Posted in Böcker, Personligt, TV, tagged Arne Dahl: En midsommarnattsdröm, överfall, fall, falla platt, försvunnen, gömma sig, hemska mord, karaktärer, kriminalserie, litteratur, mördad, mördare, nyckelvittnen, oinspirerade, omdöme, polsk maffia, polska kvinnor, porträtt, prata östgötska, pseudonym, rättegång, saknas, skådespelarinsatser, spännande, Sverige, Sveriges Television, undantag, uppdrag, Vera Vitali, vid liv, vinjett on 15 februari 2015|
Ett inlägg om en TV-serie.
I kväll var det dags för Arne Dahl igen på SvT 1. Ja inte pseudonymen själv utan första delen av två av en kriminalserie som bygger på Arne Dahls böcker om A-gruppen, Arne Dahl: En midsommarnattsdröm.
Arne Dahls A-grupp i SvT:s tappning.
Det första fallet (det blir flera i vår) handlar om polska kvinnor som hittas mördade. Kvinnorna har gömt sig i Sverige på grund av att de är nyckelvittnen i en rättegång mot polsk maffia. Men två av totalt fem kvinnor saknas fortfarande och kan vara vid liv. A-gruppen får i uppdrag att hitta såväl mördare som de försvunna kvinnorna.
Det börjar spännande och bra. Jag gillar till och med vinjetten. Fast ganska snart faller det rätt platt – på skådespelarinsatserna. De flesta är stela. Porträtten känns… oinspirerade och jag vet inte vad. Vera Vitali utgör tack och lov ett undantag. Det kunde ha blivit så bra. Jag vill inte bara se hemska mord och överfall, jag vill se lite karaktärer. Efter 20 minuter tycker jag bara att alla pratar östgötska.
Toffelomdömet blir lågt.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Familj, Personligt, tagged Afrika, bladvändare, deckare, dotter, drabbas, enkel, fall, försvunnen, flera olyckor samtidigt, hemtrakter, invänta, jakt, jakt mot klockan, Jordstorm, julklapp, läsa, Linköping, litteratur, livet, mamma, matt i lacken, mördad, miljö, Mons Kallentoft, Motala, räcka, rättvis, skriva, skynda, sluka, sluta, spännande, stympad, Zack on 13 februari 2015|
2 Comments »
Ett inlägg om en bok.
Jag fick så många fina och bra böcker i julklapp förra året! Bland annat fick jag två av Mons Kallentofts böcker. För ett tag sen läste jag ut Zack, som jag fick av Jerry. Idag läste jag ut Jordstorm, som jag fick av mamma. Nu är jag rätt matt i lacken…
Att livet varken är enkelt eller rättvist vet både jag och den fiktiva polisen Malin Fors. Som vanligt drabbas vi ofta av flera olyckor samtidigt. I Jordstorm hittas folk mördade. Men först är de stympade. Dessutom är en ung tjej försvunnen. Fallen hänger samman och snart startar en jakt mot klockan. Mitt i allt försvinner Malins dotter i Afrika. Det är en jakt Malin inte kan ge sig in i. Men tro nu inte att det räcker. Det slutar faktiskt inte med detta utan…
Fy te rackarns vilka spännande böcker han skriver, Mons Kallentoft! Jag slukar och slukar, läser och läser, vill inte sluta läsa. Och när jag måste sluta läsa, för att boken har tagit slut, börjar jag direkt invänta nästa bok. Så skynda dig, Monsen, att skriva nästa!
Toffelomdömet blir det högsta. Det här är en riktigt spännande bladvändare från en miljö (Linköping) nära mina hemtrakter (Metropolen Byhålan).
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Familj, Personligt, Trams, tagged anklaga, blyertsspets, borta, favoritpenna, försvunnen, Himlen, humor, jävligt sur, kropp, kulspets, långa fingrar, leta, lite förnärmad, litteratur, mobiltelefoni, nöd, recensera böcker, sms, stöld, stjärnpenna, ta tillbaka, tunn on 22 november 2014|
6 Comments »
Ett återhämtat inlägg.
Häromdan upptäckte jag att min stjärnpenna var borta. Det är den bästa penna jag har ägt. Den har en blyertsspets och en kulspets i en och samma kropp, så att säga. Blyertsspetsen är väldigt tunn och passar särskilt utmärkt när jag läser böcker som jag ska recensera.
Men pennan var alltså försvunnen. Jag letade och letade utan framgång. Till sist messade jag Fästmön i min nöd och halvt om halvt anklagade henne för stöld. Anna brukar inte ha långa fingrar och blev faktiskt lite förnärmad jävligt sur.
Härom kvällen kom ett sms. Från Himlen. Med en bild. En bild på MIN stjärnpenna. Och nu är jag i Himlen och tar tillbaka den. HA!
Min stjärnpenna.
Har DU nån favoritpenna, tro???
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Familj, Ironi, Personligt, Vänner, tagged affär, använda på lagligt sätt, av misstag, behöva hjälp, bekänna sin skuld, bekännelse, dumt misstag, få råd att gå i terapi, företag, förföljelsemani, försvunnen, fejkad, femkrona, fika, fixering, flerårig, fokusera, gå sönder, gå tillbaka, göra bot och bättring, gilla, gratis, handla, häl, hungrig, inplastade ostar, inte plast, lite längre, livet, lyckats betala, mamma, måndag, metall, mynt, nytt tillfälle, peng, plånbok, råd, reklam, rollatorkorg, sagofigur, skandal, skämmas, skål, skramla, sluta äta godis, större behov, stressad, symtom, ta vara på, tack, tala ut, tillkortakommande, Tofflan talar ut, träffa, upprymd, upptäckt, utan att ha betalat, vara, varuvagns-femkrona, Willys on 31 oktober 2014|
2 Comments »
Ett självutlämnande inlägg.
Serien Tofflan talar ut fortsätter här med nästa tillkortakommande och skandal i Toffellivet. Förra gången jag talade ut var det en sagofigur som tyckte att jag skulle sluta äta godis och på så sätt få råd att gå i terapi. Tack, men jag tror inte det! Den som ger såna råd när jag skriver om att öppna inplastade ostar är nog i större behov av terapi än jag. Flerårig förföljesemani och fixeringar är klara symtom på att man behöver hjälp.
Den här bekännelsen är till vännen jag träffade i måndags, vännen jag fikade med:
Jag betalade en del av mitt fika med en varuvagns-femkrona!
Och då menar jag inte nån vanlig femkrona utan en fejkad sån med ett hål i. Jag fick den för ganska många år sen i reklam av ett företag jag besökte. Den har varit så bra att ha i plånboken, eftersom den är av metall och inte plast, som ju gärna går sönder när det skramlar ihop med mynt.
I måndags var jag både stressad och upprymd, men framför allt hungrig. Eftersom det dessutom var länge sen vännen och jag hade träffats fokuserade jag mest på vännen, inte pengen. Därför var det först dan därpå, när jag skulle handla på Tokerian, som jag gjorde upptäckten: min varuvagns-femkrona var försvunnen. Det finns inget annat skäl till det än att jag dan innan hade lyckats betala med den…
Jag skäms nästan lika mycket som min mamma gjorde när hon av misstag traskade ut med en vara i rollatorkorgen utan att ha betalat för varan. Mamma gick då tillbaka till affären och bekände sin skuld. Affären lät mamma ta med sig varan hem igen – gratis. För min del hade jag gärna gått tillbaka, dels för att det var ett dumt misstag av mig, dels för att jag verkligen gillade min varuvagnsfemma. Men det är ju liiite längre att gå för mig (många mil). Det kan bli ett nytt tillfälle att göra bot och bättring nästa vecka. I annat fall har nån tagit vara på varuvagns-femkronan och använder den på lagligt sätt…
Äkta vara…
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Familj, Personligt, tagged Akta dej Katja, allergisk, angeläget ämne, äventyr, överlycklig, översvämning, befria, bra, dator, djurplågeri, djurvänner, Emmaus i Gryttby, farmor och farfar, favoritförfattare, föräldrar, försvunnen, fräschare, fyrbenta fångar, gruvhål, handling, hålla måttet bra, Hjälp mej Katja, kattjuv, källare, komma ut, läge, lägga ihop pärmarna, litteratur, Maria Lang, minipocket, mobil, omkom, på spåren, piggna till, sakna, shopping, sjukdom, skog, sommarlov, språkmässigt, ungdomslitteratur, välskriven on 13 augusti 2014|
Ett inlägg om en bok.
Jag fortsätter med ungdomslitteraturen! När jag var ung fick jag Maria Langs båda ungdomsdeckare Akta dej, Katja och Hjälp mej, Katja. Den senare av de två omkom in en översvämning i mina föräldrars källare. Därför blev jag överlycklig när jag hittade den på Emmaus i Gryttby i somras. Jag slog till och köpte den för 30 kronor. Och nu har jag precis lagt ihop pärmarna.
Den här gången har Katjas sommarlov hos farmor och farfar i Skoga blivit förlängt på grund av sjukdom. Men när hon piggnar till ger hon sig ut med femårige Jan på diverse äventyr i skogar och gruvhål. De kommer ett par kattjuvar på spåren. Eftersom de båda två är djurvänner vill de försöka befria de fyrbenta fångarna. Dessvärre blir de då själva fångar tillsammans med katterna. Inte förbättras läget heller när en av dem är allergisk mot just katter…
De spännande ungdomsäventyren i Skoga fortsatte med den här boken. Sen vet jag att jag hade ytterligare ett par minipocketböcker om Katja och Jan. Tyvärr är dessa försvunna. För det här är fortfarande spännande, välskrivet och bra! Djurplågeri är ett ämne som alltid är angeläget. Språkmässigt känns den här boken något fräschare än den förra, trots att den kom ut 1972, bara året efter den första. Men båda håller måttet bra – och ändå saknas mobiler och datorer i handlingen. Eller kanske just därför..?
Själv klart får den här boken, av min favoritförfattare, högsta Toffelbetyg!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Film, Personligt, TV, tagged älska, bättre, bror, choklad, chokladbit, döda katter, fall, fängelse, försvunnen, gravid flickvän, hotfull stämning, knepigheter, läskiga män, lite kul, medel, otäck, på spåren, permission, Sjuan, skicka bort, spännande, syster, trist söndagskväll, uppdrag, Varg Veum: Kalla hjärtan, vattenflaska on 27 juli 2014|
Ett inlägg om en film.
Med ingenting bättre för mig denna trista söndagskväll bänkade jag mig med en vattenflaska och en chokladbit i bästefåtöljen för att se Varg Veum: Kalla hjärtan (2012) på Sjuan. Det där med chokladen blev faktiskt lite… kul.
Varg Veum får i uppdrag av en ung kvinna att hitta kvinnans syster. I samband med att han börjar jobba med fallet, upptäcker han att systrarna har en bror – som också är försvunnen. Denne har uteblivit från fängelset efter en permission. Varg besöker bland annat fängelset där han träffar en person som… ska vi säga älskar choklad… Men Varg kommer snart nånting på spåren. Det blir så hotfull stämning att han tvingas skicka bort sin gravida flickvän. Och vem är det som dödar alla katterna? Många frågor och knepigheter samsas i den här filmen. Liksom en hel del läskiga män.
Den här gången är Varg Veum-filmen spännande och otäck, men också nåt mer. Det finns nånting i den som gör den bättre än de andra Varg Veum-filmerna jag har sett. Toffelomdömet stannar emellertid på medel.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Personligt, TV, tagged amerikan, Arcadia, älska, återvända, barn, chock, död, drunkna, föräldrar, försvunnen, fransk serie, gengångare, Kanal 5, Kina, livs levande, lokal polis, mamma, Missouri, pojke, röd tröja, rörande, Resurrection, rys, ryslig, sanningen, sommar, son, ståpäls, tester, USA, vatten, våga on 14 juli 2014|
4 Comments »
Ett inlägg om en TV-serie.
I kväll hade jag glömt bort att de två första avsnitten (av åtta) av Resurrection skulle visas på Kanal 5. Men jag bänkade mig just i tid för att se nåt som gav mig riktig ståpäls…
Det hela inleds med att en liten pojke i röd tröja vaknar upp i ett vatten – i Kina. Han är amerikan och förs till USA, där han tas emot av en immigration officer, Marty. I tröjan står det att han heter Jacob. Först talar han inte, men skriver att han kommer från Arcadia i Missouri. Marty ringer dit, men enligt den lokala polisen finns det ingen pojke där som är försvunnen. Då åker Marty och Jacob dit och Jacob visar honom till ett hus. I huset bor hans föräldrar. De får en riktig chock. För visst är Jacob deras son, men det är 32 år sen han drunknade… Vad ska man tro? Det tas tester på Jacob och enligt dem är han den han utger sig för att vara. När så ytterligare en död person återvänder blir förvirringen total. Men Marty och Maggie, vars mamma dog samma dag som Jacob, beslutar sig för att ta reda på sanningen.
Den här TV-serien påminner naturligtvis om den franska serien Gengångare som gick förra sommaren på SvT. Även den var väldigt ryslig. Och samtidigt rörande. För hur skulle du själv reagera om nån du älskar, som du vet är död, plötsligt återvände livs levande..?
De först två avsnitten av Resurrection får högsta Toffelbetyg! Titta och rys! Om du vågar…
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Familj, Personligt, Trams, tagged att-göra-listan, blå papperspåse, dator, Den perfekta påsen, försvunnen, fet, glasburksfetischist, helg, humor, jakt, mamma, påsfetischist, påssjuka, plastburksfetischist, rand, regelrätt jakt, resa, riva ur, router, små papperspåsar, städa, städskåp, Stor, surfa trådlöst, torsdag, tur on 08 juli 2014|
2 Comments »
Ett jagande inlägg.
Påsjakt? Eller kanske påssjuka?..
På torsdag ska jag resa ner till mamma över helgen. Jag brukar ta med mig dator och router så att jag kan surfa trådlöst. Till routern har jag en blå papperspåse med ränder på. Eftersom den har varit försvunnen ett tag startade jag en regelrätt jakt efter den idag. I städskåpet. För det är liksom där den bara måste finnas. Städskåpet, som jag i och för sig, men bara halvt om halvt, rivit ur tidigare. Ett par gånger… (På att-göra-listan: städa städskåpet!) Påsjakten började likna påssjuka och jag undrade om jag faktiskt inte är påsfetischist… För vad ska jag göra med alla påsar jag har?
Men så slog turen till! Längst in till vänster i städskåpet står en stor, fet papperspåse som innehåller många små papperspåsar. Och i den stora papperspåsen låg förstås påsen! Den perfekta…
Den perfekta påsen – för min router.
Och nu vill jag ju förstås veta om även DU är påsfetischist..? Eller kanske… plastburksfetischist??? Glasburksfetischist??? Kom igen, berätta nu!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Film, Personligt, TV, tagged annorlunda, balkong, berörd, bil, blodig, deckare, fåtölj, försvunnen, höra, hotell, knarkare, ligga för döden, mamma, nerknarkad, norsk, olycka, osams, prostituerad, söndagskväll, Sjuan, slåss, stereotypa roller, syster, Varg Veum: Svarta får, våp on 06 juli 2014|
Ett inlägg om en film.
Söndagskvällar har sen ett tag tillbaka inneburit norsk deckare på Sjuan. Inte har jag varit särskilt imponerad hittills. I kväll gick Varg Veum: Svarta får (2011) och jag flyttade in från ballen* till fåtöljen.
Varg är tillsammans med Karin. Hennes mamma ligger för döden och önskar inget hellre än att Karin hittar sin syster Siren. Siren är försvunnen, men Varg lovar att hitta henne. Han finner henne, nerknarkad och prostituerad, på ett hotell och tar med henne till mamman. På väg tillbaka blir Varg och Siren osams i bilen. Varg tvingar henne att stiga av. Då är olyckan framme. Eller… var det en olycka..?
Det är fortfarande samma stereotypa roller. Mannen slåss för en/sin kvinna och blir blodig. Kvinnorna är antingen våp, horor eller knarkare – ibland allt i ett. Men det här gången är något annorlunda. Och i slutet blir jag faktiskt berörd.
Toffelomdömet blir medel.
*ballen = balkongen
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Epikuréiskt, Familj, Musik, Personligt, Trams, TV, Vänner, tagged alkohol, annorlunda, april 2013, öl, bak, bullar, Conchita Wurst, dammig, Dumlekolor, egg 'n chips, elda på, elektrisk golvfläkt, ESC 2014, Eurovision Song Contest 2014, Fådda födelsedagsböcker, föräldrar, förbannad, författare, försvunnen, förvarna om fest, förvåna, fisk, frukost, fynd bakom soffan, gapa, göms i snö, glädja, godisbunke, golvlampa, granne, grå filt, Grejen med verb, grillarna, höjdhoppare, hörselskadad, humor, jobbigt, krav, lägga mig, läsa, litteratur, lycka till, lyxigt, mamma, mat, namn, november 2013, potatissallad, ramla ner, Sanna Nielsen, Sara Lövestam, söndagskväll, söndagsmiddag, signerad, skönt, skratta, skrika så det ekar, slappa, slapparedag, slö, slockna, smart, smartkick, sms, sockerkakor, soffläge, sofflock, spännande, startfält, stereo, storstädning, telefoni, tjattra, tolerant, trött, tunga ögonlock, ugn, undvika, upprörd, utsvulten, varmrökt lax, vägg i vägg, vinna, Willys on 10 maj 2014|
2 Comments »
Ett slött inlägg.
Den här dagen har verkligen, verkligen varit slapp! Jag har verkligen vilat och gjort minsta möjliga. Men jag var tvungen att skutta (nåja…) över ett litet ärende till Tokerian. På hemvägen träffade jag en mycket upprörd Lucille. Det är ganska makalöst vilka krav som ställs på föräldrar ibland… Det krav som stackars Lucille hade på sig den här dan var att baka 70 bullar och tio sockerkakor. Inte konstigt hon var… rätt förbannad. Jag önskade henne lycka till med baket genom att säga:
Nu ska jag gå hem och lägga mig på min bak och bara slappa!
Medan vi stod och tjattrade kom grannen under Lucille förbi och bjöd oss på fest i kväll. Det passar oss utmärkt, så vi ramlar väl ner med några öl lite senare. Skämt åsido, jag ska vara hemma och se på en viss musikfinal. Lucille ska vara hemma hos sig. Och baka. Men jag tycker att en toppengranne gör just så: förvarnar om att det är fest i kväll. Då blir i alla fall jag mer tolerant. Sen berättade jag om gapandet vägg i vägg. Lucille föreslog att de kanske är hörselskadade. Det tror jag inte, de gillar bara att skrika så det ekar. Men när jag berättade om grillarna som eldade på klockan 22 en söndagskväll med den elektriska golvfläkten påslagen intill skrattade hon inte lika gott…
Den försvunna filten hittades!
Mamma fick ett telefonsamtal när jag lagt mig tillrätta igen på sofflocket. Jag förvånade henne genom att kunna namnet på en höjdhoppare! Alltid kul när man kan glädja sin gamla mamma. Men annars förvånade jag nog mest Fästmön genom ett fynd jag gjorde bakom soffan, vid foten av golvlampan i vardagsrummet. Där låg nämligen hennes gråa filt som vi inte har sett till sen april – 2013… Anna påstod per sms att hon hade letat just där. Hon frågade också hur dammig den var. Jag undvek att svara och funderade i stället på hur noggrann min storstädning i november 2013 var egentligen…
Soffläge med bok. Notera godisbunken i bakgrunden, inköpt för aftonens musikfinal på TV.
Soffläge har det annars varit i eftermiddag. Jag har läst och slappat och även tagit en liten lur. Plötsligt blev jag nämligen så trött och ögonlocken så tunga att jag slocknade. Underbart skönt och lyxigt!
På Tokerian köpte jag ingen mat till i kväll, för jag tänkte tillaga sånt som finns hemma, det vill säga egg ‘n chips. Men jag köpte varmrökt lax och potatissallad till söndagsmiddag. Det sägs ju att man blir smart av fisk och jag skulle behöva en smartkick. En godisbunke följde också med hem, för jag måste ju ha nåt att snaska på när jag krämar finalen i Eurovision Song Contest 2014 på TV:n och stereon i vardagsrummet. Jag noterar att Conchita Wurst har nummer elva och Sanna Nielsen nummer 13 i startfältet. Det här blir spännande! Men jobbigt – jag vill ju att båda ska vinna!
En och annan Dumlekola blev det till boken i eftermiddags…
Nu är det snart dags att skjutsa in mina chippies i ugnen. Jag börjar känna mig lite utsvulten – jag har ju bara ätit några Dumlekolor sen frukost. Några. Inte så väldigt många. Jag har läst ut ytterligare en av böckerna jag lånade av Anna. Nu har jag tagit en bok ur högen ”Fådda födelsedagsböcker”. Det är Sara Lövestams Grejen med verb som Anna gav mig och den är dessutom signerad av författaren! Jag tror att det är en riktigt bra och annorlunda liten bok – precis som alla Sara Lövestams böcker!
Livet är kort.
0.000000
0.000000
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 