Mötesmåndag

Ett inlägg om möten och solsken och böcker, förstås, men ingen sång.

---

 

Ett träd jag passerade under idag.

Den här måndagen visste jag skulle innebära en massa möten. Ärligt talat känns det ju inte så… lockande… när solen plötsligt dyker upp och det blir runt 26 grader varmt… Då får en se till att en tar en stund då och då ute i friska luften och i solskenet. Jämfört med en del på jobbet såg jag redan i morse hur fruktansvärt blek jag. Lustigt nog ser jag ut som en tomatsoppa i ansiktet på mitt Campuskort. När det togs var jag väl ännu blekare… Mitt Photoshoppande är inte alltid lyckat. Eh… ja… Därför får du glo på en helt oredigerad bild av ett träd jag passerade på väg till ett möte idag.

Dagens möten. Det ser ut som om jag hade jag ett par timmar mötesfritt på eftermiddagen, men så blev det inte riktigt.

Dagens möten handlade till stor del om introduktion och information till mig som nyanställd. I morse fick jag en rejäl dragning av avdelningschefen om vår organisation och vad vår avdelning jobbar med. Just när jag tror och tycker att jag får grepp om saker och ting… förlorar jag det och allt känns snurrigt. Därför föreslog jag att jag ska träffa enhetschefer, men också teamledare och team för att prata med dem om kommunikation, förväntningar, texter som behöver uppdateras etc. Det vann gehör och tack vare ett spontant möte på eftermiddagen bokade jag mitt första möte med två team. Vidare satte jag min enhetschef i arbete och såg till att jag blev inbjuden till ett teamledarmöte på torsdag. Sen blev jag kallad till ett arbetsmöte i morgon förmiddag och så ska jag delta i stabsmöte på tisdagseftermiddagen. Jorå, de sa att det var många möten, men nu känns det mest som om alla möten snurrar till saker och ting för mig… När ska jag jobba, typ? Jag har möten inbokade redan nu fram till midsommar…

Ett av dagens möten var i en del av Uppsala som jag hittills sällan har besökt. När jag pluggade vid universitetet var jag understundom i krokarna, men idag passerade jag och N, som var modig nog att våga samåka med mig, en helt underbar park som gått mig förbi alldeles. Vasaparken är sannerligen en oas i Uppsala och ganska centralt belägen, fast ändå inte i centrum. Här finns allt ifrån lekparker och grönytor till svanar och ett museum. Och en del av byggnaderna intill parken är otroligt vackra!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Mötet nere på stan gav emellertid inte så mycket, men jag fick ändå ett par saker jag ville kolla upp när jag kom tillbaka till jobbet. Och på vägen hem passerade vi huset jag ska till i morgon förmiddag på mötet – och huset vi ska flytta till om ett år. Vidare hann jag mejla en tänkbar ny a-kassa och dito fack. A-kassan överraskade med att svara på mina mejl (följdfrågor) och det bådar gott. Sånt är jag inte van vid från Akassan Vision, där de har varit inte bara otrevliga utan också ganska usla på det där med kommunikation. Inte vet jag om eller när jag får min sista ersättning från dem heller, förresten. Jag betalade en räkning nyss och då såg jag däremot att jag får lön på onsdag. Tänk, jag får lön för knappt tre veckor i maj och det är ändå dubbelt så mycket netto som jag fick från a-kassan på en månad… Jag känner mig som en miljonär!

Ett paket från Bokus med två Mors dags-presenter och en bonusmorsabok hade knölats in i min postbox idag.

Arbetsdagen tog slut nästan lika snabbt som den började. Hemma i postboxen hittade jag TVÅ paket. Det ena var från Bokus och innehöll två Morsdags-presenter (och en liten pocketbok till mig själv – jag är ju trots allt bonus-morsa!). Därför blev jag tvungen att springa över till Tokerian, köpa postpåse och posta presenterna så de hinner fram till lilla mamma före helgen. Eftersom Bokus förutsätter att gamla tanter använder modern teknik fick paketen ta omvägen om mig samtidigt som detta dessutom alltså kostade mig 45 kronor för ett nytt porto. Vilken tur att jag har råd. Synd att Mors dags-pakets-idén från Bokus faller på så platt bara. Minuspoäng igen.

Men i min box fanns också ett annat paket. Från Hoi förlag kom Susanne Ahlenius nya bok, Dödligt dubbelspel. Jag läste hennes första bok i den blivande trilogin i höstas och gillade den. Böckerna tillhör genren erotic crime och jag var lite orolig om jag skulle palla det, pryd som jag är. Det gick hur bra som helst med Dödlig åtrå, så tvåan ska väl också funka. Ett recensionsexemplar är detta och boken står i tur att bli läst och omskriven efter Martin Falkmans Tunneln i slutet av ljuset som jag läser just nu och som jag också ska recensera.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Så… Nu ska jag ta ett par mackor och läsa lite med blyertspenna i handen. Jag är nöjd att jag har fått iväg Mors dags-presenterna, glad för övriga böcker jag får tillgång till och tacksam – varje sekund! – för mitt nya jobb. Men störst av allt är kärleken och jag får alldeles för lite av Fästmön för tillfället!!!
 

PS Tack vare alla möten idag fick jag tid att systemuppdatera såväl min privata mobil som tjänstemobilen. Sånt tar ju som bekant lite tid, men under möten använder jag inte mina mobiler.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Golvad av klinker

Ett inlägg om golv.

---

 

Frågan är om det heter 

en klinker, två klinkers?

Nja, det heter faktiskt klinker, i alla fall enligt Stenbolagets webbplats. Fast lite längre ner på sidan heter det klinkers. (Budrum är jag också lite osäker på vad det är.) Men strunt samma, jag sitter och drömmer om att göra om min hall. Idag har jag ett mycket ljust, men smutsgult laminatgolv. Det ska se ut som furu. En gång i tiden när jag la det, typ 1998, var det snyggt. Sen dess har det fått sina repor och jack. Nu börjar jag bli ganska trött på det.

Hela hallen behöver renoveras, förutom golvet även väggar, socklar och tak. Det är enklare uppgifter att ta itu med, trots att min hall består av ett antal vinklar och vrår. Jag undrar om jag skulle kunna lägga klinkergolv själv. Nog minns jag hur det var när laminatgolvet las en fredagskväll efter en jobbvecka. Vi var två på den tiden – och ganska trötta. Men mitt tålamod var störst och jag la den sista, usla, svåra raden. Nog borde jag fixa att lägga klinker då?

Ska jag göra om hallen (just nu har jag tid, men inte råd – fast drömmar är ju gratis…) vill jag att det ska se helt annorlunda ut än den gör idag. Trots ljust golv och ljusa väggar är hallen ofrånkomligt mörk. Så varför försöka göra den ljus, nåt som den ändå aldrig blir? Om jag finge drömma mig ett klinkergolv skulle det vara mörkt grått.

Just den här färgen på klinker vill jag ha i hallen. (Bilden är lånad från Stenbolagets webbplats.)

Väggarna skulle jag kunna tänka mig i en ljusare grå färg, utan mönster. Jag vill att golvet ska vara det framträdande. Nån golvvärme behöver jag inte eftersom jag inte bor på bottenvåningen. Det skulle jag däremot kunna tänka mig om jag la klinkergolv i ett våtutrymme. Fast vänta nu… Det skulle räcka så bra med att renovera hallen.

Även om jag inte har nån rollator cykel som jag drar upp i hallen eller några ungar som stormar in med grusiga kängor om vintern vill jag ha ett tåligt golv i hallen. Ett golv som står emot våta skor. För hur det än är kan en ju inte täcka upp hela golvet med dörrmattor. Ett klinkergolv blir ju otroligt lätt att snabbt svabba av och hålla rent, jämfört med ett känsligt laminatgolv där smutsen torkar in genast och fastnar och även små gruskorn gör fula märken.

Så nu vill jag veta hur DU har det i din hall! Har du klinker, trägolv, laminat eller vinylgolv? Och varför då? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Straw dogs

Ett inlägg om en film.

---

 

Lördagskväll och sista delen av Indian Summers på SvT1. Men klockan var bara strax efter 22 – vem vill gå och lägga sig då? Enligt TV-tidningen gick en thriller på TV3, Straw dogs (2011), med Alexander Skarsgård i en av rollerna.

Den här filmen handlar om författaren David och hans fru Amy, skådespelerska. De reser till Amys hemstad, en byhåla i amerikanska södern. Ganska snart uppstår det spänningar i förhållandet, inte minst därför att ett ex till Amy och hans kompisar arbetar med att laga ett tak på en lada som tillhör David och Amy. Spänningen trappas upp och stämningen blir allt mer hotfull. De grabbiga grabbarna får med klenisen David ut på jakt och under tiden… Tja, det hela kulminerar i en orgie i våld och blod.

Nä. Det här är så uselt och förutsägbart att det blir riktigt dåligt. En förstår ganska snart vartåt det barkar, så att säga.

Toffelomdömet blir lågt.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Inte riktigt klart

Ett oklart inlägg.

---

 

Björken utanför arbetsrummet i dis när jag klev upp i morse. En del av dess blad börjar gulna.

Dagen idag har redan från början känts oklar. Jag försöker piska mig själv framåt, men den tappade sugen från igår är svår att hitta igen. I mitt jobb-sökarsystem låg jag på ett poäng minus sen igår. Det har jag hämtat in. Vidare har jag hittat tre intressanta tjänster att söka. Tänkte vänta till efter-middagen. Jag gillar att arbeta med ansökningar samtidigt. Det känns mest effektivt. I övrigt ältar jag saker inuti och undrar varför jag inte duger. Är det nåt som saknas i mitt CV? Skriver jag usla ansökningar?

Det är bara att inse och acceptera att vissa dar är lite oklara. Men samtidigt vet jag att jag inte ger upp särskilt lätt. Envisheten kan vara både en förbannelse och en styrka. När man söker nytt jobb är den definitivt en styrka. För nånstans finns det ett kanonjobb därute med mitt namn på. Så måste det ju vara, eller hur?

Klarnar dagen, tro?

Möjligen blir det en stund över idag för bokskriveri, men min plan är att ta en djupdykning ner i hösten 2013 under morgon-dagen. Jag har kommit så långt framåt att jag närmar mig samtiden. Och då känns det inte riktigt som med de tidigare åren. Lättnaden tillhör dem, när jag har skrivit om tiden längre tillbaka. Samtiden är svårare, jag känner mig skörare. Den är ju liksom här och nu och jag är mitt uppe i den. Det blir svårare och svårare att skriva ju närmare nuet jag kommer. Jag är rädd att jag ska skriva i affekt, såsom man gärna gör i nuet. Och den där affekten kan ju variera från dag till dag. Idag, till exempel, är det ju en oklar dag. Igår var det en klar dag fram till de tre nejen klubbade ner mig totalt.

Jag läser en vidunderlig bok. Ja, inte vidunderligt hemsk… direkt… eller..? Bokens språk är så fantastiskt poetiskt. Vissa stycken är som rena poesin, dikter, lyrik. Ändå kan de skildra hemskheter. Jag slås av vilka tillfälligheter det är som gör om vi blir lyckade som människor. Framgångsrika eller losers. Och människors grymhet. Människor är verkligen grymma! Det ska verkligen bli spännande att skriva en recension om den här boken…

Den här dagen klarnar förhoppningsvis för min del. Det gäller att utgå från att den blir bättre för var timme. Fästmön ska jobba i kväll, men har ett möte på eftermiddagen och behöver ta sig till jobbet efter lunch. Jag ska försöka ta mig samman i min ensamhet, söka de där jobben, ta en dusch och tvätta håret. Det brukar bli lite klarare då, livet.

Vad händer i DITT liv idag? Är det klart eller oklart? Knacka ner några rader till nyfikna Tofflan i en kommentar så får jag nåt intressant att läsa när jag sätter mig vid datorn nästa gång!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

En salig blandning

Ett väldigt blandat inlägg.

---

 

Elefanter räknades och även om de var större än myror så var de inte fler.

Det var en rätt underlig dag igår. En fredag i långsam-hetens tecken som för min del avslutades med att jag fick veta att Brasse Brännström hade dött. Jisses vad det RIP:ades på Twitter!!! Bäste tweeten kom dock från Lena som skrev:

Sluta med det fåniga rip:andet! Visa respekt för våra stjärnor när de dör. Låt dem vila i frid på ren svenska. Ingen skulle väl säga v.i.f.

Många av oss har nån sorts av medierelation till Brasse tack vare Fem myror är fler än fyra elefanter. Jag kan inte påstå att programmet – eller Brasse – var med och lärde mig att läsa, jag var för stor då. Men FEM och jag brukade titta ibland och vi kunde de flesta klassikerna. FEM hade dessutom vinyl-LP:n från krogshowen Varning för barn. Min favorit var Svordomsvisan.

Nån djupare relation till Brasse har jag alltså inte. Men lite sorgligt är det när bara en av tre som gjorde ett roligt barnprogram på yngre stenåldern nu är i livet. Eva Remaeus var bara 42 när hon gick bort, Brasse bara 69.

Kvisttomater för tolv spänn.

Större delen av min fredag tillbringade jag i mitt hem. Jag läste mycket. Men jag gick ut en liten promme för att kolla om MM-butiken möjligen ville skänka bort en liten anslagstavla till mig (det ville den inte, de sålde inte ens anslagstavlor) och för att köpa mat på Tokerian. En stor kyckling som räcker till tre middagar, om jag har tur, samt en ask kvisttomater för 12 kronor köpte jag. Jag gör allt för att bättra på mitt skamfilade grönsaksrykte…

Det blev ett glas rött till Pjoltas sorgliga lista på Spotify.

På eftermiddagen lyssnade jag igenom Pjoltas sorgliga lista på Spotify. Jag insåg hur mycket jag har saknat Spotify när jag laddade ner det både på datorn och som app i mobilen! Men jag har förstås en gratisversion och har väl inte riktigt fattat om det är några begränsningar i den. Väldigt mycket reklam är det i alla fall, men det står jag ut med.

Det verkar som om min ljudkänslighet är på väg att gå över, alltså. De cirka sju månaderna på förra jobbet satte sina spår. Man blir ganska trött av att dela kontor med fem andra personer… När klockan var nästan midnatt var det ett väldigt smällande i en ytterdörr. Flera gånger. Då är jag inte ljudöverkänslig när jag säger det. Hela huset skakade, nämligen. Man kan tycka att folk borde vara lite mer hänsynsfulla när det är så sent och vi är flera som bor i det här huset. Men det är bara att konstatera att vi är olika.

Kvällen tillbringade jag först vid matbordet och därefter med fötterna i bubbel- och massagemaskinen. Båda mina fötter gör väldigt ont just nu, men lätt massage lindrar en stund. Under tiden styrde Pe så att min intervju med Anja Kontor kom ut på UppsalaNyheter. Detta med anledning av att Anja på måndag startar arbetet med åtta nya program i serien När livet vänder. Lite marknadsföringshjälp, alltså. Anja sköter ju allt sånt själv OCKSÅ – förutom allt hon gör i själva produktionen.

Innan jag kröp till kojs såg jag en usel film och slösade bort över två timmar på den. Varför, vet jag inte. Ville väl se om den skulle bli lite bra nån gång. Det blev den inte. Den enda behållningen var Julia Roberts som var snygg att se på.

Den här helgen är det jobbarhelg för Fästmön. Men jag vet inte hur det går med jobbandet, för igår kände sig älsklingen förkyld och låg mest på soffan. Det kan nog bli tufft att orka med långpass från 13 till 21 idag och från sju till 16 i morgon om man inte är kurant. Inte är det bra att smitta personerna där hon jobbar heller. En förkylning kan få stora konsekvenser för dem. Jag ska kolla läget lite senare!

Linnsan drar norrut idag.

Jag har haft sms-kontakt med äldsta bonusdottern idag på morgonen. Gissningsvis sitter hon i en bil på väg norrut nu. Ett Toffelhjärta är ganska oroligt då, för resan är lång. Men jag tror att nånting riktigt spännande väntar på Linn!

Det går ju inte precis att sudda bort nio felaktiga år i särskolan…

Hur det går för yngsta bonusdottern med det hon har på gång just nu är också spännande, fast på ett annat sätt. I torsdags var sista dan för kommunen att lämna ett yttrande över hennes anmälan till Skolinspektionen. Hon har inte fått nåt besked än, men det tar väl tid innan Skolinspektionen sammanställer och säger sitt. En handläggare från kommunen har i alla fall ringt upp Frida för att höra vilken typ av kompensation hjälp hon vill ha. Personligen tror jag att Uppsala kommun är rädd att få skadeståndskrav på sig. Men samtidigt kan det vara så, att det faktiskt finns en vilja att hjälpa den unga vuxna, som felaktigt gått i särskola hela grundskolan, till en utbildning.

Det är en rätt grå och trist dag idag och jag behöver inte gå ut om jag inte måste. Därför tror jag att jag häckar här hemma. Jag har tagit lite sovmorgon, men ligger ett minus i mitt jobbsökeri, så nån ansträngning måste jag göra. Mamma ska få ett telefonsamtal också. Gårdagens tvätt är vikt och undanstoppad.

Nåt spännande liv har jag inte, men min summering av fredagen är att den var rätt underlig. Idag står det lördag i almanackan. Skriv gärna några rader och berätta vad du gör denna dag, så att jag får lite input, jag som inte får ge mig ut på andra resor än de i cyberspace!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

En kväll på stan – och en kall morgon

Det kändes lite helgigt att slänga in bilen i garaget efter jobbet och ta bussen tillsammans med Fästmön in till stan! För så blir det ibland att våra ”helger” infaller en måndag. Anna var ledig, inte jag, förstås, men det är sällan vi är lediga samtidigt.

Det primära syftet med stadsbesöket – ja, det ska stavas med d i den här betydelsen! – var ett biobesök. Vi ville se nya Bondfilmen Skyfall. Vi tycker båda att James Bondfilmerna kan vara ganska underhållande, men det klart att kvaliteten varierar, bland annat med en del skådespelare. Tyvärr är det sällan vi går på bio. Det handlar inte bara om att vi inte så ofta är lediga samtidigt och/eller orkar gå på bio. Det kostar ju en hel del ocksp… Men nu fanns det gott om biopresentkort i min ägo, dels från födelsedagen, dels från en namntävling som jag vann på jobbet. Kvällens filmföreställning var till minne av K som gav ett presentkort på 300 kronor till min 50-årsdag.

Tack, vännen K! Vår biokväll var till minne av dig!

Eftersom jag har svårt att få tilll det med bricklunch numera – ständigt antalet armar som inte räcker till både kryckor och lunchbricka – blir det en macka vid datorn. Och då är jag för det mesta ganska hungrig på kvällen. Vi gick först och köpte våra biljetter och fortsatte sen till en närbelägen Kinakrog för middag.

Anna var också hungrig.

Vi hade som sagt lämnat bilen hemma och tog bussen in till stan. Därför kunde jag ta en starköl till maten. Men påverkad som i fredags blev jag INTE! Det vore ju lite läskigt med tanke på kryckor och stadsbesök…

Eftersom vi inte hade så mycket tid – föreställningen började klockan 19 och att gå tar numera lite längre tid för mig – valde vi buffé. Som vanligt var det ganska fräsch mat och som vanligt åt vi nog för mycket båda två. Att magarna jobbade blev vi medvetna om i biosalongen när de pep och mullrade om vartannat. Så vi kunde i alla fall skratta åt det, lite så där halvhysteriskt.

Fräsch buffé!

Mer om filmen kommer i ett separat inlägg senare idag! Men vi hade en fin kväll på stan och i biomörkret!

Nu är min förmiddagsrast snart slut. Morgonen är solig och kall, det var fyra minusgrader när jag åkte hemifrån. Idag sitter jag i min fina, fina kontor på högsta våningen i huset eftersom jag jobbar för institution 1 (alltid på tisdagar). Idag väntar ett förmiddagsmöte. Vidare ska jag prata trycksak med en doktorand och så fortsätta jobba med institutionens forskningssidor på webben. Dagen avslutas med en sen intervju med en av professorerna angående lysande kursutvärderingar!

Idag var det fruset i rabatterna.

Jag hoppas inemellanåt kunna avsluta ett parti Wordfeud som jag har haft igång sen helgen. Alla spel jag har spelat i helgen har jag förlorat, jag är verkligen usel. Men jag tycker att det är roligt i alla fall och det är faktiskt inte viktigt för mig att vinna. Eftersom jag spelar på tjänstemobilen spelar jag helst där det finns ett nät jag kan koppla upp mig mot trådlöst och gratis – hemma har jag tyvärr inte det, så jag får begränsa mig till ett eller två partier hemifrån/vecka. På jobbet har jag förstås inte så mycket tid att spela, men raster går ju alltid att använda – och toabesök… 😳 (Jag tvättar och spritar händerna – och har särskilt sprit för Ajfånens skärm!!!) Hos Anna kan jag koppla upp mig mot hennes nät och spela gratis också.

Efter jobbet idag ska jag stanna till vid apoteket och hämta ut medicin mot häleländet. I morgon eftermiddag blir det röntgen, jag vill inte gå idag eftersom tisdag är den enda dan i veckan jag jobbar för institution 1.

Vad händer hos dig idag???

Livet är kort.

Read Full Post »

En ny dag… med regn, djur och bilister (Men ingen sport!)

Ja jädrar i min lilla låda, idag är det en stadstur planerad. Vad händer? Det regnar förstås. Blir ju jättekul. Svepa in och ut i affärer och lukta blöt hund. För min jacka slängde jag nämligen i tvätten igår så det blir till att gräva fram en hoodie. Som inte är trasig. Och vilken tur, jag har ju en nyinköpt Puma!

Här ligger puman på en leopard(filt). Ormen jag stickade som 25-åring tittar också fram – rena djurparken här.

Jag måste bara kommentera den där ormen du ser på bilden. Jag var alltstå typ 25 när en kompis i studentkorridoren där jag bodde lyckades med det mina textilfröknar misslyckats med hela grundskolan: att lära mig att sticka. Och jag stickade och stickade och stickade. Jag fick korridorens alla restgarner för att jag skulle träna på att sticka. Och sen kunde jag inte sluta. Med det menar jag verkligen

jag kunde inte sluta.

Jag visste inte hur man gjorde och alla skrattade! Det är därför det blev en orm. Lång. När jag äntligen hade fått hjälp att sluta, köpte jag nåt skit som jag fyllde ormen med och sydde ihop dess mage. Till ögon sydde jag på två gröna knappar. Jaa, jag är mycket stolt över min orm.

Det blev en tur till Slottet igår kväll efter jobbet. Jag vattnade lite. Det var bra att jag inte vattnade mycket med tanke på dagens väder… På hemvägen stannade vi till vid ICA Heidan och handlade lite diverse. Bland annat lördagsgodis. Godis är nämligen så dyrt på stan dit vi ska idag. Dessutom brukar det inte vara så färskt – säkert på grund av att det är så dyrt – folk handlar helt enkelt inte.

Godis är gott. Och det är ju i alla fall lördag. Idag, ja. Igår var det fredag. Men du tror väl aldrig att godiset har stått orört från Tofflans feta fingrar?

Det är inget särskilt jag ska glo på. Bara det att jag insåg hur mysigt det var att gå på stan en lördag, såsom jag och vännen FEM gjorde när hon var här. Fästmön 0ch jag kan ju så sällan göra det eftersom jag jobbar när hon är ledig och tvärtom. Men idag slutar hon klockan 14 så vi ska ses halv tre. Då kan vi skena i affärer till klockan 17. Alldeles lagom. Vi kanske inte orkar så länge, ens. Det är en intressant utställning på Fredens Hus som lockar oss lite också, tror jag. Fast Fredens Hus stänger klockan 16. Inte så mycket skenande i affärer i såna fall. Vi får se.

Dag Hammarskjöld med citat. (Bilden är lånad från Fredens Hus hemsida.)

Jag var ganska pigg i morse. Eller pigg och pigg… Jag vaknade klockan 6.22 och trodde av nån anledning att klockan var 5.22. Hade kramp i vänsterfoten och försökte ta mig ur sängen och stampa lite så tyst jag kunde för att inte väcka Anna. Bara det att Anna ju var uppe och höll på att göra sig iordning för arbete. Så när hon kom och skulle väcka mig fyra minuter senare var jag riktigt piggelin! Skjutsade henne till jobbet – mitt val, mitt val, mitt val! – och sen kröp jag ner för att göra en FEM, det vill säga återvände till sängen för att läsa.

Lokalblaskan var ovanligt ologisk idag. Först en stor artikel (den ligger tyvärr inte ute på nätet) om 120 personer som jobbar på Sjukstugan i Backen mitt i stan, människor som fått vara med i ett projekt och fått åka gratis buss till och från jobbet en månad. (Hur svårt är det att cykla, till exempel, om jobbet ligger mitt i stan?) Efter projektets slut fortsatte tre av fem att cykla åka buss. Och på så vis har man sänkt de dåliga utsläppen i stan med si och så mycket. Jaa, det hade man väl gjort om alla 120 hade åkt bil till jobbet men det tvivlar jag på. Varför? Jo…

1. det är väldigt ont om parkeringsplatser
2. det är väldigt dyrt att parkera. (Om man inte är direktör på Sjukstugan, förstås, för då har man en reserverad plats.)
3. det är väl inte så svårt att hoja om jobbet ligger mitt i stan, typ en kvarts cykeltid om man bor i nåt av bostadsområdena runt omkring stan

Det ologiska i lokalblaskan, som jag nu ska hoppa tillbaka till, är att man lite längre in i tidningen har ett reportage om en konstinstallation/TV-serie – där man gav bilister med snygga bilar fri bensin. Väääldigt miljövänligt. För gratis bensin drar ju, folk är näriga som fan. Dessutom är ju Lena Philpsson programledare för skiten TV-serien och hon drar väl, hon också… Och i dagens lokalblaska blir det sen ännu mer ologiskt med alla motor-sidorna i tidningen. Jag undrar:

Är man för eller emot bilismen/negativ miljöpåverkan av bilismen på lokalblaskan???

Vad händer mer i mitt spännande liv idag? Jo, jag ska försöka komma fram på till kundtjänst på 3 för att höra vad i helvete de menar med det obegripliga brevet jag fick från dem igår. Jag vill veta skillnaden mellan 20 GB och 30 GB och jag vill veta nåt annat än siffran tio. (För jag kan räkna lite grann, min dyskalkyli till trots!) Sen ska jag ringa mamma och hoppas att jag inte stör i nån fotbollsmatch – ja, mamma spelar inte men det är visst nåt mästerskap på gång nu igen så alla usla TV-program blir ännu uslare eftersom allt som sänds ett tag framöver är sport…

Vi ska äta middag på stan, för resten. Jag har ett presentkort från fakultetskollegorna som kanske ryker i kväll. På en restaurang UTAN storbilds-TV.

Read Full Post »