Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘avslöjande’

Ett inlägg om en TV-serie.


 

SvT följer gamla traditioner när man för nionde året i rad kör Stjärnorna på Slottet. Den här säsongen har Helena Bergström, Örjan Ramberg, Özz Nûjen, Harriet Andersson och Rikard Wolff samlats på ett skånskt slott. De fem ska under lika många dagar frotteras mot varandra. Vi tittare ska få se dem skratta, gråta och berätta sånt vi aldrig hört förut – inte om dessa stjärnor, i alla fall…

Kräftskiva på slottet

Helena Bergström ordnade en kräftskiva på slottet. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


Helena Bergström berättar att 
hon föddes in i en skådespelarfamilj. Och redan de första minuterna hon pratar om sitt liv vid frukosten får vi veta en och annan familjehemlighet. Ytterligare såna levereras under dan – tillsammans med mycket gråt och skratt, som sagt. Helena Bergström säger till och med vid ett tillfälle att hon är väldigt bra på att gråta – men att hon också skrattar ibland.

Det är en trivsam dag utan bråk mellan deltagarna. Det är nästan bara Helena Bergström själv som pratar; Özz Nûjen får in ett par frågor. Rikard Wolff behöver kanske inte fråga eftersom han och Helena Bergström har känt varandra så länge. Örjan Ramberg är väldigt nedtonad och Harriet Andersson hör lite illa, men är tuff som deltar i dagens evenemang. Kanske hade jag förväntat mig lite mer… spänning och några flera ”avslöjanden”.

Toffelomdömet blir medel.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett fotvårdande inlägg.


För ett bra tag sen
kom ett fint paket från Charlotte på Apoteket Hjärtat med en massa fotvårdsprodukter. Jag är både systematisk och snål sparsam och tar god tid på mig att prova saker och ting. Men i kväll var det dags för massage i mitt fotbad. Då passade jag på att testa Fotbadsalt och Fotvårdssalva från Apolosophy.

Fotsalt och fotsalva samt fotbad

Här ska vårdas fötter!


Mitt fotbad både bubblar och ger massage,
men är väldigt högljutt. Därför pallar jag inte att sitta alltför länge. Men tillräckligt länge för att testa saltet.

Saltet doftade väldigt starkt. Hela fotbadet blev blått inuti och det gick inte att få bort all färg, tyvärr. Förutom det kändes saltet skönt att ha i. Fötterna blev riktigt frotterade av saltet.

Apolosophys fotbadsalt får högt Toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Fotsalvan då?
Ja, den testade jag förstås inte i fotbadet utan efteråt. Jag blev besviken! Salvan är ännu rinnigare än fotkrämen (som ju är tämligen rinnig). Salvan känns inte särskilt mycket fetare än krämen. Den är oparfyrmerad, men doftar eukalyptus. Mycket… Det luktade väldigt mycket gammal tant i vardagsrummet där jag satt. Och gammal tant är jag inte riktigt än.

Apolosophys fotvårdssalva får medelbetyg. Och då är jag lite snäll.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Vill du kolla och lyssna på min skrikiga röst
 (var ju tvungen att överrösta fotbadet, men det gick så där…) när jag bubblar och masserar mina fötter? Här nedan finns en fin film. Notera att jag på ett ställe gör ett avslöjande om mina ben.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg där Tofflan omvärldsspanar utanför sitt garage.


Måndagsmorgon it is.
Jag har ingen lust att pyssla med hushållsgrejor eller mig själv, så jag kliver ut ur garaget och spanar i omvärlden. Som vanligt genom media i cyberspace. Och som vanligt är det valfritt att hänga med.

 

Vid vatten.

Vid vatten.

Kommunen avråder från bad i Fjällnora. Jepp, det hade jag snappat upp och därför for vi annorstädes i lördags när vi skulle ut och doppa oss. Det är höga halter av bakterier i vattnet och det kan bero på ett avlopp som läcker ner i sjön. Urrk…


Kökspersonal rasar mot förändringar i kostverksamheten.
I slutet av augusti beslutar kommunstyrelsen i Metropolen Byhålan om en ny kostpolicy. På förskolan Rövhå… Rödluvan är personalen upprörd eftersom man anser att man då blir styrd av vad man ska servera. Eh… jaa… och? Det är väl syftet med en policy? Fast det klart… Idag tar personalen emot önskemål från barnen. Annat var det på min tid! Inte för att jag gick på nån förskola (dagis), men mattanterna i skolmatsalen var rena skräcködlorna. Till skillnad från dem på Rödluvan, dårå.

 

calderoli

Pucko.

Minister jämfördes med orangutangEn del är låga. Andra är lägre än lägst. Italiens integrationsminister har rötter i Kongo. Parlamentsledamoten för Lega Nord och tillika vice ordföranden i senaten, Calderoli, pratade om sin kärlek till djur på det här viset:

Jag älskar djur – björnar och vargar – som alla vet, men när jag ser bilder av Kyenge kan jag inte annat än tänka på – fast jag säger inte att hon är det – dragen hos en orangutang

Hur oförskämd får man vara? Avgå gör inte puckot, men han har klämt ur sig en ursäkt.


J K Rowling skrev deckare.
Harry Potters morsa, författaren J K Rowling, har ju som bekant gett sig på andra genrer än barn- och ungdomslitteratur. I våras kom hon ut med… en deckare. Fast under manlig pseudonym. En lysande debut av Robert Galbraith, menade vissa litteraturkritiker. Vilket avslöjande att Robert sen var J K…

 

Ett glas mjölk

Ett glas mjölk kan man få året om och det ger garanterat inte baksmälla.

Drink efter diagnos. På cocktailbaren Pharmarium i Gamla Stan i Stockholm finns drinkar för alla sorters åkommor, till exempel baksmälla, förkylning och magont. Enligt barchefen använder man säsongens medicinalväxter. Men kanske är det bäst att dricka med måtta, så slipper man bota baksmälla med en drink…


Få arbetslösa sprang Göteborgsvarvet.
Motion är en klassfråga. I alla fall om man analyserar vilka som deltar i maratonlopp: få låginkomsttagare med kort utbildning och arbetslösa. (Nån som har haft tråkigt och ägnat sig åt statistikgranskning..?) Tja, jag har hög utbildning och är snart arbetslös, men se springa, det gör jag aldrig. Inte ens efter bussen.


Livet är kort.

Read Full Post »

Tidigt i morse tuffade vi iväg från Himlen. Jag skjutsade Fästmön till jobbet och åkte sen hem till mig. Barnena sov så de oskyldiga små lamm (nåja…) de är.

Innan vi lämnade byggnaden noterade jag att ICA Solen hade öppnat en filial i Himlen. Och det vore ju väldigt smidigt eftersom Familjen ofta handlar – gärna en och en dessutom, av nån anledning.

ICA Solenskylt

En ICA Solen-filial har öppnat i Himlen!


Ytterligare en grå och trist dag
och jag ska fortsätta med min städning här hemma. Jag anlände ju hit redan klockan sju i morse, men eftersom jag kan stava till och dessutom begripa ordet

hänsyn

har jag ägnat mig åt tysta aktiviteter såsom vattning av krukväxter, läsning av lokalblaskan samt dammning.

Snabeldraken* är framsläpad och står som ett utropstecken med sladden och röret rakt upp i hallen. Den är redo att utföra sitt arbete. Det är bara dess förare som är lite seg. Och så ska jag strax klura ut veckans fråga och lägga ut.

Förutom promenad med Snabeldraken ska jag promenera utomhus också. Jag behöver inhandla diverse saker till hushållet. Det kan ju till exempel vara bra att ha smör och yoghurt hemma. Dessutom tog WC-ankan ett sista rosslande andetag igår när jag städade inne på toa. Och utan WC-anka kan man inte vara – den kommer ju åt överallt med sin hals… På tal om hals ska mamma få ett samtal i eftermiddag. Hon hade lite mer röst igår än sist.

Igår kväll satt jag med när Anna och två av barnen kollade på Melodifestivalens tredje deltävling. Jag spelade mest Wordfeud, men kunde inte undgå att höra en del av eländet. Nej, igår var det väl sämre än sämst! Inte nog med att folk har röstat en banan i blöja vidare till finalen i Globen, nu har de röstat dit ett gäng gubbar som hånar hela tävlingen och dessutom svär. Man kan ju bara undra hur det känns för de artister som verkligen anstränger sig och som är seriösa… EN gång tittade jag ordentligt och det var när mellanakten om Bisex gick. Då skrattade jag till och med – och det var inte hånfullt.

Tommy Körberg var ju själv seriös en gång i tiden. Första gången han var med var 1969 när han vann med Judy min vän, den första singelskivan i vinyl som jag fick till min sjunde födelsedag det året! Jag fick en skivspelare också. Judy min vän snurrade flera gånger om dan på den och det tyckte nog mormor, som var hemma med mig, inte var så roligt alla gånger. Jag bodde hos mormor och morfar i Metropolen Byhålan ett tag, i glappet mellan boendet hos lekisfröken Wivi i Tranås och flytten in i huset på Rådmansgatan.

I kväll blir det varken musiktävling eller Bisex som jag ska se på TV. Först ska jag se en inspelning av gårdagskvällens Mr Selfridge och sen blir det ju andra delen av Brottet i SvT1 klockan 21.

Men innan det blir kväll, kära läsare, ska jag öppna min svarta bok för dig… Darra månde världen – eller i alla fall somliga – för då kommer ett avslöjande som får en och annan att… höja på ett icke silvertejpat ögonbryn. Jag lovar!

Tofflans svarta bok

Tofflans svarta bok ska öppnas i eftermiddag.


Ha en bra söndag! Och har du vägarna förbi den här bloggen, stanna gärna till och skriv en rad!


*Snabeldraken = men det är ju dammsugaren!


Livet är kort.

Read Full Post »

Två lönesamtal har jag haft nu (ett igår och ett idag) och inte en spänn har jag begärt eller fått. Äh, jag skojar lite. Det är sant med lönesamtalen, men när det gäller lönen är det lite svårt att veta hur det blir. Det är ju trots allt så att jag bara har anställning här året ut. Jag har i vart fall fått veta vilka intentioner som finns från två håll. Vidare har jag presenterat mitt erbjudande åt ett håll där man uppenbarligen inte riktigt kände till vad som finns att få och fråga efter. Båda samtalen var annars bra…(eh… tänk, jag höll på att skriva SAMLAG och det får ju inte jag ha förrän på måndag, sägs det!), men det blev också så att de omfattade en del jobbprat. Och, som sagt, intentioner kan man inte leva på, lika lite som man kan leva på luft.

Inte en spänn, men en guldpeng..?


För institution 1
är nu sagt att jag ska prioritera kommunikationsplanens slutversion och därefter tag tag i forskningssidorna på webben. Hela strukturen måste göras om och sidorna ska uppdateras med nya inledande texter och aktuella projekt. Frågan är om jag hinner göra detta klart före årsskiftet på 20 procents arbetstid (en dag/veckan). Bara att få in underlag kräver att man står med piskan beredd i princip hela tiden. Jag har emellertid hunnit göra en skiss och tagit fram ett lagom antal frågor som underlag till sidorna om projekten. Alltid något!

På instituton 2 är det disputation idag, men jag känner att jag inte hinner delta. Jag behöver sitta och tänka och även planera den lilla utbildning jag ska hålla i på onsdag i nästa vecka. Jag funderar på att höra om flera är intresserade så vi får ihop ett gäng om högst sex personer, det brukar vara lagom. Strax efter lunch kom en person inflygande i mitt rum, nämligen, och ville att jag på studs skulle visa hur man skapar en sida på intranätet. Och det är inte det lättaste att lära ut på två minuter…

Idag är jag så trött och mår illa, men jag hade kaffe med mig hemifrån som jag hällde i mig här tidigt i morse. I kväll blir det Fästmöns och min sista kväll tillsammans bara vi två på ett tag, så vi tänkte fira med att plocka ihop lite delikatesser till middag och kanske skölja ner med ett glas rött. Sen somnar vi väl före klockan 20 i kväll. Igår gick vi och la oss strax efter 21. Det går bara inte att hålla ögonen öppna om kvällarna! Inte när alarmet går igång kvart i sex om morgnarna.

Om jag finge önska nåt mer just nu än ett fast jobb, vore det att jag hade lite mer tid att köpa kläder. Det enda jag har gott om är jeans, men jag måste ju ha nånting under och nånting på överkroppen också. Tyvärr är jag ju ingen klädmänniska. (När det gäller utseendet lägger jag ner mest pengar på linser och frissan!) Därför blir det gissningsvis så att jag inhandlar nåt i panik – i allra sista stund… Jag har i alla fall fått sms från Anna att hon har inhandlat strumpor på jobbet åt mig idag. Strumpor är en STOR bristvara just nu. De jag har lyckats rädda från Strumpmonstret är antingen trasiga eller har uttjänt resår.

Strumpmonstret tog dess make/a!


En av ”mina” forskare
var på TV igår och pratade om ett projekt som pågår tillsammans med bland annat Tokerian. Och idag vid fikat avslöjade jag att jag kallar just den affären Tokerian i min blogg. Det kanske inte var det smartaste avslöjandet jag har gjort, men lite kul var det allt att försöka besvara allas frågor om varför. Nu hoppas jag innerligt att folk på jobbet inte letar efter min blogg eller börjar följa den, det skulle vara lite… retligt och genant. Tror jag. Jag är ju ganska frispråkig här. Och så skryter jag så mycket om mina duktiga kollegor så de kan ju råka tro att de är det de är – skitduktiga!


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag har jag varit på konförrraaaaaans på eftermiddagen.


Några konförrraaaaaansdeltagare.

                                                                                                                                                                      Det var en mycket välbesökt konförrraaaaaans. Lokalen var fylld till sista plats av såväl ung som… lite äldre.


En lite äldre konförrraaaaaansdeltagares handbagage.

                                                                                                                                                           Det pratades om mat och om klövermartini…


Klövermartini.

                                                                                                                                                            Nyttiga saker som morotskakor – med distinkta bitar morot ovanpå – serverades i en paus. Avslöjande: Jag såg nog att fru Chef1 tog två bitar…


Nyttiga kakor (låt mig få tro det, i alla fall…).

                                                                                                                                                                  M hade köpt röda, röda julstjärnor som jag kröp nära för att fota.


Röda, röda julstjärnor.

                                                                                                                                                           Var jag var? Äh, jag kan ju tyvärr inte berätta det. Men Fästmön sa att jag luktade som hennes pappa…

Read Full Post »

Alltså det fikas väldigt… voluminöst där jag befinner mig om vardagarna. Inte bara det där att man går ifrån, tar en kopp kaffe och sätter sig ner en stund och pratar personligt med kollegorna. Nej då! Det började ju redan igår med de fantastiska cupcakesen (försvenskad pluralis). Jag tänkte att fredagsfikat, som jag hört om, tillfälligt hade bytt dag. Det hade det inte. I morse serverades kanelkrans och äppellängd från Fågelsången

Jag jobbade på bra idag och faktum är att jag är nöjd med mina insatser. Telefonintervjun blev gjord och avlöpte bra och jag skrev en artikel som jag hoppas både uppdragsgivare och den intervjuade är nöjda med. Jag blev ganska nöjd med resultatet – ovanligt nog… Förslaget till inbjudan behövde ändras en hel del, men det kändes ändå som om jag hade åstadkommit en bra grund. Och så vet jag, när det gäller text och form, att även de som inte är informatörer har… bestämda åsikter. Jag böjde mig. Samtidigt som jag är nöjd och glad att ha lyckats samarbeta med två för mig helt nya personer vars kompetenser jag verkligen inser!..

På eftermiddagen jobbade jag så intensivt att jag missade socialfika och fick ta en kopp i min ensamhet. Passade då på att ta några avslöjande bilder. För gissa vad som stod på fikabordet som varsågod när jag kom ner..?


En Aladdinask! Jag tog två bitar…

                                                                                                                                                                 Och i soptunnan i köket hittade jag denna avslöjande… rest…


En megastor Merciask låg tömd i soptunnnan.

                                                                                                                                                                Vid morgonkaffet fick jag för övrigt veta att herr Si och Så gick upp tio – TIO! – kilo när han började jobba här. Herreminje! Det låter inte bra för min del…

Fikarummet är ljust och trevligt, trots att det är inrymt i en källarlokal. De som jobbar i huset är rädda om möbler och inredning och köket är rent. Idag installerades en ny diskmaskin.

Jätteglad blev jag när jag fick se ett litet minibibliotek bestående av pocketböcker av blandade genrer, men samtliga tämligen nya. Så himla praktiskt!


Hylla nummer ett fungerar också som dagstidningshylla för lokalblaskan och Svenska Dagbladet.

                                                                                                                                                             Och… en applåd, till, för det finns ytterligare en bokhylla!


Bokhylla nummer två!

                                                                                                                                                                 Men bäst av allt gillar jag den här apparaten. Kaffeautomaten. Den jag får mitt svarta livselixir från. Jag kramar den ömt! Den har ju till och med en Väck mig-knapp… Bara det…


Den kloka kaffeautomaten har till och med en Väck mig-knapp… Ursäkta bildkvaliteten, men ljuset är dåligt där automaten står och med blixt syns inte texterna.

                                                                                                                                                                   Vet du, jag tror bestämt att jag kommer att trivas här. Bestämt tror jag det!

Åter igen, stort TACK till dig som tror på mig och som peppar mig via bloggen och per sms! Idag har jag till och med fått hälsningar från både London och Turkiet! Vilka vänner ni är, alla snälla!!!

Read Full Post »

Older Posts »