Byggande

Ett uppbyggligt inlägg, en neverending story.

---

 

Jisses så det byggs/renoveras i huset! Det är som en neverending story. Jag vet inte hur länge jag har sett hantverkarbilar stå parkerade utanför (med minst två hjul på gräsmattan som nu är rätt förstörd). Varje dag skenas det i trappor, det slås i räcket och det skitas ner – utanför min dörr. Innanför andras dörrar hoppas jag att det blir fint. Fast framför allt hoppas jag att det blir färdigt snart. För att du inte ska tycka att jag är gnällig kan jag meddela att arbetet i min trappuppgång har pågått minst sen årsskiftet. Vi talar alltså om flera månader. Sen tror jag att det för säkerhets skull sker nåt liknande arbete i porten bredvid.

Hantverkarbilarna sabbar gräsmattan, som synes.

 

Mitt rum blir ingen hemlig plats, men ett rum för att läsa böcker, till exempel. Boken En hemlig plats läste jag ut igår, förresten.

Men faktum är att även jag bygger. Jag bygger ett nytt… rum i cyberspace. Det blir lite gammalt och lite nytt i mitt rum både vad gäller innehåll och utseende. Nånting jag ska bli tydligare med är mål och syfte med mitt rum. Innehållsmässigt ska det finnas vissa… ”hyllor” kvar, även om min första tanke var att renodla mer. I mitt rum ska en kunna läsa böcker, men samtidigt ska en kunna dricka vin och se på TV också. Det är blandningen jag gillar. Mitt rum blir ingen hemlig plats utan troligen offentligt, även om mitt tilltal kan vara väldigt personligt. Och till att börja med är alla välkomna – så länge man inte klampar in med skorna på och skitar ner. Det mest privata får som tidigare fortsätta att vara mest privat. Spännande är det att se nåt nytt växa fram! Det går fortare och lättare än jag trodde. På ett par timmar hade jag ”väggarna” klara. Nu sitter jag och finlirar med ”tapetval” och ”möblering” mest. Mer tänker jag inte avslöja här och nu – annat än att det blir an neverending story…

Idag blir det emellertid inte så mycket byggande. Jag sitter och laddar för ett tandläkarbesök mitt på dan – inklusive en bussresa. Att åka buss med UL är nämligen inget jag estimerar högt, men det blir för krångligt och för dyrt med bilparkering inne i stan.

Min dag har som vanligt inletts med jobbsökeri. För tillfället har jag flyt och hittar intressanta tjänster att söka, även om alla inte finns i Uppsala. Det är viktigt att jag får ett jobb snart. Till och med är det riktigt akut. Igår kom ett pensionsbesked och den månatliga ålderspensionen för de år jag har jobbat statligt har sänkts en krona sen förra året – till 83 kronor… Eh ja… Hur ska en kunna klara sig på det, tro? Det är ju fan mindre än a-kassan… Nä, det lär inte bli några sötebrödsdagar senare i livet heller. Tur att jag är van att leva på next to nothing = a-kassa.

En statlig ålderspension på 83 spänn i månaden utlovar inga sötebrödsdagar senare i livet…

 

Mitt dagliga bröd igår.

Hur det är med magen idag? Tackar som frågar. Jag byggde den med öl. SKOJAR BARA! Människor tycks ha många synpunkter på vad jag stoppar i mig. Det hade varit mer konstruktivt om jag fått kostråd av nån kunnig. Som det är nu får jag känna mig fram. Magen är bättre – den är inte bra, men den är inte sämre. Jag har levt med en kass mage i 45 år. Vissa perioder kan jag äta vissa livsmedel utan att få ont, för att i nästa perioder få riktiga smärtanfall om jag råkar få i mig en tugga av nåt specifikt. Det jag återkommande ofta får ont av att äta är gurka, paprika och ägg. Gurka kan jag leva utan, men paprika är gott och ägg behöver jag för proteinets skull – jag äter ju inget annat kött än fågel. Fet fisk går fetbort fick jag lära mig den hårda vägen i måndags. Makrill i tomatsås var inte bra. Gissningsvis funkar inte lax tillagad i min grillpanna heller, dårå… Men tack FEM för det hittills ENDA rådet jag har fått i förväg som inte har varit nåt ojande efteråt om vad jag har petat i mig: mineralvatten. Jag behöver dricka mycket och få i mig salter eftersom jag inte får i mig så väldigt mycket. Igår åt jag en rostad macka med smör och ost samt två små kycklingkorvar med bröd och lite räksallad bredvid. Det kunde jag äta utan att få ondare. Nu kluckar det inte längre i magen, det känns mer som om nånting… sitter löst på övre höger sida. Kanske behöver en och annan reservdel…

Nu har inte jag tid att sitta här och svamla med mig själv längre. Det är dags att sätta fart så jag kommer iväg på dagens utflykt. Men… jag ville bara påminna dig som missade gårdagens avsnitt av När livet vänder att det går att se på SvT Play – länk finns i mitt inlägg om Admir. Ett bra komplement är också att läsa Anna Nilssons trilogi Hållplats Sverige (länkar till dem finns i samma inlägg).

Anna Nilsson Spets trilogi Hållplats Sverige vänder sig främst till unga, men även vi äldre får ut nåt av den.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Bettskenor och annat som gör tillvaron roligare

Ett inlägg i vilket Tofflan avhandlar bettskenor och annat smått och gott som gör livet och tillvaron roligare

I morse noterade jag att nån på Twitter kallade sin bettskena ungefär

plastjolle på livssmärtans hav

(jag har skrivit om det något eftersom det inte var korrekt stavat). Fnissade lite för mig själv och tänkte på när jag var hos tandhygienisten sist. Jag skulle på kontroll, jag skulle laga en trasig tand och jag skulle ta med mig min bettskena. Min bettskena har några år på nacken, men den är fortfarande funktionell. Min fiffiga tandläkare brukar fixa till den ibland så att den passar med min överkäke – där händer ju saker då och då genom åren. Men nu sist när jag tog fram den nästan baxnade tandhygienisten, som inte hade träffat mig förut, och utbrast:

En blå! Kan de vara blå?

Tandläkaren, som höll på att fixa till min trasiga tand, svarade att jodå, det kunde de visst vara – om de inte var helt nya. Gissningsvis är alla bettskenor genomskinliga idag. Jag minns att jag kunde välja mellan blå, röd, gul och genomskinlig. Eftersom guRt är fuRt och rött är sött och genomskinligt tråkig var valet inte svårt. Blått är dessutom min favoritfärg. Så lite roligare var det nog förr. För håll med om att lite färg på bettskenan gör tillvaron roligare?

Tofflan med sin blåa bettskena.

En annan sak som jag tycker höjer glädjenivån i tillvarons bägare är dörrkarusellen på jobbet. Jag går alltid genom den när jag ska in eller ut. Det går mycket fortare att gå ut som vanligt folk, genom dörren, men det är baske mig mycket roligare att gå ut genom en dörrkarusell. Jag lovar! Testa nästa gång, får du se!

Har du några prylar eller företeelser som gör din tillvaro roligare???

Livet är kort.

Read Full Post »

Tofflan testar: Vårtfri?

Uppdaterat inlägg!!!
Intrycken efter första användningen är följande:

• nej, det gjorde inte ont att dutta på!
• det luktade inte illa
• det var skitsvårt att läsa den mikroskopiska texten på instruktionsbladet
• hur länge räcker de bipackade topzen, tro..?

Förtroendet för vården hos mig är, som du kanske har uppfattat, inte så stort. Och för resten tycker jag inte att man ska springa till doktorn så fort en fis vänder sig i magen. Det räcker med att jag har varit där nyss och väntar på en viss behandling.

Nä, en Toffla kan reda sig själv. Det går fortare och är oftast billigare. Jag egenvårdsbehandlar till exempel min onda häl. Håravfallet struntar jag, det är säkert nån biverkning eller nåt symtom, men nu har jag accepterat faktum: jag har en fotvårta. Det jag trodde var nåt skit jag trampat in i foten är högst troligt en vårta. Den är liten, men gör skitont. Fredag kväll passar bra för behandling, tycker jag, så jag stannade vid apoteket Hjärtat på Tokerian och inhandlade medlet Vårtfri.

Vårtfri? Tja, vi får se.

Redan förpackningen irriterar mig eftersom den bland annat har texten

Trött på vårtor?

Ja, vem är inte det? Eller trött och trött… Vårtor är väl nåt man inte vill ha, liksom. Ont gör de och fula är de. Och smittsamma…

Vårtfri kostar en miljon… närå, men 289 kronor. Svindyrt, med andra ord.

Men ingen har hittills returnerat det!

sa apoteksmänniskan.

Nä, skulle tro att vårtmedel och underlivssalva är sånt som man kanske inte gärna vill ”byta”… (Inte heller en använd, men trasig kondom som lett till en oönskad graviditet… Men man borde – få lämna in ungen! JAG SKÄMTAR! RÅTT!)

Hur som helst, behandlingen med Vårtfri går till så att man blöter foten, i det här fallet, genom fotbad eller dusch och sen när vårtan är mjuk ska man topsa den. Detta ska upprepas en gång i veckan. Man ska INTE fila vårtan, men man kan pilla på den. (Hoppas den inte hoppar till mina fingrar då…) Bäst av allt: det gör inte ont! Sägs det… Du som har gjort en kryobehandling nån gång vet att det gör för%¤#”&/= ont. Den behandlingen går ut på att man förfryser vårtan… Brrr, nej inte skönt.

Så nu ska jag strax in i duschen och tvaga hår och kropp – och premiärtopsa vårta. Eftersom detta förfarande ska upprepas en gång i veckan ska jag också regelbundet rapportera resultaten här för att se om Vårtfri är värd de nästan 300 kronorna.

To be continued…

Read Full Post »

Bajsostar och annat smått och gott

Dagen bara försvann! Hann jag klart det jag skulle på jobbet? Ja, jag tror det. Nu återstår bara att se om det duger. Om jag räcker ända fram…

Jag var och handlade lite förnödenheter på hemvägen. Blev tvungen att stanna vid Stormarknaden, men jag överlevde besöket på ICA Kvantum – jag körde ju stridsvagnen varuvagnen själv. Fästmön är nämligen mycket snällare och vänligare mot medhandlare än jag – jag visar ingen pardon. Men så går det också fortare när jag handlar.  Fast det blir ju några kunder minus för affären där jag har farit fram… Hur som helst, jag kom hem med en kvartett bajsostar, som Elias skulle ha benämnt dem. Och ärligt talat, det luktar i kylen…

En cambozola, en chèvre, en grönmögelost av fransk typ och en kittost, också den fransk. Fundera över våra andedräkter sen…

Tänkte att Anna och jag skulle smaska lite i helgen om hon nu kommer hit. Hon ska jobba fredag, lördag och söndag till klockan 21 och då blir det för sent med middag, men alldeles lagom med ost och kex och ett glas rött. Gissningsvis får vi härliga andedräkter av ostarna ovan, nåt för dig att fundera över…

En välbehövlig dusch och hårtvätt har jag hunnit med. Fick därefter påbörja en ny handlingslapp eftersom jag hade glömde köpa diverse hygienartiklar. Tröttsamt!.. Men – rita nu kors i taket! – jag kom ihåg att ta min medicin i kväll!!!

Så har jag släpat fram Annas paket och nu ska jag strax ringa och kolla lite grann kring logistiken i morgon. Det visar sig att hela ”barnaskaran” ska med och käka och alla får inte plats i bilen, med paket får inte mer än två unga, en mamma och en Toffla plats… Och nu är det ju fyra unga… Svårt fall, doktorn grät.

OCH NEJ, INNAN DU FRÅGAR…
JAG HAR INTE RINGT DOKTORN IDAG.
JAG HAR INTE HUNNIT.

Har fört över några foton som jag strax ska sortera. Därefter blir det troligen TV, för i kväll är det femte delen av Så levde de lyckliga klockan 20 i SvT 1 samt Desperate Housewives klockan 21 på Kanal 5. Sånt kan jag inte missa!

Read Full Post »