Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kompromiss’

Ett inlägg om att leta, finna och fundera.


 

Kit Kat

I took a break, a KitKat.

Idag har Fästmön ledig dag. I morgon väntar dubbelpass med start klockan 8 och slut klockan 21. Hon hinner inte hem emellan. Därför for vi ut på några ärenden idag. En del var av privat karaktär, andra av tjänstekaraktär. Efter första stället blev jag väldigt trött och tog en chokladpaus i bilen. Tack, Rusta, för fyra KitKat för tio kronor!

Nästa ställe vi skulle till var stängt, så vi besökte ett annat och ett tredje. Fjärde stället var också tillbommat. Baskat! Vi korsade gamla E4:an och for till Återbruket. Där träffade jag vänlige Paul, som jag fått veta att han heter, och passade på att berätta att mina hyllor hade blivit så fiiina. Men så kikade jag förstås efter fler hyllor till bra pris. Jag skulle kunna tänka mig ytterligare en Billy rödbrun till gästrummet samt en låg, vit hylla till sovrummet. Ingetdera fanns. Däremot såg jag en låg rödbrun hylla som skulle ha kunnat vara en Billyhylla. Men jag vet inte – jag tror inte att den rödbruna gjordes i låg variant. Trots priset, 50 kronor, fick den stå kvar. Nä, jag har nog mitt sikte klart.

Läsande katt lampa

Kolla kattklippet! Äh, visst är lampan söt? En katt som sitter och läser. Men på prislappen stod nästan 400 kronor, så den fick vara kvar i affären.

Näst sista anhalten var Chilli. Där har de både fina och roliga saker, men inget fick följa med oss hem. Väldigt spännande och alternativa möbler och prylar finns där dock och det är roligt att bara titta. Jag blev överförtjust i allt från en kattlampa (och jag som inte ens gillar katter!) och underliga skulpturer till härliga soffgrupper och en skinnsäng. Dessutom har de roliga plåtburkar och tvättkorgar som heter Linn. Bara det… Blev naturligtvis tvungen att pinga äldsta bonusdottern. Jag tror att hon blev jääättesuuugen på sån korg (not!).

Om nåt följde med hem? Tja, jag hade velat ta hem en massa prylar, men jag har ju i princip köpstopp. Det blev lite choklad och rengöring till tvättmaskinen (mer om detta kommer sen när jag har testat!), en bok som inte stod på listan (vad får jag för straff?) från Myrorna i Boländerna och så två kassar mat från Tokerian.

Alldeles strax ska jag laga mat. I kväll blir det kycklingfilé med ädelostsås till oss båda, ugnsgrönsaker till Anna och potatisgratäng till mig. Kvällens vin är hemtrampat rött. Jag börjar faktiskt bli lite hungrig…

Här är några bilder från våra irrfärder idag. (För faktum är att turen var lite för(v)irrad. Vi hittade inte riktigt det vi skulle ha. I nåt fall blev det en kompromiss, i andra fall krävs det att en av oss funderar vidare…)

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett undrande inlägg.


 

frågetecken och gubbeDirekt efter jul kallade statsministern till presskonferens. Där deklarerade han, miljöpartiet och alliansen att det inte blir nåt nyval utan att de tänker försöka styra Sverige tillsammans genom kompromisser. Kanske blir det en svag regering, kanske blir det riktigt bra – eller väldigt dåligt. Tofflan undrar den här veckan vad DU tycker om att det inte blir nåt nyval.

Frågan och svarsalternativen hittar du som vanligt här intill i högerspalten, under rubriken Tofflan undrar… Det är också direkt i frågan du kan kommentera ditt svar, inte vid det här inlägget. Du kan också lämna ett helt eget svarsalternativ genom att välja Other och skriva i ditt svar.

Stort TACK på förhand för din medverkan!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film.


 

RitualenMörkt och kallt och som upplagt för en riktig skräckis. Fästmön och jag tittade på Ritualen (2011) som visades på Kanal 5 i kväll. Somliga var väldigt trötta, men så snart otäckheterna satte igång blev ögonen tefatsrunda, halsen lång och sinnet alert.

Michael driver tillsammans med sin far en begravningsbyrå. För att komma hemifrån söker han till prästutbildningen. Men strax innan han ska prästvigas begär han utträde. Ansvarig präst menar att han kan bli skyldig pengar för utbildningen om han inte går den färdigt. Som en kompromiss går Michael med på att åka till Rom och utbilda sig till exorcist. Genom fader Lucas, fenomenalt spelad av Anthony Hopkins, får Michael vara med om en exorcism med en ung, gravid tjej. Michael har svårt att tro på Djävulen, men det finns saker som inte går att förklara på nåt logiskt sätt.

Det här är en riktigt ruggig film, just av det skälet att vissa saker inte går att förklara med logik. Bitvis kan den kännas aningen seg, men sen hugger rädslan sina klor i mig och håren på armarna reser sig.

Toffelomdömet blir högt. Det här är en bra skräckfilm, regisserad av Mikael Håfström.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om dagen – med alla dess möjligheter.


Det sägs att när Fan blir gammal
blir han religiös. Jag är ju född på stenåldern, så jag börjar bli till åren kommen. Religiös börjar jag däremot inte bli. Min tro har jag haft med mig genom hela livet. Det är emellertid inget jag pådyvlar nån annan. Det är min tro. Min personliga. Jag tror lika mycket idag som igår.

Rubriken till det här inlägget kan få vem som helst att misstänka att jag har gått med i nån mystisk sekt. Det har jag inte! Det var lite det jag ville rådda i inledningen. Men jag vill andas positivism, för idag mår jag riktigt bra! Den här dan har börjat helt fantastiskt! (Tyvärr har jag inte fått jobb eller så, men ändå!)

För första gången den här säsongen noterade jag minusgrader på termometern. Jag har sovit med öppet fönster i natt och det är minst sagt kyligt i sovrummet – såsom jag vill ha det. Mina stackars krukväxter vill emellertid inte ha det riktigt så svalt. Därför måste jag hitta nån sorts kompromiss.

Termometer med minusgrader

Kylig morgon! Säsongens första minusgrader här.


Himlen är emellertid klarblå
och därför tänker jag ge mig ut så snart jag är redo för att ta lite bilder. Bättre ljus än idag kan man inte få! Jag har ingen aning om vart mina fötter ska bära mig, men nånstans blir det. Högerfoten gör fortfarande ont, men jag kollade upp den tänkbara skadan på nätet. Det är verkligen och troligen ett uttänjt ledband och det bör bli bättre inom två, tre veckor. Nu har det gått en och en halv.

I morse hittade jag två riktigt intressanta och spännande jobb att söka! Det ena kan till och med tänkas vara här i Uppsala. Jag ansträngde mig verkligen med mina ansökningar och har tagit till mig det Twitter-Asa och Anna W föreslog. Ha! Det är inte alla människor som har två personliga coacher! Det är heller inte alla människor som är fräcka nog att be två nya vänner om hjälp med detta… 😳

En blomma till håret

Tack, Twitter-Asa och Anna W!


Min dag idag
har faktiskt inte så många punkter. Dagens jobb är sökta. Det finns en maskin torr tvätt att lägga i lådor eller strykhög. Promenaden planeras för fullt. Jag har lagt in alla mina räkningar för betalning och försöker ha is i magen att det kommer in fler kronor än de 4 950 som a-kassan har skickat idag. Det saknas 3 800 kronor. Om jag avstår tusenlappen till mat som går direkt till ICA-kortet saknas det bara 2 800. Det borde gå att skrapa ihop! Reparationsfondspengar, var är ni? Inkomstförsäkringen, snälla kom!

Innan jag ger mig ut på promenad ska jag ta en kort flukt i bladen. Jag läser rubriker och ser att Björn Borg stänger butiker i Holland, att Stockholmsbörsen går uppåt och att man kan chatta om skilsmässor idag klockan 16 hos DN. Vidare noterar jag att fästingbett kan ge köttallergi och att Christy Walton är världens rikaste – kanske elakaste också? – person. (Jag har ingen aning om vem Christy Walton är.) Värst i Stockholm tycks vara att 10 500 personer i Vasastan är utan internet. Jämför det med hur många människor i Afrika som är utan el och vatten… Bara jämför lite… Och bråket mellan Hanne Kjöller och Janne Josefsson fortsätter. How about some communication, folks???

Vidare noterar jag att Uppsala är väl representerat på Bokmässan. Till och med min Nästanbror nämns i lokalblaskans artikel *ritar ett stort kryss i innertaket*. Ordkriget om vården på UCC fortsätter och man undrar hur många liv miljöpartisterna sätter på spel med dessa sandlådefasoner… Får mig att definitivt aldrig rösta på det partiet. Hur kan man vilja sätta käppar i hjulen för behandling av svårt cancersjuka? Det övergår mitt förstånd. I stället för vård läggs det hellre pengar 220 miljoner på ett parkeringshus. Maj gadd…

Jag vet inte om den här dagen är så fantastisk, egentligen… Men jag tänker göra det bästa jag kan för att min dag ska fortsätta vara det i alla fall.

Vad händer hos dig idag??? 


Livet är kort. 

Read Full Post »

Ett inlägg med vilket Tofflan hade intentionen att vara neutral, snudd på optimistisk, men som blev rätt gnälligt.


Torsdagen blev underbart varm och solig.
”Lisbeth” och jag tog en alldeles för lång lunch. Vi skulle nog kunna prata non stop i flera timmar. Vi måste antagligen slut ses så här, vi hinner ju aldrig snacka klart!

Hemma i New Village stålsatte jag mig och började städa. Först dammade jag, sen skurade jag badrummet, därefter duschrummet/toan och sist dammsög jag. Jag var trött och varm efteråt, men jag drack vatten hela tiden. Ändå lurade en lätt huvudvärk bak i skallen. Mamma ringde när jag hade slagit ner rumpan för att vila ut före duschen, men vi pratade inte så länge. Jag trodde verkligen att duschen skulle göra susen. Men icke! När jag kom ut slog huvudvärken ner som en bomb. Jag blev så dålig att jag började må illa och var tvungen att lägga mig. Som tur var släppte det med en tablett, men det tog ungefär en timma och jag hann bli ganska rädd under tiden. Det kom så plötsligt, så intensivt. Solljuset genom mina skitiga fönster gjorde så obarmhärtigt ont.

Solen bakom molnen
Solens strålar är härliga, men kan också göra rätt ont.


Jag hade tänkt skriva ett inlägg
om bra och mindre bra dagar på jobbet innan jag såg på Eurovision Song Contest 2013:s andra semifinal. Det gick inte. Därför skriver jag dessa rader när klockan är alldeles för mycket.

Bra dagar och mindre bra dagar… Den där dagen det var strömavbrott på jobbet blev ändå en ganska bra dag, trots allt. Det blev en konstruktiv dag. Det blev en bra dag, med bra möten. Likaså var dagarna, veckorna, när jag byggde hus på jobbet fantastiska. Jag såg hur nånting växte framför mina ögon och det var jag som skapade det.

Men andra dagar… Andra dagar är mindre bra. Frustrationen lurar runt hörnet. Maktlösheten. Oron. Försöken att kommunicera som misslyckas, trots att man först tror det motsatta. För mina ord kan väl inte vara så svåra att förstå? Jorå, det kan de! För i nästa stund möts jag av saker som bara är… på tvären.

regn på backspegeln
Andra dagar…


Jag har faktiskt kämpat
och jobbat med mig själv de senaste åren. Rannsakat mig. Försökt ändra vissa beteenden. Men tro inte en endaste sekund att det är lätt att lära gamla hundar att sitta! Och jag har ju fått höra så många gånger hur dålig jag är och hur jag måste vara på ett annat sätt att jag till sist trodde på det. Nu är jag nånstans mitt emellan. Jag  har blivit mjukare, fogligare, fått ett bättre pokerface. Jag kan le fast jag gråter inuti. Eller rasar. Fast det syns inte! 

Men dessa andra dagar… Ibland går det inte att visa upp ett falskt leende eller säga falska saker. Jag brister och fäller hårda ord. Eller nej. Inte hårda, utan korta. Och jag avslöjar lite för mycket vad jag tänker.

stenar och rutor
Hårt. Eller kort.


Det är en kamp att vara människa.
Att vara en sån människa som andra kan acceptera utan att jag gör mig själv till nån jag inte vill vara. Balansgång är svårt. Jag är inte mycket för kompromisser, men jag har blivit bättre på det.

Det gör bara så ont vissa dagar. Dessa dagar när mina ord blir korta. När jag inte orkar le med ögonen. När jag inte orkar peppa dig eller dig eller dig. När jag bara skulle behöva få höra av nån att jag kan släppa kontrollen och relaxa, allt är fixat. Men mitt liv blir aldrig fixat. Jag är spänd till det yttersta just nu, jag gör saker och lovar saker jag aldrig hade haft en tanke på att sänka mig till att göra för några år sen. Allt för att få behålla lite värdighet, få låtsas vara nån.

Mindre bra dagar behövs! För hur skulle jag annars kunna uppskatta de bra dagarna? Det är allt jag vet. Just nu. I denna stund. När jag skriver detta, nån gång mellan torsdag och fredag. Jag lär vara död när jag ska upp om några timmar.

soluppgång
Solens uppgång. Kommer jag också upp?


Livet är kort.

Read Full Post »

Dagens första garv fick jag på förmiddagen när jag läste i lokalblaskan vad Benny Åkerblom har för förhoppningar inför det nya året – en hörapparat och en minigris. Den senare är en kompromiss med sambon eftersom Benny Åkerblom är kattmänniska och sambon hundmänniska.

Hörapparat och minigris

Benny Åkerbloms förhoppningar inför 2013.


Vad har du för förhoppningar inför det nya året??? Jag hoppas förstås på ett arbete!


Livet är kort. Skratt underlättar.

Read Full Post »

Varning för skitsnack!


Frågan i rubriken
är egentligen retorisk eftersom jag har läst en artikel i DN om hur folk struntar i att tvätta händerna efter att de har varit på toa. Fy fan så äckligt!!!

Vinterkräksjukan har börjat dyka upp igen. Den sjukan sprids via ett virus. Genom att tvätta händerna NOGA efter toabesök minskar man riskerna att sprida det här viruset vidare. En brittisk undersökning visar emellertid att det fanns bakterier från avföring på var fjärde hand… Dessutom fanns samma bakterier på 14 procent av sedlarna och 10 procent av kreditkorten. (Tack, pappa, för att du alltid tvingade mig att tvätta händerna efter att jag hade tagit i pengar!!)

Det finns ju handsprit, tänker en del, men det är inte så effektivt mot just det virus som orsakar vinterkräksjukan. Nej, det är tvål och vatten som gäller. Själv har jag läst mig till att jag ska undvika tvål och vatten för mina eksem på händerna. Men jag kompromissar och tvättar alltid händerna när jag har skitit gjort nummer två och spritar händerna när jag har pinkat gjort nummer ett. Urin är nämligen sterilt – under förutsättning att det inte innehåller något virus eller några bakterier, dårå… Och det vet man ju aldrig…

En före detta kollega till mig tyckte att h*n hade tvättat händerna noga. Den här mackapären visade att h*n inte hade gjort det…


En annan brittisk undersökning
visar förresten att folk inte minns eller till och med ljuger om att de har tvättat händer efter toabesök. Är britter särskilt äckliga eller? Det kan jag inte tänka mig, faktiskt, så frågan är hur många som ”glömmer” tvätta tassarna här… Eller nej. Jag tror den frågan får vara retorisk också, jag vill nog inte veta…


Livet är kort.

Read Full Post »

Framåt kvällningen så här tar jag en liten surfrunda i media för att kolla vad det skrivs om. Här kommer ett urval intressant och ointressant – du bestämmer. Men urvalet har jag gjort!

[…] helt handikappad […]

Hon krockade med en bil och har brutit båda nyckelbenen. Hon säger även:

[…] Jag kan ha brutit armen också […]

Helt handikappad i käften tycks hon i alla fall inte vara. Och för övrigt, cykelmarodörer vet man ju hur de är i trafiken. Varför inte hålla sig på cykelbanor när det finns? Veckans tips, liksom…

[…] självklar information byggd på erfarenhet […]

medan hans chef tycker att informationen är

[…] irrelevant och utan syfte […]

Så varning! Chilenare, litauer och afrikaner är misstänkta inbrottstjuvar, enligt polisinspektör Jerry Nicklasson. Som tur är ska hans chef se över vad som har hänt och ta fram riktlinjer. Kan man lita på att det är svenska riktlinjer då? (Jag är ironisk. Att hänga ut folkgrupper på det här viset är ju befängt! Skulle alla afrikaner, till exempel vara inbrottstjuvar?)

  • Krisen tufsar till [!] kaxig generation! Alltså de som är födda på 1980- och 1990-talen tvingas till kompromisser på grund av den ekonomiska krisen när det gäller jobb. Men stackars dem! Fast… det kanske är dags att mogna lite när man trots allt ändå är myndig. Och lite till…

Read Full Post »

Man ska tänka sig för vad man skriver om sitt jobb och sin arbetsgivare i sociala medier. Vi minns de anställda vid ett bemanningsföretag som jobbade hos en stor svensk biltillverkare och som skrev nåt på Fejan som kunde uppfattas som negativt om jobbet. Och själv har jag en bekanting som råkade skriva att h*n var trött för att det var mycket på jobbet. HEPP så var h*n arbetslös! Något överdrivna ”straff” i vissa fall, kan jag tycka.


Twitter som straff!

                                                                                                                                                                 Nu har Twitter också använts som straff. En man i Malaysia twittrade om att han tyckte att en gravid vän blivit illa behandlad på sin arbetsplats, en tidning. Arbetsgivaren tog illa upp och krävde kompensation för förtal genom pengar och via en ursäkt i landets stora tidningar. Men till slut blev det en kompromiss och mannen tvingades twittra en ursäkt 100 gånger i stället. Det var väl ett rätt OK straff, tycker jag, även om jag inte tycker att nåt brott är begånget!

Noteras i sammanhanget bör också att en ANNAN biltillverkare med svenskt ursprung i stället har ANSTÄLLT en bloggare. Rätt använda kan sociala medier vara rätt bra, alltså…

Read Full Post »