Nej, jag har inte enbart ägnat mig åt utsvävningar. Det har blivit en hel del nytta gjord också. Igår innan jag for iväg ner på stan ringde jag a-kassan. Hela tre timmars telefontid hade de under onsdagen. En baxnar. De måtte vara helt slut efter arbetsdan. <== ironi! I vart fall var det en skön känsla att ringa och säga att jag har fått jobb. Ändå tyckte de att jag skulle skicka in en kopia på mitt nya anställningsbevis. Eh?Varför då? Jo, får att systemetkräver det. Men sen kom handläggaren på att systemetinte kommer att kräva det. Jag skickar in mitt sista a-kassekort för två veckor nu på måndag, samma dag jag börjar jobba. Dessa två veckor har jag varit helt arbetslös. Inga underliga så kallade deltidsdagar som a-kassan kan dra av alltså. Så jag slipper. Gentilt. <== ironi! (Hade inte tänkt skicka in nåt i alla fall.) Det fick mig att undra ännu mer vad alla handläggare görpå a-kassan när det är systemetsom kräver in intyg och Arbetsförmedlingensom ansvarar för att arbetssökande söker tillräckligt med jobb och aktivitetsrapporterar. I vart fall ska det bli skönt att slippa både a-kassan och Arbetsförmedlingen. Nu. Ett tag. (För alltid, kan en väl inte hoppas på, luttrad som en är.) Det första jag ska göra är att byta fack. Vision är inte det vassaste facket i Sverige, om en säger så. Sen ska jag vänta på att få besked på alla jobb jag har sökt. Den lilla <== ironi! högen här nedan består av ansökningar som jag ännu inte fått svar på. Kanske blir det en svart lista på en blogg nära dig framöver på arbetsgivare som skiter i att folk lägger ner tid och kraft på att skriva ansökningsbrev.
De här ansökningsbreven vill jag ha svar på.
Tänk att det är så stört omöjligt att försöka ta sovmorgon så här de sista skälvande dagarna i livegenskap-arbetslöshet! I morse vaknade jag klockan 5.30 och tolv minuter senare gav jag upp försöken att somna om. Medan Kristus flaxade upp till himlen grottade jag ner mig i en bok om ett fiktivt mord i antikens Rom. Boken var en av dem som Återbruket skänkte sina kunder förra sommaren när alla böcker var gratis under ett par veckor.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Det blommar i sovrummet.
Men till sist blev jag rastlös och steg upp. Jag tog tag i min strykhög som vuxit till tre maskiners tvätt. Trots det var den inte alltför hög. Under strykningen kom jag på att jag inte hade gjort april månads räkningar, så jag tog en paus för att kolla. Eh ja… Minnet är gott, men kort, för jag hade gjort räkningarna. Det har jag inget som helst minne av, dock. Läskigt. Efter strykningen tog jag itu med att sortera lite papper och rensa bort saker från skrivbordet. Det var skönt. Ett varv med vattenkannan har jag gått. Då upptäckte jag att S:t Paulian, som jag fick av Elliot Hund och köpte för att ha på förra jobbet, blommar igen i sovrummet.
Den här röda torsdagen blev det också en tur ut till Förorten. Jag hämtade Fästmön när hon slutade jobba och vi åkte för att proviantera på ICA Solen. Men tänk… där säljer de nåt så exklusivt som… ANDFÄRS!..
Andfärs säljes på Solen!
Naturligtvis hade jag lite BAKtankar med att skjutsa hem Anna. Dels hade jag paket och kakor till födelsedagen från yngsta bonusdottern att hämta och så hade födelsedagsböckerna från Anna levererats från nätshopen. Men bäst av allt var nog att sitta på Annas balle* och dricka nybryggt kaffe och äta en glass…
Detta bildspel kräver JavaScript.
Självklart blev det lite kattgos innan jag åkte tillbaka hem till New Village för ett maratonsamtal (53 minuter) med mamma. Katterna var med oss ute på ballen, men de tyckte nog att där var för varmt. Citrus visade sig vara en blomälskare och åt såväl penséer från i år som torr lavendel från förra året. Och lite av min glass. Mini gick strax in och la sig på kökssoffan i stället. Lucifer fnattade mest runt.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Jag ska kika på mina födelsedagsböcker och öppna mitt paket. Kakorna tar jag till kvällskaffet. Det finns fortfarande chans att gissa på galgen, för övrigt. Klicka på bilden nedan så kommer du till tävlingen!!!
”Roligt du kom” står det på galgen, men vad står det på den bakom??? Klicka på bilden och gissa i tävlingen!
Kattbusarna Citrus och Lucifer främst och Annas rygg. Kattmamman Mini var annorstädes, troligen i en skokartong.
Det hampade sig så att det blev ett besök hos mina gullnosar i Himlen. De tre håriga, fyrbenta och min tvåbenta Fästmö. Men att få dem alla på bild samtidigt, med ansiktena vända mot kameran, är baske mig omöjligt – se bilden till höger. Nåja, en framifrån, en i profil och en rygg var det bästa jag kunde åstadkomma i form av gruppbild idag.
Efter samtalet till lilla mamma gick jag ut för att skotta vid garaget. Det behövdes inte direkt, men attans så kallt det är. När jag åkte hem på seneftermiddagen var det 17 minusgrader och dimstråk på vägen. Riktigt läskigt. Jag hade gärna fotat, men jag brukar inte ägna mig åt sånt när jag kör bil. Därför får du glo på en bild jag tog när solen höll på att sjunka, i samband med skottningen.
Solnedgång på eftermiddagen.
Men hos gullnosarna då? Ja, kattungarna är söta som socker, men väldigt busiga. Och matglada! Lucifer har lärt sig att hoppa upp på diskbänken. Jag vet inte hur många gånger vi fick lyfta ner honom därifrån. Inne i skåpet underdiskbänken, där sophinkarna står, var han också så snart tillfälle bjöds. Inte hjälpte det att Anna försökte intressera dem för en kattleksak så vi skulle kunna få fika lite ifred. Nej, våra fötter och mina tofflor var betydligt roligare än nån fjantig boll. Mamma Mini hade coolat ner efter den senaste löpperioden, men lite lustig är hon allt – särskilt när hon försökte knöla ner sig i en skokartong som var kattungarnas. Mini är ju liksom lite större, så det gick inte så bra.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Min hemfärd däremot gick bra, dimma och halka till trots. Inga rådjur såg jag heller och färdkost i form av hemkokt äpplemos hade jag fått med mig av Anna. Jag lagade till en middag av mammas pannbiffar och maten ligger nu fint i magen. Det är dags att slå sig ner i bästefåtöljen och läsa Gården. Oj, vad den boken är bra!!!
Denna måndag har sannerligen svischat förbi snabbt. Jag vaknade alldeles för tidigt i morse och låg och funderade på en jobbpryl. Intebra! Det är sånt som får somliga att braka in i väggen. Men så somnade jag om och drömde att jag hade köpt en helt värdelös mobiltelefon. Den var värdelös så tillvida att den var alltför stor för att passa i jeansfickan – och dessutom var den gjord av gummi.
Kanske var det drömmen som gjorde att jag inte noterade grandet i mitt eget ögon på morgonen. Det lilla grand som växte till en hel bjälke under dan. Ja, det handlar om att jag hade fått nåt skit på linsen. Ju längre dan gick mot sitt slut, desto större blev bjälken. Till sist kändes det som om jag hade en hel skog i vänsterögat. Tyvärr har jag för korta raster för att kunna ta mig hem och spola av linsen. Därför hade jag fullt sjå att inte gnugga mig i ögat så att linsen åkte ut. Men det gjorde den så snart jag kom hem. Det var varken grand, bjälke eller skog på linsen – det var ett litet hårstrå eller ludd av nåt slag. Nu är det avspolat och linsen känns äntligen skön efter att ha irriterat ögat hela dan. I jobbväskan ligger en ampull med koksalt – till nästa gång det händer. Jag fick fina förslag annars om saltsyra av mina kära (?!) kollegor, för se sånt finns att tillgå i nåt lab nånstans. Naturligtvis tackade jag nej.
Jag är så nöjd, för regeringsrapporten blev korrad och klar textmässigt idag. Nu tar NK* över och gör lay outen, för det är h*n bättre och snabbare på än jag. Jag kunde dyka ner i vatten igen och började lay outa en beskrivning. Den får jag nog klar under morgondagen och då kan jag fortsätta med nåt mer marint. Så går mina dagar och nu har jag snart jobbat två månader. Vad som händer när kontraktet löper ut vill jag inte tänka på just nu, men eftersom kontraktet har ett slutdatum måste jag piska mig att finna tid för att söka jobb.
Nån ska få paket snart, men får vara nyfiken ett tag till.
