Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘bokskriveri’

Ett snällt och lite dumt inlägg.


 

Konsten att vara snäll

Konsten att vara snäll – nåt jag behöver träna på, enligt somliga.

Vad tar man för bok ur att-läsa-högen när man just har slagit ihop pärmarna till en vidunderligt vackert skriven bok? Jag nappade åt mig Stefan Einhorns bok Konsten att vara snäll. Det är nämligen sånt jag behöver träna på, enligt somliga. Jag är ju så elak. Boken har några år på nacken (den kom ut 2005), men det har ju jag också. Jag läste inledningen igår kväll och i morse började jag på ett kapitel om etik och moral, begrepp som ursprungligen betydde samma sak. Intressant…

Men idag ska jag inte läsa bok. Som vanligt har jag inlett min vardag med att söka tre jobb. Ett av dem hade jag redan sökt… Ja, jag skriver ner alla jobb jag söker i en Excelfil, men uppenbarligen hittade sökfunktionen inte detta jobb. Så nu har jag antingen dubblat mina chanser att få den sökta tjänsten – eller minskat dem drastiskt. Finns det nån bok i dumträning, tro???

Jag skjutsade Fästmön till jobbet i morse genom dimmiga gator. Dagarna brukar börja så för att sen framåt lunch bli riktigt soliga och varma. Min hälsporre mår gott av att jag håller mig ganska stilla, så kanske kan jag ta upp mina promenader nästa vecka. Nåt simkort har jag ju inte råd med förrän möjligen nästa månad. Fast då behöver jag köpa linser. Risken finns att jag måste välja mellan att simma tio gånger eller se under tre månader. Valet blir inte svårt… Men promenader är gratis!

På tal om val skrev Jerry igår på sin blogg och undrade när valaffischerna ska plockas ner. När vi åkte till Annas jobb såg jag ”kvarglömda” affischer från Kristdemokraterna, Folkpartiet och Vänstern. På vägen hem noterade att jag Kristdemokraterna hade varit ute och städat.

I kväll ska vi storhandla, så gott det nu går, för Anna ska flytta hem till sig i två veckor nu när de yngsta barnen kommer i morgon. Det är inte mycket som skramlar i våra plånböcker och det finns inte mycket i min kyl och frys. Ett paket thaisoppa hittade jag i alla fall, så det blir kvällens middag. Sen ska jag köpa mer nudlar – jag har 120 kronor i min plånbok och 170 kronor på ICA-kortet. Ett paket nudlar kostar 3.90 på Tokerian och det blir en helt OK middag som jag blir mätt på. Jag kör med Anders variant och slänger ner en näve frysta blandade grönsaker i koket. Med en rostad macka och ett glas mjölk till är måltiden komplett. Det kan jag leva på fram tills a-kassan behagar betala ut ersättning. När det blir vet jag inte, men jag hoppas att det blir fredagen den 26 september.

Ja, det är tufft att leva på marginalerna, men det är bra träning för mig. Träning på att inte ta nåt för givet. Träning på att inse att det finns både snällhet och dumhet här i världen. Det är inte lätt när man behöver träna på båda.

Nu blir det en djupdykning ner i bokskriveriet. Idag ska jag skriva texten till kapitel 17. Texten handlar om förra hösten, den tiden jag inledde med gott mod, fann mig överväga att hoppa framför tåget och till slut hamnade i Märsta.

Vad händer hos dig idag??? Skriv gärna några rader och berätta i en kommentar så jag har nåt roligt/intressant att läsa när jag tar paus i mitt eget skrivande!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett oklart inlägg.


 

Björken utanför arbetsrummet i dis

Björken utanför arbetsrummet i dis när jag klev upp i morse. En del av dess blad börjar gulna.

Dagen idag har redan från början känts oklar. Jag försöker piska mig själv framåt, men den tappade sugen från igår är svår att hitta igen. I mitt jobb-sökarsystem låg jag på ett poäng minus sen igår. Det har jag hämtat in. Vidare har jag hittat tre intressanta tjänster att söka. Tänkte vänta till efter-middagen. Jag gillar att arbeta med ansökningar samtidigt. Det känns mest effektivt. I övrigt ältar jag saker inuti och undrar varför jag inte duger. Är det nåt som saknas i mitt CV? Skriver jag usla ansökningar?

Det är bara att inse och acceptera att vissa dar är lite oklara. Men samtidigt vet jag att jag inte ger upp särskilt lätt. Envisheten kan vara både en förbannelse och en styrka. När man söker nytt jobb är den definitivt en styrka. För nånstans finns det ett kanonjobb därute med mitt namn på. Så måste det ju vara, eller hur?

Rönnbär mot ljusblå himmel

Klarnar dagen, tro?

Möjligen blir det en stund över idag för bokskriveri, men min plan är att ta en djupdykning ner i hösten 2013 under morgon-dagen. Jag har kommit så långt framåt att jag närmar mig samtiden. Och då känns det inte riktigt som med de tidigare åren. Lättnaden tillhör dem, när jag har skrivit om tiden längre tillbaka. Samtiden är svårare, jag känner mig skörare. Den är ju liksom här och nu och jag är mitt uppe i den. Det blir svårare och svårare att skriva ju närmare nuet jag kommer. Jag är rädd att jag ska skriva i affekt, såsom man gärna gör i nuet. Och den där affekten kan ju variera från dag till dag. Idag, till exempel, är det ju en oklar dag. Igår var det en klar dag fram till de tre nejen klubbade ner mig totalt.

Jag läser en vidunderlig bok. Ja, inte vidunderligt hemsk… direkt… eller..? Bokens språk är så fantastiskt poetiskt. Vissa stycken är som rena poesin, dikter, lyrik. Ändå kan de skildra hemskheter. Jag slås av vilka tillfälligheter det är som gör om vi blir lyckade som människor. Framgångsrika eller losers. Och människors grymhet. Människor är verkligen grymma! Det ska verkligen bli spännande att skriva en recension om den här boken…

Den här dagen klarnar förhoppningsvis för min del. Det gäller att utgå från att den blir bättre för var timme. Fästmön ska jobba i kväll, men har ett möte på eftermiddagen och behöver ta sig till jobbet efter lunch. Jag ska försöka ta mig samman i min ensamhet, söka de där jobben, ta en dusch och tvätta håret. Det brukar bli lite klarare då, livet.

Vad händer i DITT liv idag? Är det klart eller oklart? Knacka ner några rader till nyfikna Tofflan i en kommentar så får jag nåt intressant att läsa när jag sätter mig vid datorn nästa gång!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett skakigt inlägg, kort och gott.


 

Sökta jobbhögen den 16 september 2014

Sökta jobb-högen den 16 september 2014.

Det känns skakigt i tillvaron lite här och var, tycker jag. Idag har jag, precis som vanligt, inlett min dag med att leta lediga tjänster som är lämpliga att söka samt sökt ett par. Generellt kan sägas att antalet börjar mattas av, men det har jag ju skrivit om tidigare. Det gör ju inte mitt liv mindre skakigt…

Nu har jag varit arbetssökande i över två och en halv månad. Jag har sökt cirka 150 jobb (troligen fler). Visst har jag fått en del nej, men de har faktiskt inte varit så många. Frågan är om jag ska se det som nåt positivt – eller bara som att rekryterarna har många ansökningar att gå igenom… Intervjun i somras, den som blev inställd typ tre gånger, har jag inte fått nåt nytt datum för. Jag har kontaktat bemanningsföretaget, men de har ingen ytterligare information. Jag tror att det bara är att lägga den tjänsten på hyllan, för min del. Dessutom var det ju bara ett uppdrag om cirka fyra månader – och dessa månader har ju börjat ticka på.

När jag ändå är inne på den egna personen kan jag också meddela att jag sen ett tag kör en liten egen bantningsmetod. Jag kallar den 4:3 och den fungerar inte. Den innebär att jag under veckorna (måndag – torsdag) inte äter godis, kakor, snacks och sånt och bara frukost och middag. Under helgen (fredag – söndag) är det fri ätning av sötsaker och snask. Ja, du fattar kanske att jag är helt utsvulten på godsaker när fredagen kommer! Jag äter och äter och äter – in i det sista på söndagen. I söndags kväll, till exempel, satte jag till och med fram en skål chips. Och jag är inte överdrivet förtjust i chips… Nej, 4:3 är ingen fungerande metod. Jag måste ta till nåt annat som skakar loss några kilon.

Egentligen handlar det om betydligt mer än

några kilon

dessutom. Det är väl där skon klämmer om hälsporren: jag behöver äta bättre, mindre och så behöver jag röra på mig. Promenader älskar jag, men inte mina hälsporrar. Nåt simkort har det inte blivit än – den här månaden fick jag lägga pengarna på tandläkaren. Men nästa kanske?

Men det är inte bara min tillvaro som är skakig och min kropp som behöver skakas om. På riksnivå har sosse-Stefan sagt nej till samarbete med vänstern. Hur tänker han då? Samarbete över blockgränserna har ju en tendens att skaka sönder blocken. Det är risk att vi får en väldigt svag regering, som jag ser det. Nog om politik nu!

