Arbetsliv, rätt toffliskt sådant

Ett inlägg om Tofflans vardag och dagens jobb.

Uppdaterat inlägg: På förmiddagen idag har jag bland annat åstadkommit… en sida skit. Titta här! (Sidan finns även på engelska.)

För den som inte visste det är det tisdag idag. Tisdag innebär jobb på femte våningen, högst upp i huset, för min del. Utomhus är det soligt och varmt. Himlen är nästan så där soldisig som den kan vara utomlands. Ja, jag var utomlands på semester 1996 senaste gången. Om man inte ska räkna Danmark (1997). Jag minns hur det var. Här inne är det emellertid AC, svalt och skönt att arbeta. På vintern är det ganska kallt på kontoren, men så här års är det behagligt.

Dagen inleds med lite webberier på intranätet, följt av stormöte. Resten av dagen tänkte jag mest ägna åt att gå med piska och morot och kolla av hur det har gått för dem som skulle jobba med de externa  forskningssidorna. Det är inte så lätt att vara effektiv och driva detta framåt om man bara är här en dag i veckan.

Inte lätt att vara effektiv på ett ställe där man är en gång i veckan, bara.

Nästa tisdag blir en aning sönderhackad för min del. Min närvaro är önskad på institution 2, där jag ska ha en liten kurs för en sektion om personliga hemsidor samt se till att medarbetarna i den sektionen kommer igång med detta. Det är inte det lättaste att undervisa professorer (två stycken, i det här fallet) och smarta forskare, men det är väldigt lärorikt. Den mänskliga naturen är fascinerande! Och det som är ganska genomgående här är att duktiga människor är så blygsamma. Den enda gång de vill framhäva sig själva är när de har fått nånting publicerat. Det är lite synd, tycker jag, som nu vet att det finns många spännande saker att berätta till exempel mellan start och mitt på ett projekt – och även efter mitten, fram mot resultatet.

Fästmön har sin enda lediga dag idag – och naturligtvis vaknade hon före mig i morse. Det är väl ganska typiskt när man har jobbat mycket? När jag jobbar på mitt ordinarie jobb står mitt alarm på 6.10. Mitt andra ”jobb”, på Uppsalanyheter.se, sker på kvällar och helger. Nej, det blir inte mycket fritid just nu. Samtidigt misstänker jag att det blir väldigt mycket fritid från den 1 augusti. Har du nåt heltidsjobb till mig från augusti tar jag tacksamt emot det! Jag behöver en inkomst så jag kan betala mina räkningar, typ.

Jag har skrivit ett par notiser för Uppsalanyheter.se, men är naturligtvis stoltast över artikeln om Magnus som toppade sajten igår på dagen. Min snälla uppdragsgivare la in text och bilder efter att ha fått materialet i färdigt skick på morgonen innan jag åkte till jobbet. På torsdag efter jobbet här ska jag till redaktionen och lära mig att göra det själv, det vill säga lägga in texter och bilder, lay outa och publicera. (Jag tror inte att det är svårare än varken WordPress eller EPiServer, som jag annars är van att jobba i.) Förhoppningsvis har jag nämligen på torsdag ytterligare ett personporträtt färdigt, eftersom jag ska träffa nästa spännande person på onsdag, också det direkt efter jobbet. Som vanligt kommer det sen en puff till artikeln här ifrån bloggen!

Jag lämnar nog en hel del bevis här på bloggen, så jag måste vara en ordentlig flicka…

Men nu ska jag fokusera på det som ligger framför mig just nu. Frågan är bara var jag ska börja… Med en trilskande forskare (kärvänligt gnabb) eller på en webbsida…

Livet är kort.

Read Full Post »

Gnälligt och pipigt och en del som öser ner

Ett gnälligt och pipigt inlägg, helt enkelt. Jag står för gnället, familjen Örn för det andra.

Dagen började i grått och har nu övergått i regn. Inte har man väl den minsta lust att kliva utanför dörren när man har noterat detta på jobbfönstret?

”It’s raining, it’s pouring…”

Tur att man får sitta inomhus på möten och lite sånt idag. Eftersom det är tisdag sitter jag högst upp i huset, på femte våningen. Förutom möten blir det en del småplock med institution 1:s intranätsidor. Jag känner att jag har försummat dem. Vidare borde jag gå ett varv med piskan här angående forskningssidorna, men jag upplevde sist jag gjorde det att arbetet löper på bra.

Det är inte lätt att hitta sugen när man väl har tappat den, men jag biter ihop och tar nya tag och försöker strunta i det senaste nej vi vill inte ha dig ett dugg utan har valt nån som är mycket bättre än du tack till sökt jobb som landade i min postbox igår. Samtidigt kan jag inte säga att det är lätt att ta det hela med en klackspark och gå vidare, leta andra intressanta, lediga jobb. Jag tyckte så att det stod mitt namn även på denna tjänst, men det gjorde det uppenbarligen inte.

Vad ska man hitta på för att muntra upp sig en sån här dag, dårå, när regnet öser ner, jobberbjudandena, däremot, gör allt annat än öser ner? Tja, jag skulle helst vilja ligga under filten och läsa Vindens skugga, jag är ungefär halvvägs. Och så lyssna på fåglar. Om du klickar på länken här kan du också lyssna på fåglar och se på familjen Örn i Estland! (Jag har också lagt ut länken i högerspalten, under rubriken Intressant och relevant!

Livet är kort. Ibland är det mest gnälligt.

Read Full Post »

Blåsbälg och gubbslem

Nej nån träningsmänniska blir jag aldrig! Jag avskyr sport, idrott, motion i alla dess former och det står jag för. I min ungdom hade jag några år när jag höll på att bli duktig i bordtennis. Lite senare i livet var det badminton. Men det är väldigt, väldigt länge sen. Jag är inte intresserad, jag vill inte, helt enkelt. Hur andra gör är upp till dem.

Det enda jag ägnar mig åt är att promenera. Det gillar jag! Då kan man nämligen göra annat samtidigt, till exempel tänka eller prata om man har sällskap. Då känns det varken som sport eller motion. Efter min operation i december tappade jag tio kilo. Min onda häl fick vila, eftersom jag inte orkade gå några längre sträckor under några veckor. Nu mår jag bra efter operationen och även hälen känns något, om inte helt, bra. Så… mitt bidrag till den interna rörelsen (= mitt motionerande) har nu faktiskt blivit ett, inte noll som tidigare: jag använder trapporna på jobbet. Därför avskyr jag tisdagar numera, för då jobbar jag på femte våningen. Det blir fyra gånger i trapporna – två uppför och två nerför (ja, jag inte bara kommer och går till min arbetsplats, jag brukar lämna den för lunch en stund mitt på dan också. Detta medför att jag flåsar som en jävla blåsbälg då och då. Folk som ser mig tror att jag antingen håller på att dö (vilket det ibland känns som) eller är fruktansvärt upphetsad (det är jag aldrig på jobbet mer än på tekniken).

Flåsar som en sån här.

Den här arbetsdagen har snart gått. Idag lär jag också jobba över, för jag ska vara med på ett möte klockan 16. (Jag slutar egentligen klockan 16.) Men det blir några bra timmar på plus som jag tänkte använda endera dan, troligen nån dag när vi jobbar del av dag, en dag för röd dag.

Förmiddagen omfattade två inplanerade möten och ett oförhappandes. Arbetet med forskningssidorna här går sakta men säkert framåt, vilket gläder mig. Jag är ju den som går med piskan utan morot (morötter är ju bara snigga att se på och äckliga att äta), men jag har också skapat en jädra massa sidor och gjort en liten mall, allt för att underlätta.

Eftermiddagen innebär också en liten kort-kurs i webbverktyget innan jag slinker in på mötet klockan 16. Hoppas att mötet inte drar ut alltför lång tiden, jag behöver verkligen handla idag efter jobbet. Och lämna in Lottot. Vem vet, det kanske är en miljonär som sitter och skriver detta nu, för jag har inte kollat lördagens dragning…

För övrigt har jag noterat att det på går en ganska osmaklig gubbslemdiskussion/-konflikt. Vän Av Ordning vill nu bara påtala för alla inblandade att jag jobbar på en arbetsplats där man faktiskt forskar kring gubbslem. Gubbslem har ingenting med gubbar att göra utan det är en alg. Och är det nån som ska känna sig förolämpad torde det vara algerna.

Gubbslem.

Så å gubbslemmets vägnar vädjar jag:

Kiss (nåja…) and make up!

Eller i vart fall

Missbruka inte gubbslemmets namn!

Därmed inte sagt att jag har valt sida. Det kan jag inte för jag hörde inte debatten, nåddes bara av delar av den via Twitter.

Livet är kort.

Read Full Post »

Spöken i näsan, fredassmyyys och böcker på väg

Igår var det en riktigt fin dag! Vädermässigt. Det var väl för att det var måndag och såna som jag behövde sitta på kontoret och arbeta. Visserligen gör jag roliga saker och visst var det bra att vädret var kasst i söndags, när jag också behövde sitta vid datorn fast hemma, men… Det blev i alla fall lite frisk luft och lite sol på näsan på lunchen när M och jag traskade iväg för att äta fisk i citronsås.

Hemma i New Village har jag en sjukling som ligger på sofflocket och försöker få stopp på näsdroppet. Jag stannade till och köpte näsdroppar på vägen hem från jobbet igår kväll, så vi får hoppas att de gör nytta. Annas egen idé om att stoppa flödet är ju annars inte så dum. Men man kan ju knappast visa sig bland folk med ”ett spöke” i näsborren… (Om man inte vill att folk ska skratta åt en, förstås…)

Anna med näsduk/spöke i näsborren.

Så lagom kul att vara förkyld är det väl inte. Inte går det att jobba för Anna heller – jag tror inte de äldre vill ha snor på sig. Själv har jag hittills klarat mig, men om jag känner efter killar det både i näsa och hals. Och när jag ringde Annas snälla mamma och L igår kväll för att framföra ett försenat grattis på födelsedagen nös jag så ljudligt att jag misstänker att L:s trumhinnor dallrade en lång stund efteråt…

Anna hade förberett en sallad och yoghurt med fetaost (det smakade rätt salt… Kan det vara tillsatser från ”kranen”, tro..? Nu för tiden kan man ju inte helt lite på matvarors innehållsdeklaration…) och sen värmde vi två broccolifritters var. Det blev fyra stycken över när Anna lagade hemma hos sig, så det var roligt att få smaka hur den rätten blev.

Vi avslutade vår kväll med Wordfeud och Dicte. Jag kämpar och kämpar och kämpar för att klå Anna, men hon vinner nio gånger av tio. Dicteavsnittet igår gjorde mig inte på bättre humör, för återigen handlade det om döda spädbarn. (Lite dålig fantasi, manusförfattaren, eller en fäbless för döda småttingar???) Sugna på nåt gott var vi också, så hör och häpna, vi lekte

Fredassmyyyyyyyys………

och jag hällde upp en påse ostbågar med prästostsmak. Det fick jag lida för i morse. Grannarna också – via ventilationssystemet…

Tisdag idag och jag sitter på femte våningen och är tillgänglig för att konsulta i kommunikationsfrågor. Jag ska väl också ta ett varv och kolla hur det går med forskningssidorna på externwebben. Och så har vi stormöte på förmiddagen med frallor till kaffet. Efter mötet ska jag ha en liten one-to-one-kurs med vår IT-samordnare i det webbverktyg vi använder. Både S och jag tror att det kan vara bra att h*n kan lite grunder.

På torsdag är jag bjuden på tårtkalas här uppe också! Tre personer fyller 40 bast och ska firas. Roligt, men vilka barnrumpor…

Vi får se hur det blir med mitt avstämningsmöte med prefekten på institution 2 i morgon. Vad jag förstår har han influensa… Troligen ska jag i alla fall luncha med den hjärtegoa L då – hon brukar föra tur med sig när det gäller jobb för min del…

Bokrean började idag, men jag skenar inte på sånt längre. Det är alldeles för många som reserverar i förväg, så när vi andra kommer dit finns det bara skräp kvar. Nej, jag har ju i stället beställt böcker till Anna och mig från Bokus och jag fick mejl igår om att de är på väg!

Livet är kort.

Read Full Post »

Förtton nyanser brunt

Idag är det verkligen förtton (dvs ett oräkneligt antal) nyanser brunt ut. Det är brunt ta mig tusan över allt, särskilt på min bil. Då kallas det bruna smuts. Lilla gubben, Clark Kent*, vill säga, behöver verkligen en dusch. Vi får se hur det blir till helgen, det ska ju bli kallare igen då, dessvärre.

Fästmön fick lift hem igår av en kollega. Tanken var att vi skulle se premiäravsnittet av Dicte på TV4, men ingen av oss pallade med kanalens reklamavbrott. Jag ställde DVD:n på inspelning och så kollade vi på ett dubbelavsnitt av CSI NY på Kanal 5 i stället. Och sen blev det ju läggdags.

I morse vaknade jag redan klockan fem, vilken var synnerligen irriterande eftersom mobillarmet skulle gå på först en timma senare. Jag låg och tänkte på en del jag hört och sett den senaste tiden och funderade om mina öron skulle trilla av  eller sitta kvar. Dessutom behöver jag verkligen boka en tid hos min optiker. Jag ser INTE bra.

Eftersom vi var morgontidiga hann vi ta en tur till moskéns närhet för att hämta upp ett par vassa saker innan jag svängde in till Annas jobb. Moskén är verkligen en förunderlig byggnad och jag skulle vilja fota den mer. Nu blev det en bild genom min skitiga vindruta.

Moskén denna bruna morgon.

Det gick hyfsat smidigt att ta sig till jobbet idag, inte många eller långa bilköer. Ibland går det nästan fortare att köra genom stan. Eller på andra sidan stan, snarare.

Jobb på institution1 väntar idag. Som vanligt med möte på förmiddagen. Jag ska försöka samla ihop ett gäng som har åsikter om våra medierapporter och vidare måste jag gå med piskan när det gäller forskningssidorna på externwebben. Jag vet inte hur det har gått, jag tror inte att det har gått så värst mycket framåt, ärligt talat… Det beror mycket på den där förbaskade sjukskrivningen, men också på att jag bara jobbar här en dag i veckan. Då hinner man inte svinga piskan så mycket, utan i stället blir det moroten. Nu har jag i alla fall bokat ett avstämningsmöte med prefekten på torsdag så får vi diskutera hur det har gått och hur jag ska gå vidare.

Är det brunt hos dig också idag???

*Clark Kent = min lille bilman

Livet är kort.

Read Full Post »

Bikinitajm

Småkyligt är det inte. Det är skitkallt, för att tala lätt svenska. Temperaturen sjönk redan igår kväll och i morse var det 16 grader kallt. När jag huttrande cirkulerade in genom dörrkarusellen på jobbet hörde jag nån på väg in i hissen fnissa:

Varmt och skönt idag, eller hur?

Och så stack JJ ut huvudet och skrattade. Jag svarade:

Dags att ta på sig bikini.

Men sånt dags blir det aldrig för min del. Nu när jag inte bara är fet och ful utan dessutom vanprydd av ett gigantiskt ärr blir det aldrig mer bikini – inte offentligt, i alla fall.

När dagen så småningom vaknade var det för att bli en solig dag igen. Härligt! Man blir mycket piggare! Jag vill ge mig ut och fota, men jag är tveksam till om såväl häl som iPhonekamera håller för det.

Idag jobbar jag på femte våningen. Jag berättade för B om att jag har fått en förhandsförfrågan om ett eventuellt uppdrag för en tredje institution. Men jag kan ju inte jobba mer än heltid… OM jag får ett erbjudande gäller det att tänka över saken ordentligt. Jag trivs bäst på institution 1, men jag har bara 20 procent (en dag i veckan) där. Om det gick att kombinera på nåt sätt… Ja ja, jag har inte fått nån formell förfrågan än, så…

Igår jobbade jag lite längre eftersom lunchen med Lisbeth blev lång. Det sista jag gjorde var att publicera en nyhet på externwebben för institution 2. När jag sen satt i bilen fick jag ett mail från fakulteten att jag i slutet av nyheten hade gått ut med förtida information om beslut som inte var tagna än. Jag blev självklart irriterad eftersom jag hade kollat uppgiften med berörd person. Hade några ärenden på vägen hem, men så snart jag fått igång min dator hemma mailade berörd för att kolla. Jo, det var rätt som fakulteten angett. Men på frågan vad jag skulle skriva i stället har jag fortfarande inte fått nåt svar. Fick därför klura ut nån passande formulering och vid halv sju-tiden igår publicerade jag detta hemifrån. Ibland är det underbart med modern teknik! Däremot gillar jag inte när det blir fel. Och gissningsvis är det som vanligt budbäraren som blir skjuten om nån nu, under den en och en halva timme ursprungstexten låg ute, skulle råka ha sett felaktigheten.

Hon var med mig i bilen i morse.

Irritationen flöt emellertid ut i morse, för i bilen hade jag sällskap av Sarah Dawn Finer. Hennes skiva går alldeles utmärkt att köra bil till också. Jag fick tillfälle att lyssna ordentligt på texterna och en del av dem går rätt in.

Idag är institutionsmötet inställt. Jag har i stället ägnat mig åt att försöka dra i en publikationshärva samt kollat upp läget med en nyhet om en spännande rapport, gett lite råd så där. Och så har jag haft besök på rummet av Johan, som fladdrade förbi här med en kartong till en av forskarna.

I eftermiddag blir det arbete med forskningssidorna på institution 1:s externwebb samt ett möten kring detta. Jag tror inte att jag har nåt problem att fylla resten av den här bikinitajmdan…

Livet är kort.

Read Full Post »

Usch

Ja, bättre kan jag inte sammanfatta natten. Jag har sovit högst fyra timmar. Dels hade jag svårt att somna trots att jag var jättetrött, dels vaknade jag, när jag väl hade somnat, fram på småtimmarna och kunde inte somna om. Jag har haft och har ganska ont i magen. Det känns som om det är mitt bråck på magmunnen som bråkar, för jag mår illa och jag har ont högt upp i magen. Det är en irriterande och molande värk och sömnbristen gör att det känns som om jag är bakis. Det är jag inte. Jag tog ett glas vin till maten igår, så bakis kan jag knappast vara.

Jag tog ett glas vin till maten igår kväll.

På jobbet är det massor att göra och folk hoppar på mig så snart jag visar mig – både i fredags och i morse, i alla fall. Det är roligt att mina tjänster är efterfrågade, men jag känner mig rörig i skallen just nu och vet inte riktigt var jag ska börja. En sak har jag gjort i alla fall. Strax före operationen kom jag på lösningen på ett tekniskt problem vi har dragits med länge på en av institutionerna. Det var inte så att jag hittade en vettig förklaring utan bara en tänkbar lösning. IT-ansvarig hade ringt och lämnat meddelande i röstbrevlådan att vi måste ta tag i detta och i morse gjorde jag det. Vi får se om min lösning fungerar. Om den gör det är det hela väldigt märkligt, eftersom vi i ännu större utsträckning borde ha samma problem på den andra institutionen jag jobbar för. Men där har vi inte märkt problemet alls.

Jag har bokat in några luncher i veckan och på fredag eftermiddag ska jag delta i ett seminarium om Vetande i Wikipedia. I morgon är det tisdag och då jobbar jag som vanligt för institution 1 högst upp i huset, i mitt fantastiska kontor. Jag ska gissningsvis fortsätta arbetet med forskningssidorna på webben där, jag vet inte om det har nånting under min frånvaro.

Tio grader kallt var det i morse också.

Min tjänst sägs vara förlängd till den 31 mars, men jag har inte sett det varken i det administrativa systemet eller på papper (anställningsbevis). Tanken är att jag ska jobba lite för intendenturen också i huset (hur jag nu ska klämma in dessa procent i tjänsten). Det handlar främst om att få snurr på skärmarna i entrén, men också att göra nånting av affischstället som en av forskarna hade några entusiastiska idéer om. Vi får se om idéerna går att realisera.

I kväll lär jag vara aptrött, så det blir en dusch och sen kanske lite TV och därpå tidig sänggång. Jag ska få min matkasse från Mathem nån gång efter klockan 18. Det ska bli spännande att se om detta kan vara nånting att ha i framtiden. Fem middagar för fyra personer – varav flera middagar innehåller mat jag inte kan äta – kanske inte blir helt rätt för mig personligen. Jag är ju dessutom ensam i hushållet de veckor Fästmön inte är hos mig. Och hemma hos Anna är de ju fem, ibland sex, när jag är med. Njae, Mathems kasse kan vara lite för oflexibel för att passa mig, men vi får se. Jag ska titta, testa och begrunda – en recension blir det förstås på en blogg nära dig sen!

En matkasse anländer i afton.

Livet är kort.

Read Full Post »

Teknikens fallerande, julplaner och en och annan snöflinga

Nej jag har haft en urjävlig natt. Vaknade vid halv två-tiden, trodde jag, av att klockradion stod och blinkade. Bara det att klockan var kvart över fyra på morgonen. Kunde jag somna om sen? Jaa, tio minuter innan jag skulle kliva upp (alarmet på mobilen går på tio över sex på vardagar). Strömavbrott, alltså! Och som vanligt inte i hela lägenheten utan halva. Detta medförde att inte bara klockradioapparaterna i sovrummet stod och blinkade. I köket visade stereon upp hela sin displaymeny som en non stop-slinga och på micron stod klockan på 88:88. Irriterande och sånt jag inte har tid att fixa med på morgonen, egentligen. Du som känner mig vet att jag gjorde det.

Morgonen var varmare idag. När jag gick och la mig igår kväll visade termometern mer än 19 minusgrader. I morse stod den på -14. Och i bilen visade den -12. Det snöade lite, så nu får jag se fram emot att borsta och skrapa bilen när jag ska hem. Rätt vackert är det i alla fall ute och jag skulle vilja ta en repa mitt på dan och fota. Men jag kommer inte alls överens med Ajfånens kamera. Det blir ett särskilt inlägg om detta framöver. Och då snackar jag inte skoinlägg!

Det är mycket snö i det höga gräset utanför jobbet.

På vägarna var det snorhalt. Jag såg faktiskt nästan inga cyklister idag och det var skönt. Det var bara en och h*n cyklade visserligen utan lyse men på trottoaren. Nä, idag var det bilisterna som betedde sig som galningar. En bil skulle in i min fil, men i stället för att sakta ner gasade h*n och körde in precis framför fronten på bilen framför mig. Som tur var  höll jag avstånd, men det var läskigt nära. Filkörning har en del bilister generellt problem med. När det ligger snö på vägarna och man inte kan se vägmarkeringarna tycks det som om man hellre chansar än tänker logiskt och kör försiktigt. Två bilister framför mig på ett ställe tyckte till exempel att vägen var enfilig och körde i mitten. Vägen är tvåfilig. Men värst av allt var nog människan som på 70-vägen kröp fram, vinglade och… jaa, förstås, pratade i mobilen. Det var som sagt snorhalt på vägarna, så jag bara undrar om h*n var dum i hela jävla huvudet..? (Retorisk fråga.)

Idag jobbar jag för institution ett. Där fick jag inte igång datorn förrän efter 45 minuter. Nästa fel är att det inte går att skriva ut. Och rent allmänt är datorn/nätverket seg(t).

Jaa, den här dan kunde ha börjat bättre. Men eftersom den inte gjorde det borde den i alla fall sluta bättre. Jag måste jobba med piskan på folk idag kring forskningssidorna och även skapa och publicera några nya. Jag ska hålla i en one-to-one-kurs i att skapa en personlig hemsida och så är det sedvanligt stormöte här på tisdagsförmiddagen. En helt annan sorts möte än det institution 2 har. På institution 2 är det bar prefekten som talar och det är sällan några frågor. På institution 1 pratar prefekten först och sen alla möjliga som har nåt att informera sina kollegor om. Avspänt, informativt och en väl använd halvtimma varje vecka!

Men igår var prefekten på institution 2 riktigt rolig. Han berättade att varje sommar är en han vid ett tillfälle uppe ett helt dygn. Och varje vinter stannar han i sängen ett helt dygn. Jag blev lite inspirerad till det senare under en av mina juldagar, faktiskt. Å, jag ser verkligen fram mot dem! Jag ska köpa julklappar till mig själv och slå in och jag ska bara köpa saker som jag vill ha. Likadant med maten. Det blir bara julmat som jag vill ha, det vill säga mest sill. Jag tänker snapsa till också. Och slutligen ska jag köpa en jädra massa choklad som jag ska mumsa när jag läser mina braiga julklappsböcker eller ser mina braiga julklappsfilmer som jag har gett till mig själv. Dessutom ska jag sippa päronkonjak. Varje kväll.

Å, nu blev jag genast på bättre humör, lite grann också för att Therese på Twitter hälsade mig välkommen till dagen med orden

God morgon snöflinga!

Det var efter jag hade twittrat att jag är en morrhoppa idag….

Hur ska du fira jul i år??? Skriv några rader i en kommentar och berätta!

Livet är kort.

Read Full Post »

Ris, ros och annat

Äntligen! En näringsrik lunch idag! Jag hade dejt med den hjärtegoa L och denna agerade personlig assistent åt mig. Så fin som en ros i sin röda kappa kom hon och höll upp dörrar, bar matbricka och… bjöd på lunchen. Nej, det var jag som skulle bjuda, men försök argumentera med denna kvinna…

Till lördag har hon planerat nånting kulinariskt för mig och Fästmön. Vi ska åka hem till henne när Anna har slutat jobba och sen verkar det som om bilen ska lastas full av godsaker. Hon garanterade att vi INTE skulle vilja ha/orka med Tobleronen jag köpte i söndags…

Den utpekade lär vi inte vilja ha eller orka med på lördag, enligt L.

Jag vet inte om jag tillförde så mycket på lunchen. Det första jag gjorde var att kasta kokt ris över knäet. Eftersom Logen har mikroskopiska servetter hade jag inte ens lagt en som täckte en fyrkant på ena benet. Nåja, det var i alla fall ingen sås på just det ris jag spillde, så jeansen är obefläckade.

Dagen idag är mörk och trist. Igår kväll var jag så trött att jag gick och la mig mitt i CSI. Tittade på sovrums-TVn och då slocknar jag alltid efter högst fem minuter. Gissar att det lär bli samma idag. Jag var så trött att jag inte orkade strula ut på en krycka till soprummet med den snart överfulla tidningspåsen igår, så den står kvar som ett utropstecken innanför ytterdörren.

Högsta prio idag efter jobbet är att försöka handla lite på Tokerian. Jag får lämna kryckorna i bilen när jag går in och hänga på varuvagnen så där som mamma brukar göra. Hur jag ska ta mig in från garaget återstår att se. Kanske en krycka? GAH, jag hatar verkligen att ha detta funktionshinder, men det är nyttigt för mig att prova på. Det är först nu jag inser hur jobbigt det är för dem som ALLTID behöver gå med kryckor… Vi är här för att lära, eller hur var nu meningen med livet..?

Den enda dan jag jobbar för institution1 i veckan är tisdagar. Och den dan räcker inte till för det hästjobb jag har framför mig – att göra om alla forskningssidor. Först idag har jag fått namn på kontaktpersoner. En har jag pratat med sen tidigare så han är igång, men idag var det dags för nästa. Hans chef hade inte ens berättat för honom att han var utsedd till att göra detta… Nej, det känns inte riktigt bra. Jag skulle behöva sitta här mer rent fysiskt, så att jag kan gå med piskan  – eller riset, för den som föredrar det…

Igår blev jag erbjuden ett skrivjobb, men fick tacka nej till det eftersom jag inte har egen firma. Om jag hade haft ett fast jobb hade jag inte tvekat en sekund att registrera en firma, men som läget är det inte särskilt smart. Jag räknar allt mer med att bli arbetssökande igen efter årsskiftet och om man ska få a-kassa, det vet ju alla, får man ju inte jobba ens i egen regi. Detta trots att man är ärlig och anger exakt antal timmar och hur mycket man tjänar – så där så att a-kassan borde kunna dra av det från ersättningen. Nej, så funkar det inte i Sverige. Här ska man antingen jobba förfärligt mycket eller inte alls. Då först passar man in nån sorts mall. Oerhört tröttsamt för en som inget hellre vill än jobba. (Det finns de som till exempel är sjuka och inte kan jobba och så finns det de som inte vill jobba. Varför ska man envisas med att lägga ner tid och energi på att försöka hitta jobb åt dem när det kryllar av friska, fullt arbetsföra människor? Jag begriper det inte.)

Livet är kort.

Read Full Post »

En kväll på stan – och en kall morgon

Det kändes lite helgigt att slänga in bilen i garaget efter jobbet och ta bussen tillsammans med Fästmön in till stan! För så blir det ibland att våra ”helger” infaller en måndag. Anna var ledig, inte jag, förstås, men det är sällan vi är lediga samtidigt.

Det primära syftet med stadsbesöket – ja, det ska stavas med d i den här betydelsen! – var ett biobesök. Vi ville se nya Bondfilmen Skyfall. Vi tycker båda att James Bondfilmerna kan vara ganska underhållande, men det klart att kvaliteten varierar, bland annat med en del skådespelare. Tyvärr är det sällan vi går på bio. Det handlar inte bara om att vi inte så ofta är lediga samtidigt och/eller orkar gå på bio. Det kostar ju en hel del ocksp… Men nu fanns det gott om biopresentkort i min ägo, dels från födelsedagen, dels från en namntävling som jag vann på jobbet. Kvällens filmföreställning var till minne av K som gav ett presentkort på 300 kronor till min 50-årsdag.

Tack, vännen K! Vår biokväll var till minne av dig!

Eftersom jag har svårt att få tilll det med bricklunch numera – ständigt antalet armar som inte räcker till både kryckor och lunchbricka – blir det en macka vid datorn. Och då är jag för det mesta ganska hungrig på kvällen. Vi gick först och köpte våra biljetter och fortsatte sen till en närbelägen Kinakrog för middag.

Anna var också hungrig.

Vi hade som sagt lämnat bilen hemma och tog bussen in till stan. Därför kunde jag ta en starköl till maten. Men påverkad som i fredags blev jag INTE! Det vore ju lite läskigt med tanke på kryckor och stadsbesök…

Eftersom vi inte hade så mycket tid – föreställningen började klockan 19 och att gå tar numera lite längre tid för mig – valde vi buffé. Som vanligt var det ganska fräsch mat och som vanligt åt vi nog för mycket båda två. Att magarna jobbade blev vi medvetna om i biosalongen när de pep och mullrade om vartannat. Så vi kunde i alla fall skratta åt det, lite så där halvhysteriskt.

Fräsch buffé!

Mer om filmen kommer i ett separat inlägg senare idag! Men vi hade en fin kväll på stan och i biomörkret!

Nu är min förmiddagsrast snart slut. Morgonen är solig och kall, det var fyra minusgrader när jag åkte hemifrån. Idag sitter jag i min fina, fina kontor på högsta våningen i huset eftersom jag jobbar för institution 1 (alltid på tisdagar). Idag väntar ett förmiddagsmöte. Vidare ska jag prata trycksak med en doktorand och så fortsätta jobba med institutionens forskningssidor på webben. Dagen avslutas med en sen intervju med en av professorerna angående lysande kursutvärderingar!

Idag var det fruset i rabatterna.

Jag hoppas inemellanåt kunna avsluta ett parti Wordfeud som jag har haft igång sen helgen. Alla spel jag har spelat i helgen har jag förlorat, jag är verkligen usel. Men jag tycker att det är roligt i alla fall och det är faktiskt inte viktigt för mig att vinna. Eftersom jag spelar på tjänstemobilen spelar jag helst där det finns ett nät jag kan koppla upp mig mot trådlöst och gratis – hemma har jag tyvärr inte det, så jag får begränsa mig till ett eller två partier hemifrån/vecka. På jobbet har jag förstås inte så mycket tid att spela, men raster går ju alltid att använda – och toabesök… 😳 (Jag tvättar och spritar händerna – och har särskilt sprit för Ajfånens skärm!!!) Hos Anna kan jag koppla upp mig mot hennes nät och spela gratis också.

Efter jobbet idag ska jag stanna till vid apoteket och hämta ut medicin mot häleländet. I morgon eftermiddag blir det röntgen, jag vill inte gå idag eftersom tisdag är den enda dan i veckan jag jobbar för institution 1.

Vad händer hos dig idag???

Livet är kort.

Read Full Post »