Från bjälkar i ögat,en biblisk referens, för övrigt, till såna jag har ett gottöga till: mina vänner. Jag är så nöjd med helgens inköp av presenter till fyllande vänner (och familj). Faktum är att samtliga paket skulle jag faktiskt kunna tänka mig att roffa åt mig till mig själv. Men nu fyller jag ju inte år förrän i april.
Nöjd är jag också att mamma och jag nätshoppade julklappsböcker igår. Tänk så mycket billigare det är! Vi köpte totalt sjuböcker för sammanlagt cirka tusen kronor. Mamma berättade att hon brukar köpa trejulklappsböcker till mig i bokhandeln för samma summa… Samtidigt är det ju en alldeles speciell känsla att gå in i en bokhandel – och stanna där ett par timmar… Men, vi är inte rika nån av oss, så därför får det bli Bokus. Tyvärr dränks jag ännu mer i reklam från stället, både via e-post och på vissa webbsidor jag besöker. Där är både tröttsamt och lite läskigt att det så tydligt framgår vilka böcker jag har spanat på på nätet…
Men nu måste jag ju fråga DIG och DU har kollat in några julklappsböcker till vänner och familj än??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta vad DU har spanat på!
Nä, jag är fortfarande inte hemma. Men jag är nyfiken. Alltid. I våras fick jag signaler om att Microsoft skulle släppa Windows 10 till hösten. Det är visst höst nu och Windows 10 är på väg ut till användare. Den som har Windows 7 eller 8 får gratis uppgradering.
Har DU installerat den???
Jag tillhör dem som intehar uppgraderat min 7:a till 8:an på datorn. Skälet är att jag har hört så många klagomål från olika håll, inte för att jag är feg. Försiktig, skulle jag snarare kalla det. För tillfället har jag bara tillgång till enfungerande dator och den måste jag kunna göra ”allt” med – även sånt jag är tvungen att göra. På önskelistan står ytterligare en dator, så att jag kan ha en att i princip surfa med och en att skriva på. Men idag är alltså ett system som är opålitigt eller krångligt nåt som inte skulle funka för mig.
Häromdan läste jag om mottagandet av Windows 10. Vad jag förstår är det mer likt Windows 7 än Windows 8 och Microsoft har återtagit vissa funktioner. Det kritikerna främst basunerar ut nu är Microsoft massinsamlar information och personliga data från oss användare. Som om det vore nåt nytt… Jag tycker att det är läskigt att man ens kansamla in en massa fakta om mig, via min personliga dator, men samtidigt har jag ärligt talat inget att dölja – mer än det som står i mitt manus på gång och min hemliga blogg, förstås… Sen länge har jag noterat att till exempel Bokus har ganska stor koll på hur jag surfar och vilka böcker jag kikar på. Det känns ganska obehagligt att veta att Bokus – av alla företag! – uppenbarligen utnyttjar möjligheten att snoka.
Nu vill jag förstås veta om DU har installerat Windows 10 och vad du som har gjort det tycker om det! Eller kanske tänker du vänta??? Använder du ett annat operativsystem!!! Skriv några rader i en kommentar och berätta vad du tycker om 10:an – eller det system du använder! Jag läser och svarar så snart jag har sparkat igång datorn hemma. (Jag hoppas för övrigt att du verkligen INTE använder gamla system som Vista eller XP, för dessa utsätter inte bara din dator för hot utan även min!!!)
Ett inlägg om en ny dag, om väder och vind och vardagliga ting.
Regn på rutan och härligt grönt utanför.
Det har regnat flera dar i rad nu. Jag har inga problem med det, jag älskar regn. Det ger mig tillåtelse att kura inomhus och läsa eller städa. Solens strålar, däremot, är obevekliga och visar upp varje skavank, varje dammkorn. Men idag är himlen blå, det blåser, det är kyligt och det regnar inte. Och just idag passar det alldeles utmärkt för jag är inviterad till en terrass där det ska ätas nykokt rabarberkräm med mjölk till lunch.
Igår var det sånt härligt ruskväder att jag inte var utanför dörren. Jag tror bestämt att jag till och med glömde kolla postboxen. Det var perfekt väder för att läsa den spökhistoria jag påbörjade igår kväll. Jag pratade inte med en enda människa förrän strax före klockan 21 på kvällen, när Fästmön ringde. Två av mina dagliga krav på mig själv är att jag ska lämna hemmet en stund och prata med minst en människa. Det ena kravet levde jag alltså inte upp till. Medan Anna och jag telefonerade drog ett åskväder förbi. Lite läskigt att telefonera just då. Sen dök regnbågen upp på himlen, men eftersom jag använde mobilen till att prata i kunde jag ju inte fota samtidigt. Vilken tur att det var så många andra som fotade regnbågen. Lokalblaskan gjorde ett upprop och fick in några bilder. Om du vill se regnbågsbilder av varierande sort och kvalitet, kika här! Själv var jag nöjd med att fota regnet på fönstret och den grönatillvaron utanför…
Kroppen är lite seg idag.
Den här veckan har jag varit väldigt morgontrött och helst velat ligga kvar i sängen och sova lite till. Men jag har piskan på mig, så det går inte att sova då. Jag brukar vakna vid sjutiden varje morgon – ibland en halvtimme före, ibland en halvtimme efter. De här senaste dagarna har det varit en halvtimme efter. Förutom idag. Då vaknade jag halv sju. Kanske känner kropp och sinne att jag ska upp och ut och iväg och göra nåt roligt idag? Dessvärre bråkade ryggeländet i morse, så om sinnet var piggt var kroppen seg som en råtta. Men lite promenerande runt i min gigantiskt stora lägenhet (<== en överdrift!) och lite stretchning gjorde i alla fall tillfälligt susen. Jag har kunnat söka några jobb och nu sitter jag kvar och skriver lite annat. Fast jag får resa på mig då och då.
Det drar sig mot helg och nationaldag. Det senare är inget jag firar. Skulle jag sätta upp en svensk flagga på min flaggpinne på lördag kan jag garantera dig att det skulle reageras i området. Möjligen trotsar jag lite och hänger upp en regnbågsflagga. Den passar mig personligen bättre. Frågan är om den tilltalar omgivningen eller gör den mer uppbragt än om jag flaggat svenskt.
Nej, nu kan jag inte såsa mer utan måste sätta lite fart. Om jag får rabarberkräm i min såskopp idag, vad får DU??? Skriv gärna några rader och berätta!
Såskoppen är från Gustavsberg och siktades på Återbruket för ett tag sen. Kanske står den kvar. Jag köpte den i vart fall inte. Pris: 50 kronor.
I bokpaketet från FEM i februari låg en bok av författarsystrarna Grebe–Träff. Boken ingår i en serie och eftersom jag tyckte att den var så bra ville jag försöka få tag i övriga tre böcker i serien. I april hittade jag den första boken, Någon sorts frid, för en tia på Röda korset. Den läste jag ut i natt!
Psykologerna Siri och Aina har mottagning tillsammans med Sven. Även om Siri behandlar patienter som mår psykiskt dåligt, har hon själv en smärta inom sig – hennes man drunknade. Hon börjar känna sig förföljd och när en av hennes patienter hittas död i vattnet utanför hennes hus blir det allvar. Det finns ett självmordsbrev av vilket det framgår att Siri är skuld till det hela. Snart konstaterar emellertid polisen att patienten har blivit mördad. Och det är Siri som är måltavlan.
Det här är en deckare som lutar mer åt psykologiska thriller hållet. Ganska snart byggs en otäck stämning upp och som läsare börjar man faktiskt se sig över axeln. På vissa ställen märks det att boken har två författare och det glappar mellan övergångarna. Efter att ha läst en senare bok i serien vet jag att detta troligen är en debutantmiss. Boken är otroligt spännande och upplösningen är fylld av krossade tänder, yxor och spyor – läskigt så det förslår!
Uppdaterat inlägg:Ha ha ha! Fram på seneftermiddagen har jag fått svar på min fråga, denna gång av Christopher. Han svarar att rabatten fortfarande (ja jag fick den ju liksom igår…) är aktiv fram till den 17 november och att jag är välkommen att enkelt nyttja den vid min nästa beställning. Sen är det samma jävla länk till den avslutade undersökningen. Och när jag svarar på mejlet och undrar varför de inte från början anger hur länge rabatten gäller… får jag ett autosvar med ett nytt ärendenummer. Surprise, surprise…
Ett orangepaket från Bokus är trevligt att få. Kontakt med Bokus Kundtjänst är däremot mindre trevligt.
Det händer att jag köper böcker hos Bokus. Där är det bra sortiment och priser och snabba leveranser – även om de inte har utkörning till min närmaste paketutlämning utan jag måste ta bilen för att hämta mina paket. Ibland. När paketen är stora. Det händer inte så ofta nu för tiden. Små paket kommer hem till postboxen.
Men det är lite jobbigt att man får så himla mycket reklam så snart man har gjort en beställning. Uppenbarligen har de koll på vad man söker efter på nätet också. Jag kan kika på lite böcker eller köpa – eller bara blogga om dem – och vips dyker det upp reklam som banners eller via mejl på just dessa böcker. Jag har slutat att tycka att det är läskigt – alltrafik på nätet går ju att spåra.
Däremot har jag en del synpunkter på Bokus kundtjänst och service – inklusive marknadsföringen, förstås. Igår fick jag ett mejl att jag hade en rabattkod som skulle ge mig fem procents rabatt på nästa köp. Men det var bråttom att utnyttja rabatten, för enligt mejlet går den snart ut. HUR snart framgick emellertid inte.
Eftersom jag är en frågvis typ, som dessutom tycker att marknadsföring i form av rabatter är bra, men bör innehålla ”komplett” information, kontaktade jag Bokus kundtjänst via e-post igår kväll. Att få ett rabatterbjudande som inte är tidssatt känns oseriöst. Jag frågade helt enkelt vad det var för slutdatum på rabatten. Direkt kom med autosvar ett meddelande om att jag anmält ett ärende hos kundtjänst samt vilket ärendenummer det har. Idag på förmiddagen kom det ett svar via mejl. En Simon skrev:
Hej, tack för ditt mejl! Vilken rabattkod har du fått iåfall? Återkom så kan jag kontrollera hur länge den gäller.
Har du fler frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta mig igen genom att svara på detta mejl.
Med vänlig hälsning Simon Bokus kundservice
Vad tycker du om svaret du fick av oss? Klicka här!
Jag gissar att han undrade vilken rabattkod jag hade fått i så fall som det heter på korrekt svenska och svarade på vändande mejl. Det tog fem sekunder, sen hade jag fått ett autosvar på mitt mejl med ett ärendeummer. Fast då var det ett nyttärendenummer…
Nåt svar på min fråga har jag inte fått sen dess och det är alltså flera timmar senjag svarade på Simons mejl. Inte heller gick det att tycka till om svaret, för länken vid orden Klicka här! fungerade inte… Eller länken funkade och jag kom till en sida där det står att undersökningen är avslutad…
Nä… Bokus kundtjänst – eller kundservice, som de kallar den – har ett och annat att jobba med, förslagsvis:
ändra autosvarsfunktionen så att den bara kommer för nyaärenden, inte pågående
svara på mejl – och gör det inom rimlig tid
ta bort länkar i kundtjänstpersonalens mejls sidfot till avslutade undersökningar
anställ människor som kan skriva korrekt svenska
sluta skicka reklam och bomba mig med banners för böcker jag redan har köpt – från er…
Hade länken till undersökningen funkat, skulle jag ha sluppit blogga om det här.
Det brukar inte vara alltför svårt för mig att vara ensam, men nu börjar det bli jobbigt. Egentligen kanske det inte handlar så mycket om att vara ensam. Det handlar om att jag klättrar på väggarna här hemma. Igår pratade jag med två personer – dels killen från Bring som plingade på med mitt bokpaket, dels en granne (ja, det finns grannar som BÅDE hälsar och pratar med mig!). Men det räcker inte. Därför har jag bestämt mig för att utsätta mig för folk ordentligt idag: jag ska till Stormarknaden. Det är ett bra tips, nämligen att utsätta sig för det som är svårt. I alla fall funkar jag så, eftersom jag i nio fall av tio klarar av svårigheterna då. Och vilken stolthet jag känner efteråt!
Dagens utflykt går alltså till Gränby centrum. Jag har diverse olika ärenden som kräver ett antal andra butiker än de som finns på andra sidan rondellen här hemma. Utflykter av denna art brukar gå OK om Fästmön är med. Men Anna jobbar och tillbringar dessutom all ledig tid med sina barn den här veckan och nästa. Gissningsvis blir det varken nåt strosande eller nån fika för min del idag. I stället blir jag ett under av effektivitet och har säkert klarat av alla mina ärenden på 60 minuter blankt. Full rulle, alltså. Vi får se om jag överlever…
Inför min shoppingtur idag skulle jag emellertid behöva ett tips av dig. Vet du nån bra film eller DVD-box som du kan rekommendera? Jag och Anna vill ha nåt spännande, gärna lite läskigt att titta på när höstens enda långhelg närmar sig! Skriv gärna ditt tips i en kommentar, för iPhonen följer ju med till Stormarknaden.
I gengäld tipsar jag dig som har konto på Twitter om ett smart verktyg: TweetDeck! Jag tycker nämligen att Twitter har blivit alltmer… rörigt. Med Tweetdeck får du ordning på dina flöden. Fyra kolumner är uppställda som standard: ditt vanliga flöde, dina notiser, dina direktmeddelanden och andras aktiviteter. Ibland är man ju intresserad av ett flöde, ibland av ett annat – och ibland av flera. Tweetdeck gör det hela väldigt lättöverskådligt. Jag ska under dagen försöka kolla runt lite mer på hur det funkar och vilka ytterligare möjligheter som finns. Men redan nu i början är jag mycket nöjd. Här kan du se en skärmdump av mitt TweetDeck nyligen:
Ibland är det lite läskigt att möta sitt förflutna. Det handlar om att våga, en del gånger. Men ibland är det mest roligt! Eller förunderligt!.. Idag var det så märkligt, för Fästmön och jag skulle ju ta en promenad i den grå, fuktiga filten. Det blev en promenad ändatill Tokerian. Och just utanför entrén står en person från mitt förflutna! En person från en tid, ett år, som var ett av de bästa och samtidigt mest omvälvande i mitt liv. Just det året jag nu står i begrepp att skriva om härnäst i min bok… Typ på nästa gång jag sätter mig ner för att ta upp tråden… Såna här… sammanträffanden undrar jag om de är just sammanträffanden eller ögonblick, styrda av ödet.
Det blev en pratstund med G både på vägen in och på vägen ut. Jag blev lite uppdaterad om såväl bra som mindre bra saker som hänt sen sist – jag har ju några krokar ute och får ibland veta lite grann. Jag saknar dem alla så väldigt, väldigt mycket – de som jobbar på den bästa arbetsplatsen jag har varit på i mitt liv… Lite ledsen blev jag inuti, men saker och ting har väl sin tid, även så de roligaste jobb man har haft. Och nu går jag en ny tid tillmötes. Vem vet vad den har med sig? Med oss från Tokerianhade vi i alla fall lite gott både till kvällen och till eftermiddagskaffet. Det behöver man en lördag som denna. Men när vi kom ut trängde solen igenom det gråa och det blev varmt igen.
Kaffe med en och ett halvt kanelwienerbröd och en trisslott till eftermiddagen. Trisslotten var en vinst sen tidigare och wienerbröden köptes tre för priset av två.
Mer om Frida kommer kanske i nästa vecka, i en webbtidning nära dig.
Just som kaffe och smaskens hamnat på bordet fick vi spännande information kring yngsta bonusdotterns anmälan till Skolinspektionen, det som jag har skrivit om här och här. Frida har nämligen fått post med ett svar. På måndag ska jag träffa henne och intervjua henne, en intervju som ska bli en artikel i en lokal webbtidning nära dig den kommande veckan. Det knepiga är att intervjua nån man känner. Som skribent får man ställa känslorna lite åt sidan och ta fram en del tuffa och kanske jobbiga frågor. Det är intesäkert att jag lyckas, det är intesäkert att det blir ett bra slutresultat. Men blir det nåntingkommer självklart en puff här på bloggen till artikeln!
Min måndag stuvas därför om. Förmiddagen viks åt jobbsökeri, eftermiddagen åt intervju och artikelskrivande. Arbetet med boken fortsätter därför inte förrän tisdag.
Lördagen har snart gått från dag till kväll. Vi sitter mest vid var sin dator – av olika skäl. Men lite senare ska vi stråla samman i köket för att laga middag ihop. Jag har telefonerat med mamma, som idag var på gott humör. Lördagskvällen är nu Annas och min.
En numera rätt tjock (tant) propagandaminister som sett bättre år. Bitsk och elak och hård mot de hårda, men from som ett lamm mot de snälla. Älskar sin Anna gränslöst, kopiöst, sanslöst, men tveklöst.
Du får gärna citera mig, men ange källa. Bilder från bloggen får du INTE knycka. Den här bloggen är avslutad. Vill du kontakta mig ändå eller köpa en bild? Skriv en kommentar vid det inlägget så kontaktar jag dig!
Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Här kan du läsa en årsrapport om den här bloggen.
https://tofflan.wordpress.com/2015/annual-report/
(Du får kopiera URL:en och klistra in i adressfältet på din webbläsare.)
Vill du ha utförligare statistik, mejla mig på
tofflan(snabel-a)home.se
I 
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 