Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘fotbad’

Ett undrande inlägg.


 

Det var en märklig dag igår. Jag gick inte utanför min dörr – jo, fast bara ner till postboxen. Jag pratade inte med nån. Jag öppnade alltså inte käften, uttalade inte ett ord med min röst. Det du! Men jag hade kontakt med människor via mejl och cyberspace, så helt utan mänsklig kontakt var jag inte. Ändå är det märkligt. Ingen att prata med. Ingen, på en hel dag. 

Torkade druvor

Är jag på väg att skrumpna precis som dessa druvor jag kastade igår?

 

Vissa dar är jag bara fruktansvärt ensam. För det mesta har jag inga problem med ensamheten, men ibland… Ibland skrämmer den mig otroligt mycket. Att inte ha ett jobb att gå till varje dag gör sitt till i detta. Du som har det tänker nog inte ens på det. Du går till ditt jobb, du kanske inte umgås jättemycket med dina kollegor, men du småpratar säkerligen några gånger om dan. Minst. Här småpratas inte alls vissa dar. Här pratas överhuvudtaget inte. Sverige, 2014.

Igår skrev jag det näst sista kapitlet i min bok och idag skrev jag det sista. Ska jag drabbas av den stora tomheten nu? Nej då, det finns massor att gå igenom, redigera, skriva om, dra ifrån och lägga till. Men även mina skrivna ord får vila ett tag.

Ute i världen blev det tågkaos igen. Ytterligare nån nerriven ledning orsakade stopp i tågtrafiken nånstans mellan Stockholm och Uppsala. Argast var folket som satt förväntansfulla på tåget på väg till Bokmässan. Ärligt talat kan jag bli smått nipprig på alla som Twittrar om mässan – flera dar i förväg. Den öppnar liksom idag. Ska jag behöva tillfälligt avfölja Twittermänniskor eller vad? Ja, jag är jädrigt avundsjuk att jag inte heller i år kan vara på Bokmässan. Jädrigt avundsjuk!!!

Fotmassage med bubblor

Snällhet stavas bubbelbad med massage för fötterna, bland annat.

Jag var lite snäll mot mig igår i alla fall. Dels för att jag kände mig så ensam och utanför, dels för att jag hade jobbat så hårt. När ingen annan klappar en på huvudet och säger att man har varit duktig får man göra det själv. Jag vispade ihop våffelsmet (nej, absolut inte från grunden utan från pulver!) och glufsade i mig en massa smaskiga våfflor med hjortronsylt som fanns i kylen och sprejgrädde som fanns hos Tokerian i tisdags. Och sen tände jag äppeldoftande värmeljus och fyllde i hett vatten och parfymerat salt i fotbadet. Satt och njöt en god stund av såväl varma bubblor som fotmassage. DET kändes lyxigt! Resten av kvällen läste jag och glodde på läskigheter på TV. En ny kanal, FOX, hade plötsligt dykt upp utan att jag har ändrat nån inställning. Gissar att det är Com Hems sätt att skapa nya behov hos oss som är anslutna utan egen förskyllan genom vår bostadsrättsförenings avtal.

Det var först nu på morgonen jag läste det ofattbara och hemska som skedde igår kväll, runt tiden när jag med sköna fötter gick till sängs. Två tonåringar har dött, troligen genom att den ena har skjutit den andra först och därefter sig själv. Vad är det för värld vi lever i? Är den helt på väg att skrumpna när vi inte ens kan ta hand om våra unga – förutom att vi struntar i vår gamla och våra arbetslösa? Sverige, 2014, som sagt…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett varierat inlägg.


 

Igår slutade Fästmön jobba klockan 16. Jag åkte och hämtade henne och sen började det… storhandlingshelvetet på Tokerian. Alltså vi var inte hemma förrän klockan 20. Fast då hade vi förstås också levererat alla kassar och ställt in mat i kylen i Himlen, hämtat ett paket, tankat och ätit snabbmat också.

Men ändå. Snabba ryck är det inte när vi storhandlar. Anna går omkring med en roman över de varor som ska inhandlas. Jag, som ju är mannen i familjen (<== ironi av det interna slaget), sköter framförandet av fordon, det vill säga varuvagn inne i affären, fullastad bil utanför samt pistolen. Med pistol menar jag scanner. För att roa mig själv ibland låtsas jag att scannern är en vattenpistol som jag riktar mot folk som står i vägen för vår framfart. Anna skäms. Jag utbrister i onomatopoetiska ord, passande en vattenpistol.

