Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Lena Philipsson’

Vi grundade med en rejäl frukost. Det gör man när man bor på hotell. Man äter. Frukost. Man äter mycket till frukost. Onaturligt mycket. Dagen var jättevarm, så trots mina principer valde jag klädsel tjockis-svart linne till överkroppen. Detta fick till följd att axlar och nacke nu är synnerligen osniggt rosa. Och svider som fan.

Fästmön var smart och hade med sig sin boa som skyddade axlarna. Värmde lite också. Söt var hon i alla fall.

Söt!


I Humlegården strålade vi samman med Gunilla.
Det är alltså hon som gillar att ventilera sina brallor, ta män i skrevet och dricka ur blomvaser.

Vi fick vänta länge innan paraden kom igång. Jag passade på att fota lite, förstås.

Den här damen hade först promenerat till Humlegården från Söder. Och nu skulle hon gå paraden… Tufft och modigt!


Till och med trista elskåp
var Pridesmyckat dagen till ära.

Pride!


Många var väldigt uppklädda.

Rött är sött.


En del ekipage
var väldigt enkla…

World of chocolate!


Vårt favoritmuseum
var med i paraden!

Fotografiska i paraden.


De glada gossarna i Gaykören
sjöng inte, men dansade fram.

Glada Gaykören dansade fram.


Tyckte du att det såg glest ut?
Tja, jag kan meddela att det tjocknade till ordentligt. Faktum är att vi var 50 000 som gick…

Vi noterade en enda läskig incident med en kille som hade lite för bråttom och som snavade och slog sig på käften. Såg jävligt ont ut…

Tjockt i paraden…


Vi hoppade ur nära slutet
och stack iväg in på en tvärgata på Söder för att äta och dricka. Det var då Somliga hinkade ur en blomvas.

Den berömda blomvasen.


Själv skötte jag mig
och åt lite mat, lax och pommes, samt drack en ljuvligt kall starköl.

Jag var så hungrig att jag till och med åt upp morötterna.


Därpå skildes våra vägar.
Den törstiga bloggerskan från Dalarna hade nåt ärende inne i stan igen och vi linkade till Tanto för att vara med om avslutningsgalan.

Men avslutningsgalan på Tanto skilde sig inte mycket från resten av kvällarna. Den var så trist. trist! Det kändes som om den hade mina Iorstrumpor över hela sig.

Artisteriet på Pride tycktes hela tiden ha mina Iorstrumpor på sig. Varje kväll. Mina Iorstrumpor fick jag för övrigt från en före detta vän som tycks ha vänt mig ryggen numera efter att jag avslöjade hur lite jag hade att leva på tidigare. Ibland förstår jag mig inte på människor.


Den enda gången det glimmade till rejält
var när proffsiga Lena Ph kom på scenen. Då gungade varenda Tanto-besökare, jag lovar!!! TACK, Lena!!!

Nä, man fick sannerligen roa sig med annat. Men först blev det lite allvarligt när vi mindes alla dem som inte längre finns med oss och kören sjöng Ovan regnbågen (Over the rainbow). Så kom en kort regnskur och sen… kom regnbågen fram… Det var magiskt…

Regnbågen kom fram.


Jag kände inte igen särskilt många av artisterna
och låtarna. Och de som jag kände igen var bara gapiga och tråkiga. Nej, då hade jag roligare åt vår egna kommentatorer, de två herrarna på bilden. De hängde vid vårt bord och om jag inte har fel var det Gunilla som lockade dit dem. Hon är ju, som bekant, svag för herrar. Gunilla hade nämligen anslutit sig till oss igen.

Anna, Gunilla och våra egna personliga kommentatorer.


Min fot gjorde vid det här laget så ont
att jag bävade för att gå på toa eller köpa öl. Samtidigt var jag rädd att sitta alltför stilla och bli stel, så jag VILLE röra på mig.

Tog några nattbilder och lekte med mobilkameran, som nu alltså inte längre är tejpad eftersom jag har hittat reservdelar till den (på förekommen anledning berättar jag detta, för nån ny mobil har jag inte köpt).

Nattexistens på Pride.


Känner du igen
denna här???

En älskad silhuett.


När det är mörkt
behövs strålkastare. Den var gul.

Gul strålkastare.


Vi slängde en sista bläng på scenen
och gick sen och köpte remmar. Och jag köpte vistelsens enda bok, Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens Eld. Den var 40 spänn dyrare i Hallongrottans tält än hos Bokus på nätet, men nån gång måste man ju gynna andra bokhandlare. Till min sorg hade de inte Sara Lövestams senaste bok, Tillbaka till henne. Enligt författaren själv hade de fåtal exemplar som Hallongrottan tagit med till försäljning efter Sara Lövestams framträdande tagit slut direkt.

Pridenatt. Tillbaka nästa år? Den som lever får se.


