Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘pennor’

Ett inlägg om pennor och reklam.


 

Pennspets

Spetsen på min Schaefferpenna är som en diamant, enligt NK.

Igår kom jag ihåg att NK* är pennfetischist. Ja, det ska vara fina pennor, riktigt fina pennor och inte Ballograf (Sveriges enda penntillverkare) eller Parker. Så jag tog med mig min Schaeffer bläckpenna, en penna som min mamma köpte till mig för många år sen. Och när den inköptes sa handlaren att pennan kommer att hålla hela mitt liv. Nu har den legat i sitt röda fodral under många år. Men NK fick mig intresserad. H*n tipsade mig om hur jag skulle göra pennspetsen ren med vatten, hushållspapper, blåsningar och tålamod. Detta ägnade jag nästan trekvart åt på måndagskvällen. Vi får se om min rengöring blir godkänd!

Jag skriver så jävla fult, så jag borde egentligen inte äga en sån här fin penna. Om jag inte minns fel kostade den 600 spänn när mamma köpte den – och det var säkert 20 år sen. Undras vad den kan kosta idag… Men det är härligt i alla fall att äga en sån fin penna, trots att jag varken lär skriva böcker eller reklam med den.

Häromdan läste jagSvenska Dagbladet om några av de värsta reklamkampanjerna genom tiderna. Maj gadd, jag höll på att smälla av när jag såg reklam för ölbar i bilen, en naken kvinna som krälar vid en manssko, rökande doktorer, bebisar som tycker att det är bra att röka, rasistisk målarfärg (och där snackar vi verkligen kränkande!) med mera med mera. Kampanjerna är gamla, så de må vara glömda och förlåtna nu. Och de skulle aldrig få passera idag.

Men… nog tror jag en och annan höjer ett ögonbryn för SJ:s nya reklam för pendeltågen mellan Uppsala och Stockholm. Du vet de där tågen som så ofta inte går för att det är

  • signalfel
  • löv på spåren
  • nedriven kontaktledning
  • snö på spåren
  • folk på spåren
  • växelfel

med mera. Vadå 42 avgångar om dan..? En mild överdrift, skulle jag vilja säga…

SJ annons

De som får behålla jobbet trots SJ är nog få… (Skärmdumpen är från nätet.)


*NK = Närmaste Kollegan

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om ett par timmar på stan.


Det blev ett litet glapp
mellan frissan och bion. Fästmön hade några ärenden på stan och jag hängde på. Fast det där med klädaffärer roar ju inte mig, förstås. Nu var det inte Anna själv som skulle ha kläder utan Prinskorven, men Anna hade fixat det mesta när vi strålade samman.

Mitt enda inköp blev en ny kalendersats till min filofax. Jaa, även när det gäller kalender kör jag med både hängslen och livrem. Jag använder iPhonens kalender, men gillar att skriva mina bokningar på papper också. Filofaxen ligger därför uppslagen för en vecka i taget på mitt skrivbord.

På ena sidan av gatan där jag trampade i ett hål i lördags låg en jättespännande affär. Vi traskade in och var där inne i säkert trekvart. Massor av kul nyttoprylar. Vem har sagt att pennor, disktrasor, läsglasögon, strumpor, block, hushållsprylar med mera måste se tråkiga ut?TGR var varenda sak rolig!!! (Fast om man bara kollar in deras webbplats får man ju tråk-utbrott! Tristare webbplats har jag sällan skådat!)

Efter att ha retarderat till tonåren tog vi oss samman och gick för att äta på Thai Village. Medan Anna hämtade ett paket softade jag med en kall Singha. Sen åt vi buffé så magarna blev fyrkantiga.

Till biografen var det typ 100 steg och jag hade hämtat ut biljetterna på väg till restaurangen. Det var bara att sjunka ner i Royals mjuka biofåtöljer och njuta. Förväntansfulla bänkade vi oss för att se Monica Z. Vad jag tycker om filmen kan du läsa här! Men jag kan ju säga att jag tyckte att filmen var så bra att biogodiset följde med hem. Då kanske du får ett hum om HUR bra…

Här kan du se några bilder från våra tisdagstimmar på främst TGR:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Livet är kort. Har du bråttom att se bilderna kan du föra musen över bilden och klicka på pilarna!

Read Full Post »

Varning för kiss- och bajshumor!


En strålande marsdag
– och det blev inomhussittning nästan hela dan för min del. Jag åkte ut till Elias och hängde med honom en stund medan mamma (Elias, alltså, inte min mamma) jobbade. Elias har haft jobbigt med hosta och feber, men idag var han mest snorig. Det avgjorde det hela – det fick bli en spela-spel-och-bygga-lego-dag.

Jag fick en go pratstund med Storasyster också. Det märks för varje gång hur vuxen och klok den tjejen blir. Skönt att se!

Sen plockade vi fram kortleken – och det var inte poker vi spelade med Sivan…

Siv Blöja
Siv Blöja var med och lirade kort.


Redan när jag såg Sivan
började jag ju skratta – mest för att jag inte gillar Siv, ett namn förknippat med en tant som var dum mot min pappa.

Maj Louise Bajsenstråle
Fru Bajsenstråle joinade oss också.


Maj Louise Bajsenstråle,
för dagen iförd kortkort kjol och höga klackar, joinade oss också. Naturligtvis var det inte bara blöjor och bajs, även familjen Kiss fanns representerad.

Kaj Kiss
Kaj Kiss hängde med i spelet.


Jag fick hela familjen Kiss,
medan Elias tog Kräkarna och Bajsenstråles. Sen fick jag Snoringarna, fast det egentligen borde ha passat Elias bättre…

Slemnart Snorig
Slemnart Snoring hamnade hos mig, minsann.


Men min favoritfamilj
i det här spelet är förstås Blöjorna.

Kisse Blöja
Kisse Blöja…
 Bitte Blöja
…och Bitte Blöja.


Ärligt talat
tror jag att det var jag som tyckte att det här spelet var roligast… 😳

Elias var sugen på att spela Monopol, men det tar ju sån jämrans tid. I stället blev det ett annat kortspel med kunskapsfrågor. En massa sport, förstås, som jag inte kunde. Det hjälpte inte att jag var stärkt av bullar och muffins som jag hade med mig och det goda kaffe Linn bryggde.

Lite seriösa blev vi, som sagt. Elias blev sugen på att bygga LEGO och det ÄLSKAR jag! Han hade en stor, oöppnad kartong sen jul med tåg.

Elias o LEGOt
En massa ”ritningar” och påsar med bitar.


Jag tyckte att det var väldigt bra
att olika satser i den stora lådan låg i skilda plastpåsar. Det gör ju att man bara öppnar den eller de påsar man behöver, vilket minskar risken för att små bitar försvinner. För en del bitar är onekligen små…

Småbitar LEGO
Småbitar…


Sen byggde vi.
Från var sitt håll på loket. Det växte fram med gemensamma krafter.

Elias och loket
Loket börjar se ut som ett lok.


Hela satsen består av ett lok
och tre vagnar samt räls och fjärrkontroll/joystick. För det ska visst kunna gå runt. En lokförare fanns det i alla fall med i satsen och honom byggde jag. Fast jag satte byxorna bak- och fram så han kunde inte styra åt rätt håll först.

Elias och det färdigbyggda Loket
Så här blev loket när det var färdigbyggt!


I morgon ska vi gripa oss an vagnarna.
Eller i alla fall en av dem. Den andra vagnen vill Elias bygga med sin mamma.

Vi blev väldigt trötta efter allt spelande och byggande, så vi fick lägga oss på var sin soffa. Jag hade #¤%&/)( ont i min häl av nån anledning och fick slänga upp den på ryggstödet medan jag vilade ut med min bok.

På sofflocket med en bok
På sofflocket med foten i högläge och en bok i knäet.


Elias plockade fram block och pennor
och ritade figurer ur Mario, Lemmy och Morton. (Hade aldrig hört talas om dem, men fina blev de.)

Elias ritar
Elias ritar snubbar ur Mario.


Sen ryckte det lite i datortarmen
hos Elias och jag låg och gäspade och läste på soffan. Storebror Johan hade lovat att laga middag i kväll. När Johan stod och stekte korv tog jag farväl av grabbarna. (Linn hade redan dragit med en kompis och Frida softade på sitt rum.) Tack snälla Anna för lånet av gossebarnet idag! I morgon åker jag ut igen! 

Peter och Vargen
Finns det några snälla barn för Vargen att vakta, tro???


På vägen hem plockade jag upp en pizza
från Aroma som jag nu har smockat i mig och sköljt ner med ett glas rött. Lördagskvällen sänker sig över New Village och jag ska läsa lite till i Brighton-boken (jag känner igen ställen han skriver om så väl och blir nostalgisk) innan jag rundar av med Mr Selfridge på TV.

I morgon är det söndag och nya äventyr väntar i det vi kallar livet.


Livet är kort. Kom ihåg det.

Read Full Post »

Man skulle kunna säga att idag är min sista dag i frihet. Man skulle också kunna säga att min resa är slut. Men faktum är att jag inte har nåt emot alls att bli av med min frihet. Och min resa, den har inte börjat än…


Vart är jag på väg? Uppåt???

                                                                                                                                                                Nu är det slut med sovmorgnar och jättetidiga uppstigningar – nästan, i alla fall. Min arbetstid är 8 – 16 den första månaden. Det innebär att jag måste åka hemifrån runt halv åtta. Det är ju inte precis mitt i natten för en som är van att följa sin vårdarbetande Fästmös schema…

En del av er har tyckt att jag har varit knäpp som reagerat på att jag har fått tidiga sms – eller sena. Nu är jag av den uppfattningen att bara för att man är så tillgänglig är det inte OK att messa alltför tidigt eller alltför sent – om det inte är nåt viktigt, förstås. Jag fick rådet att sätta mobilen på ljudlöst. Det har fört med sig konsekvenser som att jag har missat viktiga sms och samtal eftersom jag inte har hört dem, trots vibra. Och för familjen och för nära vänner som har det svårt måste jag vara tillgänglig – dessa mina kära är nämligen tillgängliga för mig!


Den här krånglade med laddningen igår kväll och i morse hörde jag inte ett viktigt sms…

                                                                                                                                                                 I morse kom första sms:et klockan sju. Jag missade det eftersom mobilen var på ljudlöst och när jag svarade var det för sent – personen som hade messat befann sig ombord på ett plan… Hur som helst, eftersom jag framöver lär gå upp runt halv sju på vardagar går det förstås bra att messa mig då om man tycker att det är kul/bra/viktigt. Men jag kanske inte svarar i alla fall, för jag tycker att det är ohyfsat och för tidigt att messa så dags. Kvällstid svarar jag inte på sms efter klockan 22 hädanefter. Det KAN bli så att min mobil blir en tjänstemobil igen och då kanske jag måste ha den påslagen med ljud och allt. Då hoppas jag ännu mer att mina tillgänglighetstider för vänner och bekanta respekteras. Nu krånglade emellertid min mobil med laddningen igår kväll, så det kanske verkligen är dags att pensionera den tejpade saken… Men SUCK & STÖN, jag älskar ju dess kamera!!!

Vad ska jag ägna den här dagen åt? Jag borde städa av lite här hemma, åtminstone i badrummet och i duschrummet/toan. Just nu bjuder vädret på en klarblå himmel och sol – vilket gör att jag inser att jag borde gå ut på promenad. Vidare måste jag införskaffa en handblomma till begravningen i morgon, men det låter sig göras först senare framåt kvällen – jag vill ju inte att den ska ”nicka” alltför tidigt.

Jobbväskan är redan packad med papper, block, pennor, tofflor och diverse annat. Vad 17 har jag gett mig in på??? Tänk om jag inte klarar det här! Jag är ärligt talat… skräckslagen!!!


Skräckslagen Toffla!

Read Full Post »

Redan halv tolv plingade första gästen på dörren, så Elias hann inte ta sitt födelsedagsbad. Snabbt på med ett par shorts och sen krama mormor. Och snälla mormor hade med sig massor av mjuka paket – trekvartsbrallor, pikétröja, kallingar och strumpor. Faktiskt så stod det kläder på Elias önskelista!

Strax därpå plingade det på dörren igen och utanför stod morfar och moster med pengar och choklad.

Äntligen fikadags med goda kakor och jordgubbstårta som mamma hade gjort efter önskemål från födelsedagsbarnet. Själv åt jag en blåbärsmuffins som mormor hade bakat, men jag blev lite fundersam om det verkligen var blåbär i muffinsen. Det såg mer ut som… en kackerlacka…


Blåbär eller kackerlacka i muffinsen?

                                                                                                                                                                   Ett tredje pling indikerade pappas ankomst. Jag hade värmt upp en stol till honom och hann servera honom kaffe innan jag försvann Ut på Uppdrag. Tänkte att familjen kanske ville umgås en liten stund utan mig också.

Framåt seneftermiddagen återvände jag och fick av en ivrig och glad pojke veta att han fått Minecraft av storebror och pappa. Och storasyster hade skickat efter en cool vinröd keps. Pappa hade slagit på stort och inhandlat ett Wii. Inte dumt! Det är ju också nåt som övriga i familjen kan har roligt med hos pappa. Två paket från den snälla Bokoholisten var också med – det var en knep- och knåpbok och en bok om en katt som Elias kan läsa själv.

Mamma lagade hamburgare till sin födelsedagspojke och vi åt och drack så brallan nästan sprack. Fast jag och mamma åt kycklingburgare.


Familjen Barba äter födelsedagsmiddag tillsammans. Alla ser väl lite halvknäppa ut, mer eller mindre, utom Jerry. Konstigt nog! 😉

                                                                                                                                                            Till dessert blev det blåbär och hallon från mormor, mjölk från ICA Solen.


Gott!

                                                                                                                                                              Somliga tyckte att det fotades alldeles för mycket, medan Andra klagade på att jag fotade för lite. Så det blev en fotoduell mellan Jerry och mig. Mitt bidrag ser ut så här:


Jerka med mobilkameran i förgrunden, Lill-Jerka vid datorn i bakgrunden.

                                                                                                                                                             Efter maten var det dags för uppbrott och då blev det lite ledsamt. Men Elias cyklade iväg med pappa och när Somliga äntligen hade packat färdigt kastade jag in tjejerna och alla deras väskor i bilen och skjutsade över dem.

Av sin snälla mamma fick Elias två datorspel, en gul buss och en skattkista med godis från Berlin, jeans, filmen Trassel,saxar och säkert nåt mer som jag har glömt. Av mig fick han färgat papper, pennor, boken Vargbröder, en ask med skämtsaker, strumpor och kallingar. Jag tror gossen var nöjd med dagen!


SkitSNIGGA ballonger som var ett h-e att blåsa upp…

                                                                                                                                                               Anna stannade hemma och röjde efter middagen och packade. Vi åker ju som bekant till Pride på torsdag. Innan dess är vi hos mig där vi nyligen har landat och packat in alla våra grejor.

I morgon är det arbetsdag för Anna, medan jag ska ägna förmiddagen åt att tvätta. Belöningen blir att träffa vännen CL på eftermiddagen för en fika på Odinsborg. (Snart borde jag få storrabatt där!)


Drogromantik? Nej, en skitSNIGG ballong…

Read Full Post »

En liten vandring genom rummen med mobilkameran i högsta hugg. I köket har jag en microstereo. Och när jag behövde nånstans att förvara CD-skivorna till den hittade jag morfars fina gamla elefantbokställ. Det funkar hur bra som helst!


Vackert träarbete.

                                                                                                                                                            I köket har jag också den fina glasdamejeannen jag köpte på en antikaffär i stan för blott 100 pix. Skönheten doldes av plaen uräcklig plastkorg som jag naturligtvis slängde. Nu förvarar jag korkar från vinflaskor i damejeannen.


Korkar i damejeannen.

                                                                                                                                                       Och allt i hemmet är inte vackert… Eller vad sägs om denna hiskeliga häxa???


Hiskeligt ful häxa.

                                                                                                                                                                En av mina absoluta favoriter, som tyvärr inte alltid syns därför att den är belamrad med småprylar, är en jättefin bricka. Brickan är svart och har mönster av eklöv och ekollon i guld. Jag fick den en gång av mamma för att jag behövde en bricka, men vid närmare kontroll visade det sig att den är ganska värdefull. Därför har jag den framme och placerar mest småprylar som ljuslyktor, pennor och glasunderlägg på den. Här är den dock utan alla grejor:


Eklövsbrickan är inte bara vacker, det är värde i den också.

                                                                                                                                                       Idag kom Antik-tidningen och nu ska jag sätta mig och gotta mig en stund åt alla fina prylar. Och samtidigt hoppas att jag inte hittar nåt av det som AE sålde vidare för nålpengar…

Read Full Post »

Ovanpå köksskåpen finns det ett utrymme som mest är irriterande. Där samlas damm i fett från matlagning. Men jag har lagt tidningspapper ovanpå skåpen och som den husliga människa jag är byter jag ut dem då och då, ganska ofta, faktiskt, samt torkar av. Och så har jag en del fina prylar där ovanpå.


Den här lite oskarpa bilden – jag fick vara akrobat för att ta den – föreställer en gammal burk med ett skepp på. Jag tror att den kom från pappas mostrar.

                                                                                                                                                            Fina gamla burkar är nåt jag sparar på och här är två till.


Burken till vänster med det maritima motivet kommer från pappas mostrar. I burken till höger var det choklad. Den burken fick jag redan som barn av mamma och pappa och jag hade ursprungligen schackpjäser i den…

                                                                                                                                                     Farmor hade också en massa fina burkar. Här en av dem som jag lyckades rädda.


En gammal kexburk med ett barn som håller en hund på.

                                                                                                                                                       Ovanpå städskåpet tronar en gammal hushållsapprat – mormors våffeljärn. Jag tror faktiskt att det fungerar, men det luktade INTE gott om det sist jag provade…


Ett rejält våffeljärn.

                                                                                                                                                          Under min tid som informatör inom en av länets offentliga verksamheter fick jag en fin keramikburk att ha pennor i. Den räddade jag med mig hem när jag slutade där. Nu har den pennor i sig också, men står på en av mina köksbänkar.


En vacker keramikburk till pennorna.

                                                                                                                                       Till avdelningen kitsch i hemmet hör nog detta madonnaljus, inköpt på nån liten inredningsaffär i Stockholm. Ett likadant ljus hade jag och ett x med oss till värden en gång när vi var bortbjudna på middag. Totalt värdelöst – när man tände det flöt det ut till en stearinklump!.. Så jag har behållit mitt blot til lyst.


Rätt kitschigt – och absolut omöjligt att tända! Hela ljuset flyter ihop till en stearinhög.

                                                                                                                                                      Slutligen ett foto från familjen. Idag är det mammas och pappas femtioförsta bröllopsdag. Mamma fick hjälp att göra fint på graven i torsdags och det glädjer mig. Men det hade förstås varit roligare att ha pappa i livet idag.


Ett vackert par från 1959.

Read Full Post »