Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘ont i hälen’

Ett inlägg där Tofflan skriver om hur hon fick ordning på sin balle* och köpte färgglatt att ha under.


Lördag och Fästmön är ledig – KORS I TAKET!
Finväder dessutom. Så idag hade vi inget att skylla på utan det blev en promenad. Men först ringde jag faster E och därpå stegade vi iväg till Tokerian för att inhandla middagsmat. På Tokerian såg vi galningar i shorts – jäklar varmt är det inte! Jag plockade ut medicin på apoteket i samma veva. Vi passade också på att titta in till Arge Kaj. Somliga skulle köpa trosor, men kom inte ihåg sin storlek. (Jaa, jag börjar bli fundersam över mitt minne på allvar… Medicinen tycks ju inte hjälpa…)

Vi passerade hemmet och slängde satte in varorna innan vi fortsatte ut i vårsolens glans. Fotas skulle det göras, förstås…

Anna fotar
Min rödluva fotar.


Jag var lite rädd
att jag skulle få ont i hälen, men hade jag fått det, skulle jag bara ha vänt hemåt igen och Anna kunde ha fortsatt på egen hand. Det gick i bra att gå och hälen höll sig lugn.

I trädgårdarna höll folk på att göra fint. Ett gäng försökte få ner ljusslinga från ett träd. Onödigt, tycker jag. Snart vänder det ju igen och blir mörkt.

En skopa sand
Mycket sand är det här och var.


Solen värmde,
men vinden var kall. Himlen var härligt blå och det var bara lite moln. Vi promenerade i bara luvatröjorna och såg säkert riktigt muppiga ut – Anna, som är kvinnan i familjen, i sin röda Puma-tröja, jag, som är mannen i familjen, i min svarta dito.

Blå himmel o bara lite moln
Blå himmel och bara lite moln idag.


På ett ställe
såg vi en riktigt fin gammal bil. Jag tror bestämt att det var en gammal polisbil eftersom den hade extrautrustning i form av strålkastare på taket.

En gammal Volvo
En gammal polisbil?


Efter ungefär 40 minuter
vände vi hemåt. Vi passerade mitt kallförråd och hämtade balkongbordet som hade bott där över vintern. I vanliga fall brukar mina balkongmöbler få stå kvar på ballen över vintern med en presenning över sig. Men i år skulle där ju förvaras fönster på senhösten. Stolarna och pallarna fick plats i lägenhetsförrådet, bordet fick jag släpa bort till kallförrådet. Det var jätteskönt att få hjälp att bära tillbaka det nu!

 Balkongbord
Balkongbordet hämtades.


Sen kunde jag förstås inte låta bli
att göra i ordning på ballen. Jag dammsög och hämtade in stolar och pallar, torkade av möblerna, la på en duk och dynor. Nu är det randigt (dynorna till pallarna), rutigt (dynorna till stolarna) och blommigt (duken till bordet). Ja ja, allt går i blått i alla fall. Alltid något.

Anna kokade kaffe och bredde sig en knäcke och tog en banan. Sen skulle vi premiärfika på ballen. Jag skulle just sätta tänderna i min kexchoklad när mamma ringde. Så jag fick vänta med chokladen en stund, trots att jag var så sugen. Det går liksom inte att prata i telefonen och äta kexchoklad samtidigt.

 Kexchoklad o kaffeKexchoklad och kaffe till mitt premiärfika på ballen.


Anna tyckte att det var lite kallt
och hade med sig sin sjukfilt. Under den satt hon i luvatröja. Till och med luvan åkte på, så jag undrade om jag fikade med tomten, eller…

Tomten
Tomten?


Så kom jag på
att vi hade goda ostar till kvällen, men inga druvor. Slängde därför på mig jeansen och tog en ny runda till Tokerian. Tittade också in till Kaj och inhandlade tre par färgglada trosor – i rätt storlek (jag tittade efter hemma i lådan).

Färgglada trosor
Färgglatt värre.


Det ena paret
hade chihuahuor, rosa BH:ar och noter påtryckt, det andra hade serietidningsljud och det tredje paret hörlurar. Inte bara färgglatt utan rätt fantasifullt också, alltså.