Hur det blir nästa år
med Pride är det bara den som lever som får se. En del av oss kanske från ovan regnbågen. Who knows what tomorrow brings…

Idag kom vi hem till Uppsala och New Village vid 13.30-tiden. Jag packade upp, vattnade mina krukväxter (alla hade överlevt utan blomvakt!) och ringde mor. Sen tog vi en tur till Gamlis där min älskling bjöd på kaffe, macka och kaka.

Mackorna var så tjocka i omkrets att Anna nästan inte fick in sin i käften.


Suveränt goda Briemackor
med gott om grönt i. Salamin gav jag till Anna.

Suveränt god Brie-macka.


Vi tog en tur ut till Himlen
och även där hade krukväxterna överlevt. Anna packade om lite grejor i en mindre väska och innan vi återvände till NewVillage stannade vi på ICA Solen för att köpa middag till i morgon – ingredienser till Västerbottenpaj och ett kilo kräftor… För vi går nämligen in i vår fjärde och sista semestervecka i morgon och det vill vi fira på detta sätt!

I kväll orkar ingen av oss laga mat, så det blir utgång till Restaurang Maestro som ska ha grillkvällar nu på sommaren. Underbart att bara få sätta sig till bords igen och bli serverad! Men jag tar kryckan med i kväll, för nu börjar min häl ta alldeles slut. Vad gäller övriga krämpor är jag förvånad och överraskad – på ett positivt sätt. Kroppen är en märklig sak…


Livet är kort.

Read Full Post »

Nånting händer uppenbarligen där ute. Utanför min vrå. Jag har i alla fall vaskat fram följande guldkorn i media. Och även om allt som står i tidningen inte är sant, är en del ju faktiskt det…

En vrå, inte nödvändigtvis min.


  • Sommarpresent från företagsledningen gjorde anställda till miljonärer. Det sägs att smålänningar är snåla. Men syskonparet Inger och Sixten Norhed är det definitivt inte. Deras familjeföretag, Nominit AB, tillverkar nitar och finns i Småland. Inger och Sixten har inte några nära arvingar. Därför bestämde de att företagets ägande ska överföras till en stiftelse. Och samtidigt delar de ut 114 miljoner kronor till sin personal – inklusive pensionärer. Det blir mellan en och två miljoner per skalle, beroende på hur länge man har varit anställd. Snacka om att måna om sin personal!!!
  • Julia avslöjar på Twitter vad tränarna skriker. Tyska Julia är döv och som många döva är hon bra på att läsa på läpparna. Nu avslöjar hon på Twitter vad fotbollstränarna skriker till sina spelare. Skulle ju kunna bli… en lukrativ affärsidé…
  • Tjänstemän lever lyxliv och partajar – för våra pengar. Dagens Nyheter har upptäckt att tjänstemännen på Fjärde AP-fondens kontor har ett alkoholförråd på jobbet. Ett förråd vars innehåll är betalt av dig och mig. En gång i månaden bjuds de anställda på fri bar. Alkoholinköpen bokförs inte som representation utan som personalvård. Pubkvällar kallas för informationsträffar av fondens vd. Taxin hem betalar förstås jobbet. Eller rättare sagt vi skattebetalare… Tjolahopp… Så nu gäller vissa regler för somliga, andra för andra.
  • Tofflan goes sport: Två tuppar. Jan Guillou, som jag läste på Twitter har handikapptillstånd till sin bil (kan det vara möjligt???), tycker att Zlatan-Den-Där-Bollsparkaren dödar stämningen i det svenska landslaget. Zlatan-Den-Där-Bollsparkaren kontrar med att han inte ens vet vem Jan Guillou är. Så var den tuppfajten slut. Jag har inte mycket till övers för nån av tupparna, för övrigt, så låt dem ha ihjäl varandra – verbalt.
  • F*n vad alla separerar… Lena och Per, Vanessa och Johnny, Peter Pluntky och Antikrundan med flera med flera. Kanske Berglin har rätt att det finns ett sjätte sinne i äktenskapet om det ska funka..?

Read Full Post »

Årets Pridelåt är släppt. Fy te rackarns så bra!!! Heja Lena Philipsson!

Via Stockholm Prides hemsida kan du lyssna på låten eller köpa den! Upp med volymen nu!!!

Eller via YouTube…

Vi ses väl på Pride, för övrigt, du följer väl med..?

Read Full Post »

Ja jädrar i min lilla låda, idag är det en stadstur planerad. Vad händer? Det regnar förstås. Blir ju jättekul. Svepa in och ut i affärer och lukta blöt hund. För min jacka slängde jag nämligen i tvätten igår så det blir till att gräva fram en hoodie. Som inte är trasig. Och vilken tur, jag har ju en nyinköpt Puma!

Här ligger puman på en leopard(filt). Ormen jag stickade som 25-åring tittar också fram – rena djurparken här.


Jag måste bara kommentera den där ormen
du ser på bilden. Jag var alltstå typ 25 när en kompis i studentkorridoren där jag bodde lyckades med det mina textilfröknar misslyckats med hela grundskolan: att lära mig att sticka. Och jag stickade och stickade och stickade. Jag fick korridorens alla restgarner för att jag skulle träna på att sticka. Och sen kunde jag inte sluta. Med det menar jag verkligen

jag kunde inte sluta.

Jag visste inte hur man gjorde och alla skrattade! Det är därför det blev en orm. Lång. När jag äntligen hade fått hjälp att sluta, köpte jag nåt skit som jag fyllde ormen med och sydde ihop dess mage. Till ögon sydde jag på två gröna knappar. Jaa, jag är mycket stolt över min orm.

Det blev en tur till Slottet igår kväll efter jobbet. Jag vattnade lite. Det var bra att jag inte vattnade mycket med tanke på dagens väder… På hemvägen stannade vi till vid ICA Heidan och handlade lite diverse. Bland annat lördagsgodis. Godis är nämligen så dyrt på stan dit vi ska idag. Dessutom brukar det inte vara så färskt – säkert på grund av att det är så dyrt – folk handlar helt enkelt inte.

Godis är gott. Och det är ju i alla fall lördag. Idag, ja. Igår var det fredag. Men du tror väl aldrig att godiset har stått orört från Tofflans feta fingrar? :mrgreen:


Det är inget särskilt jag ska glo på.
Bara det att jag insåg hur mysigt det var att gå på stan en lördag, såsom jag och vännen FEM gjorde när hon var här. Fästmön 0ch jag kan ju så sällan göra det eftersom jag jobbar när hon är ledig och tvärtom. Men idag slutar hon klockan 14 så vi ska ses halv tre. Då kan vi skena i affärer till klockan 17. Alldeles lagom. Vi kanske inte orkar så länge, ens. Det är en intressant utställning på Fredens Hus som lockar oss lite också, tror jag. Fast Fredens Hus stänger klockan 16. Inte så mycket skenande i affärer i såna fall. Vi får se.


Dag Hammarskjöld med citat. (Bilden är lånad från Fredens Hus hemsida.)


Jag var ganska pigg i morse.
Eller pigg och pigg… Jag vaknade klockan 6.22 och trodde av nån anledning att klockan var 5.22. Hade kramp i vänsterfoten och försökte ta mig ur sängen och stampa lite så tyst jag kunde för att inte väcka Anna. Bara det att Anna ju var uppe och höll på att göra sig iordning för arbete. Så när hon kom och skulle väcka mig fyra minuter senare var jag riktigt piggelin! Skjutsade henne till jobbet – mitt val, mitt val, mitt val! – och sen kröp jag ner för att göra en FEM, det vill säga återvände till sängen för att läsa.

Lokalblaskan var ovanligt ologisk idag. Först en stor artikel (den ligger tyvärr inte ute på nätet) om 120 personer som jobbar på Sjukstugan i Backen mitt i stan, människor som fått vara med i ett projekt och fått åka gratis buss till och från jobbet en månad. (Hur svårt är det att cykla, till exempel, om jobbet ligger mitt i stan?) Efter projektets slut fortsatte tre av fem att cykla åka buss. Och på så vis har man sänkt de dåliga utsläppen i stan med si och så mycket. Jaa, det hade man väl gjort om alla 120 hade åkt bil till jobbet men det tvivlar jag på. Varför? Jo…

  1. det är väldigt ont om parkeringsplatser
  2. det är väldigt dyrt att parkera. (Om man inte är direktör på Sjukstugan, förstås, för då har man en reserverad plats.)
  3. det är väl inte så svårt att hoja om jobbet ligger mitt i stan, typ en kvarts cykeltid om man bor i nåt av bostadsområdena runt omkring stan

Det ologiska i lokalblaskan, som jag nu ska hoppa tillbaka till, är att man lite längre in i tidningen har ett reportage om en konstinstallation/TV-serie – där man gav bilister med snygga bilar fri bensin. Väääldigt miljövänligt. För gratis bensin drar ju, folk är näriga som fan. Dessutom är ju Lena Philpsson programledare för skiten TV-serien och hon drar väl, hon också… Och i dagens lokalblaska blir det sen ännu mer ologiskt med alla motor-sidorna i tidningen. Jag undrar:

Är man för eller emot bilismen/negativ miljöpåverkan av bilismen på lokalblaskan???

Vad händer mer i mitt spännande liv idag? Jo, jag ska försöka komma fram på till kundtjänst på 3 för att höra vad i helvete de menar med det obegripliga brevet jag fick från dem igår. Jag vill veta skillnaden mellan 20 GB och 30 GB och jag vill veta nåt annat än siffran tio. (För jag kan räkna lite grann, min dyskalkyli till trots!) Sen ska jag ringa mamma och hoppas att jag inte stör i nån fotbollsmatch – ja, mamma spelar inte men det är visst nåt mästerskap på gång nu igen så alla usla TV-program blir ännu uslare eftersom allt som sänds ett tag framöver är sport…

Vi ska äta middag på stan, för resten. Jag har ett presentkort från fakultetskollegorna som kanske ryker i kväll. På en restaurang UTAN storbilds-TV.

Read Full Post »

För dig som saknar din papperstidning denna onsdag och som inte orkar surfa runt…

Read Full Post »