Igår tror jag Anna slog rekord. Jag misstänkte starkt att vi hade fått med oss hela affären hem. Det hade vi inte. Det var ett bröd som smet, så det lämnade vi kvar. Nån bärhjälp i Himlen fick vi inte heller. Storbarnen jobbade, de yngre var hos sin pappa. Inte konstigt att vi har aparmar.

Bröd på rymmen på Tokerian

Bröd på rymmen på Tokerian.

 

Aparmarna till trots så har jag inga större problem med dessa lemmar. Det är fötterna som är ONDA just nu. Hälsporren på högerfot, som jag trodde jag hade lyckats hålla i skick, dunkar nu med full styrka. Ungefär som Sabaton igår kväll på Vaksala torg, metal, som vaggade mig till sömns tack vare rätt vindriktning. Skillnaden är bara att Sabaton, som lustigt nog i sammanhanget är den del av en rustning som täcker foten, är ljuv musik i mina öron. Hälsporre är a pain in the ass foot. Jag stretchar och gör tåhävningar och rullar med tennisboll i fotvalvet och använder skoinlägg sen 2012. Inget hjälper. Som grädde på moset har jag fått ont i vänsterfoten också, fast på ovansidan. Märkligt. För du ska veta att jag går i rejäla gympadojor, inga fjantiga pumps eller så. (Pumps är fjantiga på mig. På dig kanske de inte är det.)

Därför tänker jag unna mig ett skönt och masserande fotbad i kväll. Jag köpte ett härligt fotbad för fem och ett halv år sen, strax före Katastrofen. Man kan inte påstå att jag har överutnyttjat det. Jag längtar redan… Du som inte har ett fotbad att njuta av kan i stället njuta av fina bilder och en recension av Sabatons konsert igår av Uppsalanyheters utsända. Om du vill.

Men nu måste jag ge mig ut i cyberspace och leta lediga jobb. Idag har de inte precis landat i mitt knä med ilfart idag. Det gjorde däremot skrivartonern från inkClub! Jag beställde toner i onsdags och igår, torsdag, låg en svart toner och en färgtoner i min postbox. Det kallar jag ilfart!

Vilken kraft Fortune cookie

Kan denna vara ett tecken på att det sker ett mirakel i jobbsökeriet idag..?


Dags att pytsa upp
en senapsmugg java till sällskap på jobbletarresan.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg där jag tar i lite.


Äh, inte har jag blivit nån friskus
på gamla dar, heller! Men det är skönt att skena ut och gå. Jag mår så mycket bättre av ljus, frisk luft och framför allt: hemifrånkommandet.

Med tjejen på Runkeeper som sällskap gick jag ungefär tre och en halv kilometer idag. Och så slog jag nytt hastighetsrekord i genomsnitt – trots att jag stannade och tog hela elva bilder! Ändå gick jag snabbaste kilometern på sämre tid än igår, fast de övriga på bättre tider. Det berodde mycket på att ingen av fötterna gjorde särskilt ont idag. Underbart! Igår kväll hade jag ganska ont och satt och masserade fötterna. I kväll blir det nog massage i fotbadet! Det är mina fötter sannerligen värda. I övrigt brände jag en halv chokladkaka, ungefär i kalorier. Det är bra, det, inför kvällen.

Dagen är ganska grå och trist. Tänkte först gå utan solbrillor, men tog med dem. De åkte av och på. Först var det rätt mörkt…

Buskar och väg

Mörkt längs vägen jag gick.


Idag hade jag ett mål
och jag hade en helt utstakad väg att gå. Faktum är att den kändes förvånansvärt kort. Jag gick både lite nya vägar och lite gamla. Gamla vägar, som jag en gång kände så väl. För så där en 30 år sen…

Röda löv

Tur att det finns vissa som lyser upp vägen!


Vädret var som sagt omväxlande.
Nästan ända fram till mitt mål var det soligt.

Solen på väg bakom moln

Här är solen på väg bakom molnen.


När jag kom ut
efter förrättat ärende hopade sig molnen ovanför Guds hus. Ett tecken?

Mörka moln ovanför kyrkan

Mörka moln ovanför Guds hus.


Sen kom regnet.
Inte hårt, inte kallt, men lite lagom svalkande. Och vått. Jag drog upp luvan och kände mig som Döden i Det sjunde inseglet

Lite trist var det att gå ensam idag. Hade kunnat tänka mig sällskap, för en gångs skull. Kände mig… en aning hängig…

Hängig röd växt

Även denna var lite hängig.


Men alla vägar bär till Rom,
sägs det. Mina vägar bär hemåt igen.

Nypon

Vart bär dessa?..


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett fotvårdande inlägg.


För ett bra tag sen
kom ett fint paket från Charlotte på Apoteket Hjärtat med en massa fotvårdsprodukter. Jag är både systematisk och snål sparsam och tar god tid på mig att prova saker och ting. Men i kväll var det dags för massage i mitt fotbad. Då passade jag på att testa Fotbadsalt och Fotvårdssalva från Apolosophy.

Fotsalt och fotsalva samt fotbad

Här ska vårdas fötter!


Mitt fotbad både bubblar och ger massage,
men är väldigt högljutt. Därför pallar jag inte att sitta alltför länge. Men tillräckligt länge för att testa saltet.

Saltet doftade väldigt starkt. Hela fotbadet blev blått inuti och det gick inte att få bort all färg, tyvärr. Förutom det kändes saltet skönt att ha i. Fötterna blev riktigt frotterade av saltet.

Apolosophys fotbadsalt får högt Toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Fotsalvan då?
Ja, den testade jag förstås inte i fotbadet utan efteråt. Jag blev besviken! Salvan är ännu rinnigare än fotkrämen (som ju är tämligen rinnig). Salvan känns inte särskilt mycket fetare än krämen. Den är oparfyrmerad, men doftar eukalyptus. Mycket… Det luktade väldigt mycket gammal tant i vardagsrummet där jag satt. Och gammal tant är jag inte riktigt än.

Apolosophys fotvårdssalva får medelbetyg. Och då är jag lite snäll.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Vill du kolla och lyssna på min skrikiga röst
 (var ju tvungen att överrösta fotbadet, men det gick så där…) när jag bubblar och masserar mina fötter? Här nedan finns en fin film. Notera att jag på ett ställe gör ett avslöjande om mina ben.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om vår söndagspromenad.


Igår var vi ju ute från klockan tolv tills en bit in på kvällen.
Vi gick väldigt, väldigt mycket. Därför är fötterna – framför allt min vänstra, den med hälsporren – väldig ond idag. Det ska bli fotbad med massage efter middagen, ska bara vänta på att middagen lagar sig först. Äh, bara skojar!

Det otroligt vackra vädret håller i sig, men med onda fötter är det inte så skönt att gå. Vi skuttade därför iväg på söndagspromenad med Clark Kent* efter att jag hade telefonerat med min mor (som är mycket duktigare än jag och går promenader varje dag, numera).

Den otäcka reklamfilmen till trots åkte vi till Ö&B. Där såg jag ett och annat spöke, men inget som kunde skrämma mig.

Spöken

Spöken i klunga.


Anledningen var
att jag skulle köpa rengöringsmedel och tvättmedel, nåt jag inte hann med att titta på sist jag var där. Men som vanligt hamnade det mest en massa annat i varuvagnen…

Toblerone

En gigantisk Toblerone.


Det var riktigt pinsamt
, för naturligtvis kom en Grann-Katta med make förbi, så jag hade inte en chans att gömma den gigantiska Tobleronen mina varor… Men sen hittade jag ett fantastiskt fint diskmedel som är orange! Eller brandgult, som man faktiskt sa när jag var liten!!! Det hamnade förstås i varuvagnen tillsammans med Tobleronen.

Brandgul YES

Brandgul YES hamnade självklart i varuvagnen.


Sen fick ju då Fästmön för sig
att leka optiker…

VirrpAnna provar brillor

VirrpAnna provar brillor.


Det var idiotiskt,
för det satt ett fodral på alla brillor så det såg ut som om de hade solskärm. Jaa, hon såg faktiskt inte riktigt… klok ut…

VirrpAnna skrattar o provar brillor

Anna såg faktiskt inte riktigt klok ut med det där fodralet i pannan…


Ja till sist hade vi flamsat oss igenom affären
och for till nästa för att köpa lite som jag glömde köpa i fredags. Men mjölken står kvar i affären, så jag får väl dricka vin till maten idag (Anna dricker inte mjölk.)

Vi märker båda två att vi tappar ord och mitt närminne är ju som det är. Kanske dags att köpa en ny skalle..?

Skallemix

Ett nytt huvud bland skallemixen, kanske?


Nu ska jag laga söndagsmiddag
bestående av kyckling i söt och stark sås samt ris. Eftersom det var finväder igår tycktes hela gården ha grillat. Det stank gris i de delar av lägenheten där jag hade råkat lämna fönstren öppna. Nu är det utvädrat, tack och lov. Här äts baske mig ingen grismuskel! USCH!

Vad ska du äta eller vad har du ätit idag??? Skriv gärna några rader i en kommentar för som du vet är jag nyfiken på allt!


*Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort. Och mitt blir allt kortare för varje fin bild på Anna jag lägger ut…

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan skriver om en produkt hon har testat.


Häromdan kom ju ett spännande paket från Apoteket Hjärtat och Charlotte
. Igår testade jag den första av fotvårdsprodukterna i Hjärtats Apolosophyserie, fotsprayen.

Apolosophy fotspray
En oparfyrmerad fotspray.


Det var väldigt svårt
att läsa på flaskan hur man ska använda fotsprayen. Flaskan är genomskinlig och texten mikroskopisk. Men jag lyckades se att sprayen ska användas på rena fötter. Därför testade jag den direkt efter midsommarduschen igår och innan vi skulle traska iväg för att nicka pick. I vanliga fall brukar jag smörja fötterna med fotcrème.

Första känslan var en underbar svalka. Jag sprayade lite så där lagom. Nu lider inte jag av enorm fotsvett – varken lukt eller fukt – men… Jag gillar att gå mycket och nu när hälen börjar bli bättre ska också gåendet öka. Fotsprayen blir säkert skön att använda efter långpromenader med efterföljande dusch eller fotbad, just för att kyla ner fötterna och svalka av dem.

Apolosophys fotspray får en Toffla i avdrag för att det nästan inte går att läsa instruktionerna på flaskan. I övrigt, en toppenspray!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Uppdaterat inlägg!!!
Intrycken efter första användningen är följande:

  • nej, det gjorde inte ont att dutta på!
  • det luktade inte illa
  • det var skitsvårt att läsa den mikroskopiska texten på instruktionsbladet
  • hur länge räcker de bipackade topzen, tro..?


Förtroendet för vården hos mig
är, som du kanske har uppfattat, inte så stort. Och för resten tycker jag inte att man ska springa till doktorn så fort en fis vänder sig i magen. Det räcker med att jag har varit där nyss och väntar på en viss behandling.

Nä, en Toffla kan reda sig själv. Det går fortare och är oftast billigare. Jag egenvårdsbehandlar till exempel min onda häl. Håravfallet struntar jag, det är säkert nån biverkning eller nåt symtom, men nu har jag accepterat faktum: jag har en fotvårta. Det jag trodde var nåt skit jag trampat in i foten är högst troligt en vårta. Den är liten, men gör skitont. Fredag kväll passar bra för behandling, tycker jag, så jag stannade vid apoteket Hjärtat på Tokerian och inhandlade medlet Vårtfri.

Vårtfri? Tja, vi får se.


Redan förpackningen irriterar mig
eftersom den bland annat har texten

Trött på vårtor?

Ja, vem är inte det? Eller trött och trött… Vårtor är väl nåt man inte vill ha, liksom. Ont gör de och fula är de. Och smittsamma…

Vårtfri kostar en miljon… närå, men 289 kronor. Svindyrt, med andra ord.

Men ingen har hittills returnerat det!

sa apoteksmänniskan.

Nä, skulle tro att vårtmedel och underlivssalva är sånt som man kanske inte gärna vill ”byta”… (Inte heller en använd, men trasig kondom som lett till en oönskad graviditet… Men man borde – få lämna in ungen! JAG SKÄMTAR! RÅTT!)

Hur som helst, behandlingen med Vårtfri går till så att man blöter foten, i det här fallet, genom fotbad eller dusch och sen när vårtan är mjuk ska man topsa den. Detta ska upprepas en gång i veckan. Man ska INTE fila vårtan, men man kan pilla på den. (Hoppas den inte hoppar till mina fingrar då…) Bäst av allt: det gör inte ont! Sägs det… Du som har gjort en kryobehandling nån gång vet att det gör för%¤#”&/= ont. Den behandlingen går ut på att man förfryser vårtan… Brrr, nej inte skönt.

Så nu ska jag strax in i duschen och tvaga hår och kropp – och premiärtopsa vårta. Eftersom detta förfarande ska upprepas en gång i veckan ska jag också regelbundet rapportera resultaten här för att se om Vårtfri är värd de nästan 300 kronorna.

To be continued…

Read Full Post »

Older Posts »