Inte långt härifrån var det ett jordskalv igår eftermiddag. Skalvet uppmättes till hela 4,1 p Richeterskalan, vilket är kraftigt här i Sverige. Det var norra Dalarna, ungefär, som drabbades, cirka fyra mil söder om Sveg och sju mil norr om Mora. Förhoppningsvis blev det inga större skador på varken hus eller människor – jag har i alla fall inte läst om nåt sånt.

Ett liv för lite

Denna ska recenseras.

Idag skakar jag vidare i min tillvaro, men gör en paus i bokskriveriet. Jag har fått en nyutkommen bok att recensera, så den ska jag fokusera på. Och så är Fästmön ledig idag. Hon skulle ha varit ledig i morgon också, men har anmält sig för extrapass. Det är skakigt på hennes jobb just nu med brist på personal och då måste de som redan arbetar arbeta mer, även på sina lediga dagar. Lite orättvist när det finns såna som jag som inte har nåt jobb och som inget hellre vill än att arbeta… Dessvärre har jag ingen utbildning inom Annas gebit. Vi kanske skakar ut på nån utflykt under dan. Himlen är alldeles blå, men björken utanför mitt arbets-rumsfönster har börjat gulna.

Nån som definitivt kommer att skaka vidare i tillvaron är lokalblaskans chefredaktör och vd Hanna Stjärne. Efter bara tre år här går hon vidare till SvT där hon blir vd. Grattis till nya toppjobbet, Hanna!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett måndags-inlägg.


 

gult träd i dimma

Gult träd i dimma, fotat hösten 2011.

Måndagen jag vaknade till var lika dimmig som helgens morgnar. Sen brukar vädret bli bättre framåt dan, ofta varmt och soligt. Har jag råkat vara ute då så har jag varit felklädd, det vill säga för varmt klädd.

Den här helgen har vi suttit en helt del vid våra datorer. Fästmön har ju köpt en ny och har påbörjat ett enormt arbete med att sortera bilder… Sist jag hörde från henne borta i soffhörnet var hon på 2005.

Igår var vi i alla fall en tur ut i verkligheten i Förorten för att hälsa på grabbarna på Morgonen och bli bjudna på Jerrys kaffe. Jerrys kaffe kan väcka döda, snudd på.

Sangiovese 2008

Svindyrt fynd i vinskåpet.

Hemma i New Village lagade jag sen lax i ugn med fetaostpesto och kokt potatis. Det blev till och med en lunchlåda över till min hårt arbetande älskling! Vi har ätit gott den här helgen, men ändå billigt. Lördagens vin var förstås allt annat än billigt, fast det fanns ju sedan länge i vinskåpet… Det var ett argentinskt sangiovese från 2008 som verkligen gick suveränt ihop med lasagenen på kycklingfärs.

Igår på söndagen blev det vatten respektive mjölk till maten. Men vi tillät oss att äta upp såväl lördagsgodis som fredagens snacks (prästostbågar). Magen har hittills inte protesterat! Tanke var att vi skulle titta på Hercule Poirot’s Christmas. Vi började i vardagsrummet, borstade tänderna i en reklampaus och fortsatte titta i sovrummet. Det tog tio minuter så snarkade vi båda två. Men gissningsvis hittade monsieur Poirot mördaren till sist.

Den enda gången jag vaknade var under reklamfilmen för Microlax. Den är så urbota dålig och jag undrar om reklammakarna har använt Google translate från 2008 till den. Framför allt reagerar jag på ordet ”välbefinnande” – vem använder det naturligt i dagligt tal – eller när man pratar om/tänker på förstoppning??? Jag blir bara arg och irriterad och tänker aldrig köpa Microlax.

Idag på måndagen hade ilskan gått över och jag loggade in med e-legitimation hos a-kassan för att fylla i två veckors kassakort. Jag lyckades på första försöket! Kanske berodde det på att jag läst en glädjande kommentar här på bloggen från en annan arbetssökande kommunikatör. Denna/e olyckssyster/-broder skrev att jag visst är berättigad till nya dagar och att sådana fylls på när de gamla har tagit slut. Men naturligtvis ska jag kolla upp det med min a-kassa! Jag ska ta mig i kragen och ringa nån dag när jag känner mig psykiskt stark och glad. Det måste man vara om man ska palla med att prata med alla surkart på a-kassan, nämligen.

Jag har sökt ett jobb hittills idag, men innan dan är slut ska jag ha utfört en del ytterligare aktiviteter som har med jobbsökeri att göra. I eftermiddag har jag en träff med min yngsta bonusdotter. Ett spännande samtal väntar! I kväll ska jag skriva en artikel baserad på detta samtal. Mitt bokskriveri får paus, fast bara till i morgon. Jag mår så gott av att få alla tyngder från axlarna avlyfta!

Vad händer hos dig denna måndag??? Skriv gärna några rader och berätta! 

 


Livet är kort.

Read Full Post »