Nu vilar jag ut en stund innan jag ska ställa mig vid spisen och steka Kalle till middag. Det blir en soft kväll i kväll, med god mat och dryck och förmodligen Unge kommissarie Morse – den senare tycker Anna är så skön att sova till i soffan.


*balle = balkong


Livet är kort.

Read Full Post »

Varje gång jag skriver att jag stryker mina kläder får jag kommentarer från folk som ojar sig över detta. De ojar sig och undrar hur i hela friden jag kan ägna mig åt att stryka. En sista gång säger jag nu att…

jag stryker mina kläder för att det håller dem fräscha längre. Genom att pressa ner fibrerna i tygerna står kläderna emot smuts bättre. Och för övrigt vill jag inte gå till jobbet i kläder som det ser ut som om jag har sovit i. Fyra nätter. Hur andra gör skiter jag fullständigt i. Var och en gör som den vill.

Så! Nog om detta! Jag har strukit fyra maskiner tvätt – en orange, en blå, en grön och en tjockis-svart. Jag tycker inte det är tråkigt att stryka, men det tar tid. Idag har jag lite ont i min häl dessutom och i ena höften. Så det var säkert bra att stå och stryka i en och en halv timma. Jag gnäller inte om strykningen eller om mina krämpor. Jag konstaterar.

Gnälla får man nämligen inte heller göra. Det är bara vissa som har full rätt att göra det och att dessutom skriva andra på näsan att de gnäller. Jag gnäller så mycket jag vill – men om strykning vill jag inte gnälla, mest om människor just nu.

Folk är så inkonsekventa. Eller rättare sagt, de vänder kappan efter vinden. Du vet slickar uppåt och slår neråt. Och det är värsta sorten! De som smilfinkar sig igenom livet gentemot chefer, höjdare, kändisar, Fan och Dennes Moster. För att sen, bakom ryggen, eller åtminstone i tron att ingen hör eller ser, spy galla över personen i fråga.

Jag spyr i alla fall helt jävla öppet här på bloggen – om det mesta. Inte om allt. Även jag har mina gränser och, tro det eller ej, en personlig sfär. Det du läser här ger dig ju bara en del av mig. Jag har haft läsare som har trott sig känna mig så väl att de också tror att de tillhör min familj. Majj gadd! arg

Näst värsta sorten är Fegpottorna. De som glider genom livet på lögn efter lögn efter lögn och skickar fram andra att föra deras talan. Dessa jättebebisar blir aldrig vuxna och det gläder mig att jag äntligen har förstått och insett att så är fallet. För då är det så lätt att välja bort människor och i stället umgås med jämnåriga/jämbördiga – oavsett ålder. För det sitter inte alltid i siffror, det sitter i beteenden. Och vars och ens förmåga att utvecklas. Alla har uppenbarligen inte den förmågan utan lever kvar i det förgångna, vältrar sig i sin egenanpassade verklighet och sanning.

Tro nu inte att jag inte kan ändra åsikt om både sak och person – det kan jag! Ibland kan jag också ha väldigt dubbla känslor inför en människor eller företeelser. Men för att jag ska gilla nån måste den ha gjort sig förtjänt av mitt gillande. Jag gillar inte nån bara rakt av. Jag tolererar, jag är neutral gentemot nån till dess att jag antingen gillar dem eller… inte gillar dem så mycket.

För några år sen gjorde jag en test som visade att jag var både stryktålig och en som gillar att ge järnet. Idag har dessa mina förmågor prövats synnerligen hårt idag gentemot… människor jag inte gillar så mycket, människor som skriver mig på näsan jämt och samt, människor som hindrar mig i jobbet…

Jag är lite trött just nu. På människor. Men det går över till i morgon. Då ska jag ju lägga mig och gapa för Sara som ska undersöka mina tänder. Sara är både snäll och duktig, men ibland gör det hon gör mig ont och ofta blir det kostsamt. Men jag gillar Sara, det gör jag, helt klart.


StrykjärnTill sist, konsekvens och inkonsekvens… Den som läser och fattar är smart. Den som läser och inte fattar… behöver inte bry sig.

Strykhögen stryker sig inte. Bäst jag stryker den. Medhårs. Tar ett JÄRN och stryker den. Med järnet.


Livet är kort. Jag är väldigt trött i mössan.

Read Full Post »

Varning för kiss- och bajshumor!


En strålande marsdag
– och det blev inomhussittning nästan hela dan för min del. Jag åkte ut till Elias och hängde med honom en stund medan mamma (Elias, alltså, inte min mamma) jobbade. Elias har haft jobbigt med hosta och feber, men idag var han mest snorig. Det avgjorde det hela – det fick bli en spela-spel-och-bygga-lego-dag.

Jag fick en go pratstund med Storasyster också. Det märks för varje gång hur vuxen och klok den tjejen blir. Skönt att se!

Sen plockade vi fram kortleken – och det var inte poker vi spelade med Sivan…

Siv Blöja
Siv Blöja var med och lirade kort.


Redan när jag såg Sivan
började jag ju skratta – mest för att jag inte gillar Siv, ett namn förknippat med en tant som var dum mot min pappa.

Maj Louise Bajsenstråle
Fru Bajsenstråle joinade oss också.


Maj Louise Bajsenstråle,
för dagen iförd kortkort kjol och höga klackar, joinade oss också. Naturligtvis var det inte bara blöjor och bajs, även familjen Kiss fanns representerad.

Kaj Kiss
Kaj Kiss hängde med i spelet.


Jag fick hela familjen Kiss,
medan Elias tog Kräkarna och Bajsenstråles. Sen fick jag Snoringarna, fast det egentligen borde ha passat Elias bättre…

Slemnart Snorig
Slemnart Snoring hamnade hos mig, minsann.


Men min favoritfamilj
i det här spelet är förstås Blöjorna.

Kisse Blöja
Kisse Blöja…
 Bitte Blöja
…och Bitte Blöja.


Ärligt talat
tror jag att det var jag som tyckte att det här spelet var roligast… 😳

Elias var sugen på att spela Monopol, men det tar ju sån jämrans tid. I stället blev det ett annat kortspel med kunskapsfrågor. En massa sport, förstås, som jag inte kunde. Det hjälpte inte att jag var stärkt av bullar och muffins som jag hade med mig och det goda kaffe Linn bryggde.

Lite seriösa blev vi, som sagt. Elias blev sugen på att bygga LEGO och det ÄLSKAR jag! Han hade en stor, oöppnad kartong sen jul med tåg.

Elias o LEGOt
En massa ”ritningar” och påsar med bitar.


Jag tyckte att det var väldigt bra
att olika satser i den stora lådan låg i skilda plastpåsar. Det gör ju att man bara öppnar den eller de påsar man behöver, vilket minskar risken för att små bitar försvinner. För en del bitar är onekligen små…

Småbitar LEGO
Småbitar…


Sen byggde vi.
Från var sitt håll på loket. Det växte fram med gemensamma krafter.

Elias och loket
Loket börjar se ut som ett lok.


Hela satsen består av ett lok
och tre vagnar samt räls och fjärrkontroll/joystick. För det ska visst kunna gå runt. En lokförare fanns det i alla fall med i satsen och honom byggde jag. Fast jag satte byxorna bak- och fram så han kunde inte styra åt rätt håll först.

Elias och det färdigbyggda Loket
Så här blev loket när det var färdigbyggt!


I morgon ska vi gripa oss an vagnarna.
Eller i alla fall en av dem. Den andra vagnen vill Elias bygga med sin mamma.

Vi blev väldigt trötta efter allt spelande och byggande, så vi fick lägga oss på var sin soffa. Jag hade #¤%&/)( ont i min häl av nån anledning och fick slänga upp den på ryggstödet medan jag vilade ut med min bok.

På sofflocket med en bok
På sofflocket med foten i högläge och en bok i knäet.


Elias plockade fram block och pennor
och ritade figurer ur Mario, Lemmy och Morton. (Hade aldrig hört talas om dem, men fina blev de.)

Elias ritar
Elias ritar snubbar ur Mario.


Sen ryckte det lite i datortarmen
hos Elias och jag låg och gäspade och läste på soffan. Storebror Johan hade lovat att laga middag i kväll. När Johan stod och stekte korv tog jag farväl av grabbarna. (Linn hade redan dragit med en kompis och Frida softade på sitt rum.) Tack snälla Anna för lånet av gossebarnet idag! I morgon åker jag ut igen! 

Peter och Vargen
Finns det några snälla barn för Vargen att vakta, tro???


På vägen hem plockade jag upp en pizza
från Aroma som jag nu har smockat i mig och sköljt ner med ett glas rött. Lördagskvällen sänker sig över New Village och jag ska läsa lite till i Brighton-boken (jag känner igen ställen han skriver om så väl och blir nostalgisk) innan jag rundar av med Mr Selfridge på TV.

I morgon är det söndag och nya äventyr väntar i det vi kallar livet.


Livet är kort. Kom ihåg det.

Read Full Post »

Nej nån träningsmänniska blir jag aldrig! Jag avskyr sport, idrott, motion i alla dess former och det står jag för. I min ungdom hade jag några år när jag höll på att bli duktig i bordtennis. Lite senare i livet var det badminton. Men det är väldigt, väldigt länge sen. Jag är inte intresserad, jag vill inte, helt enkelt. Hur andra gör är upp till dem.

Det enda jag ägnar mig åt är att promenera. Det gillar jag! Då kan man nämligen göra annat samtidigt, till exempel tänka eller prata om man har sällskap. Då känns det varken som sport eller motion. Efter min operation i december tappade jag tio kilo. Min onda häl fick vila, eftersom jag inte orkade gå några längre sträckor under några veckor. Nu mår jag bra efter operationen och även hälen känns något, om inte helt, bra. Så… mitt bidrag till den interna rörelsen (= mitt motionerande) har nu faktiskt blivit ett, inte noll som tidigare: jag använder trapporna på jobbet. Därför avskyr jag tisdagar numera, för då jobbar jag på femte våningen. Det blir fyra gånger i trapporna – två uppför och två nerför (ja, jag inte bara kommer och går till min arbetsplats, jag brukar lämna den för lunch en stund mitt på dan också. Detta medför att jag flåsar som en jävla blåsbälg då och då. Folk som ser mig tror att jag antingen håller på att dö (vilket det ibland känns som) eller är fruktansvärt upphetsad (det är jag aldrig på jobbet mer än på tekniken).

blåsbälg
Flåsar som en sån här.


Den här arbetsdagen har snart gått.
Idag lär jag också jobba över, för jag ska vara med på ett möte klockan 16. (Jag slutar egentligen klockan 16.) Men det blir några bra timmar på plus som jag tänkte använda endera dan, troligen nån dag när vi jobbar del av dag, en dag för röd dag.

Förmiddagen omfattade två inplanerade möten och ett oförhappandes. Arbetet med forskningssidorna här går sakta men säkert framåt, vilket gläder mig. Jag är ju den som går med piskan utan morot (morötter är ju bara snigga att se på och äckliga att äta), men jag har också skapat en jädra massa sidor och gjort en liten mall, allt för att underlätta.

Eftermiddagen innebär också en liten kort-kurs i webbverktyget innan jag slinker in på mötet klockan 16. Hoppas att mötet inte drar ut alltför lång tiden, jag behöver verkligen handla idag efter jobbet. Och lämna in Lottot. Vem vet, det kanske är en miljonär som sitter och skriver detta nu, för jag har inte kollat lördagens dragning…

För övrigt har jag noterat att det på går en ganska osmaklig gubbslemdiskussion/-konflikt. Vän Av Ordning vill nu bara påtala för alla inblandade att jag jobbar på en arbetsplats där man faktiskt forskar kring gubbslem. Gubbslem har ingenting med gubbar att göra utan det är en alg. Och är det nån som ska känna sig förolämpad torde det vara algerna.

gubbslem
Gubbslem.


Så å gubbslemmets vägnar
vädjar jag:

Kiss (nåja…) and make up!

Eller i vart fall

Missbruka inte gubbslemmets namn!

Därmed inte sagt att jag har valt sida. Det kan jag inte för jag hörde inte debatten, nåddes bara av delar av den via Twitter.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ont i hälen. Det fick jag av allt traskande idag, men det är OK, det var en bra dag och det var skönt att vara ute – och inne i affärer.

Först gick vi och tittade på Ekebyprylar. Inte riktigt min grej, jag tycker att mycket Ekebykeramik är klumpig och rätt ful. Den här firren, till exempel. Vem kan tycka att den är fin? Och kolla prislappen…

En ful fisk

En rätt ful fisk. Och 15 papp kostade den.


Nä, då var de här aporna lite sötare,
men ändå ingenting som jag ville skulle följa med mig hem.

Apoj som kjamas

Apoj som kjamas.


Roligast var nog
att det mitt bland alla Ekebyprylar och 70-talssaker fanns ett ställ med… Anna…

Anna

Anna mitt bland alla prylar.


Vi traskade vidare
för att kolla läget på Vaksala torg, men där pågick ingen kommers vad vi kunde se. I stället hamnade på nån loppis i en källare med en skvalande fiskdamm precis utanför. Vi steppade upp till stan och Den Mest Älskade bjöd på kaffe och slabbigt upplagd cheesecake på Panini.

Kaffe o cheesecake

Blaskigt kaffe och slabbigt upplagd cheesecake… Nej, lite kompetensutveckling av personalen skulle inte skada.


På Panini var det ganska tomt på folk.
Några barnfamiljer var där, men det var ganska stilla. Och inte är det väl så konstigt att kunderna uteblir när kaffet är som det är och den berömda cheesecaken serveras så slabbigt som på bilden… Nåja, kakan var GOD i alla fall, men den såg ju inte så aptitlig ut.

Desto mer folk var det uppe på stan. Vi gick i några affärer och hamnade till sist i nya Hemköp där vi köpte lördagsgodis. Och nej. Inget lösgodis där bajsiga fingrar varit och rivit utan choklad i oöppnade förpackningar. Samt lite tomater till kvällens middag. Det var de enda varor, förutom en tub CCS fotcrème, den bästa, som följde med mig hem.

Innan vi åkte hem besökte vi London. Jag har aldrig varit på Stationen och blev väl inte så där imponerad. Dåligt med bord, men rätt sköna barstolar med armstöd – fast för smala arslen, dock. Rätt mysig miljö och blandat klientel. Många glodde på oss, så vi såg väl lite aparta ut, eller nåt.

Flaskor

Flaskorna i London var i alla fall vackra. 


I taket hängde glas
– och några konstiga små lampor.

Lampor o glas i taket

Glas och lampor i taket.


Anna tog en tjeckisk öl (Staropramen)
, jag en lokal (Uppsala lager). Gott att sippa på och tiden gick snabbt.

Uppsala lager

Uppsala lager.


Bussresan hem gick bra.
Anna ser på lite inspelningar på DVD:n, medan jag har skrivit detta. Och nu är det dags för matlagning. Den blir nog bättre av ett glas vin som jag just har tippat i mig. Ahhh… det är lördagskväll


Livet är kort.

Read Full Post »

Detta inlägg är tillägnat min bloggvän Inna, som har det lite tufft på ostfronten just nu.


Torsdag och då vet du
vad som gäller, eller hur? Veckans höjdpunkter (Cambozola) respektive lågvattenmärken (Grevé). Så här är de enligt mig:

Cambozola


Grevé


Livet är kort.

Read Full Post »

Igår var det lördag. Ledig lördag. Därför tog vi många raster och pauser. Efter att ha tråkhandlat på Tokerian samt avlämnat varorna hos mig, tog vi bussen in till stan. Vi var inte ensamma. Det var till och med råttor på stan…

Första stoppet blev Röda Rummets antikvariat. Inte heller där var vi ensamma. Alla som var där inne pratade dessutom högt och kors och tvärs över lokalen. Nästan alla. Andra åt mat eller rökte. UFF! Men vi fyndade där för en billig penning, både Fästmön och jag. Jag hittade en inbunden bok i fint skick för endast 90 kronor.

Några steg till och vi hamnade hos Myrorna. Kläder och sånt köper jag inte där, men Myrorna inne i stan har en fin bokavdelning. Dock var pocketböckerna inte sorterade i bokstavsordning, vilket var irriterande. Där gjorde jag emellertid ytterligare två fynd, en inbunden bok och en pocketbok för 20 kronor styck. Sen shoppade vi faktiskt inget mer, är bäst att tillägga, eftersom det är så många som har synpunkter på att vi gör av med våra egna pengar.

Dagens antikvariatfynd

Dagens antikvariatsfynd för 90 + 20 + 20 kronor. En värdelös påse för en krona vägrade jag emellertid att köpa hos Myrorna. Dessutom insåg jag att kärringen tog 30 spänn för Kjell Eriksson-boken – trots att den var prismärkt 20 kronor. Men en tia kan jag efterskänka.


Redan nu gjorde sig hälen påmind,
så jag haltade och Anna gick till min vän Greken på Storken för att vila. Där var… vi inte ensamma, som sagt… Men Anna hittade en bordsände där vi klämde oss ner för att fika – mandeltårta med grädde för min del, semla för Anna.

Kafferast på Storken

Kafferast på Storken. Vi tycks ha hål i läpparna så slabbiga som muggarna är… 😳


Under kafferasten
diskuterade vi middagen. Beslutet blev att inta Kinamat på restaurang, för vem vill åka med stinky take away-påsar på bussen? Inte vi. Sen gick vi till Åhléns och tittade på mörkläggningsgardiner, glas och roliga skrivböcker.

She is in love

En rolig (?) skrivbok.


På väg till restaurangen
passerade vi genom Granit. Affären ska stänga och vissa varor utbjöds till mellan 50 och 70 procents rabatt. Fast där var rätt urplockat. Fult, tråkigt och dyrt var kvar.

Vi slank in på Akademibokhandeln, som var bra mycket trevligare när den hette LundeQ. Där såg vi fler fina skrivböcker. Jag fastnade för en söt tomtegroda, men vad ska jag med julkort till i slutet av januari?

Tomtegroda

En söt tomtegroda, men vad ska jag med en sån till i januari? Den fick bo kvar på Akademibokhandeln bland alla andra julkort.


Vid 17-tiden
angjorde vi China Garden. Där var vi… inte ensamma, men vi fick ett bra bord. Vi satt bredvid varandra i soffan så att vi kunde kommentera ordentligt. Vi inledde med en vätskepaus/-kontroll.

Vätskekontroll

Vätskepaus/-kontroll.


Buffé ville vi inte äta
för då äter man alltid för mycket. Vi valde därför två till priset nedsatta (bäst att tala om detta eftersom det är många, som sagt, som har synpunkter på vad jag lägger mina pengar på) kycklingrätter. De var både smakrika och goda.

 Röd currysås o ätpinnar

Min kyckling simmade i röd currysås. Som synes åt jag upp det mesta.


Dagens lyx
 – och här kan jag erkänna att jag slösade lite med mina egna pengar – blev var sin dessert, friterade bananer med glass.

Friterade bananer o glass

Dagens lyx.


Eftersom vi var två
personer tog vi var sin dessert.

Friterade bananer o glass på andra ledden

Friterade bananer och glass på andra ledden. 


Vid det här laget
hade jag rejält ont i hälen trots alla pauser. Så ursäkta mig om uppmärksamheten gled från Anna till våra bordsgrannar, varav av en tycktes frysa om huvudet. (Iförd mössa under hela måltiden. Vad säger M. Ribbing om detta, tro?)

Bordsgrannar o kaffe

Under kaffekvarten gled uppmärksamheten iväg på våra bordsgrannar.


Vi var hemma i god tid
till Stjärnorna på Slottet. Till dessa inmundigade vi var sin starköl samt cheddarostbågar. Bågarna var OK, men smakade mest salt. VAR I H-E ÄR CHILIBÅGARNA??? En film såg vi också innan vi hoppade i säng.

Idag är det söndag och vilodag. Jag ska snaaart in i duschen och därefter blir det en tur till IKEA där jag ska titta på tyg till min kökssoffa samt rullgardin alternativt mörkläggningsgardiner till sovrummet. Vi får se hur mycket hälen pallar.

Vad händer hos dig idag???


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »