Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘risker’

Ett inlägg om ex och felfria människor, hum hum.



Igår kväll fastnade Fästmön och jag 
framför en film som jag såg för cirka ett och ett halvt år sen på TV, It’s complicated. Meryl Streep är fantastisk i rollen som skild, medelålders kvinna som börjar dejta sin ex-man. Och även om filmen är klassad som komedi, har den en seriös underton. Kanske var det därför jag såg den i januari 2013, jag som aldrig tittar på komedier…

Det här med gamla ex är känsliga saker. Jag själv har bland annat blivit hotad av ett av mina ex med ny partner. Hotelser och förtal kan inte skrämma mig till tystnad. Men jag får ju onekligen mindre lust att ge dem fortsatt plats i mitt liv. Jag tycker mest att det är sorgligt att vissa människor står kvar och stampar på samma fläck, utan ett uns av självinsikt. Och så blir jag lite avundsjuk på vänner och bekanta som har goda förhållanden till sina föredettingar. Det är onekligen praktiskt när man har barn tillsammans, till exempel.

Fez

Jag fez när jag skrattade.

I morse kom vi, lite med anledning av gårdags-kvällens film, att prata om saker vi gör som är… lite halvskämmiga och pinsamma. Vanor och ovanor, saker som ens ex vet om att man gör. Saker som man skulle kunna avslöja om sitt ex för sin eventuellt nya partner – om man ville vara lite taskig mot ex:et… Nu är varken Anna eller jag såna att vi pratar om våra ex:s mindre positiva sidor, men vi tänkte på oss själva. Anna skulle till exempel kunna berätta att jag fiser när jag skrattar (medvetet!), att jag alltid lägger fram strumpor och underkläder kvällen före och att jag blir spårlöst försvunnen varje gång det ska öppnas en ny ost, fyllas på kaffe eller diskas. Om Anna finns det bara bra saker att berätta, fast… det är ju det här med att hon är lite mycket för att… rätta till saker och ting. Typ att hon petar in gardinstänger som sticker ut, korrigerar mattor som hon tycker ligger på sniskan och avlägsnar blomblad som är torra – hemma hos andra. Förutom det är hon ganska felfri och har inte många ovanor.

Idag är det exakt tio år sen jag la bort den största ovanan jag nånsin har ägnat mig åt: jag slutade röka. Tänk, tio rökfria år! Jag är mycket stolt över detta och tycker att det är bland det bästa jag har gjort. För det var ju inte precis det lättaste. Jag hade då rökt i nästan 30 år och jag var uppe i ungefär 30 cigarretter om dan. Jag tycker att det var rätt beslut att fatta, det att bli rökfri. Framför allt för de risker som rökning innebär. Och det är ju inte bara så att du som ägnar dig åt ovanan att röka kan skada dig själv, du skadar faktiskt andra i din omgivning också – även ofödda barn och andra som inte ens kan avlägsna sig själva.

Nu ska jag avsluta min vana att morgonblogga genom att stoppa in mina linser och ta en dusch. Måste fräscha till mig eftersom Anna och jag ska göra hembesök – hos hennes ex… Jaa, såna är vi.

Men vänta nu… Vad är detta jag ser..? Nån har liksom

hoppat ur

sina smutsiga strumpor på köksgolvet… Vem kan det vara..? Här finns ju bara felfria människor!

Strumpor på köksgolvet

Vem har hoppat ur dessa???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett rätt gnälligt inlägg om fel.


Dagen idag började ganska hyfsat.
Med tungan i rätt mun, det vill säga min egen, fick jag ut det jag skulle och så vidare och så vidare. Men senare på dan började snurret. Inte bara en gång utan två. Ibland känns det som om jag verkligen inte har nån aning om var min rumpa är. Den är liksom bak – oavsett. Och hur jag än gör blir det fel: agerar jag inte är det fel och agerar jag är det också fel eftersom ansvaret kanske är nån annans. Bara det att jag ju inte kan GISSA. Hur ska jag veta vad som gäller?

snurriga is-sessor

Snurrigt värre.


Fel kan vi alla göra.
Det blir bara för mycket när jag inte riktigt känner mig som orsak till feleN. Det handlar inte om en gång utan om flera gånger den senaste tiden. Bara idag två gånger. Jag försöker göra mitt bästa – och det tror jag att alla andra också gör. Men om jag inte får underlag eller får fel underlag eller inte får veta att jag förväntas göra nånting eller får veta att vissa saker ska jag inte alls göra… Ja… då blir det fel. Och snurrigt.

Jag gillar inte att städa efter andra. Det har jag gjort i ett annat liv och det för det fick jag inte bara en utan flera knivar i ryggen. Nu har jag städat rejält efter andra idag. Som tur var blev användaren nöjd. Det är det viktigaste. Själv är jag allt annat än nöjd. Systemet innebär så stora risker för fel. Om ingenting ändras snart vill i alla fall jag inte fortsätta.

Huvudvärken kom smygande under eftermiddagen. Jag hade en tablett och den tog udden av det värsta. Nu har jag emellertid så ont att jag mår illa. Höll på att kräkas förut när jag kom innanför dörren. Så vill jag inte må. Så här vill jag inte leva mitt liv.

Det känns som om livet pågår utanför mig och jag är inte med. Idag hörde en bekanting av sig och ville ses. Vi har tidigare talat om lunch, men det går ju inte eftersom vi arbetar på olika orter. Nu fick jag säga nej till en kvällsträff den här veckan. Jag orkar inte, helt enkelt.

Det är fortfarande så att jag älskar att jobba. Men att jobba i en härva och, enligt mig, märkliga riktlinjer… Nej, det måste till en förändring.

Nåt svar på mitt mejl till chefen har jag inte fått – och får inte heller under morgondagen, deklarerade han. Så sjönk motivationen ytterligare.

En arg snubbe

En snubbe med sänkt motivation, helt klart.


Drar in i duschen
och spolar av mig röran. Det kanske känns bättre sen när jag är ren. En macka eller två ovanpå det kanske gör susen. Bilen är i alla fall tankad. Jag släpper tankarna på det andra NU.


Livet är kort.

Read Full Post »

Igår läste jag om att rökförbudet, det där som infördes för ett antal år sen för allmänna platser, kanske är på väg att utökas till att gälla vissa platser utomhus, särskilt platser där barn vistas. Det finns till och med tankar om att förbjuda rökning i privata bilar. I december ska Folkhälsoinstitutet lämna ett förslag till regeringen. Just nu undersöker man vilka risker det finns på allmänna platser där ickerökare kan utsättas för passiv rökning. Men några vill gå så långt som att införa ett totalförbud senast 2025.

Jag har själv varit rökare. I nästan 30 år blossade jag varje dag. Mot slutet upp till 30 cigarretter om dan. Inte nog med att jag har låtit en massa pengar bara gå upp i rök, jag har utsatt min kropp och min hälsa för detta elände. Dessutom har jag utsatt andra i min närhet för passiv rökning.

rök
Usch och fy!


Om man hade ”uppfunnit” ciggen idag
skulle den säkerligen beläggas med förbud. Det är farligt för den egna och andras hälsa att röka. Man blir beroende, precis som av vilken drog som helst, och man betalar för det. Jamen, du hör väl hur jäkla dumt det låter???

Det vore väl en sak om rökarna bara förstör för sig själva. Det de flesta tycks/låtsas vara omedvetna om är att deras blossande faktiskt kan göra andra människor sjuka också eftersom omgivningen råkar ut för passiv rökning. När man påtalar det för rökarna blir de bara förbannade. Men faktum är att jag får svårt att andas när jag är i närheten av nån som röker eller har rökt. Jag har också svårt att till exempel gå in i en hiss efter att en nyrökt person har vistats där inne. Och det handlar inte bara om att jag tycker att det luktar ÄCKLIGT, mina luftrör protesterar.

Nu är det inte andra som i grunden har gjort så att mina luftrör protesterar utan det är faktiskt jag själv. Jag har fått bestående skador av mitt före detta missbruk. Ja, jag tycker att rökning är ett missbruk! Men om jag inte hade slutat skulle jag kanske inte trampa den här jorden idag. Och om jag fanns kvar här, skulle jag kanske inte orka trampa jorden, för jag skulle få bära omkring på syrgasutrustning.

Ofta, ofta säger jag att det bästa jag har gjort är det jag gjorde den 7 september 2004: jag slutade röka. Jag gjorde det med hjälp av ett läkemedel som jag åt i sju veckor, men jag gjorde det mest av egen vilja, för att jag hade bestämt mig att det fick vara nog.

Igår blev jag kontaktad av ett företag som ville betala mig för att jag skulle skriva ett blogginlägg och lägga in länkar i det till en snussajt. Nu är snus inte lika farligt för omgivningen som röken från en cigarrett. Men naturligtvis skulle jag aldrig, aldrig, aldrig göra reklam för (för det anser jag att det var!) snus på min blogg lika lite som jag skulle göra det för cigarretter. Snus är nämligen inte heller bra för hälsan. Och nåt som jag personligen tycker är äckligare än cigarrettfimpar på marken är snuskluttar. Fy och usch! Vi säger till våra Jag säger till andras barn att inte slänga skräp på marken utan använda papperskorgar. Hundägare plockar upp sitt husdjurs skit efter dem. Hur kan det då vara OK att halvvuxna och vuxna slänger fimpar och snuskluttar på marken? 

Nej, sluta förpesta luften för dig själv och andra och sluta släng fimpar och snuskluttar på marken där småbarn lätt kan hitta dem och stoppa dem i munnen! Om jag kunde så kan du. Du har inte att skylla på. Det finns inget som är bra med att röka och snusa.


Livet är kort. Och kortare blir det om du fortsätter blossa.

Read Full Post »

Våra myndigheter vill slippa skicka post till oss. Just nu bygger svenska myndigheter upp en sajt där all post mellan dem och oss medborgare ska samlas, avslöjar Dagens Nyheter idag. Det handlar förstås om att spara pengar. Flera hundratals miljoner… Frågan är bara om den nya sajten funkar för alla. Och hur säker den är.

Brev från Polisen

Ett sånt här brev, ett utdrag ur belastningsregistret, skulle kunna hamna i min digitala brevlåda. För övrigt vet jag fortfarande inte vem som falskeligen beställde detta utdrag i mitt namn…


Den digitala brevlådan
har faktiskt redan ett namn, Minameddelanden.se. Men det är väl inte många som har hört talas om. Sajten är inte marknadsförd och det känns som om det jobbas på den i tysthet. Eller hemlighet så att man inte kan ha några synpunkter när tjänsten är klar och lanserad, eller? Som Toffla undrar man lite…

Enligt DN-artikeln är det nån sorts ”superhemsida” som skapas där all korrespondens mellan myndigheter och den enskilde ska hamna. Det handlar om besked om sjukersättningar, skattebesked, meddelanden från CSN och annat. Vad landsting och kommuner kan bidra kan vi spekulera om, men gissningsvis kan det vara allt från provsvar till beslut om färdtjänst. Det funderas också på att man ska kunna ha sina fullmakter där också.

Men redan nu kan ju den som vill sköta en del ärenden hos Försäkringskassan, deklarera och läsa sin journal på nätet. Tydligen har det efterfrågats en samlingsplats för den enskildes kommunikation med Staten. Frågan är om det är bra eller dåligt. Spontant tycker jag att det låter rätt bra, men naturligtvis är man som alltid orolig för säkerheten. Och dessutom kan jag inte låta bli att undra hur många som, likt min mamma, blir utestängda från detta eftersom de varken har tillgång till dator eller internetuppkoppling eller ens basala datakunskaper. Eftersom många äldre är storkonsumenter av vård och omsorg, läkemedel med mera kan man ju inte låta bli att fundera lite. För det får jag inte bli så nån utestängs. Jag ser nämligen att det finns vissa risker för det. Och då blir det inte rättvist! Många gamla har det tufft nog som det är med banker där de inte kan ta ut kontanter eller knappt betala räkningar hos, med mera.

Får man till bra säkerhet kring detta skulle jag personligen vara intresserad. Men jag gillar inte tanken att en grupp – eller flera! (för man undrar ju om myndigheterna tänker på anpassningar för personer med varierande funktionshinder, till exempel) kanske stängs ute. Enligt artikeln ska det vara frivilligt att ansluta sig till tjänsten. Men frågan är om och i såna fall hur den som inte ansluter sig straffas. Gissningsvis blir de påförda administrationskostnader eller liknande.

Har du några tankar och åsikter kring detta – vad gäller din egen person och vad gäller övriga samhällsmedborgare???


Livet är kort.

Read Full Post »

Att det är snurrigt lite varstans kan vi väl enas om. Nu har jag snurrat i media och hittat en hel del… mer eller mindre snurrigt. Häng med – om du vill, annars, stå kvar!

  • Snart ska du betala TV-avgift för datorn. Fast frågan är om det innebär så stor skillnad för gemene man. Det flesta av oss betalar väl redan TV-licens. Eller..? Förutom datorer inkluderas surfplattor. Mobiler är exkluderade.
  • ”Tonen i brevet är hotfull. Nu är jag kallad.” Läs det här! Det är långt, men läsvärt. Jag kan intyga att det är så här det går till. Verkligen.
  • Sjukgymnasten försvinner? Men bara till titeln. Regeringen föreslår en namnändring av titeln, från sjukgymnast till fysioterapeut. Personligen tycker jag att fysioterapeut känns mer modernt, men undrar om nån vet vad det är. Ungefär lika många som kan förklara vad primärvård betyder. Eller somatisk slutenvård. Typ…
  • Svårt att utveckla p-piller för män. Jorå… Kvinnor har ju kunnat äta p-piller i 50 bast, så varför anstränga sig..? Mja, nu var jag kanske lite hård, men ärligt talat… Varför är det bara kvinnor som ska utsättas för risker? För även om det är låga risker med p-piller idag så finns där ändå… risker.
  • Uppsala kommun köpte ut personal för 18 miljoner förra året. Ja, det är billigare idag att köpa ut besvärliga och äldre (det vill säga 40+) medarbetare som inte håller käften och tänker och tycker annorlunda. Och även om 18 miljoner kanske är en piss i havet i en stor verksamhet som kommunens, så skulle man väl ha kunnat komma på nåt bättre att använda miljonerna till. Öka personaltätheten på äldreboenden, till exempel, för att ge ett förslag. Skämmes, Uppsala kommun! Vad är det för människosyn när oliktänkande och äldre, erfarna medarbetare inte längre är önskvärda? Nu undrar jag bara när lokalblaskan ska undersöka andra verksamheter i vårt län som vi dödliga OCKSÅ betalar skatt till… Sätt fart! Det fanns MASSOR att gräva i!


Livet är kort.

Read Full Post »

Varning för skitsnack!


Frågan i rubriken
är egentligen retorisk eftersom jag har läst en artikel i DN om hur folk struntar i att tvätta händerna efter att de har varit på toa. Fy fan så äckligt!!!

Vinterkräksjukan har börjat dyka upp igen. Den sjukan sprids via ett virus. Genom att tvätta händerna NOGA efter toabesök minskar man riskerna att sprida det här viruset vidare. En brittisk undersökning visar emellertid att det fanns bakterier från avföring på var fjärde hand… Dessutom fanns samma bakterier på 14 procent av sedlarna och 10 procent av kreditkorten. (Tack, pappa, för att du alltid tvingade mig att tvätta händerna efter att jag hade tagit i pengar!!)

Det finns ju handsprit, tänker en del, men det är inte så effektivt mot just det virus som orsakar vinterkräksjukan. Nej, det är tvål och vatten som gäller. Själv har jag läst mig till att jag ska undvika tvål och vatten för mina eksem på händerna. Men jag kompromissar och tvättar alltid händerna när jag har skitit gjort nummer två och spritar händerna när jag har pinkat gjort nummer ett. Urin är nämligen sterilt – under förutsättning att det inte innehåller något virus eller några bakterier, dårå… Och det vet man ju aldrig…

En före detta kollega till mig tyckte att h*n hade tvättat händerna noga. Den här mackapären visade att h*n inte hade gjort det…


En annan brittisk undersökning
visar förresten att folk inte minns eller till och med ljuger om att de har tvättat händer efter toabesök. Är britter särskilt äckliga eller? Det kan jag inte tänka mig, faktiskt, så frågan är hur många som ”glömmer” tvätta tassarna här… Eller nej. Jag tror den frågan får vara retorisk också, jag vill nog inte veta…


Livet är kort.

Read Full Post »

Häromdan blev jag kontaktad av en byrå som säljer det jag jobbar med – kommunikation. Jag blev tillfrågad om jag ville vara med i

ett bokprojekt

Vad jag förstår ska projektet ge mig en annorlunda läsupplevelse och på nåt sätt ska fiktion och verklighet varvas.

Jag måste säga att jag blev både skeptisk och väldigt nyfiken – ja, jag är ju bara människa och av naturen just nyfiken. Efter en del mejlande fram och tillbaka, där jag bland annat frågade om tidsåtgång och kostnader, beslutade jag mig för att ändå tacka nej. Inte för att det skulle ta mycket tid och inte för att det skulle kosta mig några pengar. Nej enbart av det skälet att jag står i ett skede i livet när jag inte kan ta några risker som sumpar mina chanser till fast jobb – på ett eller annat sätt. Och att bli inblandad i nån sorts litterär dokusåpa är INTE min grej. Tror jag.

Men sen mejlade vi lite till och nu har jag ändrat mig och har hoppat på projektet. Väntar med spänning på den

förhöjda läsupplevelse 

som utlovats. Den enda tid jag i princip behöver lägga ner på projektet är tiden det tar att läsa boken. Och läser gör jag ju – hela tiden (eller så snart jag får en minut över från jobb, privatliv och blogg).

Det här ska bli spännande och, som sagt, jag är nyfiken av naturen. Jag hoppas att jag inte får anledning att ångra mig. I vart fall lär det bli ett och annat blogginlägg om detta. Inte för att byrån har krävt det utan för att jag vill dela med mig av den erfarenhet som jag lär bli rikare.

To be continued…


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »