Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘bomb’

Ett inlägg om en bok.


 

England i dödlig faraDen allra sista boken i vännen Agnetas första laddning böcker till mig (december förra året) blev Colin Forbes England i dödlig fara. Boken är skriven strax före millennieskiftet vilket märks på vissa saker men inte på andra. Det här med bomber, till exempel… Tack Agneta – för makens bok! 😉

Boken handlar kort och gott om att USA tänker inkorporera England så att det blir landets femtioförsta stat. Men ett gäng brittiska agenter upptäcker att det är nåt skumt på gång och gör allt för att stoppa amerikanerna. Det brittiska gänget reser än hit, än dit och handlingen får lite av det kalla kriget över sig. Eller James Bond. Samtidigt pratas det en hel del i mobiler, så… det är en modern roman.

Fast nja. Den här typen av bok tilltalar inte mig. Den har inget av pusseldeckare över sig, den innehåller bara en mängd ganska kallblodiga mord och bombdåd. Dessutom har jag en del synpunkter på översättningen, nåt som jag har tagit upp här tidigare.

Toffelomdömet blir lågt. Det bästa med boken är dess omslag, som är snyggt.

rosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Vem sa att tillvaron var händelselös..?

Ett rätt späckat inlägg.


 

Att hitta glädje i skrivandet

Att hitta glädje i skrivandet – läst och recenserad!

Det blev lite sent igår kväll. Men det var väldigt skönt att både ha läst ut boken om glädje i skrivandet OCH att ha recenserat den. Min recension finns att läsa här på bloggen, men även på Goodreads (man måste vara medlem för att kunna läsa), Boktipset och hos Bokus. Bokus behövde natten och morgonen på sig att ”godkänna” recensioner. Det känns ärligt talat… rätt märkligt. Som att man inte får tycka vad man vill, riktigt, om böcker de säljer…

Dödlig åtrå

Dödlig åtrå är påbörjad.

I morse, medan jag gjorde annat som man inte ska tala så högt om, läste jag första kapitlet ur nästa bok som ska recenseras. Det är en helt annan genre, erotisk deckare, och jag misstänkte att jag skulle bli generad. Ett par sidor in, sen satt jag i min ensamhet och rodnade. Oavsett min prydhet verkar även denna bok vara välskriven. Jag ser fram emot läsupplevelsen jag är övertygad om att den ger!

I eftermiddag blir det kanske inte så mycket läst, för precis som igår har jag annat för mig. L hade verkligen rätt igår kväll när han ringde och undrade om jag kunde komma och vara lite tekniskt behjälplig idag. Den soliga och heta dan vi hade igår gjorde att jag undrade om de inte skulle vara ute i stugan. Men nej då, det skulle ju bli dåligt väder idag. Och det är det! Molnen är gråa, det är fuktigt regnar och jag misstänker starkt att vi får åska. Att få var efterfrågad och känna sig behövd en stund är nog extra viktigt när man befinner sig i min situation. Dessutom hjälper jag så gärna L och Annas snälla mamma, för de är alltid så hjälpsamma i sin tur. Det är liksom ytterst sällan man får göra/ge nåt tillbaka. Så eftermiddagens IT-konsulteri gör jag med glädje – och förhoppningsvis kompetens…

Choklad

Titta så gott!

På hemvägen hoppar jag nog in på ICA Heidan och köper nåt till middag. ICA-kortet är påfyllt med tusen matkassekronor och jag är hungrig redan nu. Jag försöker ju sen i söndags undvika vissa godsaker och hålla nere konsumtionen av mat – åtminstone portionerna. Det är svårt, men går faktiskt lättare än vad jag trodde. Förhoppningsvis ger det resultat också. Jag borde egentligen promenera till L och Annas snälla mamma idag, men det känns inte så lockande om det ska åska. Synd det, för då hade jag kanske kunnat promenera bort en chokladkaka ur kroppen. Hum… Inte för att jag äter såna numera, men om jag skulle vilja äta nån, menar jag. Eh… ja… Vi får se hur det går med tanke på karaktären, som uppenbarligen kan svikta ganska bra… Men det finns flera skäl – inte bara vikten – att se upp med sötsaker. I Malmö var det en bussig (?) som bjöd sina kompisar på kladdkaka med cannabis i. De mådde inte så bra efter det. Vilket påhitt!

Solregn

Typiskt väder den här sommaren – sol OCH regn. Samtidigt.

Med ett halvt öga läser jag tidningar på webben samtidigt som jag skriver. Vad 17 är det som händer i Oslo i skrivande stund egentligen? En vakt är skjuten, det kan finnas en bomb och polisen jagar en misstänkt. Läskigt och väldigt nära trygga Sverige, där vi blott ägnar oss åt att riva ner reklam vi inte gillar, klaga på regnet och förundras över att somliga inte vill förstå vad en puff för en text är och att dialog bäst förs i rätt forum… (Det senaste är det jag som förundras över. Jag har inte rivit ner reklam eller klagat på regnet, jag bara önskar att man tänkte efter före vad gäller reklamens vara eller inte vara. Och vädret kan man inte göra nåt åt – om man bara envist fortsätter att blunda för växthuseffekten…)

Vidare läser jag om en bordtennisspelare, som själv kallar sig

queer,

och vars foton retuscherats av vissa tävlingsarrangörer för att se mer kvinnlig ut. Man tror inte att det är sant, men det är det troligen. Maj gadd… Då var det betydligt roligare att läsa om kvinnan i Skärholmen som för ett par år sen hittade en massa pengar i ett soprum. Kvinnan lämnade in pengarna till polisen, som försökte spåra ägaren utan framgång. Detta innebär att upphitterskan får behålla de 85 000 kronorna… Inte dåligt!

Klotter sur gubbe

Dryga böter blev det för de tre damerna som klottrade.

I samma webbtidning hittar jag en nyhet som jag inte kan låta bli att skratta gott åt: tre äldre damer har dömts för ha klottrat slagord på ett byggplank vid Slussen. Damerna är i åldrarna 65 – 80 år. Nu får de betala 4 000 kronor var i böter samt ytterligare 3 900, som var det det kostade att måla om väggarna. Nä, de hade väl inte nåt tillstånd från nåt kommunalt resebolag i fickan, precis…

Och från det ena till det andra… Om stora tidningsdrakar sätter gränser för hur många nyheter en får läsa på deras webbplatser utan att betala prenumerationsavgifter förlorar de läsare till gratistidningarna på webben också och inte bara till pappersvarianterna. Så småningom lär även annonsintäkterna försvinna med oss läsare. (Det råder för övrigt fortfarande nyhetstorka, så det är därför vissa udda nyheter når fram. En del är riktigt ”bra”, andra inte.)

Nä, nu ska jag fixa frukost och sätta mig med lokalblaskan i pappersform. Idag är det sista dan jag har tillgång till den, för i kväll kommer min vän med familj hem.I kväll måste jag, by the way, ta tag i strykning och packning av resväska – snart ska Fästmön och jag ut och resa igen…

Vad händer hos DIG, dårå??? Skriv några rader och berätta, för nyfiken lär jag fortsätta vara!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett tackande inlägg.


 

Mitt i allt elände – nåja, jag har det ju inte värst i hela världen – fick jag bli lite glad. Det låg ett grönt paket i min postbox när jag kom hem…

Grönt paket

Ett grönt paket låg i postboxen.


Jag hade inte en tanke på 
att det kunde vara en bomb eller nåt vitt pulver, även om jag ju fått erfara att det finns människor som vill ta livet av mig. Så jag öppnade det…

 

Tusen, tusen tack I.S. för den fina Leffe-mössan! Den passade perfekt!

 

Leffe och Tofflan

Lika som bär: Tofflan och Leffe. Eller tvärtom..?

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Ett hotfullt inlägg.


 

Knuten näveIdag läser jag om hot mot tjänstemän på våra myndigheter. Det handlar om Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogden, Migrationsverket och Skatteverket och det är Dagens Nyheter som har gjort en undersökning. Och hoten kan bestå av allt från självmord till bomber.

Att hota nån är aldrig OK – vare sig det är en privatperson eller en myndighetsutövare. Vi är ju liksom alla människor! Däremot har man rätt att tycka att människor agerar felaktigt. När myndighetsutövare agerar felaktigt är det ofta krångligt och svårt att som privatperson, troligen i underläge dessutom, få rätt. Då blir såna som jag frustrerade. Jag brukar skriva av mig. Det hjälper till viss del. I mina kontakter med Arbetsförmedlingen har det hjälpt, för under hösten har jag fått det stöd jag har saknat så länge. Min handläggare och jag har haft mejlkontakt och vi har både telefonerat och träffats.

Knuten näveResultaten av DN:s undersökning visar att ungefär en person om dan blir hotad på flera av myndigheterna ovan. Arbetsförmedlingens anställda tycks vara värst ansatta. Några har råkat ut för rena attentat, bland annat i sina hem. Det är INTE OK. Inte alls!

Självmordshoten är en typ av hot som ökar hos alla – utom hos Försäkringskassan. Lite märkligt, tycker jag. Men att Arbetsförmedlingen fick ta emot 276 hot om självmord är ett högt antal. Jag vet att jag själv skrev en gång till en handläggare att jag skulle ta livet av mig om jag inte fick nåt jobb snart. Det var självklart inget hot mot handläggaren, men kanske det trots allt var det.

Det som emellertid var anmärkningsvärt i det hela var att jag fick noll reaktion på det jag skrev. Personligen skulle jag ha svårt att låta bli att agera om nån talade om för mig att den övervägde självmord. Det måste finnas en plan för hur man bemöter sånt som myndighetsperson! Som medmänniska skulle det vara otänkbart för mig att inte göra nåt.

Knuten näveDe olika myndigheterna har diverse sätt att skydda sina anställda från allmänheten. Kronofogdemyndighetens personal har till exempel personlarm och får säkerhetsutbildning. Försäkringskassan har en stödtelefon dit anställda kan ringa om de har blivit hotade.

Men enligt Försäkringskassans säkerhetschef är inte bättre säkerhetsrutiner det enda som kan hjälpa. Nils Fridolf säger i DN:

Det handlar väldigt mycket om hur man bemöter kunderna och förklarar myndighetens beslut. Gör man det rätt kan man förebygga många hotfulla situationer […]

Och där sätter han fingret på nåt mycket viktigt: bemötandet. Om jag blir nonchalant bemött, som jag har blivit så många gånger av personal vid Arbetsförmedlingen, blir jag självklart inte positivt inställd – jag blir förbannad. Fast jag skulle aldrig hota nån tjänsteman med våld. Absolut aldrig. Däremot tror jag att många myndigheter skulle behöva utbilda sin personal i bemötande av oss som kontaktar dem. Vi, som verkligen befinner oss i underläge. Men vi underlägsna får aldrig, aldrig hota.

Vad har DU för tankar om hot mot anställda vid myndigheter???

 


Livet är kort.

 

 

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

FörlåtelsenI april i år gav jag bort en bok till Fästmön i födelsedagspresent. Hon hade önskat sig Förlåtelsen av Hanne-Vibeke Holst. Som vanligt är jag sen fräck nog och lånar boken jag har gett bort. Hanne-Vibeke Holst brukar nämligen skriva bra romaner, ofta med något politiskt tema eller nånting från kommunikations-/journalismvärlden och vanligen med starka kvinnor i viktiga roller. Den här gången handlar det om opera, relationer och passion.

Helena Tholstrup bor i Berlin där hon arbetar som operachef. Hon är mycket framgångsrik och ska få ta emot ett demokratipris. Till evenemanget är hennes dotter Sophie med pojkvän Khalil inbjudna från Köpenhamn. Trots att dagen börjar med en översvämning i Helenas hem och trots att Helena är lite orolig över att dottern har en muslimsk pojkvän blir det en fin kväll. Men så ändras plötsligt allting: Khalil tar Helena och dottern som gisslan på Helenas kontor. Han har en bomb i sin rygga. Det är medan Helena fruktar för sitt och dotterns liv som boken hoppar mellan dåtid och nutid – två berättelser om passion och lögner, som så småningom går in i varandra. Och svaren finns i den skokartong som Helena lyckas rädda undan från översvämningen…

Under läsningens gång får jag lite Camilla Läckberg-känsla. Men bara lite. Och det handlar om greppet att varva dåtid och nutid och på så sätt föra händelserna framåt till en aha-upplevelse. Fast Hanne-Vibeke Holst är lite bättre på detta grepp än Camilla Läckberg. En lång och märklig historia rullas upp för läsaren – som hela tiden försöker gissa hur nuet hänger ihop med det som har varit. En spännande berättelse skriven av en lysande författare!

Toffelomdömet blir det högsta för denna bladvändare!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om ett inlägg.


 

God julgardin

Fokus på sånt som komma skall…

Igår slog det ner en bomb på köksbordet i Himlen. Ja, eftersom vi befinner oss här var det ingen bombbomb. Utan en  god bomb. Idag hade jag behövt lägga på en rem om jag hade kunnat. I stället fick jag fokusera på sånt som är glasklart och sånt som komma skall…

 

 

Vill du läsa mer??? Då behöver du lösenord. Du som inte har lösenordet kan skriva en kommentar nedan så sätter jag upp dig på sändlistan. Då skickar jag det till dig via den e-postadress du en gång angav för att få kommentera. Det är viktigt att du anger en fungerande e-postadress i kontaktformuläret och att dina övriga uppgifter inte är falska eller felaktiga!!!

Nytt lösenord är nyligen utskickat via e-post till alla på sändlistan!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »