängen fick jag goda bär till frukost av Anna. Och så gjorde jag en beställning från Bokus genom att utnyttja julklappen från Åsa i Eskilstuna. TACK – det blev fyra böcker (With child och Art of detection av Laurie R King samt De utstötta av Elly Griffiths och Kvinnan i svart av Susan Hill).

Vad har DU gjort i helgen, dårå??? Skriv gärna några rader och berätta!!!


Här är några bilder från min helg:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om uppgifter.


 

Det var kyligt i morse. Typ en eller en och en halv minusgrad. Men det finns inte mycket snö kvar här, bara en och annan hög. Detta trots att det kom nedfarande ett antal flingor igår. I morse fick vi i alla fall pälsa på oss när vi hasade till garaget. Soluppgången var vacker och som en eldsvåda. En stackars hundrastande man hukade medan vi tog en och annan bild. Såna är vi! Men för att vi inte ska vara alltför Bill & Bulliga (ja, det är Fästmön som är Bill, jag är Bullig) fick Anna skicka upp sin bild till Instagram, medan jag lägger ut min här:

Marsmorgon 2015

Soluppgången var som en eldsvåda denna marsmorgon.


Så värst mycket sömn
blev det inte i natt för varken Anna eller mig. Vid läggdags var vi båda klarvakna trots att vi inte hade druckit kaffe senare än på eftermiddagen. Vi var väl helt enkelt övertrötta. En stor del av dagen gick nämligen åt till att storhandla på Stormarknaden. Anna ska hem till sitt i morgon och även om hon numera endast har grabbarna hemmaboende behövs det ju lite mat och annat som, så att säga, går åt.

Fingerkex

Fingerkexen ser rätt slöa ut på bilden på paketet. Jag har inte tänkt på det tidigare.

Den som känner mig vet att storhandling inte står överst min lista över aktiviteter som jag tycker är roliga att göra. Anna vet det, så hon tilldelar mig uppgifter för att jag inte ska bete mig och skämma ut oss i affären. Igår fick jag sköta både vägning av grönsaker och scannern – förutom framförseln av stridsvagnen varuvagnen. Men jag hann med att tramsa mig lite i alla fall. Bland annat tog jag bilder på vaktelägg (fick associationer till sparvar), nätad rödlök och kex som såg halvslöa ut. Äggen och löken kan du se på Instagram (@tofflisen), men de slöa fingerkexen måste jag bara visa upp här på bloggen! Jag blev så full i skratt!

Det är gött mä körv så det åt vi till middag. Sen satt vi båda två och skrev och skrev och skrev – med avbrott för När livet vänder. Det blev en halvtimme full av känslor. Kanske var det därför vi hade svårt att sova senare. Eller också berodde det på de texter vi skrev. För min del ballade texterna ur totalt mot slutet. Humor är ett sätt att hantera det som är svårt, i alla fall för min del. Det kommer ett prov på denna humor här på bloggen lite senare idag!!!

Ett grönt paket med ett litterärt loppisfynd postade jag i morse till vinnaren FEM. Du som också vill pröva din lycka att vinna nåt har fortfarande chansen på det unika armbandet med mitt mobilnummer! Klicka här för att komma till tävlingen!

Nu ska jag läsa UppsalaTidningen och dricka lite mer kaffe. Vad ska du göra??? Skriv gärna några rader och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett skrivande inlägg.


 

Ösregn

Det vräker ner.

Det har nog regnat hela natten. I morse var det uppehåll en stund, men nu vräker det ner igen. Jag hade svårt att sova och klev upp före klockan sex, före Fästmön, till och med. Parkerade mig vid skrivbordet och började genomläsningen av de sex sista kapitlen. Eftersom jag redan var uppe skjutsade jag Anna till jobbet. Hemma igen fortsatte jag min genomläsning. Jag har nu redigerat fyra av de sex sista kapitlen och skrivit ut. Två kvar.

Bredbandet har krånglat och igår lyckades jag i alla fall få iväg ett a-kassekort för två veckor till a-kassan. Men jag sökte inga jobb. Det har jag emellertid gjort idag också. Tre stycken hittills och ytterligare två ska jag försöka hinna med under dagen. Nåt telefonsamtal som utlovats till igår har fortfarande inte kommit. Jag gissar att det blev ett nej.

Bläckpatron

Bläckpatroner är dyra…

Pauser behöver jag bli bättre på att ta. Och så måste jag äta emellan. Jag tror att gårdagens illamående orsakades av brist på föda, helt enkelt. Det är inte alls så att jag håller på att fakta av, men jag glömmer bort att äta när jag skriver intensivt. Det är ju så roligt! Det enda som är mindre roligt är att skrivaren slukar toner. Toner är dyrt! Men inkClub är billigare än andra nätbutiker och levererar snabbt! Jag gjorde en beställning i söndags på svart toner – igår, måndag, kom den i min postbox.

Nu ska jag trycka i linserna i ögonen och sen se om det finns nåt ätbart innan jag fortsätter med skrivandet. En tur till Tokerian ska det bli också, för filen börjar ta slut. Middag har jag tänkt ut redan till kvällen – det blir stekt kycklingkorv i tunna skivar och snabbmakaroner. Anna får så fin mat här i New Village-köket…

Jag blir glad när du lämnar en hälsning i en kommentar! 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om bästa vänner, missunnsamhet och barnslighet. För att nämna något.


 

Det blev inte nån trevlig och bra dag och kväll igår. När det gör ont att andas blir det sällan det. Inte heller när det kacklas på uteplatser. Nu var det bara en uteplats det kacklades på, men det räckte. Kacklet ekar mellan husen. Jag satt uppe för att svalka mig så länge jag kunde på ballen*, men det är inte roligt att höra andra sitta och diskutera resor de ska göra och annat. Jag blir jävligt missunnsam och undrar hur man dels har råd att köpa en bostadsrätt och rusta den tip-top (jorå, en och annan inredningsdetalj har jag hört om). Ovanpå det, nyligen hemkommen från utlandsresa, diskutera nästa resa om ett par veckor. För varifrån kommer pengarna när man inte jobbar och man knappt har fyllt 25? Jag undrar. Och tänker på Ace Wilders, i mina öron, flänga textrader:

[…] Don’t wanna work work work I wanna make money while I sleep […]

Jag surar för att jag själv är mer eller mindre livegen – inom 24 eller 48 timmar (oklart vad som gäller) ska jag kunna ta mig till anvisad plats. Det är bara det att det aldrig kommer några anvisningar. Inte från Arbetsförmedlingen. De förmedlar ju inte jobb där. Ändå måste man följa reglerna. De oklara. Men mest surar jag för att jag inte tjänar några pengar alls just nu – vaken eller sovande.

Mörkläggningsgardiner

Några av mina bästa vänner just nu är mina mörkläggningsgardiner.

Inte är det kul heller när man försöker på ett fint sätt (tydligt, artigt och definitivt inte otrevligt) säga till människor att det de gör orsakar problem för mig. Jag till och med tackade! Senare hörde jag en liten pojkes klagan till sina bästa vänner om att han inte får göra varken det eller det. Varför blir människor så barnsliga när man ber dem att försöka minska problem? Är det inte bättre att vi har en rak kommunikation oss emellan än att jag lämnar formella klagomål?

Det fortsätter att vara väldigt varmt. Jag orkar inte riktigt med det längre, även om jag vidhåller att sommar är bättre än vinter. Men hösten är bäst! Alltid. I morse när jag vaknade var det redan 33,8 grader på solsidan. Fast det märkliga är att det inte är nån sol idag – det är mulet. Jag tror bestämt att det är åska i luften. Det vore underbart med en rejäl urladdning, gärna med störtregn! Jag har svårt med ljuset också. Svårt att sova i ljuset eftersom jag måste ha sovrumsdörren öppen. Men mina mörkläggningsgardiner, inköpta för nåt år sen på IKEA, är bland mina bästa vänner just nu!

Men min allra goaste vän just nu är takfläkten i sovrummet! Den går på högsta varv dygnet runt. Det brukar inte funka så bra för mig att sova med den påslagen. Som det är nu har jag inget val – sovrummet ligger på morgonsolsidan. Igår hörde jag att den hade fått ett biljud. När jag hade vaknat i morse låg jag och tänkte på att hämta en skruvmejsel och dra åt det som eventuellt hade lossnat. Då tystnade fläkten – av min blotta tanke… Det enda som ställer till det med fläkten är att luften i sovrummet blir torr. Det är inte bra för mina luftrör. Men ibland måste man välja – kvävas av luft eller utan.

Takfläkt

Min allra bäst vän just nu är takfläkten i sovrummet.


Det står en massa saker 
på min att-göra-lista, men jag gör ingenting. Laddar och känner mig nervös inför intervjun i morgon. Det svåraste är nog att hitta kläder som är både snygga och lämpliga att ha i värmen. Shorts och linne alt. bikiniöverdel går nog inte hem när man har skitfula ben och tuttar och ett stort jävla ärr på kroppen. Men jag fortsätter att leva i alla fall och alltid retar det nån.

Nu ska jag se på Resurrection som gick i natt mellan klockan 1.15 och 3.05. Jag orkade bara se en kvart av det. Det blir en bra start på den här redan svettiga dan.


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »