Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Kina’

Ett inlägg om ålder.


 

Tårta

”Ulrika evigt ung” stod det på min tårta när jag fyllde 40…

Nä, åldersfixerad har jag aldrig varit. Inte heller har jag haft några större kriser som har med åldern att göra. Ja, jo inför min 30-årsdag var det ju lite krisigt, men det handlade mest om ett sprucket förhållande. Nu har jag emellertid förstått att jag är 53 år och slängd på tippen, i princip – på grund av min ålder.

 

 

Erfarenhet och kompetens förvärvade genom åren är inget värt. En ska vara mellan 35 och 40 år. Jag säger inte att människor i den åldern inte har erfarenhet eller kompetens, men nog borde jag åtminstone slå dem med hästlängder vad gäller erfarenhet. Tyvärr inget som noteras.

Alla dörrar stängs, en efter en. Jag är varken söt eller ung eller känd, för den delen. Berättelsen finns nedtecknad. Men ingen är intresserad av en okänd kärring på över 50. Hade jag varit snygg och 35 och kanske deltagit i nån dokusåpa, så kanske…

Tårta


Häromdan läste jag en bra debattartikel i Resumé.
(Tack för länken, E!) Erik Haglöf, som har skrivit artikeln, är vd och rekryterare på Bohmans Nätverk. Redan i ingressen pekar han ut det jag redan vet, men ingen nånsin pratar om: åldersdiskriminering på arbetsmarknaden.

Erik Haglöf jobbar alltså som rekryterare. Hösten är högsäsong för såna eftersom många företag letar efter nya medarbetare. Men tyvärr ser Erik Haglöf att alla inte är välkomna. Snävast är normerna hos företag vad gäller åldern. Och så ger Erik Haglöf ett exempel på hur två personer, båda kring 50, som presenterats som kandidater till tjänsten som kommunikationschef för ett internationellt företag, gjorde så att relationen mellan företaget och Bohmans Nätverk äventyrades.

Erik Haglöf vågar skriva om annat kring ålder som vi redan vet. Detta att 35 – 40-åringar tillhör de mest stressade och utbrända. Han skriver i debattartikeln:

[…] De är mitt i karriären och samtidigt fullt upptagna av att skapa ett liv med partner, barn och renoveringsobjekt. De underskattar inte sällan vad allt detta innebär och sitter desperata vid sina datorer långt in på natten efter att barnen har lagt sig för att hinna med jobbet.
Ingen annan grupp är heller så mycket sjukskriven, vabbande eller föräldraledig som just denna. […]

Tårta


Den här rädslan att anställa äldre arbetskraft då?
Vad beror den på? Erik Haglöf presenterar tre skäl – som han genast förkastar…

  1. Arbetsgivare tror att yngre människor med automatik hänger med bättre i den snabba tekniska utvecklingen runtomkring oss.
  2. Föreställningen att äldre är fast i gamla tankemönster och inte kan lära nytt.
  3. Äldre är dyrare att anställa än yngre.

[…] Många äldre har stenkoll på vad som händer på den digitala sidan. Forskning, bland annat av Dweck et al, visar att människor oavsett ålder är fullt kapabla att utveckla nya förmågor. Dessutom är det oftast mycket lönsamt att anställa äldre arbetskraft om man räknar in att de generellt har en låg sjukfrånvaro, hög arbetsmoral och ett sunt perspektivtänkande som behövs som komplement i en snabbrörlig tid. Många äldre får också både tiden och lusten till en nytändning i arbetslivet när barnen flugit ur boet. […]

Erik Haglöf tror att det handlar om rädsla hos arbetsgivarna. De vill inte sticka ut, de vill göra som alla andra gör. Det finns flera undersökningar som visar att svenska arbetsgivare är sämst i världen när det gäller att anställa och behålla äldre arbetskraft. Enligt en undersökning från 2012 är det bara fyra procent av svenska arbetsgivare som jobbar med dessa frågor, medan siffrorna för till exempel USA och Kina är 18 procent, Hongkong 24 procent och Singapore 48 procent. I USA är det till och med straffbart att fråga om ålder vid en anställningsintervju – där tycks man vara mer intresserad av att anställa nån som har rätt kompetens.

Tårta


Samtidigt, menar Erik Haglöf,
klagas det på att det inte finns tillräckligt med kompetent arbetskraft och att vi står inför stora pensionsavgångar. Det pratas om att höja pensionsåldern.

Erik Haglöf är mycket tydlig i sin slutkläm där han menar att vi kanske borde införa lagstiftning liknande den amerikanska mot åldersdiskriminering. Han skriver:

[…] Om inte en omvärdering av äldre och erfaren arbetskraft kommer till på frivillig väg, kan den typen av lagstiftning vara värd att utvärdera även här i Sverige. Vi kan inte fortsätta att slänga 40- och 50-åringar på den mentala tippen. Det är ett alldeles för stort slöseri, både på individ- företags- och samhällsnivå.


Tårta


Tack, Erik Haglöf, för att du vågar sticka ut hakan och ta upp detta! Jag är 50+, frisk och vill inget hellre än att jobba – med kommunikation. Jag har 25+ års erfarenhet inom området, inga barn, inga barnbarn, inget husdjur och jag renoverar inte min bostad för tillfället. Men på tippen vill jag inte bo!

 


Livet är kort.

Annonser

Read Full Post »

Ett rätt stölligt inlägg.


 

Säng Vadstena

Sängen heter Stöllestan, det vill säga Vadstena.

Fy te rackarns vilken dag det var igår! Det var som rena Stöllestan* hela dan här. Det började med att jag råkade få syn på nån som har gjort mig fruktansvärt illa. Humöret sjönk nästan ända ner till Kina. Sen gav jag mig iväg till Stormarknaden för några ärenden. Ja, jag skulle handla lite mat och ett par öl eftersom jag fick lite över när alla räkningar var betalda. Och så skulle jag in till Teliabutiken ett ärende å mammas vägnar.

Enligt en digital skylt skulle det vara sex (6) personal som arbetade just då. Jag såg tre (3). Det minimala könumret som var på tur var 50. På min lapp stod det 60. Det segade på. Trots att jag är bra på att köa är det inte nåt jag tycker är särskilt roligt. Därför hoppade jag in till Systemet. När jag kom tillbaka var det fortfarande nummer 50:s tur… Nåja, jag stod och hängde på min kundvagn och blev nästan mer irriterad på en annan kund som flanerade runt i den trånga butiken och suckade och klagade på att det tog sån tid. När det sen blev min tur fattar jag inte varför jag gick dit. Ville jag ha en social kontakt IRL eller vad? Jag hade enkelt kunnat göra ärendet via nätet… DUMHUVE-TOFFLAN! 

Jag var hungrig när jag kom hem. Frukosten hade varit lite torftig, två rostade mackor, så jag hällde upp cornflakes och mjölk med en klick drottningsylt, som fortfarande levde, i en skål. Sen kontaktade jag Massolit förlag via Twitter angående den där boken jag skulle få för recension. Nåt svar fick jag inte först, men det kom ett mejl – med en länk till en e-bok. Och jag läser för bövelen inte e-böcker heller, utan så länge jag kan – för ögon och förstånd – läser jag på gammalt hederligt sätt. Jag skickade en ny tweet till förlaget och talade om att jag inte läser böcker på detta sätt. Efter ett par timmar (!) fick jag till svar att de inte skickar annat än e-böcker till bokbloggare.

Glöm recensionen!

svarade jag då.

Boken lär jag så småningom inhandla och läsa och bedöma som det verk författarna har gjort. Nån recension blir det inte, bara ett kort inlägg om den här bloggen fortfarande existerar då. Men förlaget kan jag dra sig på en tallpinne.

Telefontroll

Det var faktiskt varken Telefon-Trollet eller Gud som ringde utan Svenska kyrkan.

Vad var det mer för stölligt som hände den här dan? Jo, bäst som jag satt här hemma vid datorn och försökte vara lite seriös så börjar min fasta telefon att tokringa. Det är bara mamma och idioter till säljare som skiter i att kolla att jag har NIX som ringer på den. Nu såg jag på nummerpresentatören att det var ett Uppsalanummer. Och eftersom jag är i den situation som jag är svarade jag. Fick en ton i örat och sen bröts det. Fem gånger till, med fyra minuters mellanrum ringde det. Ibland svarade jag, ibland tryckte jag bara på luren och sa inget. Det tutade ibland, det las på i andra änden ett par gånger utan tut.

Telia logga

Telia vaknade på Twitter fram på eftermiddagen.

I samma veva som ringandet vaknade Telia på Twitter. De hade sett min bild från Teliabutiken på Instagram och ett antal timmar senare kommenterade de bilden… fast på Twitter. Ja det här med att kommentera saker i rätt kanal tycks inte ens företagen ha koll på. Men just då var det faktiskt OK, för jag kunde fråga om råd kring eftermiddagens telefonterror. Och hör och häpna, jag tror det var Han Där Uppe i egen hög person!!! Eller nej, hans hantlangare här på jorden var det – Svenska kyrkan, fick Telia fram. Ja, det var inte Kyrkan som ringde utan en fax eller nåt som stod nånstans inom Svenska kyrkan. Men sen kunde Telia inte hjälpa mig mer och efter sex ringningar upphörde det, tack och lov! Jag fick i alla fall med mig ett tips på en kod jag kan knappa in ifall det händer igen. Det kan hjälpa.

Sista stöllerierna inträffade vid halv sex-tiden i Förorten. Jag hade hämtat Fästmön från jobbet och skjutsade henne till Kreta för att hämta hem pizzor till sig och grabbarna. Medan vi väntade på att bagarna skulle göra sin grej, gick vi in på möbelaffären bredvid. Först ser jag en säng som heter Stöllestan, det vill säga Vadstena. Och sen hör jag karl’n i kassan köööra värsta säljsnacket gentemot en familj, döh. På östgötska…

Sen åkte jag hem och lagade mat och sprättade en öl. Och läste Femina, nummer 15 från den 15 april 1962. Men DET blir ett annat inlägg på en blogg nära dig vars utrymme visst aldrig tycks ta slut..!


*Stöllestan = Vadstena på östgötska

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett laddande inlägg.


 

Batteriladdning

Batteriladdning pågår, här illustrerat av mitt batteripack till mobilen.

Det var mörkt och blött när jag vaknade i morse. Utanför fönstren, alltså. I mitt sovrum lyckas det alltid bli en irriterande glipa i mörkläggnings-gardinerna så det sipprar in ljus. Taket läcker i vart all inte. Tänk positivt! Jag fick veta att morfar och Elliot ska ha semester och vila upp sig idag efter gårdagen. Själv laddar jag batterierna inför kommande övningar. Såna som Pride, till exempel. Det kanske blir en sleepover i Stockholm i alla fall i helgen. To be continued…

Morgonens administration löpte inte lika bra som vanligt. Jag är väl medveten om dess meningslöshet, men självklart finns det nåt litet inuti som hoppas att mina ansträngningar ska bära frukt. Det handlar inte bara om måsten, nämligen, utan om rena nödvändigheter.

Medan vaktis har skickat ut en energisk sommarjobbare som idogt kör en entonig trimmer (varför ska alltid detta ske tidiga sommarmorgnar? På eftermiddagarna är det tyst…) letar jag energikarameller så att jag kan ladda mina personliga batterier ytterligare. Igår läste jag att Gimo herrgård ska anordna en Downton Abbey-helg i början av september med Peder Lamm som värd. Kanske nåt för riktiga DA-nördar och en sån är jag nog inte. Jag tyckte till exempel att det där eftersnacket som följde på varje avsnitt förra säsongen bara var så urtöntigt att jag övervägde att sluta betala TV-licens. Men jag gillar TV-serien, inte tönterierna, och jag ser fram emot en ny säsong, den allra sista, vad jag förstår.

Deodoranter

Deo som skyddar i 48 timmar. Vad gör den mer under tiden..?

Annars verkar det mest finnas otäckheter i verkligheten. Det är väl därför vi flyr in i fiktion och gamla goda (?) tider. Igår läste jag om farliga (?) deodoranter. Nu är det verkligen ingen nyhet för mig att det finns aluminium i deo och att det kanske inte är så hälsosamt att få i sig. Det forskarna redan vet är att aluminium drar ihop svettkörtlarna. En antiperspirant stänger in porerna och det gör att vår svett inte kommer ut som den ska. Detta kan i sin tur leda till sämre immunförsvar. Men än värre är det att man inte vet riktigt vad som händer på längre sikt när aluminium tränger in i kroppen, alltså var själva ämnet hamnar. Sambandet cancer – aluminiumklorid har forskarna emellertid avfärdat.

Dagens STORA nyhet (hört talas om nyhetstorka..?) tycks vara att norsk torsk skickas till Kina för att packas och sen tillbaks till Skandinavien och våra svenska affärer. Varför då? Ja, det kan man undra, men gissningsvis handlar det om pengar och att det är billigare att låta kineser packa firren än svenskar. Findus vd säger ungefär att det handlar om att kompetensen att filea för hand och få ut mer av varje torsk är större i Kina än här. Men transporterna är nog inte särskilt bra för miljön och det är väl ändå inte gratis att skicka firren fram och åter..?

Torsk med champinjoncrème grädde o svart rom i ugnen

Den här torsken är berest. Den har varit ända borta i Kina.


Himlen tur och retur ska jag åka idag.
Det ska firas födelsedag under morgondagen och det är ett och annat som måste synkas inför detta. Detta innebär en resa till Himlen även i morgon. Här tänker vi inte på miljön… Jorå, men det handlar om att bo på skilda håll. Och den första födelsedagen som tonåring måste firas rejält, eller hur? Bäst jag laddar mina batterier ytterligare med en dusch i detta klibbiga väder.

Vad händer hos DIG idag??? Ska du filea fisk, fly in i svunna tider eller kanske fira en födelsedag??? Använder du deo??? Skriv några rader i en kommentar och berätta så blir jag glad!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om tekniska prylar på gång.


 

radioskjorta

Äntligen får jag användning av bilden på min radioskjorta!

I tisdags kunde vi läsa om att regeringen stoppar övergången till DAB-radio. Redan nästa år skulle digitaliseringen av vår radio påbörjas, så att FM-sändningarna kan släckas senast 2024. Men nu skjuts planerna på ett utbyggt nät för radio på framtiden. Ja, det här med DAB har diskuterats i många år, inte bara bland radiomänniskor utan också bland taltidningsredaktörer, en skara jag tillhörde fram till för några år sen. (Som kommunikatör jobbar man brett, bara så du, som inte har nån erfarenhet av det, fattar.)

Debatten om DAB har pågått väldigt länge. Den förra regeringen tillsatte en utredning som skulle komma med ett förslag. Men den utredningen har fått mycket kritik av flera remissinstanser som har varnat för att totalförsvaret skulle riskeras om radion blev digital. I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver vår kulturminister Alice Bah Kuhnke om detta. (Jag har ingen lust att länka till SvD-artikeln, eftersom SvD har begränsat antal artiklar man får läsa gratis. Jag har redan överskridit månadens gräns.) Hon menar att vi ska snegla på Norge, där man har beslutat att släcka ner FM-nätet och där det digitala tar över redan 2017. Vi ska alltså snegla på Norge och se hur det blir. SEN ska vi bestämma oss.

Det finns ett par problem, för det här med teknik ska uppenbarligen inte vara enkelt. Det ena är att det är väldigt trångt på FM-nätet, det finns liksom inga lediga ställen kvar. Men om vi byter till DAB blir en massa radioapparater – enligt kulturministern tio miljoner, faktiskt – oanvändbara. Ska man kunna lyssna på radio då måste man köpa ny radio, alltså. Men störst är förstås oron för totalförsvaret och radions roll i svensk krisberedskap. Täckningsgraden är en annan oklarhet.

Idag används DAB, digitala sändningar, sen 1980-talet ute i världen, såväl i den så kallade västvärlden som i Indien, Kina och Sydafrika. Det Sveriges regering har tittat på är DAB+, som är en vidareutveckling av DAB och där ljudkvaliteten bibehålls samtidigt som en mindre mängd data överförs.

Nä, det är ingen enkel fråga detta, men helt klart måste nåt göras. Frågan är ”bara” när, var och hur…

arg_tant

Eh… jag var nog lite arg när jag skrev det där…

Inom två veckor ungefär är det i alla fall klart att Google inför en teknisk lösning som gör att du med g-mail kan ångra mejl som du har skickat iväg. Ibland skriver man ju saker i stundens hetta eller man kanske råkar mejla fel mottagare. Genom att aktivera en ångra-tjänst i mejlen (du går in under Inställningar – kugghjulet, sedan Allmänt och därefter Ångra skicka. Där kryssar du i Aktivera Ångra Skicka. Välj tidsperiod. Glöm inte att klicka på Spara ändringar!) kan man välja om man vill ha fem, tio eller 30 sekunder på sig att ångra ett mejl man har sänt iväg. Man kan inte ångra gamla mejl och man har bara 30 sekunder som max på sig att ångra sig. Tjänsten har testats sen 2009, men nu ska den komma alla g-mailare till del.

Nu har jag avhandlat radio och mejl och det är dags för lite TV. Jag såg till min fasa att tionde och sista delen av Frikänd inte finns i TV-tablån på söndag. GAH! Har jag missat den eller vad? Nej då! Av oklar anledning – säkerligen sport eller nån sån skit – sänds sista delen inte förrän söndagen den 5 juli. MEN… den som vill kan använda Playtekniken och se Frikänd som vanligt klockan 21 på söndag – fast via datorn. Det sista avsnittet sänds nämligen på SvT Play då. Jag ar inte bestämt mig för hur jag ska göra, men troligen sätter jag mig med lap topen i knäet i bästefåtöljen och glor. Känner jag mig själv rätt kan jag inte vänta en vecka…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om saker som nyligen har varit snackisar.


 

Toffla sur m 3Dbrillor 20111

Surkärringen, som jag så ofta kallas, undrar över vad som upplevs som viktigt. Den här bilden finns INTE på Instagram, men väl på Pinterest.

Ibland undrar man… Nej, ibland undrar JAG vad andra människor egentligen tycker är viktigt. Vissa så kallade… nyheter får oanat stora proportioner, enligt min åsikt. Ta bara upprördheten kring en pralin som ska sorteras bort ur en viss, svårstavad chokladask… Maj gadd! Expressen gick till och med ut och lugnade folk genom att publicera ett recept så att de sörjande kan fixa pralinen på egen hand…

Sveriges Television har beslutat att klippa bort vissa saker ur TV-serien Här kommer Pippi Långstrump inför nyutgivningen av en DVD med programmen. SvT klipper bort rasismen. Och detta har folk jättemånga åsikter om. Hur vore det om våra föräldrar i sin vanliga uppfostran berättade om saker som att

på stenåldern, innan vi var riktigt civiliserade, sa vi vissa ord som inte används idag därför att de gör en del människor ledsna och upprörda

Pippi är ju Pippi och en produkt av en annan tid. Ska vi börja med bokbål snart också? Mumintrollen, till exempel, de springer ju omkring bara delvis klädda – precis som Kalle Anka som dessutom visar stjärten! Det tycker jag är snuskvarning på och ska vi verkligen utsätta våra barn för sånt? (<== ironi) Nej, nu får det vara måtta på saker och ting!

Arm över stol

Arma människa…

Och på tal om klippa bort… Nån har stulit Den Heliga Birgittas arm! Det tycker jag var sniket och dumt gjort. Och jag kan inte låta bli att undra om det var själva armen tjuvarna var ute efter eller det vackra, guldfärgade skrinet den låg i… Låt bli sånt där!

Taylor Swift har inte klippt bort nåt, hon (?) har klippt ihop – sig själv med Avicii. På Instagram undrar hon (?) om hon (?) inte är släkt med Avicii. Förlåt en obildad men…

  1. Vem är Taylor Swift?
  2. För vad är Avicii känd?

Instagram vet jag däremot vad det är, trots att jag inte har nåt sånt konto. Men människor i Kina vet snart inte vad det är. Instagram har blivit blockat i Kina, nämligen. DET tycker jag bara är så fruktansvärt… dumt (<== ingen ironi).

skrikande barn

Ett jädra hallå.

Och slutligen… Här i Sverige fortsätter vi som sagt med en hel del dumheter. Nästa års programledare för Melodifestivalen har blivit utsedda. Det blir Robin Paulsson och Sanna Nielsen. Sveriges Television ger alltså fortfarande inte upp konceptet att tävlingen är ett skämt: man utser ju åter igen en komiker som programledare. Fast nu är ju frågan hur denne komiker ska klara av det hela – han ska ju snart bli pappa. Nehej..? Ingen som undrade det? Men det var ju ett jädra hallå när nyblivna mamman Petra Mede skulle vara programledare vid ett tillfälle, finalen i Malmö, förra året… Så det är skillnad på att bli pappa och att bli mamma..?


//En som ofta undrat förr

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett turistigt och vänligt inlägg.


 

Det är alltför sällan man är turist i sin egen stad. Därför blev det extra roligt när tillfälle gavs under lördagen då vi och Uppsala gästades av herr och fru Hatt. Eller Ulf och Tatiana, dårå. Tyvärr visade sig Uppsala inte från sin bästa sida vädermässigt. Vi drabbades av ett par monsunregn som sinkade vår framfart. (Paraplyer är för mesar, remember?) Fast jag tycker nog att Gustavianum borde ha liiite längre öppet än till klockan 16 – det är ju trots allt fortfarande många turister här… Vi kom bara in till entrén där det ända jag hann göra var att ta en selfie… Väktarna ville INTE posera med mig.

Vi mötte ”Hattarna” vid tåget – och innan dess mötte vi två lokala bekanta, B och C! Det blev lite bonus! Första stoppet blev Kafferummet Storken där en stadig lunch intogs. Det vill säga Fästmön och jag delade på en macka, dissade grisskivan på den och jag kompletterade kostcirkeln med en morotskaka. Med grädde. Extra roligt var det förstås att min vän Greken, ägaren själv, var på plats så att vi fick byta några ord om vad som hänt sen sist.

Så småningom upphörde regnet och vi tog oss i sakta mak upp till Uppsala Domkyrka. På vägen fotade vi en hel del. Jag insåg att jag har mött min överman när det gäller att fota – i Ulf. Han tog mer än dubbelt så många bilder som jag! Vi tittade också in i ett par små affärer på vägen upp till Dômen. Ursprungligen hade vi tänkt börja med Gustavianum, men vi kom dit en kvart före stängningsdags och då var det liksom ingen idé – där finns ju massor att se.

Men även i Domkyrkan finns det massor att se. Det var en hel del nytt även för mig sen jag var där sist. Fast roligast av allt var nog att få besöka Skattkammaren, för det hade ingen av oss gjort tidigare! Tyvärr var min ficklampa och ljuset där uppe alltför dåliga för att min iPhones kamera skulle kunna ta några bra bilder. Du får helt enkelt gå dit och titta själv! Det kostar 40 kronor och är en upplevelse som handlar om textilier och smycken, framför allt.

Efter det spännande sakrala besöket blev vi lite mer profana. Tanken var att vi skulle ta oss ner till Linnéträdgården via Jernbron. Och det gjorde vi. Men även där var det stängt – utom under träden. Det var tur för oss, för himlen öppnade sig åter igen och vi stod tryckta mot en trädstam, under en kraftig trädkrona, en god stund.

Till sist började regnet avta och vi sprang under ballarna* bort till Costas. Han fick den äran att tillreda vår middag åt oss. Det var ett toppenval av oss. God mat, bra priser och roligt med ett vin från norra Grekland, Costas (?) hemtrakter. Dit går vi igen!

Vid Centralen blev avskedet hastigt, men jag tror att vi alla fyra kom hem som vi skulle. Och kanske är det inte bara jag som har lite ont i fötterna idag..? Enda smolket i min bägare var parfymflaskorna som står kvar hemma i badrummet och som skulle ha överräckts till fru Hatt. Minnet är gott men kort.

Här är några bilder från vår dag:

Detta bildspel kräver JavaScript.


*ballarna = balkongerna

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

ResurrectionI kväll hade jag glömt bort att de två första avsnitten (av åtta) av Resurrection skulle visas på Kanal 5. Men jag bänkade mig just i tid för att se nåt som gav mig riktig ståpäls…

Det hela inleds med att en liten pojke i röd tröja vaknar upp i ett vatten – i Kina. Han är amerikan och förs till USA, där han tas emot av en immigration officer, Marty. I tröjan står det att han heter Jacob. Först talar han inte, men skriver att han kommer från Arcadia i Missouri. Marty ringer dit, men enligt den lokala polisen finns det ingen pojke där som är försvunnen. Då åker Marty och Jacob dit och Jacob visar honom till ett hus. I huset bor hans föräldrar. De får en riktig chock. För visst är Jacob deras son, men det är 32 år sen han drunknade… Vad ska man tro? Det tas tester på Jacob och enligt dem är han den han utger sig för att vara. När så ytterligare en död person återvänder blir förvirringen total. Men Marty och Maggie, vars mamma dog samma dag som Jacob, beslutar sig för att ta reda på sanningen.

Den här TV-serien påminner naturligtvis om den franska serien Gengångare som gick förra sommaren på SvT. Även den var väldigt ryslig. Och samtidigt rörande. För hur skulle du själv reagera om nån du älskar, som du vet är död, plötsligt återvände livs levande..?

De först två avsnitten av Resurrection får högsta Toffelbetyg! Titta och rys! Om du vågar… 

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »