Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘fotcrème’

Ett affärsprovande inlägg.


 

Hur många köpcentrum får det plats i Uppsala? Uppenbarligen många. Frågan är om de alla bär sig… När jag flyttade till Uppsala som 20-åring på stenåldern fanns OBS!, som senare blev Gränby centrum, och B&W, som senare blev… Coop Forum Uppsala Boländerna, tror jag, i alla fall när Coop i Gränby centrum las ner. Nu växer en ny stadsdel fram, Gränbystaden. Den ligger nära New Village, där jag bor. Och den har redan fått en egen köpstad…

Gränbystaden

Några av snabbmatställena i Gränby köpstad. (Skärmdump från Gränbystadens webbplats.)

 

City Gross

City Gross i Gränby köpstad. (Skärmdump från Gränbystadens webbplats.)

Det började med en bensinmack och ett hamburgerställe, fortsatte med fler snabbmatställen (till exempel Chop chop) och en blomsteraffär och nu senast apotek, en leksaksaffär och en mataffär med fik. Tyvärr är en tvungen att åka bil dit. Annars hade det blivit en skön promenad för min del när alla måsten var avklarade här hemma och jag var nyduschad. Varken gångbana eller cykelbana finns emellertid, så jag körde ut Clark Kent* ur garaget och åkte några hundra meter. Med mig hade jag ett viktigt brev som jag skulle posta, men huvudsyftet med min lilla utflykt var att kolla in City Gross (ja, affären särskriver sitt namn, vilket ju är fasansfullt!).

City Gross var förvånansvärt välbesökt denna lördag. Vanligaste shopparna var helt klart barnfamiljer. En del barn fick springa omkring fritt. Tur att affären är ganska luftig. Jag hade lite svårt att hitta, men skälet till det är säkert att det ju var mitt premiärbesök. En del fynd gjorde jag på min väg genom affären. Det mesta kostade nånting och 95 öre, vilket irriterade mig ganska snart. Och som sagt, särskrivningar är fasansfulla. Inte ens butikens goda ostar slapp undan…

Dessert ost

Dessert ost… Och alla kostar de nånting och 95 öre.

 

Bokrea skylt

City Gross hade i alla fall bokrea.

City Gross är känt för sitt fina kött. Det har ju inte jag så mycket glädje av eftersom jag inte äter annat kött än kyckling och kalkon. Men när Lucille och jag besökte City Gross i en annan stadsdel i Uppsala noterade jag att där fanns en väldigt fin fiskdisk också. Tyvärr imponerade varken kött- eller fiskdisken i City Gross i Gränby köpstad på mig. Där var ett tämligen… magert utbud. Samma rätt magra utbud gäller som du ser även de särskrivna dessertostarna ovan.

Ska jag säga nåt bra om City Gross i Gränby köpstad är det kanske att de hade bokrea. Nu har väl årets bokrea egentligen inte börjat än, men det hade den på City Gross. Samtidigt var det inte många titlar som tilltalade mig och dessutom var det övervägande oriktiga böcker (böcker en lyssnar på) som såldes. Därför kunde jag behärska mig och avstå från att handla.

City Gross kasse

En kasse med varor följde med hem.

Men handlade jag nåt dårå? Jorå, en kasse med varor för 258 spänn följde med mig hem. Jag köpte en bit vardera av alla de fyra dessert ostarna (<== ironi) som fanns i butiken, ett trepack makrill till extrapris samt ett par saker som stod på handlingslappen. Fotcrèmen ställde jag däremot tillbaka, för en sån tub är mer än sju spänn billigare på Tokerian.

Det kan nog bli så att jag handlar på City Gross i Gränby köpstad igen. Fast det är enklare, billigare och närmare hos/till Tokerian och där tänker jag inte sluta handla. City Gross kan bli nån längre utflykt igen nån gång. Kanske när jag kan dit. För jag behöver definitivt inte ta bilen, eftersom jag inte lär storhandla där.

Och brevet, då? Tja, det finns faktiskt en gul brevlåda utanför City Gross. Men Snigel-Posten tömmer den bara på vardagar, så jag åkte till Tokerian och postade mitt brev.


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett oljigt inlägg.


 

Hjärtats milda intimolja och Niveas Natural shower oil

Hjärtats milda intimolja och Niveas Natural shower oil funkar utmärkt för mig!

När man blir äldre händer en del saker i och utanpå kroppen. Man blir torr, helt enkelt. Och torrhet kliar. Jag har länge letat efter bra produkter som motverkar den här torrheten, men inte förrän helt nyligen hittat två oljor som passar mig alldeles utmärkt! Häng med in i duschen med mig så ska jag berätta.

Apoteket Hjärtats produkter har jag inte haft så mycket gott att säga om tidigare. Jag tycker att många av deras egna varor och märken är rätt dåliga – se länkarna i slutet på det här inlägget. Men det finns ett och annat undantag. Hjärtats milda intimolja hör till dem.

Som jag har letat efter bra intimtvål! De vanliga sorterna gick för ett par år sen fet(!)bort av det skälet att de visserligen gjorde mig ren, men inte åtgärdade varken klåda eller sveda. På Apoteket Hjärtat intill Tokerian finns en apotekare som är i min ålder. En dag tog jag mod till mig och frågade. Jag blev då rekommenderad Hjärtats milda intimolja för 55 kronor flaskan. Redan efter att jag hade använt den ett par gånger blev jag nöjd och glad: jag blev inte bara ren, utan mina besvär försvann.

Oljan är dessutom dryg. Den känns i tunnaste laget, men man behöver verkligen inte ta massor varje gång.

Vid ett tillfälle tog min olja slut och jag köpte ACO:s intimolja. Den var ju utvecklad av experter och borde ju vara minst lika bra som Hjärtats. HA! Inte på mig, inte! Jag fick tillbaka mina problem ganska snart.

Apoteket Hjärtats milda intimolja får därför högsta Toffelbetyg.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Till resten av min kliande kropp då? 
Efter duschen har jag testat lite olika lotioner och krämer, till och med body butter. De flesta är antingen för tunna och vattniga eller alldeles för feta. Dessutom tar det ju extra lång tid om man ska smörja in sig efter duschen också. Varför inte fixa det redan i duschen, så att säga? Så jag köpte Niveas natural oil shower oil, men jag var misstänk-sam. Min största fundering var om det skulle bli halt i duschen och om hela jag skulle bli fetkladdig.

Ingetdera hände. I stället blev huden otroligt mjuk, även på ställen som överarmarna, där jag tidigare var extremt torr. Priset är inte särskilt högt heller, även om det kanske ligger något högre än en vanlig duschcrème. I gengäld är Niveas duscholja precis som Hjärtats intimolja – dryg.

Niveas natural oil shower oil får även den högsta Toffelbetyg.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Tofflan testar Apolosophyprodukter: Vård av fötter

Tofflan testar: Apolosophy nagellack

Tofflan testar: Apolosophy fotcreme

Tofflan testar: Apolosophy fotspray

Apoteket Hjärtats fotcreme – parfyrmerad, svalkande och… blaskig

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan skriver om en produkt hon Toffelmamman har testat.


För ett tag sen kom ju ett spännande paket från Apoteket Hjärtat och Charlotte
. Paketet bestod av en massa fotvårdsprodukter av märket Apolosophy. Som lite bonus hade vänliga Charlotte också lagt ner ett nagellack. Nån nagellacksmänniska är jag inte, men det är Toffelmamman. Därför fick hon förstås testa lacket!

Nagellack Apolosophy
Nagellack från Apolosophy.


Mamma, som är lite darrig på handen,
tyckte att nagellacket var lätt att sätta på. Det torkade snabbt och hon tyckte att hon bara behövde göra en strykning, så att säga. Inte heller kladdade nagellacket. Och efter ett par dag på naglarna sitter det mesta av lacket fortfarande kvar.

Själv tyckte jag att färgen var lite mystisk. Den heter Intense lilac, men går mera åt det bruna hållet på mammas naglar. Mamma själv erkände att hon nog skulle ha valt en annan färg.

Nagellacket från Apolosophy får högsta betyg av Toffelmamman!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.


Här kan du läsa om mina tidigare tester av Apolosophys fotprodukter:

Fotspray

Fotcreme

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan skriver om en produkt hon har testat.


Häromdan kom ju ett spännande paket från Apoteket Hjärtat och Charlotte
. Igår testade jag den första av fotvårdsprodukterna i Hjärtats Apolosophyserie, fotsprayen.

Apolosophy fotspray
En oparfyrmerad fotspray.


Det var väldigt svårt
att läsa på flaskan hur man ska använda fotsprayen. Flaskan är genomskinlig och texten mikroskopisk. Men jag lyckades se att sprayen ska användas på rena fötter. Därför testade jag den direkt efter midsommarduschen igår och innan vi skulle traska iväg för att nicka pick. I vanliga fall brukar jag smörja fötterna med fotcrème.

Första känslan var en underbar svalka. Jag sprayade lite så där lagom. Nu lider inte jag av enorm fotsvett – varken lukt eller fukt – men… Jag gillar att gå mycket och nu när hälen börjar bli bättre ska också gåendet öka. Fotsprayen blir säkert skön att använda efter långpromenader med efterföljande dusch eller fotbad, just för att kyla ner fötterna och svalka av dem.

Apolosophys fotspray får en Toffla i avdrag för att det nästan inte går att läsa instruktionerna på flaskan. I övrigt, en toppenspray!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om ett spännande paket som kom idag.


Dagens post var… en avi!
En lapp som jag skulle åka till ICA Heidan med för att hämta ut ett paket. Mig veterligen har jag bara beställt några DVD-filmer i sommar. Den senaste som kom, Hitchcock, kom direkt i postboxen. Så jag blev både konfys och nyfiken, förstås. Fästmön och jag slängde oss i bilen (efter att jag först hade besökt Glasbanken på Stormarknaden). Anna var nog lika nyfikis som jag!

Anna vid ICA Heidan
Anna var med.


Det var massor av folk inne på affären,
men vi slapp gå in och tog bara en lapp i förbutiken. Det var bara en kund före mig till Posten. (HA! Augustifarmor, jag har hittat Posten IRL!) Postkillen gick iväg från Postdisken, in i ett bakomvarande rum. Han kom ut med ett ganska tungt paket!

Paketet var från den vänliga CharlotteApoteket Hjärtat som jag fräste så åt på senhösten när jag väntade på besked om c eller C, behandling etc! Hon hade inte glömt bort mig, trots allt! Ja, jag bad faktiskt om ursäkt och Charlotte skickade ett paket julkaffe, så vi skildes inte åt med några hårda ord. Hon lovade mig då, för ett halvår sen, alltså, att jag skulle få testa några av Hjärtats produkter. Och nu kom prylarna! TACK, Charlotte! 

Paket från Apoteket Hjärtat
Paket och brev från Charlotte.


Inuti lådan låg en fin påse
full av spännande prylar…

Påse med fotvårdsprodukter fr Apoteket Hjärtat
Spännande!


Påsen visade sig innehålla fotvårdsprodukter
ur Hjärtats serie Apolosophy. Det var fotskrubb, fotsalt, fotsalva, fotspray och fotcrème samt som bonus, ett nagellack.

Fotvårdsprodukter i serie Apolosophy
Fotvårdsprodukter.


Det kom inga som helst krav
 i brevet om att jag ska skriva om produkterna, men jag tänkte faktiskt göra det. Men först testa, sen tycka och så blogga. Du som känner mig vet ju att jag inte smörar för nån utan är ärlig när jag recenserar saker och ting – om det så är böcker, film, TV – eller andra typer av produkter. Bland annat gjorde jag ju en egen klinisk prövning av VårtFri för att se om de verkligen var så bra som reklamen vill ha den till. (Och för mig var den det!)

Så här i sommartider, när fötterna blir varma, och man som jag måste jobba i gympadojor (visserligen luftiga sådana, men ändå…) för att kunna använda mina inlägg, passar fotsprayen bäst att prövas först!


Livet är kort.

Read Full Post »

Tyvärr för alla oönskade besökare som smyger in här under natten (vågar ni inte visa er i ljuset, spricker ni då, eller vad?) har ridån gått upp idag igen. Det var verkligen ingen höjdare att tillbringa julafton på egen hand. Jag grinade mig igenom större delen av dan. Kämpade för att bita ihop när mamma ringde – typ fem gånger. Kämpade för att inte visa nåt här på bloggen.

Jag tittade på Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton och efter det orkade jag inte mer. Jag mådde så illa efter julmaten, det gav liksom inte med sig. Borstade tänder och gick och la mig tjugo över åtta och grät mig till sömns. För att vakna vid 23-tiden – klarvaken…

Karl Bertil Jonssons pappa

Tyko Jonsson, som har närt en kommunist vid sin barm…


Så småningom klev jag ur sängen
mitt i natten för att öppna mina julklappar. Jag orkade inte göra det tidigare och det kändes förresten så ledsamt att öppna dem alldeles ensam. Jo jag VET. Min ensamhet är på sätt och vis självvald. Det blev den när jag tackade ja till förturen till operation. Och det är inget jag ångrar. Men ändå. Jag kände mig väldigt, väldigt ensam. Jag hade fixat fem julklappar till mig själv som jag hade slagit in, just in case jag inte skulle få några andra.

Klappar till mig själv

Jag gav mig en fotobok, med titeln Året på Ultuna (mina egna bilder), en bok, ett par strumpor med fiskar på, ett datumblock och ny plastfilm till Ajfånen.


Men Tomten hade inte glömt bort mig!
Tomten i Motala hade ju skickat ett grönt paket och detta innehöll två böcker av en författare jag gillar att läsa just nu, Kjell Eriksson. TACK SNÄLLA FEM FÖR KLAPPAR OCH BESÖKET HOS MAMMA!!!

Klappar från FEM

Klappar från FEM! 


Även Tomten i Förorten
hade kommit ihåg mig. Från Jerry kom tre böcker varav en som jag redan hade fått. När det gäller böcker måste man ALLTID kolla av först… Men de andra två har jag inte, TACK!

Klappar fr Jerry

Två av tre som jag inte har.


Fästmöns
snälla mamma
hade inte bara bidragit med Janssons frestelse utan också med en klapp från henne och L. Den innehöll nånting jag verkligen behöver för jag är otroligt torr. Har torra fläckar framför allt på armarna, så Olivcrème blir toppen! TACK!

Klapp fr Annas mamma o L

Härligt för mitt torra skinn!


Det var riktigt pinsamt
att ta emot klappar från dessa, för jag har inte köpt nånting till nån av dem. Det kom som sagt en operation emellan och före blev det så stressigt med att försöka ordna så att ”barnen” fick klappar och jag fick mat i kylen. Sen var jag osäker på klapperierna med somliga eftersom jag inte fick nåt till 50-årsdagen. Tänkte att då köper vi inga klappar heller. När jag sen fick veta att det var klappar på gång var jag för sjuk för att köpa. Och ”barnens” löste jag som sagt på annat sätt. Men jag vet inte om de var nöjda, har inget hört. Att köpa julklappar i efterskott tror jag inte på, men jag har planer på att vissa levande änglar ska få nånting som tack för mycken hjälp. Det känns bättre än att komma efter jul med julklappar. Och snart är julen över. Förhoppningsvis snart.

Annas klappar sparade jag till sist. Jag hade fått för mig att ett av paketen från henne innehöll plastfilm till Ajfånen – för det hade jag köpt på skoj både till henne och mig. Men det var ett USB-minne på 32 GB – perfekt! Idag – eller nån annan dag – ska jag föra över mina bilder som nu är utspridda överallt… Fotcrème och böcker fick jag också, TACK snälla älskling!

Klappar från Anna

Klappar från Anna!


Vid det här laget
var klockan nästan två…

Klockan nästan två

Klockan var nästan två när jag hade öppnat alla julklappar.


Jag var vaken till klockan tre,
ungefär. Är rädd att jag störde min älskling väldigt mitt i natten med en jobbig sms-konversation. Men, som sagt, jag var så ledsen och bedrövad igår. Jag tror att jag har drabbats av nån sorts post-op depression för jag bara gråter. Gråter, gråter, gråter typ hela tiden. Det är skitjobbigt och ytterligare ett skäl till att jag drar mig undan människor. Jag blir ju inte vackrare heller av tårarna, ser allt mer ut som en gris.

Tofflan mitt i natten

Tofflan mitt i natten.


Idag vaknade jag halv nio.
Det var ganska mörkt ute och det snöar som 17. Känner mig faktiskt ganska insnöad…

Insnöad

Insnöad… OBS! Den läskiga snögubben på bilden är inte mitt verk.


I natt lät det som om nån i huset
hade vinterkräksjukan. Det plus snön gör inte precis att jag är sugen på en liten promenad, men annars är det en intention jag har. Jag måste i vart fall gå till soprummet med all julmat som har hamnat i komposten. Det luktar inte gott efter ett tag…

Kring operationsärret är det fullt av röda prickar som kliar som fan. Jag är allergisk mot plåster och kirurgtejp och gissar att det är såna rester som jag inte har fått bort. Jag får nämligen fortfarande inte tvätta mig i området, bara låta duschvatten försiktigt rinna över.

Förutom eventuell promenad och bildöverföring till min USB-sticka har jag inga större planer för dagen. Ikväll ska jag se på Änglagård: Sjuhundrafyrtiofjärde sommaren, men jag ska också se dokumentärfilmen om Olof Palme på SvT, uppdelad i tre avsnitt för TV. Den senare får jag emellertid spela in eftersom programmen krockar.

Vad händer hos dig då???


Livet är kort.

Read Full Post »

Nej, idag är det ingen bra dag alls. Ljuspunkten var lunchen med L och tack vare att jag fick mat i mig idag mitt på dan orkade jag handla efter jobbet. Kryckorna fick jag lämna i bilen och så hängde jag på en varuvagn. Det gick ganska bra, men jag fick ju naturligtvis ont efter ett tags snurrande på Tokerian. Jag hade tänkt handla hem mat till Fästmön och mig till fredag, nånting som går ganska snabbt och lätt att laga till eftersom jag ju kommer från en begravning då. Men inte fanns det jag hade tänkt! Och tänka ut nåt nytt klarade inte min hjärna. RAM-minnet tycktes vara fullt, för jag höll precis på att glömma köpa min tisdags-tidning – Expressens TV-tidning. Minus blaskan, förstås.

Eftersom jag behövde fylla på vissa depåer inhandlade jag leverpastej. Jag åt leverpastej hos Anna i helgen. Du kanske tror att det är väldigt svårt för en som inte äter annat kött än kyckling och kalkon att klämma i sig leverpastej. FEL! Leverpastej idag innehåller ungefär en tredjedel gris. Resten är svamp, kryddor och ibland till och med ansjovis!

Jajamens!

som Bosse J. brukade säga.

Min härliga kvällsmat idag blev därför två knäckemackor med leverpastej och smörgåsgurka, till det ett glas mjölk.

Toffelkvällsmat.


Efter handlingen,
som innebar att jag bara kunde ta med mig en krycka in – jag måste ju bära matkassen med den andra handen – tog jag tjuren vid hornen och kryckade ut med tidningspåsen till soprummet. Påsen var astung, men jag klarade att bära den och att gå med en krycka. Tog vägen tillbaka om garaget och hämtade krycka nummer två. Sen tog jag reda på ren och torr tvätt. Det tog en kvart och vid det lagade var det inte bara som om en kniv var uppkörd i hälen utan fem.

Efter middagen skulle jag precis sätta mig vid datorn när mamma ringde. Samtalet varade 38 minuter. Jag kom på att jag inte hade tagit kvällstabletten mot häleländet när mamma frågade hur det var. Ungefär två minuter efter att jag hade tagit tabletten släppte den värsta värken… Lättnad!

Lite orolig är jag allt angående hälen. Och nej, doktorn har inte orkat/hunnit mejla mig en rad om röntgensvaret än. Medicinen kan man bara korttidsbehandla med i två veckor och nu har jag ätit den i en vecka. Men om jag inte hör nåt från doktorn och värken fortsätter tänker jag fortsätta knapra medicinen ändå. Vi patienter blir bättre och bättre på att egenvårda oss själva. Ge mig en skalpell så ska jag plocka ut mina aliens också! Förresten, en av dem kanske har hoppat ner och bosatt sig i min vänstra häl. Vem vet, vem vet…

Även på jobbet har det varit motigt idag. Jag har väntat på att få ett antal kontaktpersoner för ett uppdrag jag har. En och en halv vecka hade gått sen det skulle bestämmas vilka det blev. Idag insåg jag att inte ens de utnämnda hade fått veta att de var utnämnda… Jaa, interninformationen lämnar ett och annat att önska ibland. Det känns lite tråkigt mötas med suckar och ursäkter varje gång jag visar mig för somliga också. Jag känner att jag skulle behöva vara mer på plats. Mer än en dag i veckan.

Nej, motivationen är inte vad den har varit och jag inser att det hänger ihop med den osäkra framtiden. Jag försöker bita ihop och inte gnälla och framför allt försöker jag ta reda på hur det blir. Men det sistnämnda verkar snudd på omöjligt – jag får olika besked och versioner från olika personer och börjar ärligt talat ledsna ur. Allt det fina jag har byggt upp, med alla dessa duktiga människor, är på väg att rasa samman – som i mitt värsta scenario. Det känns inte särskilt bra, som du förstår. Bortkastad tid och bortkastade pengar för uppdragsgivaren dessutom.

Lite lustigt idag var det ändå att presschefen vid Apoteket Hjärtat, efter nio månader, noterade mitt blogginlägg om en av deras produkter. Efter ett par kommentarsväxlingar bestämde jag för att ge dem en chans att visa att de har bättre grejor än just den aktuella produkten. Presschefen skulle sända över lite prover om jag mejlade. Jag mejlade. Har jag fått nåt svar? Nej.

Som sagt, det här med kommunikation är svårt. Om man ber nån höra av sig via mejl, till exempel, tycker jag att man svarar. Man kan ju åtminstone tacka för mejlet och lova att återkomma när man har mer tid. Men inte då. Alla har så mycket att göra, ju. Jag tror tamejsjutton att jag inte bara ska egenvårda mig själv, jag ska börja svara på mina egna mejl också. För då vet jag att jag får svar.

Och egentligen vet jag inte om jag ska tillåta kommentarer på det här trista inlägget. Jag ville mest skriva av mig. I morgon känns allting säkert mycket bättre, till och med hälen.


Livet är kort och jag hatar hälsporre.

Read Full Post »

Older Posts »