Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘metall’

Ett inlägg om min lördagsmorgon.


 

I sanningens namn

Den fjärde julklappsboken jag läser är Viveca Stens I sanningens namn.

Nej nån sovmorgon går det inte att ta i det här hemmet. Två lediga dar och vad händer? Jag vaknar klockan sju – det vill säga en hel halvtimme innan mitt larm går igång på vardagarna. Inte gick det att somna igår kväll heller. Vid 23-tiden bestämde sig nämligen nån i huset för att tvätta IGEN. Innan dess hade det partajats, kacklats, fånskrattats och kastats med liten boll inomhus. Ungefär. Jag var tvungen att ha TV:n påslagen för att slippa höra eländet och kunna läsa. Igår kväll var jag emellertid så arg att jag så när hade ringt nån i styrelsen för att klaga. Lämpligt nog låg BRF-webbplatsen nere, så jag kunde inte hitta nåt telefonnummer. Eftersom jag inte vet vem det är som tvättar och lever om kan jag inte heller gå och ringa på hos de grannar som finns i min portuppgång – portuppgången bredvid kommer jag inte in i efter klockan 21. Efter att ha kört nån sorts uteslutningsmetod har jag kommit fram till vilka tre lägenheter som har tvätteriverksamhet på nätterna. Kan vara bra att föreslå styrelsen besök där – om jag nu hittar nåt mobilnummer till nån som jag kan ringa. Eller när. För ringa ska jag, nu har jag fått nog.

Jag påbörjade min fjärde julklappsbok igår kväll. Ganska lättläst är den, Viveca Stens senaste I sanningens namn. Men den är tjock och tung – nånstans mellan 400 och 500 sidor. Därför valde jag att läsa den före en pocket nu i helgen när jag inte behöver släpa med mig den i nån väska. Bland julklappsböckerna finns ett par inbundna till samt tre pocketar – och alla verkar mycket bra!

Det blev cirka 100 sidor lästa i sängen i morse, men sen slet rastlösheten tag i mig i stället för skärgården, Sandhamn och sommaren. Då passade jag på att rensa kylskåpsdörren på kort och magneter. För till skillnad från mina grannar tycker jag att en ska göra tysta saker en helgmorgon. Jag spolade sen av mig snabbt, klädde på mig, samlade ihop sopberget och traskade ut – i vintern, kylan (elva minusgrader idag) och snön. Det snöade ymnigt, så jag ville slänga sopor och åka och handla innan jag blev insnöad.

Inte var det nån spännande shoppingresa jag skulle på, men jag behövde komplettera med ett par saker till kvällens middag (lax). Dels behövde jag grejor till sås, dels behövde jag nåt vitt vin att dränka mina sorger i som är torrt och gott. Det tog ganska lång tid, för jag är inte alls bra på vitt vin och köper det endast när jag ska äta fisk eller räkor. Så det slank ner två flaskor vitt för säkerhets skull – och fyra flaskor rött. Ja, jag unnar mig rejält nu när jag har en lön.

sex flaskor vin

Sex flaskor vin varav två vita i mitten. Zensavinerna, flaskorna längst ut till vänster och till höger, är prisvärda och mycket goda!

 

Kranmunstycke

Kranen slutade droppa med det nya munstycket!

Vidare behöver jag sen länge göra nåt åt mina kranar. En del av dem droppar, andra går knappt att vrida runt. Men se byta packningar vågar jag inte ge mig på. Har frågat en vän som då och då får besök av rörmokare om h*n kan fråga om rörisarna kan tänka sig att göra ett mindre jobb hos mig. Vi får se. Till köket införskaffade jag i vart fall ett nytt kranmunstycke idag. Det jag hade var helt värdelöst, för det visade sig vara av plast just där en ska sätta rörtången och dra åt. Alltså, det gick inte att dra åt utan att ha sönder skiten… Jag hittade ett munstycke i metall hos Clas Ohlson. Kanske inte bästa stället att köpa sånt på, ett billighetsställe, men faktum är att det blev tätt och kranen har slutat droppa! Och när jag ändå var där passade jag på att köpa två påfyllningsbara braständare också. Inte för att jag har nån annan brasa än den där bak att tända, men ska jag tända ljusen i ljuskronan är braständare väldigt användbara liksom till airwickljus som har brunnit ner långt i glaset. Det är nämligen så jävla kallt inomhus att en måste tända levande ljus i det rum en befinner sig i för att få upp värmen. Det hjälper inte mycket, men är bättre än inget.

Tändare

En vit och en svart braständare blev det, det vill säga en till köket och en till vardagsrummet. Här är ju så jävla kallt att en måste tända levande ljus i det rum en befinner sig i.


Idag händer inte mycket mer. 
Jag fick gräva fram bilen på Stormarknadens parkering för den var helt översnöad, men när jag kom hem slutade det att komma vitt från ovan. Jag har tvätt från igår att ta reda på och ska sen sparka igång en ny maskin. Lite mer läsning lär det bli under tiden. Jag väntar med spänning på kvällen när SvT har bra program. I afton väljer jag SvT1 för att se Stjärnorna på Slottet och filmen Skumtimmen, baserad på Johan Theorins spännande och bra bok med samma titel. På SvT2 är det säsongsstart för franska Gengångare, men det spelar jag in på DVD-hårddisken och kikar på efter filmen, tror jag. Eller i morgon. En ska väl göra nåt då också..? Fast NU ska jag fixa frukost!

 


Livet är kort.

Annonser

Read Full Post »

Bättre sömn, pyssel och felaktiga minnen

Ett misch-masch-inlägg.


 

Det är ett faktum att min tid på den här bloggen börjar rinna ut. Det vill säga utrymmet är på väg att ta slut på riktigt. Visserligen har det gått otroligt mycket långsammare än vad jag trodde, men i skrivande stund har jag bara tio procent kvar.

Frågan är vad jag ska göra sen. Sen när det är slut, alltså. Ja, jag har ju min hemliga blogg som är så hemlig att ingen hittar dit. Det är skönt att ha ett eget rum, samtidigt som jag också behöver socialt umgänge. Tyvärr sätter fritidsforskare (!), såna som tycker att det är OK att spela ut olika former av sjukdom mot varandra och allmänna glädjedödare stopp för umgänget.

sova

Bättre sömn med viss mat.

Jag måste alltså skaffa mig nåt vettigt att göra. Steg ett är att sova bättre på nätterna. Lite mer än vad jag gör nu. Hos Expressen Hälsa hittade jag några tips på mat som ger mig bättre sömn. Mat gillar jag ju, så jag läste noggrant. Här är några av tipsen i korthet, med mina kommentarer efteråt inom parentes:

  • Kaffe, alkohol och sötsaker går fetbort på kvällen om en ska sova bra. (SUCK! Med andra ord: ta bort guldkanterna i mitt liv.)
  • Ät helst inte två timmar före läggdags, men ingen sänggång hungrig! (Det kan bli knepigt…)
  • Varierad kost med många näringsämnen ger bäst sömn. (Ja ja ja, jag är ju, som bekant, inte nån mästarinna vid spisen, bara vid matbordet.)
  • Melatonin är ett rogivande hormon och aminosyran tryptofan (se på fan!) är lugnande. Melatonin finns i körsbär och valnötter; tryptofan i mjölk- och sojaprodukter, vissa fiskar, skaldjur, kyckling, fullkorn, nötter, ägg, bönor, äpplen, bananer, plommon, avocado, broccoli, grönkål, kakao etc. (Mjölk? Kakao? Mjölkchoklad, alltså?!)
  • Lykopen är en antioxidant som är bra och den finns i tomater, grapefrukt, papaya, paprika och vattenmelon. (Va 17 är en antioxidant???)
  • Selen sägs vara bra för att det är antiinflammatoriskt. (Behöver man det för att sova bra???) Det finns i kött, fisk, ägg, mjölkprodukter och nötter.
  • Vitamin C (Bra för sömnen???) och det finns i frukt, bär och grönsaker (uff!) som jordgubbar (mums!), kiwi (mums!), citrusfrukter (bara jag slipper skala!), spenat (helt OK!) och kål (prutt!).
  • Teobromin finns i kakaoböner och är bra för hjärtat samt förbättrar sömnen, enligt den amerikanska studie som ovanstående grundar sig på.

Har du somnat än???

 

korkdamejeanne

Korkat att inte göra nåt vettigt och pyssligt med vinkorkarna?

Nåt annat vettigt som jag kan göra är att skaffa mig en hobby. En hobby som jag redan har är att avnjuta fina rödviner. I Expressen Leva & Bo läste jag om en massa fina saker en kan göra med… vinkorkar. Pyssla, alltså. Vad sägs om klackskydd (mina skor har inga klackar), flöten (jag är bara bakom), placeringskortshållare (jag har ju så många gäster så ofta), förnya ost- och canapeknivar genom att byta ut plasthandtagen mot kork (mina ostknivar har metallhandtag och canapé, va e de?), badrumsmattor, lådknoppar, pås-stängare (det blir aldrig nåt över i mina gottpåsar, de är öppna hela tiden tills de slängs tomma), anslagstavlor, brickor, vaser, underlägg… Finns det nåt en INTE kan göra med vinkorkar??? Och jag som bara förvarar mina i en glasdamejeanne på köksgolvet…

Däremot är det inte nån idé att jag ägnar mig åt mina minnen. Över hälften av dem är nämligen fel, enligt amerikanska forskare. Ett antal år efter en händelse minns en visserligen själva händelsen, men hälften av detaljerna runt omkring blir fel. Det innebär att de flesta minnen försvinner efter ett år. Sen berättar en bara samma historia år efter år. Så varför blogga, liksom..?

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett vårdande och omsorgsfullt inlägg.


 

När jag skulle ge mig iväg i morse höll jag på att komma försent – jag fick inte upp garageporten. För ganska länge sen backade nån in i den och åstadkom en buckla i dörren. Men också en skevhet som gör att jag måste sparka till dörren för att den ska stängas ordentligt. Nu har jag väl sparkat så många gånger att dörren snart blir helskev. Det är inte första gången den krånglar så här, men den här gången hade Blondin-Tofflan tur! Ett par garage bort stod en man och grejade med sin bil. Jag bad helt sonika om hjälp. Jorå, han tryckte på inifrån, men det tog sin lilla tid att få upp porten. Den satt fast rejält. Mannen rekommenderade att jag skulle testa lite 5.56 för att smörja upp metallen på ena sidan. Jag hann fram till mitt besök i vården med ett par minuters marginal…

Efter varje besök i vården försöker jag göra en meningsfull utflykt i verkligheten. Idag hade jag ett ärende, men tyvärr var jag försent ute. Som vanligt. Men jag gjorde ett fynd i min påse (plastkasse från Tokerian i stället för handväska – hur skulle det se ut om Tofflan kom med en handväska?!) som förde med sig en snabb träff med Fästmön mellan hennes buss och jobbet. Vi skrattade lite åt fyndet – påsen det låg i var dessutom full av hål! – men mest känns det skönt att vara ärlig.

Även idag är det en underbar vårdag med strålande sol och ljumma vindar. Jag skämdes för att Clark Kent* var en sån smutsgris att man nästan inte ville ta i honom – varken på utsidan eller insidan. Därför styrde vi kosan till St1 där Clark fick sig en välbehövlig dusch** till ett specialpris. Och som tack för det fick jag en kopp gott kaffe och en kanelbulle av Frendo! Jag torkade min lille man torr med sämskskinn och medan solen torkade resten intog jag min gratisfika. Det smakade extra bra i solskenet. Både bil och dess ägare fick lite vård och omsorg.

Kaffe o kanelbulle

Kaffe och kanelbulle smakade extra bra idag – det var ju gratis och kunde dessutom intas utomhus.

 

Toyoyta vänster bak

Min skinande bilmans vänstra bakdel.

Efter besöket i vården, dejten med Anna och biltvätten tog jag sen inte 5.56 men ett liknande medel jag har, färgstiften och dammsugaren och gick ut till min parkeringsplats. Stod där och dammsög (el via motorvärmar-stolpen), putsade, polerade och duttade i både färg och lack. Nu skiner min bilman ikapp med solen! Själv är jag nöjd för att jag har gjort nånting meningsfullt idag. Då kan jag med gott samvete ägna lite tid åt De tysta innan jag värmer tomatsoppan jag fick av Anna till middag. Hittade en bit bröd i frysen som jag försöker tina med lite allmän vård och omsorg i mitt varma kök (förmiddagssol). Bröd och soppa smakar alltid bra, allra helst efter en dag som denna (utan att förklara mig närmare än det du får läsa ovan).

 

==> Slutligen vill jag påminna om den pågående tävlingen! Du som klickar här och skriver en kommentar är med i utlottningen av ett unikt armband. Och dragningen av en vinnare sker i morgon förmiddag, tisdagen den 10 mars! Så skynda, skynda!


*Clark Kent = min lille bilman

**dusch = biltvätt

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett rent inlägg.


 

I början av veckan hämtade jag ett paket från Ecover med två produkter som jag ville testa. Det ena var diskmedel, det andra en flaska med allrengöring. Produkterna innehåller så lite giftiga ämnen som möjligt och är dessutom snabbt biologiskt nedbrytbara, enligt följebrev och webbplats. Företagets produkter är inte bara snälla mot miljön utan även mot människor.  Det tyckte jag lät bra. Går jag till min egen person lider jag då och då av eksem på främst händerna. Särskilt på vintern. Och mina luftrör har fått mer och mer svårt att inte bli irriterade av mitt nuvarande allrengöringsmedel.

Ecover diskmedel

Doftar svagt och fräscht, men vad 17 är tensider?

Diskmedlet doftar svagt, men gott och fräscht. Det innehåller citron och aloe vera enligt etiketten. På baksidan står angivet, i mikrostorleksgrad på bokstäverna, att man tar 1,6 teskedar (åtta milliliter) diskmedel till fem liter vatten för smutsig disk och hälften för mindre smutsig disk. Diskmedlet innehåller mellan fem och 15 procent anjoniska tensider, men mindre än fem procent nonjoniska tensider. Jag har googlat på detta, men jag har inte hittat några riktigt bra förklaringar nånstans. Det jag har läst mig till är att anjoniska tensider är bra mot smuts och fett och att de är vattenlösliga. Nonjoniska tensider är bra rengörare vid låga temperaturer, men de är giftigare för fisk än anjoniska. Samtidigt är nonjoniska tensider lätt biologiskt nedbrytbara. Innehållsförteckningen på baksidan säger inget om att medlet ska innehålla citron, vilket står på etiketten på framsidan. Däremot står det att disk-medlet innehåller aloe veraextrakt, men mindre än fem procent av detta. Medlet är tillverkat med låg-energiprocesser och av förnybara växtbaserade och mineralbaserade ingredienser, enligt baksidan. Vad som är vad framgår dock inte.

Jag börjar med att prova diskmedletlätt smutsad och färsk frukostdisk. Det går som en dans. Mina händer blir lite torra, men jag får inga utslag. Nästa provdisk består bland annat av en kastrull med tomatsoppa. Kastrullen blir finfint ren utan problem. Mjölkglaset får ingen kvarvarande fet hinna efter disken heller.

 

Allrengöring

Allrengöring i en praktisk flaska, men även här undrar jag över innehållet.

Ecovers allrengöring kommer i en praktisk sprejflaska. Flaskan är för övrigt gjord i Plantoplastic, en blandning av sockerrör och återvunnen plast. Lite fundersam blir jag emellertid när jag läser innehållsförteckningen på flaskan. Där står nämligen inte vad allrengöringen innehåller, utan bara vilka ämnen den innehåller lite av. Som till exempel dessa nonjoniska tensider.  Parfym, vatten och alkohol vet jag vad det är och dessa ämnen är det också lite av. Det låter lovande för mina eksem, i alla fall!

Första gången jag testar allrengöringen är på min spishäll. Det doftar fräscht och lagom mycket och ytan blir ren och blank utan att jag behöver gnugga för mycket eller skrapa. Däremot är mdlet inte särskilt effektivt mot gamla fläckar på köksbänken (laminat) eller kalkfläckar. När jag provar medlet på brickan i metall under diskstället tar det snabbt och lätt bort färska kalkfläckar.

I ett badrum provar jag allrengöringen på ett handfat och på toalettlocket i hårdplast. På handfatet fungerar det OK. Det blir rent, men inte lika blankt som med mitt vanliga rengöringsmedel. Toalettlocket blir randigt och inte alls bra.

Luftrören reagerar lite på allrengöringen, men betydligt mindre än när jag använder mina vanliga rengöringsmedel.

 

Överlag gillar jag båda medlen. Det jag däremot inte gillar är innehållsförteckningarna. Det hade varit bra med lite bättre förklaringar av ämnena, gärna i läsbar gradstorlek på bokstäverna, så att vanligt folk förstår! Man kan få plats med en bra innehållsförteckning om man gör en utdragbar sådan bakom en etikett på förpackningen/flaskan.

Vidare saknar jag uppgifter om priser och var jag kan köpa varorna. Självklart kan jag titta och säkert hitta på nätet, men i ett enpersonershushåll är det oftast enklast att kunna köpa såna här medel i sin vanliga livsmedelsbutik.

Sen var det förstås inte särskilt miljövänligt att skicka varorna till ett utlämningsställe som gjorde det nödvändigt för mig att ta bilen dit…

Det samlade Toffelomdömet dras ned av innehållsförteckningarna, som gör att jag känner mig osäker på miljövänligheten, leveransen samt att medlen inte fungerar så bra på vissa material och fläckar. Men det blir ändå klart godkänt med ett plus!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minihalv-rosa-toffla-mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett självutlämnande inlägg.


 

Serien Tofflan talar ut fortsätter här med nästa tillkortakommande och skandal i Toffellivet. Förra gången jag talade ut var det en sagofigur som tyckte att jag skulle sluta äta godis och på så sätt få råd att gå i terapi. Tack, men jag tror inte det! Den som ger såna råd när jag skriver om att öppna inplastade ostar är nog i större behov av terapi än jag. Flerårig förföljesemani och fixeringar är klara symtom på att man behöver hjälp.

Den här bekännelsen är till vännen jag träffade i måndags, vännen jag fikade med:

Jag betalade en del av mitt fika med en varuvagns-femkrona!

Och då menar jag inte nån vanlig femkrona utan en fejkad sån med ett hål i. Jag fick den för ganska många år sen i reklam av ett företag jag besökte. Den har varit så bra att ha i plånboken, eftersom den är av metall och inte plast, som ju gärna går sönder när det skramlar ihop med mynt.

I måndags var jag både stressad och upprymd, men framför allt hungrig. Eftersom det dessutom var länge sen vännen och jag hade träffats fokuserade jag mest på vännen, inte pengen. Därför var det först dan därpå, när jag skulle handla på Tokerian, som jag gjorde upptäckten: min varuvagns-femkrona var försvunnen. Det finns inget annat skäl till det än att jag dan innan hade lyckats betala med den…

Jag skäms nästan lika mycket som min mamma gjorde när hon av misstag traskade ut med en vara i rollatorkorgen utan att ha betalat för varan. Mamma gick då tillbaka till affären och bekände sin skuld. Affären lät mamma ta med sig varan hem igen – gratis. För min del hade jag gärna gått tillbaka, dels för att det var ett dumt misstag av mig, dels för att jag verkligen gillade min varuvagnsfemma. Men det är ju liiite längre att gå för mig (många mil). Det kan bli ett nytt tillfälle att göra bot och bättring nästa vecka. I annat fall har nån tagit vara på varuvagns-femkronan och använder den på lagligt sätt…

Femkrona

Äkta vara…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett fackligt inlägg.


 

metall

Min morfar startade en lokalavdelning av Metall.

När jag började jobba, på bronsåldern, gick jag med i facket. Men fackföreningar har funnits långt innan dess. Min morfar, till exempel, startade en lokalavdelning inom Metall.

Det var liksom ingen tvekan om att jag skulle gå med i facket redan från början. Sen dess har jag varje månad, oavsett om jag har jobbat eller varit arbetssökande, betalat såväl fackavgift som avgift till a-kassan. Och även om jag gnäller om det ibland finns det liksom inget annat alternativ för mig: facket ska man vara med i.

Idag tycks det vara så att de flesta unga inte är med i facket eller anslutna till nån a-kassa. Det som händer när de blir arbetslösa är att de får minsta ekonomiska hjälp från samhället. Tro det eller ej, det är betydligt lägre än a-kassan. A-kassan har inte höjts på tolv, tretton år vad jag har förstått. Men snart är det val och då hoppas nog många med mig på en höjning.

Att vara med i facket handlar om mer än bara pengar. Du kan få hjälp och stöd av ditt fackliga ombud om du har problem på jobbet med till exempel en chef som vill peta dig eller om du känner dig diskriminerad. Facket kan löneförhandla åt dig om du tycker att det är svårt. Facken har också olika medlemsförmåner. Det handlar om allt från rabatter till prisvärda försäkringar och banklån. Många fack ordnar utbildningar och kan hjälpa dig med praktiska saker som coachning och till och med ditt CV.

Medlemsavgifterna till de olika facken skiljer sig åt. Det handlar också om vilken inkomst du har. Man kan gå med i facket redan när man studerar. Många fack har gratis eller väldigt förmånliga medlemsavgifter för studenter.

Så vad väntar du på, du som inte redan är medlem? Surfa in på webbplatsen Gå med i facket nu och kolla upp vilket fack som passar dig!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett förvånat inlägg.


 

Igår när jag var i mitt duschrum fastnade mina ögon på de deodoranter som står på hyllan. På mina två små deostick står att de ska ge mig skydd i 48 timmar mot svett (och lukt?). Alltså, 48 timmar… Det är två dygn, det. Den fråga som direkt poppar upp i skallen är

Vem tvättar sig inte under armarna på två dygn?

Rätt äcklisch, med andra ord. Och förvånansvärt. För de allra flesta av oss är väl renliga och tvättar oss åtminstone en gång om dan, till och med två gånger, kanske. Därför undrar jag vem det är som behöver ett skydd på 48 timmar..?

Ett skydd som ska räcka 48 timmar innehåller gissningsvis extra av ämnen som hindrar mig från att svettas. Nästa fråga blir därför:

Hur farliga är dessa ämnen och i vilka mängder blir de farliga?

Att deodoranter innehåller metaller som aluminium och zink vet ju de flesta av oss. Men är det inte direkt cancerframkallande att dutta metaller i armhålorna varje dag..? Lite fundersam blir man, onekligen. Dessutom kliar i alla fall jag mig i huvudet när jag läser att vatten är den största beståndsdelen i deo. Vatten…

Deodoranter

Mina två deo längst till höger ska ge skydd i 48 timmar. Den i mitten sägs vara särskilt effektiv mot stress. Fästmöns deo, till vänster, skyddar ”bara” i 24 timmar.


Den senaste deon
jag köpte sägs också fungera särskilt bra mot stress. Det märkte jag inte alls när jag nyss hade telefonkontakt med a-kassan. Under 40 minuter försökte jag förmedla att jag inte jobbar deltid och aldrig har gjort det heller samt att jag har skickat in alla intyg som behövs. Det slutade med att jag nu måste jaga en arbetsgivare, för vilken jag jobbar på väldigt enstaka uppdrag (varje timme naturligtvis ärligt redovisad av mig på kassakorten till a-kassan!), för att få ett anställningsbevis. Naturligtvis är sagda arbetsgivare på semester. Själv blev jag stressad. Och den nya deon hjälpte inte ett dugg…

Nu kan jag ju inte låta bli att undra hur många gånger under ett dygn som DU tvättar dig och deoranterar? Och vilken deo använder du? Skriv gärna några rader om detta i en kommentar så jag får lite input kring hur andra gör!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »