Vecka 40: Paradis och Aladdin

Ett hissis och dissis inlägg.

---

 

Nog för att jag har tänkt ge upp mina veckohissningar och dito dissningar, men jag kan inte låta bli att fortsätta. Den här veckans höjdpunkter hittar du under Paradis (chokladasken med bara ljusa praliner), veckans lågvattenmärken under Aladdin (chokladasken som det är så svårt att stava till). Och det är inte svårare än så här:

Paradis

• Bokrektangel (Vännen FEM och jag testar ett nytt sätt att läsa samma bok.)
• Att känna sig lite… uppskattad för sina kompetenser (Även om vi enades om ett nej.)
• Väldoft i vardagsrummet (Äpplen från Slottsträdgården.)
• Mitt nya Officepaket (Anders rules!)
• Lördagsmiddagen! (Vi bildar ett rätt bra team ibland i köket, Fästmön och jag.)
• Strömavbrott alkoholens fel, enligt lokalblaskan (Där finns visst också journalistproffs, men de gör i alla fall roliga missar!)
• Farbror Blå (Som ordnade så mamma fick göra ett nytt id-kort – det ska kvitteras ut idag.)

Aladdin

• Dagens journalistproffs (De kan inte stava på Dagens Nyheter heller, trots högskoleutbildning.)
• Dagens journalistproffs på Byhålebladet (De tänker sig inte för när de redigerar tidningens webb.)
• Talmanstramset (Uttrycket ”polsk riksdag” har ändrats till ”svensk riskdag” – medveten felstavning!)
• Ensamhet (Att inte prata med nån på en hel dag kan få till och med mig att skrumpna.)
• Vattenläckor och strömavbrott (Vårt moderna samhälle är så sårbart…)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Strömavbrott alkoholens fel?

Ett svart inlägg.

---

 

Plötsligt blev det svart hos Fästmön. Strömavbrott, alltså. Själv undrade jag vad det var för galning som var ute i regnet och blåsten och fotade med blixt här i New Village. Men det var Oskar åska, förstås och inget fotograf.

Efter drygt nån halvtimme reagerade lokalblaskan och gick ut med nyheten. Fast att skylla på alkoholen… Är inte det lite långsökt..?

Alkoholen är skyldig till mycket men…

 

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Tack för att jag fick städa, bland annat!

Ett tacksamt inlägg om en hel del skit i hörnen, men inget rent helvete.

 

Rätt intetsägande elskåp. Eller mätare. Eller vad det nu är…

Äntligen har hantverkarna varit här! De skulle ju komma inom två till tre dar efter att jag fick en lapp från dem. Nu, den tredje dan, har de varit här. Som vanligt har strömmen varit avstängd, men jag blir snabbare och snabbare på att sparka igång alla digitala klockor och annat som blinkar ilsket efter ett strömavbrott. Du vet, såna där klockor som måste ställas in för att apparaterna ska fungera… Så det blev lite bonus som kom med mitt nya elskåp. Eller om det nu är en mätare för el, vatten och värme. Den ser rätt… vit och intetsägande ut.

Skitigt på hallgolvet med dammråttor och en gammal lokalblaska. Damm från borrningen hade lagt sig på en klädhängare så fint (syns inte på bilden).

Nån information om att vi behövde flytta på möbler eller grejor på väggarna hade inte gått ut. Alltså hade jag inte flyttat på nånting. Alltså hade hantverkarna flyttat min tunga hallmöbel (väger ett ton), min golvspegel (väger ett halvt ton) och min korg för skovårdsprylar (väger ett halvt kilo). Jättesnällt! För nu kom jag åt att städa där jag inte har städat på länge – eftersom hantverkarna inte flyttade tillbaka möblerna. Det var några dammråttor och så naturligtvis skräp från borrningen av elmätarskåpet som slank in i dammsugaren. Tänk, det måste vara alla heltidsarbetandes dröm att få ställa sig och dammsuga och flytta tunga möbler när man kommer hem från en arbetsdag! Tusen tack för ryggskottet! (Det blir ju lätt sånt när två klena armar och avskurna magmuskler ska försöka gör det som fyra starka har gjort.)

Alla grannar har säkert jättekul nu i kväll. Själv höll jag på att sätta i halsen när jag noterade att en före detta sådan tycks ha flyttat in i en annan lägenhet i trappuppgången. Hoppas att det bara är personen i frågas post, dock. Personligen skriver jag inte brev utan mejl till mig själv med länkar till framtida, tänkbara försörjningar, nåt jag ska lägga pannan i djupa veck över i helgen. Och så är jag mejlbombad av Bokus. Idag skickade idioterna de mig ett säljbrev om pekböcker… Men hallå!..

Det som låg i min postbox var endast ett fönsterkuvert, en hög med reklam och en gratistidning. Och det kunde ha varit värre. Eller..?

I afton ska jag glo på Antikrundan. Självklart ska jag värdera via min app – om den nu funkar efter iOS-uppdateringen. Det är ju en del annat som inte gör det. Men, men vad är väl en bal på slottet… och allt det där andra… Jag fick ju städa hallen i kväll! Tack för det!

Livet är kort.

Read Full Post »

Så tacksam!

Ett väldigt tacksamt inlägg, snudd på genant rörande.

Jag är tacksam. Nej, jag är SÅ tacksam. SÅ. Stannar upp en stund och noterar allt jag har att vara tacksam för i denna stund:

• jag har el i mitt hem
• jag har vatten i mitt hem
• jag har ett hem
• just den här månaden har jag en inkomst
• jag har kärlek i mitt liv
• Storebror fungerar trots tre timmars strömavbrott
• alla elektriska apparater som jag använder just nu i mitt hem fungerar, även kyl, frys och tvättmaskin
• jag kom hem helskinnad från jobbet
• det finns några jag ska hänga med i morgon
• jag mår rätt bra fysiskt sett
• jag har orkat dammsugit mitt hem i kväll
• jag har tvättat en maskin och har ytterligare en på gång
• helgen har bara börjat
• jag har just öppnat en starköl. Och den var INTE ljummen…

Livet är kort. Det är väldigt gott också. Väldigt.

Read Full Post »

Vecka 10: Kanelbulle och Semla

Ett inlägg om den gångna, Tofflianska veckan.

Oj oj oj, redan torsdag och rejält med nerförsbacke till helgen! Hemma hos mig ska det vara strömavbrott av och till framöver, så det är bäst att tidsinställa så mycket som möjligt för i cyberspace är det ju aldrig helt strömlöst. Toppar och dalar från den gångna veckan kommer här, redovisade som Kanelbulle (topp) respektive Semla (dal):

Kanelbulle

• Min Fästmö (Så gott att komma hem till snälla ord och varm famn.)
• Mina nya grannar (De är trevliga, de hälsar och trots renovering och flytt är de tysta.)
• Påfyllt (Härliga viner!)
• Magnus Carlsson och Barbados-låtarna (Jag blir glad numera!)
• Ny på jobbet (På vissa arbetsplatser kan det vara kanon – särskilt när det är högt i tak…)

Semla

• Cabaret-premiär på Uppsala Stadsteater utan mig i publiken (Nä, livet är inte rättvist)
• Matbelöning (Jag håller med: det är ett feodalt sätt att hålla undersåtar lugna.)
• Inbjudan från Arbetsförmedlingen till… Eskilstuna (Nä tack, jag jobbar idag!)
• Semlor (Nä tack dä määä!)
• Stukad (Vissa beteenden gör så ont…)

Livet är kort.

Read Full Post »

Måndag hela dan

Ett inlägg om dagen som ligger framför mig.

Väderappen visar dimma, men utanför mitt arbetsrumsfönster ser jag ingen sådan. Bara noterar att solen kämpar för att bryta igenom. Den lyckas inte riktigt. Det ser också ut som om det har regnat i natt. Märkligt, det var ju så fina dagar i helgen.

Fästmön har arbetat mastodontpass. Det började ”lite lätt” på fredagskvällen och fortsatte sen 12 – 21 både lördag och söndag. Hon var ganska trött när jag hämtade henne igår kväll. Men vi lekte i alla fall fredag. Jag hällde upp prästostbågar i en skål och ställde fram var sin öl. Detta intogs till den fjärde, inspelade del av Bron. Det är verkligen en bra och spännande TV-serie!

Bron en kväll i juli i somras. Men vänta nu… det här är ju fel bro i sammanhanget… (Fotograf: Tofflan, juli 2013.)

Saga hoppar ombord på skeppet. I bakgrunden rätt bro . (Fotograf: Carolina Romare. Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)

Idag är det måndag hela dan, men vi leker att det är lördag. Först ska jag låta Anna sova ut ordentligt. Jag hoppas att mitt knattrande vid datorn inte hörs alltför mycket. Men jag har suttit här ett bra tag och ingen Anna har dykt, så förhoppningsvis hörs det inte in till sovrummet. Två jobb har jag sökt. Det börjar tunnas ut på lediga jobb-marknaden…

Jag hade hoppats få bjuda min älskling på fika i Gamlis idag – via en promenad – men nu ser jag att det mörknar ute. Det står nog inte på förrän regnet kommer. Vi kanske bara nöjer oss med att gå och handla det som behövs till middagen. Antingen blir det thai-torsk eller så blir det citron-och-dill-lax. Till laxen finns allt hemma, men torsken behöver sås. Och mjölken är på väg att ta slut som vanligt.

När jag tänker på inhandling av mat är jag glad att jag bor där jag bor: alldeles nära en affär med ett stort sortiment matvaror. Jag kan välja vad jag vill äta. Det är inte alla förunnat här i världen. Vidare gnällde jag lite över ett 20 minuter långt strömavbrott häromdan. Betänk att det finns platser där det kan ta flera dagar innan strömmen kommer tillbaka. Så även om jag beklagar mig och tycker att livet som arbetssökande är tufft är det ett intet gentemot hur vissa andra människor har det. Och om man som jag också har kärlek i sitt liv, då är man i grunden en mycket lycklig människa.

Livet är kort.

Read Full Post »

En svag karaktär – på flera sätt än ett…

Ett inlägg om Tofflans svaga karaktär, bland annat.

Ja inte kunde jag ju hålla mig hemma igår eftermiddag när Fästmön var på shoppingrunda. Det behövdes bara en signal från henne att hon tänkte FIKA – och HEPP! – så flög jag och joinade henne. Anna bjöd på en alldeles ljuvlig morotskaka till kaffet!

Ljuvlig morotskaka.

Därpå blev det dags att åka och handla middagsmat. Bland annat. För som vanligt hamnar andra saker i varukorgen. Vi for till Årstahallen där vi bespetsat oss på att köpa nåt smaskens över disk. Det är lätt att

unna sig

en massa när man inser att ICA-kortet är laddat med 1 000 kronor… Notan slutade på 400nånting, men då flög det ner en pocketbok bland matvarorna också…

En pocketbok flög ner bland maten.

Maten då? Tja, Årstahallen har en massa god mat att köpa över disk! Ursprungligen gick tankarna till laxpudding, men… Där fanns kycklingspett med olika överdrag (ja, jag vet att det heter glaze), lax, potatisklyftor stora som båtar, bjull*, köttgrytor, kycklingwok, laxlasagne och grekisk pastagratäng. Vi valde båda det senare. Min portion blev enorm, vilket gör att jag har en del kvar att smaska på till kvällsmat idag!

Resterna av den grekiska pastagratängen äter jag till kvällsmat idag.

Fredagen är en solig dag! Jag har bara hittat ett enda jobb intressant nog att söka. Anna har varit ute och spatserat flanerat power walkat och sånt funkar ju inte för mina fötter. Jag stannade hemma och letade lediga jobb i stället.

Helgen ligger framför oss, men, som sagt, Tråkmånsan jobbar från och med klockan 16 i eftermiddag. Ja, hon kommer hem och sover på nätterna, men sen börjar hon klockan tolv lördag och söndag och slutar inte förrän klockan 21. Mina intentioner med helgen är att städa och tvätta. Fast när jag ser mig omkring tycker jag inte att det är så farligt skitigt. Möjligtvis räcker det med ett snabbvarv med lilla dammsugaren. Tvättas behövs det, däremot. Om vädret håller i sig blir det långpromenader för min del både i morgon och på söndag. Det ser lovande ut! Funderar också på att vara duktig kicka och börja lägga in poster i nästa aktivitetsrapport som ska skickas in till Arbetsförmedlingen om en månad, ungefär. Det blir så fasligt mycket att sitta och skriva in varje gång, annars. Sist tog det över två timmar. Det känns inte vettigt. I övrigt har det inte hänt nåt på jobbfronten, men det är nu

slutet av veckan

så jag hoppas få nån sorts besked idag. Naturligtvis hoppas jag på ett ja. Den som vill att jag får det svaret får gärna hålla en tumme eller två!

Ett litet strömavbrott på 20 minuter höll på att sätta stopp för mycket, bland annat det här inlägget. Och Storebror**. Men ta i trä – allt verkar ha överlevt! Bäst att jag publicerar nu innan det bryts igen! Vilken tur att jag bor just här så att strömmen kom tillbaka strax igen!!!

*bjull = revbensspjäll
**Storebror = min stationära dator

Livet är kort.

Read Full Post »

Bra dagar och mindre bra

Ett inlägg med vilket Tofflan hade intentionen att vara neutral, snudd på optimistisk, men som blev rätt gnälligt.

Torsdagen blev underbart varm och solig. ”Lisbeth” och jag tog en alldeles för lång lunch. Vi skulle nog kunna prata non stop i flera timmar. Vi måste antagligen slut ses så här, vi hinner ju aldrig snacka klart!

Hemma i New Village stålsatte jag mig och började städa. Först dammade jag, sen skurade jag badrummet, därefter duschrummet/toan och sist dammsög jag. Jag var trött och varm efteråt, men jag drack vatten hela tiden. Ändå lurade en lätt huvudvärk bak i skallen. Mamma ringde när jag hade slagit ner rumpan för att vila ut före duschen, men vi pratade inte så länge. Jag trodde verkligen att duschen skulle göra susen. Men icke! När jag kom ut slog huvudvärken ner som en bomb. Jag blev så dålig att jag började må illa och var tvungen att lägga mig. Som tur var släppte det med en tablett, men det tog ungefär en timma och jag hann bli ganska rädd under tiden. Det kom så plötsligt, så intensivt. Solljuset genom mina skitiga fönster gjorde så obarmhärtigt ont.

Solens strålar är härliga, men kan också göra rätt ont.

Jag hade tänkt skriva ett inlägg om bra och mindre bra dagar på jobbet innan jag såg på Eurovision Song Contest 2013:s andra semifinal. Det gick inte. Därför skriver jag dessa rader när klockan är alldeles för mycket.

Bra dagar och mindre bra dagar… Den där dagen det var strömavbrott på jobbet blev ändå en ganska bra dag, trots allt. Det blev en konstruktiv dag. Det blev en bra dag, med bra möten. Likaså var dagarna, veckorna, när jag byggde hus på jobbet fantastiska. Jag såg hur nånting växte framför mina ögon och det var jag som skapade det.

Men andra dagar… Andra dagar är mindre bra. Frustrationen lurar runt hörnet. Maktlösheten. Oron. Försöken att kommunicera som misslyckas, trots att man först tror det motsatta. För mina ord kan väl inte vara så svåra att förstå? Jorå, det kan de! För i nästa stund möts jag av saker som bara är… på tvären.

Andra dagar…

Jag har faktiskt kämpat och jobbat med mig själv de senaste åren. Rannsakat mig. Försökt ändra vissa beteenden. Men tro inte en endaste sekund att det är lätt att lära gamla hundar att sitta! Och jag har ju fått höra så många gånger hur dålig jag är och hur jag måste vara på ett annat sätt att jag till sist trodde på det. Nu är jag nånstans mitt emellan. Jag  har blivit mjukare, fogligare, fått ett bättre pokerface. Jag kan le fast jag gråter inuti. Eller rasar. Fast det syns inte! 

Men dessa andra dagar… Ibland går det inte att visa upp ett falskt leende eller säga falska saker. Jag brister och fäller hårda ord. Eller nej. Inte hårda, utan korta. Och jag avslöjar lite för mycket vad jag tänker.

Hårt. Eller kort.

Det är en kamp att vara människa. Att vara en sån människa som andra kan acceptera utan att jag gör mig själv till nån jag inte vill vara. Balansgång är svårt. Jag är inte mycket för kompromisser, men jag har blivit bättre på det.

Det gör bara så ont vissa dagar. Dessa dagar när mina ord blir korta. När jag inte orkar le med ögonen. När jag inte orkar peppa dig eller dig eller dig. När jag bara skulle behöva få höra av nån att jag kan släppa kontrollen och relaxa, allt är fixat. Men mitt liv blir aldrig fixat. Jag är spänd till det yttersta just nu, jag gör saker och lovar saker jag aldrig hade haft en tanke på att sänka mig till att göra för några år sen. Allt för att få behålla lite värdighet, få låtsas vara nån.

Mindre bra dagar behövs! För hur skulle jag annars kunna uppskatta de bra dagarna? Det är allt jag vet. Just nu. I denna stund. När jag skriver detta, nån gång mellan torsdag och fredag. Jag lär vara död när jag ska upp om några timmar.

Solens uppgång. Kommer jag också upp?

Livet är kort.

Read Full Post »

Vecka 20: Batteri och Ström

Ett inlägg där Tofflans hiss-och-diss-lista för den gångna veckan presenteras.

Redan torsdag. Och det här inlägget är tidsinställt, för jag litar inte på att det finns ström tillräckligt för ett klick på publicera-knappen!

Batteri 

• Traditionell läsning (Det ägnar jag mig åt!)
• 404-sidor kan faktiskt vara både bra och roliga! (Till exempel Wasamuseets!)
• Min favorit i Eurovision Song Contest är Bonnie Tyler (Jag utsåg henne i söndags. I elfte timmen, alltså.)
• Valsgärde (DET är ett häftigt ställe – med backsippor och utsikt!)
• Stjärna upphittad! (Men ingen gosse tycks sakna den…)

Ström

• Svart på jobbet (Ingen ström på över två timmar medförde att en hel del jobb stod stilla, men också att till exempel labbprover måste tas om. Bara den som hade fungerande batteri kunde jobba vidare.)
• Vattenfall (som inte nånstans informerade på nåt sätt om strömavbrottet. Två timmar är ganska lång tid.)
• Fel låtar vidare till finalen (Jamen vaffan… Tre av de sex jag INTE ville höra i Eurovision Song Contest 2013-finalen kom dit i första semin.)
• Folk som inte orkar svara på mejl – eller gå tre steg till (Ni stör mig!)
• Politikerbloggen (Varannan riksdagskvinna blir hotad i sitt uppdrag. Och ofta kommenteras hennes utseende och klädsel. Då känns det rätt B när Politikerbloggen inbjuder till en tävling om vilka som är Sveriges bäst klädda politiker.)

Livet är kort.

Read Full Post »

Kriskommunikation..?

Ett irriterat inlägg där Tofflan redogör för uppväckandet av döda samt konstaterar att kaffe är en dryck som håller uppe humöret och att en del företag tycks sakna kommunikatörer…

Ja det blev väl en jävla start på den här dan! För det första var jag skittrött i morse, eftersom jag såg på en viss semifinal igår kväll. Den slutade runt klockan 23, men vem kommer i säng direkt? Nej, det ska plockas undan, det ska släckas, bäddas upp, stängas av datorer, tandtrådas, tandborstas, tvagas, smörjas eksem… Sen hann jag se slutet på Benidorm och då blir man ju uppspelt och inte trött. Och nej, jag hann inte/orkade inte/hade ingen lust att förbereda nåt inlägg till idag – varken igår kväll eller i morse.

I morse var det 

The Awakening of the Dead 

hemma på min gata i New Village. Och hade jag vetat hur nattsvart det skulle bli på jobbet hade jag verkligen inte stressat…

Hade ett par webberier jag skulle börja dan med, men så fick jag ett mejl om en annan grej som behövde läggas ut. Sagt och gjort, jag fixade det. Det var sen det blev svart… Månntro webben inte klarade av att höra stf prefektens stämma via iPodradio???

Allting i elektricitetväg bara dog på jobbet. Datorerna pep till och tystnade, skärmarna blev svarta, telefonerna slutade fungera, nätverket upphörde att existera. Min första reaktion var att ringa Lille M som ju är intendent här. Men jag kunde inte ringa från min mobil till hans fasta telefon, ju. Och den kopplade inte vidare till hans mobil, ett nummer jag inte hade. Jag och rumsgrannen tänkte ett slag ta en promenad – det var ju strålande sol. Men så blinkade det till igen efter en tio minuter.

Det är SOL idag.

 
Tre gånger fick jag starta om min dator innan den fungerade. Sen behövde jag gå på toa. Och vad tror du händer när jag sitter där i godan ro med min bok??? Lights out! Och då snackar vi kolsvart. Jag såg inte nånting. På mobilen har jag emellertid en ficklampa, så jag läste ut kapitlet innan jag gjorde färdigt de övriga bestyren som jag inte tänker beskriva detaljerat här.

Den här andra gången kom inte strömmen tillbaka efter tio minuter. Nån information hittade jag inte nånstans, men nån kom och sa att 10 000 hushåll i södra Uppsala var drabbade. Tänkte i min enfald att det ju måste finnas information att få, kanske via Twitter. Ajfånen kunde jag ju fortfarande surfa på. Men icke! Vattenfall har inte ens ett fungerande Twitterkonto, upptäckte jag och på företagets webbplats finns ingen information av typen Driftstöringar! (Och det är Vattenfall som är vår elleverantör här.)

Klockan tio gick jag in i ett möte där vi pratade och lyssnade på varandra. Det är faktiskt inte så dumt att prova på ibland! Dialog och ögonkontakt är helt klart underskattat. När jag kom ut från mötet var klockan tio över elva. Fortfarande strömlöst. De som har laptopar med fungerande batterier kunde i alla fall ägna sig åt att skriva saker, men de kunde ju inte mejla eller komma ut på internet. Jag stannade för att fota en kollegas skrivbord, för hon är så klok att hon inte litar på Det Papperslösa Kontoret. Smarta A!

Inte ett dugg papperslöst på A:s kontor. Vilken tur!

IT-killarna tog tidig lunch och jag övervägde att göra detsamma när så lamporna plötsligt blinkade till och strömmen sakta, men säkert återvände. Halleluja! Jag fixade snabbt en nyhet och en notis på externwebben om att vi haft strömavbrott men nu var nåbara igen samt la ut några rader och bilder på institution 2:s intranät. Man måste få skoja lite ibland – och det gjorde jag där, i maskopi med en sektionschef.

Men varför i hela höga h-e fanns ingen information att hitta från Vattenfall? Varför inte utnyttja Twitter som man ju når med en smartphone som går på batteri? Eller gå via lokalblaskan? Den lokalblaska som efter en kort stund la ut att strömmen var tillbaka – vilken den ju bara var i tio minuter här innan allt slocknade igen?! Är det kanske så att Vattenfall är i trängande behov av en kommunikatör som kan agera i kris??? Jag råkar känna till en som snart är tillgänglig för nya uppdrag *PEKAR MED HELA JÄVLA HANDEN PÅ MIG SJÄLV*

Efter att ha jobbat en timme utan förmiddagskaffe och samtidigt vrålhungrig eftersom sedvanlig lunchtid sen länge var passerad, kom jag så iväg för att försöka hitta nån föda. Jag var lite osäker på hur det skulle gå, men jag hade tur och fick både mat och kaffe, dessutom trevligt sällskap från institution 1. På tillbakavägen mådde jag gott igen, kände mig verkligen återuppväckt från de döda fast på ett positivt sätt, så jag passade på att fota några hus i rena glädjeyran. Och så sände jag en tacksamhetens tanke till Nån att det här med långa strömavbrott tack och lov inte är särskilt vanligt i den här delen av världen…

Livet är kort.

Read Full Post »