Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘inflammation’

Ett inlägg om flyt och om hur man bemöter kunder. Och lite om avocado, också.


 

Panta rei… Allt flyter… Det var den gamle grekiske filosofen Herakleitos som uttryckte detta. Det handlar om att man inte kliver ner i samma flod två gånger, att vattnet inte är detsamma. Nåja, utan att snöa in alltför mycket på de gamla grekerna kunde vi konstatera igår kväll, nån gång mellan 20 och 20.30, att telefonin och bredband via Telia fungerade igen även i Himlen i Förorten. Förutom Fästmön var också barnens pappa och en vän till mig i Förorten kabellösa fram till dess. Det är rätt makalöst att det dels ska ta över 50 timmar att laga, dels att Telia Felia har kommunicerat så dåligt med sina kunder, det vill säga inte alls. Men nu tänker jag inte älta Telia Felia nåt mer, för nu flyter ju teletrafiken på. Fast det vore intressant att veta om det bara är en provisorisk lösning eller om kabeln är lagad… jag vet nämligen inte hur jag ska tolka

[…] Omfattande skarvningsarbete har gjorts […]

Grå himmel sol plan

Färdtjänst Bromma – Arlanda? Äh, jag bara skojar!

Nåt som inte har flutit på bra sen i vintras när reglerna gjordes om är färdtjänsten i Uppsala. Jag suckar och stönar, för jag vet hur viktigt det är för dem som är beroende av färdtjänst att tjänsten funkar som den ska. Det går liksom inte an att komma två timmar försent till ett läkarbesök. Eller bli lämnad lika länge på kyrkogården för att bilen inte kan vänta fem minuter och ny beställning måste göras. Med mera. Det finns flera förskräckliga exempel på saker som människor som redan är hårt drabbade av sjukdom eller funktionsnedsättning råkar ut för. Men har Uppsala kommun lyssnat på sina kunder? Jaa, det får man väl ändå säga. Lite grann. För jag är ytterst tveksam till att den resegaranti kommunen inför den 1 juni hjälper. En garanti gör ju inte färdtjänsten bättre och inte heller hjälper det att få pengarna tillbaka om färdtjänstbilen är 20 minuter försenad eller om omvägen är för lång. Det är ju fram till sitt mål man vill.

Avocado med hårigt mögel

Grått och hårigt var det i min penicillinodling.

Här hemma då, hur flyter det på här? Jo, jag känner mig ganska nöjd med att jag dammsög igår kväll. Det enda som återstår är att skrubba inne i badrummet och i duschrummet/toan. Jag gjorde en liten utrensning av kylen igår också, så jag måste ta en sväng till soprummet med diverse äckliga fynd. Bland annat hittade jag en penicillinodling i en gammal avocado… (De inringade partierna på bilden var gråa och håriga.) Avocado är annars väldigt nyttigt, har jag förstått. Det finns till och med avocadokonton på Instagram. Av nån anledning gillade flera av dessa min bild på denna mögliga tingest… Jag kan inte låta bli att undra om de verkligen skulle våga sätta tänderna i avocadon ovan. Men vad är det som är bra med avocado då? För det första innehåller den nyttigt fett som är bra för hjärtat och som minskar sötsug och hunger. Vidare innehåller avocado många näringsämnen som mineraler, proteiner, vitaminer med mera. Sen sägs den skydda mot vissa sjukdomar, hjälper till att reglera blodsockret och är bra mot inflammationer. Men bäst av allt är ju, enligt min mening, att avocado är så gott!

Men nu ska jag sätta fart här och göra fint och snyggt så gott det går. Det är en solig dag idag och jag ljuger inte när jag säger att jag hellre skulle vilja vara utomhus. Fast vem vet… Till kvällen flyter kanske regnvattnet ner i stuprännorna igen och bildar pölar på tennisbanan på baksidan. Om jag nu ska tänka optimistiskt – för jag föredrar faktiskt regn mot stekhet sol. Regn gör luften fräsch och skön att andas – sol gör den grillrökig och svår att andas.

Och nu vill jag förstås höra om DITT förhållande till avocado – hiss eller diss? Och vad föredrar du, sol eller regn? Skriv gärna några rader i en kommentar medan jag städar så blir jag glad!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Sin egen doktor

Ett allt annat än pjåskigt inlägg.


 

Uppdaterat inlägg: För ett antal år sen hade vi en egen familjedoktor, doktor Britt-Marie. Det var emellertid inte hon som höll mig sällskap på golvet. Vår doktor Britt-Marie kan du läsa om här!

 



Nä, vården ger jag inte mycket för.
Läkare är väldigt bra på att skriva ut recept och jag är glad att det finns e-recept – med tanke på att jag glömde mina mediciner hemma i påsk när jag gjort en långresa. Men sen… Mina besök i vården är så få som möjligt och för tillfället endast en gång i månaden.

Igår förmiddag gjorde jag nån fånig, men oförsiktig rörelse och vips började ryggen bråka med mig. Jag vet att jag sitter väldigt mycket och det är dåligt för en dålig rygg. Samtidigt behöver fötterna få vila så att hälsporrarna läker ut. Det innebär att jag försöker gå en del korta promenader, men några maratonlopp blir det inte. Igår, när jag hade skjutsat Fästmön till jobbet mitt på dan, bestämde sig ryggeländet för att motarbeta mig. Hur jag tog mig ur bilen är en gåta och det tog tid, men det gick.

Hemma packade jag upp, skrev ett inlägg på halvstående fot och därefter placerade jag min feta lekamen på köksgolvet, med benen i rät vinkel på en köksstol. Ner kom jag, men det är alltid spännande att se om jag kommer upp. Det vimlar ju inte precis av folk här hemma som kan hjälpa mig till stående läge.

På köksgolvet med en bok

På köksgolvet.


Britt-Marie
höll mig sällskap
på golvet medan jag avlastade ryggen och medan jag gjorde mina övningar, men jag måste säga att det är skönare att sitta och läsa i en kökssoffa än att ligga och läsa på ett köksgolv. Dessutom var jag förbannad, för jag hade ju tänkt putsa fönstren åt framsidan, det vill säga köksfönstren och sovrumsfönstret. Det var inte att tänka på. Jag tröstade mig med lite go-fika som Anna hade skickat med, för jag tog mig upp för egen maskin från det kalla golvet och fikade vid köksbordet. Man är väl civiliserad?!

Eftermiddagsfika

Go-fika på lördagen.


Mamma fick ett samtal 
och yngste bonussonen och jag hade sms-kontakt hela dan och kvällen. När jag telefonerade trampade jag som vanligt omkring här i min enoooorma (NOT!) lägenhet. Men ryggen blev bara värre och värre. Framåt kvällen lagade jag mat – och passade på att hota ryggen med både Paraflex och Tradolan. Jag är en sån som inte tar tabletter om jag inte måste för att överleva. Men när lördagen hade gått över i kväll kände jag mest för att hoppa ut genom ett av mina skitiga fönster på grund av smärtan. Det hade nog varit lite dumt. Eller? 

Lördagsmiddag fiskgratäng och Paraflex

Lördagsmiddagen bestod av micrad fiskgratäng och hot om Paraflex.


Nä, några piller blev det inte. 
Jag skulle ju ut och köra bil vid 21-tiden för att min älskade födelsedagsflicka skulle få vara hemma hos sig 21.30 i stället för 22.30. Det gick nästan bra att köra bil – förutom när jag skulle trampa ner kopplingen. Efter avslutad tur satt jag i bilen utanför garaget en god stund innan jag kunde ta mig ur och öppna porten. Men allting går – utom tennsoldater och små barn. Det fanns ingen hemsjukvård att ringa till, ingen pappa som på starka armar bar in mig. Kan själv. Dessutom är jag min egen doktor, jag. För när solen gick ner gjorde jag en vårdplanering – som jag dessutom följde!

Solnedgång

När solen gick ner gjorde jag en vårdplanering.


Jag har en toppenbra värmande gel 
i min sjukvårdslåda. Den (krämen, alltså, inte lådan!) smorde jag in mig med under kvällen. I stället för att knapra en tablett hällde jag upp en liten skål prästostbågar som jag vräkte i mig och som dessert, ett par bitar Merci ur julklappsasken från yngsta bonusdottern. Detta sköljde jag ner med en berest starköl (den var med mig i Metropolen Byhålan i påsk). Det är nämligen så att jag vet att alkohol tar bort smärtan vid inflammationer. Ja, det är farligt, men mitt förhållande till alkohol är gott och stabilt. Det blev denna enda öl, lite mer värmande kräm och sen sängen. Det gjorde ont att ligga, men jag lyckades till sist hitta en ställning som funkade. När jag somnade visste jag att jag antingen skulle vakna helt handikappad – eller i bättre skick…

Nä. Inte heller idag kan jag putsa några fönster. Tror jag. Tack och lov beror det inte på ryggen utan på vädret! För ryggen är bättre! Jag kunde ta mig ur sängen utan problem, jag kan gå, jag kan sitta lite längre stunder. Det är fortfarande farsartad akrobatik när jag ska ta på mig strumpan på vänsterfoten. Men ryggen är mycket, mycket bättre!

Förra våren gick jag till en naprapat i min desperation över ryggen. Mottagningen höll till i källarlokaler i det som en gång var ett av stans sjukhus. Man kunde bara betala kontant och pengarna försvann ner i ett kuvert i en låda. Inget kvitto, ingen stämpel i högkostnadskortet. Och kvällen före mitt tredje besök ringde nån och berättade att jag inte kunde få komma eftersom naprapaten jag gått hos hastigt hade slutat… Notera, att detta var den ENDA naprapatmottagning som den organisation som har ansvar för länsinvånarnas vård och hälsa hade avtal med 2014! Det finns andra naprapatmottagningar – men bara för den som kan betala en tre gånger mer.

Jag är hur glad som helst att jag är min egen doktor. Med skitiga fönster och regn utanför.

Regn på tennisbanan

Idag regnar det. Tennisbanan blir pool igen.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om mjölkens faror.


 

ett glas mjölk

Jag älskar mjölk!

Det varnas ju rätt som det är för vissa dieter och vissa livsmedel. Såna varningar ska man ta på allvar – men man ska förstås också tolka forskningsresultat på ett sansat sätt, är min uppfattning. Jag tror att en bra och balanserad kost är det bästa, det vill säga lite av allt. Fast det kan ju vara rätt svårt om man har fäblesser för olika smaker och saker man kan stoppa i munnen.

Jag älskar mjölk. Det är den dryck jag helst väljer till mina måltider på vardagar, i alla fall. (Vin är rätt gott också, men det får vara måtta på intaget!) Naturligtvis blir jag helt chockad när jag läser på nätet att mjölk inte alls ger nåt skydd mot frakturer, som man länge hävdat, utan i stället kan vara rent livsfarligt! Under flera år har nästan 110 000 män och kvinnor från tre län har deltagit i undersökningen som nu har presenterats i British Medical Journal.

Vi är väl många som har hört att mjölk är bra för skelettet och mot benskörhet. Men resultaten av den nya undersökningen visar att det faktiskt är tvärtom! Bland kvinnor som drack tre glas mjölk om dan var frakturer till och med vanligare än bland dem som drack högst ett glas per dag. Bland männen var frakturer lika vanliga hos storkonsumenter som lågkonsumenter av mjölk.

Men det läskiga är att forskarna dessutom har kommit fram till att dödligheten ökar rent generellt med ett högre intag av mjölk! Bland kvinnorna var dödligheten till och med nästan fördubblad. Ost och yoghurt, däremot, visar ingen koppling till varken frakturer eller dödlighet. Hur kan det komma sig?

Det kan vara så att mjölk ju innehåller höga halter av laktos. Detta kan brytas ner till galaktos, nåt som har visat sig ha samband med för tidigt åldrande och död. Dessutom har storkonsumenterna av mjölk visat sig ha förhöjda halter av vissa ämnen i blodet, ämnen som orsakar till exempel inflammation.

Nu ska forskarna rota mer i detta och göra nya studier innan det faktiskt går att eventuellt bevisa att mjölk är skadligt. Och det tycker jag är bra, för jag älskar ju som sagt mjölk och vill gärna fortsätta dricka det till maten.

Vad dricker DU helst till maten???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Urrrk! Läser på nätet att frysta köpe-bär, främst jordgubbar, kan ha orsakat hepatit A i de nordiska länderna, även i Sverige. I Danmark finns nu 30 personer som fått hepatit A, i Sverige misstänks 22 personer ha fått smittan precis som danskarna – genom frysta, köpta bär. Smittskyddsinstitutet råder alla att koka de köpta bären innan de äts. Själv föredrar jag härplockade bär, gärna från Fästmöns snälla mammas slott.

Frusna hallon
Ingen heptatit A bland dessa bär från Slottet!


Genom att koka bären
– det räcker med en minut – försvinner smittan. Men vad som har orsakat smittan vet ingen än så länge. Smittskyddsinstitutet ska utreda tillsammans med Livsmedelsverket. Det man vet är emellertid att hepatit A sprider sig via avföring. Det kan smitta genom mat eller vatten, men också vid nära kontakt mellan människor, till exempel vid sex.  I Danmark kan det handla om smittspridning genom bevattningen av bären.

Hur skyddar man sig då? Ja, det går att vaccinera sig, men att tvätta händerna efter toabesök och före matlagning och mat ska man göra.

Om man ändå får hepatit A får man feber, man kan må illa och kräkas och huden kan bli gul. Gult är ju, som bekant, i nio fall av tio fult. Man blir trött och får dålig matlust. Levern blir inflammerad, men det är inte nåt kroniskt tillstånd. Barn blir oftast inte så sjuka som vuxna, men kan vara smittbärare. Inkubationstiden är mellan två och sex veckor. De flesta som får sjukdomen i Sverige, ungefär 100 pers om året, har smittats utomlands. Vanligen får man inga men av hepatit A. Och har man en gång blivit smittad kan man inte bli det igen.


Livet är kort. Koka köpebär eller ät egenplockade – och tvätta händerna, för bövelen!

Read Full Post »

Nej det blev inga nålar i hälen idag. Jag och Nål-Janne diskuterade fram och tillbaka. Uppenbarligen hjälper inte akupunktur och jag behöver få nån annan smärtlindring. Enligt min sjukgymnast lär husläkaren ordinera paracetamol och ibuprofen i kombo, nånting som min mage inte accepterar. Men, i morgon lär jag få ringa mottagningen och höra om det finns nån annan form av medicinsk hjälp jag kan få.

Jag är så less på de begränsningar som smärtan i hälen ger mig – jag har ju liksom lite andra, svårare åkommor att tampas med. Som det är nu kan jag inte ens ta en promenad för att rensa skallen från jobbiga funderingar och oro. Hälen gör för ont.

Sjukgymnasten sa att jag behöver gå på kryckor. Två, kryckor, alltså. Detta för att jag ska kunna minska belastningen på den onda hälen, men ändå sluta gå på tå med ena foten – eftersom det kan ge inflammation på annat ställe på benet.

Jag äger en krycka. Han tyckte att jag skulle kontakta min förra arbetsgivare och be att få låna en till.

Aldrig i livet!

var mitt svar.

Så därför undrar jag om det är nån som har en simpel, jävla krycka att låna ut så jag får ihop till det stöd jag behöver för att avlasta hälen. Typ en kompis till den på bilden här intill. Jag lovar att lämna tillbaka den när skiten är över – för det går över, det har i alla fall sjukgymnasten sagt.

Jag ser inte fram emot att krycka fram på jobbet, för om jag ska vara kvar måste visa att jag är pigg och alert. Hur pigg och alert ser man ut att vara när man går på kryckor? Inte nåt.

Eftersom jag kom hem lite tidigare idag passade jag på att gå till soprummet samt till BRF-brevlådan, en promenad på normalt högst 15 minuter. Det tog mig en halvtimma. Jag gick inte på tårna, jag belastade hela foten. Efter tre steg kändes det som om den där kniven kördes rakt upp i foten igen – för varje steg jag tog med vänsterfoten. Joru, jag kan lova att det kom ett antal tårar, men det var nog ingen som såg, för det skymmer ute.

Nåt besked av annan art har inte kommit idag heller, inte via snigelpost, i alla fall. Jag kom på att man nog endast har mitt gamla mobilnummer, men jag har den laddad fast på ljudlöst hemma och kollar av den varje kväll. Hittills är det bara säljare som har ringt – så himla skönt att inte behöva svara! Framför allt inte på såna säljare som vill sälja pensionsförsäkringar till mig, det känns som ett stort jävla hån som läget är.

Nu ska jag gå och skrubba badrummet och duschrummet/toan. Det tar inte bort smärtan, besvikelsen, frustrationen eller tårarna, men det blir i alla fall rent.


Livet är kort.

Read Full Post »

Efter utfört hemarbete skulle vi så storhandla. Storhandling är aldrig roligt, men måste utföras ibland. Särskilt när vi är många som ska äta och bo tillsammans.

Storhandling på Tokerian kan innebära skrattkramper, men också irritationsmoment. Det är som att vissa människor bara måste gå där Fästmön och jag ska gå. Gå, för resten… Jag haltade… Hälen började göra ont igen efter dagens möbelflytt och plastning. Var in på apoteket och beklagade mig över inflammationen i bindväven. Stödstrumpor ska jag ha, sa Nål-Janne, men fy så fula de var! KNÄSTRUMPOR, dessutom! USCH! Det är lika fult på vuxna kvinnor som pippilotter! Men några strumpor blev inte köpta, för jag måste mäta omkrets på smalben och vad och då får benet inte vara svullet. Det blir svullet efter en halvtimma i vaket tillstånd, så… Jag kom bara ut med medicinen mot bråcket på matstrupen.

Men som sagt, på Tokerian får man se och höra både tokigt och slugt. Största irritationsmomentet idag var en kvinna klädd som en tonåring fast hon var äldre än jag som sprang omkring och skrek med rökbasröst i sin mobil. Varför… VARFÖR kan folk inte prata diskret i sina mobiler??? Jag vill inte höra allt de säger.

Jag haltade in bland riset och gömde mig och där kände jag mig hemma av två skäl: 1. Jag är risig 2. Norska namnet på snabbris.

Mitt ris! 


Men dagens storhandlingswow
blev ändå denna GAVEL med… Vit choklad! Jag skulle ha kunnat omfamna den!!!

WOW!


Anna köpte hela Tokerian
och halva ICA Solen, för där fick vi stanna för att det skulle köpas skithuspapper nån vara som det var bra pris på och lite annat.

Eftermiddagskaffe med syltkakor intogs i Annas nästan normala kök (lånekylen är gör inte underverk med inredningen, precis…). Jag åt för många syltkakor eftersom jag tog de kakor som var avsedda för två av den yngre generationen egentligen. Ja, jag är glupsk!

Nu ska jag gå och lufta vinet, medan Anna fixar potatisgratängen och sallad. Lördagskänslan börjar lägga sig över Himlen. Och det i sig är Dagens Wow!..


Livet är kort.

Read Full Post »

Jorå, det finns en värld här utanför. Och den har jag spanat i. Dags för lite omvärdsspaning och som vanligt gäller att jag gör urvalet och skriver – du läser om du vill. Varken Tuttan Kamon i Träsket eller nån annan är tvungen. Frivilligt, alltså. Bah!

  • Ny parfym: svett från glasblåsare. En ny parfym har utvecklats av en amerikan vid svenska Reijmyre Glasbruk. Parfymens doft = glasblåsarens svett. Parfymen har hemligt recept och blir väldigt dyr, sägs det. Vem vill köpa Inte jag, i alla fall.
  • Choklad minskar risken för stroke. Yes, yes, YES! Nu hävdar svenska forskare att en liten bit choklad varje dag (typ 60 gram i veckan) minskar risken att få stroke – och det gäller även ljus choklad! Så bra. Då får jag garanterat inte stroke! Tidigare har man lyft fram mörk choklad som hälsobefrämjande, framför allt vid högt blodtryck. Men mörk choklad är ju så äckligt! Choklad över huvudtaget tycks förhindra såväl inflammation som åderförkalkning. Nu är försök bara gjorda på män, men… Vi är väl MÄNniskor allihopa! (Där fick jag till det!)
  • Sunda åldringar lever längre. Jo, nog är det så. Den som lever och äter vettigt lever längre. Svenska forskare har till och med visat att man kan förlänga livet med sex år genom att hålla vikten, inte röka och inte supa. Sociala nätverk och fritidsaktiviteter förlänger också livet. Och nog låter det logiskt att den som har roligt i livet lever längre.
  • Kristen förening vill byta namn på ö. Utanför Flen finns en ö som heter Trollön. Inte nån stor och märkvärdig ö, men nu har den hamnat hos regeringen – vad gäller namnet. En kristen förening kräver nämligen att den byter namn till det, enligt föreningen, mer passande namnet Stillhetens ö. Ursäkta mig, men ska regeringen verkligen syssla med såna här… tramsfrågor???
  • NTM köper Byhålebladet. Nu blir det… märkligt. Det verkar som om NTM-koncernen, som bland annat äger Lokalblaskan och Byhålenytt också ska köpa Byhålebladet. Hur varierade blir nyheterna då..? Nej, det här känns bara märkligt!
  • Och Adlibris köper Discshop. Fast egentligen är det ju Stormogulen som köper eftersom h*n äger Adlibris… Nej, det här känns inte heller bra!..


Livet är kort.

Read Full Post »

Julkryddorna är inte bara stämningshöjande och spridare av underbara dofter. I dagens förträffliga UppsalaTidningen finns en artikel som beskriver en del av kryddornas läkande effekter.

Mandel och kanel, till exempel, har nyligen använts i en studie kring förebyggande kost mot hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Kroppen är vid dessa sjukdomar utsatt för inflammationsprocesser och just mandel och kanel är inflammationsdämpande!

Kryddnejlikor, kanel och ingefära har störst koncentration bland kryddorna av antioxidanter. Antioxidanterna skyddar kroppen från skadliga ämnen som uppstår när cellerna i kroppen använder syre för att utvinna energi.

Kryddnejlikor är också bra mot dålig andedräkt och tandvärk. Och enligt en gammal handskrift från 1500-talet skapar den lust till kvinnor!

Kanel har förr i tiden ansetts bra mot hosta och heshet.

Ingefära har använts mot illamående, ledvärk och gaser i magen och den hämmar inflammationer.

Senap användes i gamla tider i grötomslag för att lindra värk eftersom den ger en värmande känsla. Modern vetenskap har visat att senap ökar blodflödet.

Så jag tror att jag tar en pepparkaka till – för den ska ju enligt gamla recept innehålla flera av ovan nämnda kryddor! Och så kanske jag blir snäll dessutom på kuppen..?


Det är visst fler än jag som behöver äta pepparkakor… Annas pepparkakor tillhör favoriterna! Gissningsvis är det därför man firar Pepparkakans dag den 9 december – Anna har namnsdag.

Read Full Post »

Dagens rond kom vid tio-tiden och bestod av tre doktorer i lustiga hattar… nej, tre doktorer, bara, och en snäll syrra som just har lånat mig en spänn till det minimala värdeskåpet. (Datorn får låsas in på annat håll när jag ska iväg på röntgen i eftermiddag.)

Doktor numero Uno fick jag strippa för och han kollade mitt osnygga ben. Jag fick veta att de inte har nån förklaring än på varför kärlet på benet blev så ilsket inflammerat som det blev. I eftermiddag klockan 13 blir det lungröntgen och sen blir det nån kul gyn-undersökning nån gång också. Tjoho vad de ska greja och ha grejor från min stjärt – bak som fram! Så har jag fått min vanliga magsårsmedicin och kanske ska jag göra en gastroskopi också. Det är ju alltid en rolig och spännande undersökning – man blir så härligt drogad, det är behållningen. Resten är hemsk.


Här är en bild på nån annans rumpa. Min vill jag gärna ha ifred…

                                                                                                                                                    Sen har jag fått ett järn idag, det vill säga en järntablett så nu ska väl stolarna bli svarta om inte annat. Om de överhuvud taget kommer ut… Man brukar få stopp i outputen av järntabletter. (Så mycket skitsnack!)

Mitt under ronden ringde vännen F. Det var kul med en pratstund, men jag tror inte F hinner hit innan jag får åka hem. För det tänker jag göra så snart jag kan…

Read Full Post »

Tisdag idag och grattis till MH – om hon läser detta! 😛 Det är födelsedag med nolla på slutet.

Igår kväll blev det mest läsning och datorisering – det var riktigt skönt med en TV- och filmfri kväll. Vi har alltför få av dem! Men för den som vill se TV i kväll kan jag rekommendera programmet Kobra klockan 21.30 i SvT2. Det var Anna som gjorde mig uppmärksam på det! I kvällens program intervjuas fotografen Anne Leibovitz. Den som läser min blogg noterar att vi var och såg bland annat några av hennes bilder på Fotografiska museet i Stockholm i fredags. Mycket speciella bilder, så det lär bli en intressant halvtimme på TV i afton.


Den här bilden, som pryder Fotografiska museets folder, har Annie Leibovitz tagit av Mikhail Baryshnikov.

                                                                                                                                                            I natt smattrade regnet hårt mot taket och idag är det mulet och blåsigt, men än så länge torrt. Perfekt väder för en Tutflykt, alltså! Det vill säga en tisdags-utflykt med Clark Kent*. Idag tänker vi oss till Bålsta för att besöka Lasse Åbergs museum och glo på Musse, Lasse Åbergs konst och lite annat spännande. Det blir ungefär sex mil gånger två och det ska nog mitt ben klara av.


En av Lasse Åbergs posters. Bilden är lånad från museets hemsida.

                                                                                                                                                         Jag har inte hört nåt från doktor Anders än, men har inte gett upp hoppet. Han skulle ju komma tillbaka från sin långa semester igår och har säkert fullt på sin agenda. Benet är hyfsat, det värkte igår kväll när jag hade gått och lagt mig, men idag är det mest ömt när jag rör vid det. Jag fortsätter emellertid att smörja för att förhindra att inflammationen blossar upp igen.

                                                                                                                                                          *Clark Kent = min lille bil

Read Full Post »

Older Posts »