Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘inredningsaffär’

På tur bland Mumin, prickiga blusar, randiga tischor, second hand och… vispar

Ett inlägg om en måndagsutflykt.


 

Idag var det perfekt väder för en tur ut på landet igen. Denna gång styrde vi kosan söderut, mot Örsundsbro. Huvudmålet var Iittalaoutleten där. Och med mig i bilen hade jag Fästmön. Hon Anna, du vet. Fast frågan är vem av dem…

Lilla och Stora Anna

Stora Anna och Lilla Anna. Eller tvärtom… En av dem följde med på dagens utflykt.


Vi färdades cirka två mil
 och det är en alldeles lagom tur, tycker jag. Örsundsbro är litet och det är lätt att hitta till outleten. Den ligger i ett industriområde tillsammans med en inredningsaffär, en färghandel, folktandvården, en urhäftig second hand-affär med mera. Där var inte så många andra kunder när vi anlände, men antalet utökades snabbt. En nyanställd personal var übertrevlig, annars var där inget att klaga på. Fina grejor att se på, mest porslin och glas och väldigt mycket Mumintroll. Kastruller och pannor, köksredskap och dito till trädgården fanns också. Vissa prylar såldes som sekunda varor för väldigt bra priser, andra var reade och några var definitivt inte rea. Som den där supervackra, röda skålen som kostade 745 kronor… Den fick naturligtvis stå kvar i affären! Den enda som fick följa med mig hem var Lilla My, på en liten rosa ask som jag inte kunde motstå. Lilla My är ju min favorit för hon är alltid arg.

Intill outleten finns en kläd- och inredningsaffär som heter Var Dags Rum. Ja, den namnet avstavas så fruktansvärt. Kvinnan som arbetade där pratade högt i telefonen hela tiden, men medan Anna var och pudrade näsan passade jag på att prata lite med kvinnan. Hon var väldigt trevlig! Till sist messade Anna och undrade var jag höll hus…

Här är några bilder på lite prylar vi såg på Iittala outlet och Var Dags Rum:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Efter en glasspaus
och efter att ha observerat ett litet drama där en pojke bestämt hävdade att han var svettig i rumpan och INTE hade kissat på sig traskade vi in på områdets second hand-affär, My Corner Second Hand. Där fanns väldigt många fina prylar. Bland annat noterade vi en hel del Upsala-Ekeby, massor av fina gamla plåtburkar och två underbara, gröna fåtöljer (1 200 kronor för båda). Allt fick tyvärr vara kvar i affären, men hit åker jag gärna igen när jag har pengar!!! Annars var jag nog rätt pinsam, för jag började tipsa ägarinnan om hur hon skulle sköta sin marknadsföring… Fast hon blev inte arg utan lät faktiskt lite tacksam.

Här är några bilder på en del prylar hos My Corner Second Hand:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Så blev vi förstås fikasugna.
Inte hade vi nån lust att åka hem, för vädret var hyfsat och det var trevligt att vara på tur. Därför stannade vi vid… ICA Maxi i Stenhagen. Där finns nämligen ett bra fik. Fast först beundrade vi en gammal fin Volvo duett på parkeringen. Efter kaffe och Vasaloppsbulle för min del hoppade vi in på ICA för att köpa nåt till middag. Och så blev det en present till mamma och en pocketbok till mig. Vem kan stå emot när en sprajtans ny pocket bara kostar 49 kronor på sommarrea? Vidare tittade vi på trosor med rosor, upptäckte ett fruktansvärt stavfel och såg en visp som skulle passa en viss man på Morgonen. Men inget sånt köptes. Vi for hem till New Village, jag med värkande fötter och en höft. Det är hög tid för mig att banta, vilket jag inte vill.

Här är några bilder från vår tur på ICA Maxi Stenhagen:

Detta bildspel kräver JavaScript.


I morgon är det tisdag
och Anna är ledig även då. Vår eftermiddag ska ägnas åt storhandling, eftersom Anna blir mamma på heltid igen på fredag. Vi tänker testa stans andra ICA Maxi i morgon, det i Gnistarondellen. Ingen av oss har varit där, så antingen går det bra eller så blir jag lika galen som jag blir på Kvantum. Den som överlever får se…

Vad har DU haft för dig idag och vad händer hos DIG i morgon??? Skriv gärna några rader och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om ombyte, fynd och hutlösa priser.

 

 Fågelbon i träd mot blå himmel

En del fåglar i träden vid floden hade också lämnat sina bon. Kan man kalla detta flerfamiljsboende?

Igår var det min sista semester-dag. På ett tag. Det har ju inte på nåt vis varit nån höjdar-semester. Den hann liksom aldrig börja i måndags innan ryggskottet smällde till förra lördagen. Fästmön har fått promenera till jobbet tidiga morgnar, för då har jag varken kunnat stå eller gå, än mindre kravla mig in i bilen och framföra fordonet. Framåt eftermiddagen/kvällen har ryggen blivit något bättre och jag har i alla fall klarat av att köra bil tisdag, onsdag och torsdag för att hämta vid arbetsdagens slut. Men igår var Anna ledig och jag ville så gärna att vi skulle hitta på nånting. I alla fall ville jag lämnat boet en stund. Sagt och gjort, efter sedvanliga övningar, smörjningar och bokskriverier tog vi bussen in till stan.

Mina mål för dagen var att komma hemifrån och att röra på mig. Ryggen mår bra av att jag går. Men igår mådde ryggen inte alls bra. Det hade satt sig en riktig djävul i den. Jag gick och spände mig på grund av det onda nedtill på vänster sida, numera, så mycket att jag fick ont i hela övre delen av ryggen. Och nej. Smärtan lättar inte av att jag skriver om den, men det är viktigt för mig av andra skäl att sätta ord på mina känslor – även smärta.

Ett annat mål för dagen var att sätta sprätt på ett presentkort om 200 kronor. Detta hade jag fått av facket som tack för att jag hade värvat en kollega. Nu var presentkortet utställt på Coop och där handlar jag av princip aldrig om jag inte måste. Men det gällde även på Akademibokhandeln så dit styrde vi våra steg – efter att vi stannat till vid Röda Rummet, förstås. (Typisk stadstradition för Anna och mig.) Fast där var det två som jobbade (?) som pratade alldeles för högt och för mycket med varandra att jag inte kunde koncentrera mig. Inget blev därför inhandlat till nåt fyndpris där.

ag heter inte Miriam

Den här boken fick följa med hem. Författaren tillhör mitt gäng av nutida svenska favoritförfattare som inte skriver deckare.

Från Akademibokhandeln, som i ett annat liv hette LundQ eller Lundeqvistska bokhandeln, fick i alla fall en bok följa med mig hem. Det var en nyutkommen bok och den var nedsatt så jag fick en hel krona kvar på presentkortet. Den spenderade jag dock på att köpa en fin bok till Anna, en bok som gick för halva bokreapriset, det vill säga nästan ingenting! Riktigt roligt när man kan göra såna fynd!

Anna bjöd sen på glass. Vi hängde mot en vägg – faktiskt ytterväggen till det jag minns som LundeQ! – i vårsolen och bara njöt. Detta trots att en och annan vettskrämd begravningsentreprenör passerade. (Mer om detta kommer i boken jag håller på att skriva färdigt!)

Stol litenAtt sitta var omöjligt att tänka på just då. Jag hade fruktansvärt ont och försökte röra på mig bara för att få smärtan att lossna. När man har så där ont har jag lärt mig att man blir väldigt trött. Men den enda stol jag njöt av vad den här till höger, en miniatyrvariant som såldes för ett kolosspris på en av stadens mer exklusiva inredningsaffärer vid floden.

Tegelfasad ingång till Centralbadet

Centralbadet, fasaden vid entrén.

Vi passerade Centralbadet och jag ångrade att jag inte har tagit upp simningen, trots att jag hade lovat mig själv att unna mig det efter avlägsnandet av familjen Alien. Kanske hade ryggen mått bättre då? Simma och basta, rörelse och värme… Vacker fasad har huset i alla fall. Men varför har man ingen vettig webbplats???

Glada smörgåsburkar

Glada smörgåsburkar till ett precis som dock inte gjorde en presumtiv köpare lika glad.

Vi hamnade på en annan av stans inredningsaffärer. Där hittade vi många roliga saker. Och dyra. Vi såg till exempel våra cornflakesburkar som såldes till ett 60 kronor högre pris än det vi hade betalat för dem. Jag såg en fin bordsklocka i form av böcker. Den skulle jag kunna tänka mig ha i mitt hem. Anna hittade ett hörn med franska plåtburkar. Värt att notera i födelsedagstider!!!  Fnittrig blev man av de glada smörgåsburkarna i plast. Priset på dem var inte lika fnittrigt, så de fick stanna kvar i affären som allt annat.

Det fanns mycket smått och gott att skratta åt i just denna inredningsaffär. Personalen var uppenbarligen inga skyltmakare och sånt kan störa mig enormt. Kan man inte stava ska man be nån annan hjälpa till när det gäller skyltar i en affär, tycker jag. Det är ju inte svårare än att som kort be en lång en lyfta ner en vara som står överst på en hylla.

Chang öl

Svindyr öl.

Vår lilla stadstur avslutades med prisvärd thaibuffé och svindyr öl. Vid det laget hade jag så ont att jag knappt kunde lyfta vänsterbenet och ta mig upp för fem trappsteg till restaurangen. Men sen när jag satte mig, på en stol med hård baksida och fick justera min japanska dunderlapp som hade halkat omkring på ryggen, släppte det onda. Lite grann i alla fall.

Anna

Hon, i vars sällskap jag trivs bäst.

För en stund kunde jag njuta av maten, säll-skapet och att få vara längre än en kilometer från mitt bo. Mest av allt njöt jag av att få tillbringa tiden med Anna.

 

 


Livet är kort.

 

Read Full Post »

Ovanpå köksskåpen finns det ett utrymme som mest är irriterande. Där samlas damm i fett från matlagning. Men jag har lagt tidningspapper ovanpå skåpen och som den husliga människa jag är byter jag ut dem då och då, ganska ofta, faktiskt, samt torkar av. Och så har jag en del fina prylar där ovanpå.


Den här lite oskarpa bilden – jag fick vara akrobat för att ta den – föreställer en gammal burk med ett skepp på. Jag tror att den kom från pappas mostrar.

                                                                                                                                                            Fina gamla burkar är nåt jag sparar på och här är två till.


Burken till vänster med det maritima motivet kommer från pappas mostrar. I burken till höger var det choklad. Den burken fick jag redan som barn av mamma och pappa och jag hade ursprungligen schackpjäser i den…

                                                                                                                                                     Farmor hade också en massa fina burkar. Här en av dem som jag lyckades rädda.


En gammal kexburk med ett barn som håller en hund på.

                                                                                                                                                       Ovanpå städskåpet tronar en gammal hushållsapprat – mormors våffeljärn. Jag tror faktiskt att det fungerar, men det luktade INTE gott om det sist jag provade…


Ett rejält våffeljärn.

                                                                                                                                                          Under min tid som informatör inom en av länets offentliga verksamheter fick jag en fin keramikburk att ha pennor i. Den räddade jag med mig hem när jag slutade där. Nu har den pennor i sig också, men står på en av mina köksbänkar.


En vacker keramikburk till pennorna.

                                                                                                                                       Till avdelningen kitsch i hemmet hör nog detta madonnaljus, inköpt på nån liten inredningsaffär i Stockholm. Ett likadant ljus hade jag och ett x med oss till värden en gång när vi var bortbjudna på middag. Totalt värdelöst – när man tände det flöt det ut till en stearinklump!.. Så jag har behållit mitt blot til lyst.


Rätt kitschigt – och absolut omöjligt att tända! Hela ljuset flyter ihop till en stearinhög.

                                                                                                                                                      Slutligen ett foto från familjen. Idag är det mammas och pappas femtioförsta bröllopsdag. Mamma fick hjälp att göra fint på graven i torsdags och det glädjer mig. Men det hade förstås varit roligare att ha pappa i livet idag.


Ett vackert par från 1959.

Read Full Post »