Lördag med äckliga familjer, små, små bitar och en snorig gosse

Varning för kiss- och bajshumor!

En strålande marsdag – och det blev inomhussittning nästan hela dan för min del. Jag åkte ut till Elias och hängde med honom en stund medan mamma (Elias, alltså, inte min mamma) jobbade. Elias har haft jobbigt med hosta och feber, men idag var han mest snorig. Det avgjorde det hela – det fick bli en spela-spel-och-bygga-lego-dag.

Jag fick en go pratstund med Storasyster också. Det märks för varje gång hur vuxen och klok den tjejen blir. Skönt att se!

Sen plockade vi fram kortleken – och det var inte poker vi spelade med Sivan…

Siv Blöja var med och lirade kort.

Redan när jag såg Sivan började jag ju skratta – mest för att jag inte gillar Siv, ett namn förknippat med en tant som var dum mot min pappa.

Fru Bajsenstråle joinade oss också.

Maj Louise Bajsenstråle, för dagen iförd kortkort kjol och höga klackar, joinade oss också. Naturligtvis var det inte bara blöjor och bajs, även familjen Kiss fanns representerad.

Kaj Kiss hängde med i spelet.

Jag fick hela familjen Kiss, medan Elias tog Kräkarna och Bajsenstråles. Sen fick jag Snoringarna, fast det egentligen borde ha passat Elias bättre…

Slemnart Snoring hamnade hos mig, minsann.

Men min favoritfamilj i det här spelet är förstås Blöjorna.

Kisse Blöja…

…och Bitte Blöja.

Ärligt talat tror jag att det var jag som tyckte att det här spelet var roligast… 😳

Elias var sugen på att spela Monopol, men det tar ju sån jämrans tid. I stället blev det ett annat kortspel med kunskapsfrågor. En massa sport, förstås, som jag inte kunde. Det hjälpte inte att jag var stärkt av bullar och muffins som jag hade med mig och det goda kaffe Linn bryggde.

Lite seriösa blev vi, som sagt. Elias blev sugen på att bygga LEGO och det ÄLSKAR jag! Han hade en stor, oöppnad kartong sen jul med tåg.

En massa ”ritningar” och påsar med bitar.

Jag tyckte att det var väldigt bra att olika satser i den stora lådan låg i skilda plastpåsar. Det gör ju att man bara öppnar den eller de påsar man behöver, vilket minskar risken för att små bitar försvinner. För en del bitar är onekligen små…

Småbitar…

Sen byggde vi. Från var sitt håll på loket. Det växte fram med gemensamma krafter.

Loket börjar se ut som ett lok.

Hela satsen består av ett lok och tre vagnar samt räls och fjärrkontroll/joystick. För det ska visst kunna gå runt. En lokförare fanns det i alla fall med i satsen och honom byggde jag. Fast jag satte byxorna bak- och fram så han kunde inte styra åt rätt håll först.

Så här blev loket när det var färdigbyggt!

I morgon ska vi gripa oss an vagnarna. Eller i alla fall en av dem. Den andra vagnen vill Elias bygga med sin mamma.

Vi blev väldigt trötta efter allt spelande och byggande, så vi fick lägga oss på var sin soffa. Jag hade #¤%&/)( ont i min häl av nån anledning och fick slänga upp den på ryggstödet medan jag vilade ut med min bok.

På sofflocket med foten i högläge och en bok i knäet.

Elias plockade fram block och pennor och ritade figurer ur Mario, Lemmy och Morton. (Hade aldrig hört talas om dem, men fina blev de.)

Elias ritar snubbar ur Mario.

Sen ryckte det lite i datortarmen hos Elias och jag låg och gäspade och läste på soffan. Storebror Johan hade lovat att laga middag i kväll. När Johan stod och stekte korv tog jag farväl av grabbarna. (Linn hade redan dragit med en kompis och Frida softade på sitt rum.) Tack snälla Anna för lånet av gossebarnet idag! I morgon åker jag ut igen! 

Finns det några snälla barn för Vargen att vakta, tro???

På vägen hem plockade jag upp en pizza från Aroma som jag nu har smockat i mig och sköljt ner med ett glas rött. Lördagskvällen sänker sig över New Village och jag ska läsa lite till i Brighton-boken (jag känner igen ställen han skriver om så väl och blir nostalgisk) innan jag rundar av med Mr Selfridge på TV.

I morgon är det söndag och nya äventyr väntar i det vi kallar livet.

Livet är kort. Kom ihåg det.

Read Full Post »

UNT, NTM och nyheter i cyberspace

Läser i dagens lokalblaska att sagda blaska har köpt sajterna uppsala.com och uppsalavimmel.se (Fast man vill förstås inte berätta i sin egen tidning om hur mycket man betalade.)

Genom att köpa de två sajterna, som har cirka 60 000 besökare per månad, enligt artikeln, får Upsala Nya Tidning

[…] en stark lokal plattform för information om bland annat näringslivet i Uppsalaregionen. […] UNT [kan] bredda bevakningen av det lokala nöjeslivet. […]

menar dess vd Dan Lannerö. De två sajterna ska fortsätta leva sina egna liv även om uppsalavimmel.se kan ha ett visst samarbete med lokalblaskans nöjessajt untfredag.se

För den som inte redan visste det är lokalblaskan ett dotterbolag i NTM-koncernen. I den koncernen ingår, förutom vår lokalblaska, Norrköpings Tidningar, Corren, Folkbladet, Norrbottens-Kuriren, Norrländska Socialdemokraten, Gotlands Allehanda, Gotlands Tidningar samt flera tryckerier och radio- och TV-stationer.

I UNT-koncernen ingår, förutom papperstidningen, även nättidningen unt.se, 24 UNT (TV-kanal), samt ett antal gratistidningar såsom olika kostnadsfria lokaltidningar i länet och 18 minuter liksom UNT Distribution.

I dagens UNT läser jag OCKSÅ en stor annons där NTM-koncernen söker nya medarbetare, en sorts webbredaktörer. Det är helt nya tjänster för de nio lokala nyhetssajterna och tanken är att man ska bevaka internet under främst kvällar, nätter och helger och följa sånt som bloggar, Twitter, Facebook och andra forum. (Ja jag skojar lite med en av länkarna i stycket!)

[…] Även där finns nyheter […]

enligt annonsen, nämligen. (Undras om det här blogginlägget skulle komma med???)

Ja vad ska man säga om detta? Man skulle ju kunna säga att UNT och NTM-koncernen är några som tänker framåt, in i framtiden, genom att mer offensivt utnyttja befintliga sajter och sociala medier på internet. Men man skulle ju också kunna tänka som en av dem som kommenterade artikeln på unt.se:

[…] Det här känns väl i ärlighetens namn som om UNT försöker få mer eller mindre de facto monopol på all lokal media. Vilket är lite trist eftersom det ökar risken för medial likriktning […]

UNT har egentligen ingen riktig konkurrent här i stan. Ingen av samma storlek eller som på nåt sätt konkurrerar på samma villkor. Jag är benägen att hålla med kommentatorn ovan och oroas lite över UNT:s lokala monopolställning samt riskerna för likriktning i media. 

På unt.se har även förekommit en del kritik mot censur av läsarkommentarer samt kritik mot att kommentarsfunktioner tas bort till vissa artiklar. Hur ska man hantera detta om man tänker sig växa i cyberspace? Eller ska man inte ha nån kommunikation med läsarna? Det finns riktlinjer för kommentarer, visserligen, men finns det också riktlinjer för censur?

En stark lokaltidning är nog bra, men för att få och behålla sin trovärdighet bör den ha en konkurrent. Vem ska annars granska den? Min åsikt är, som bekant, att allt som står i tidningen inte är sant, nämligen. Eller att allt som står i tidningen inte behöver vara sant bara för att det står just  i tidningen. Ungefär som en blogg, faktiskt. Skillnaden heter emellertid ansvarig utgivare (även en del bloggar har det!), men i vissa fall heter den

Money Talks…

För det som gäller först och främst är ju att sälja tidningen och tjäna pengar. Journalisterna – och webbredaktörerna! – har inte allmänhetens uppdrag att hålla allmänheten informerad, de är anställda av tidningen. Tänk lite på det ibland.

Read Full Post »

Juletid – och speltid!

Så här i juletid, när de flesta av oss så småningom får några dar ledigt (vissa undantag finns ju…), har vi som gammal tradition i familjen att spela spel. Fast nu är vi ju en decimerad skara som ska samlas till den här julen – mamma och jag. Då får det bli nåt av de klassiska spelen för två såsom Othello eller Backgammon. För jag är nog tämligen konservativ och håller mig till de gamla hederliga brädspelen.

Backgammon är ett vackert träspel.

                                                                                                                                                           När jag bodde i England hade familjen jag bodde hos i sin ägo ett utomordentligt vackert spelbord. Ena halvan var utformat som ett backgammonspel, den andra för schack. Det var ett fantastiskt träarbete!

Backgammon är nog för övrigt det spel jag gillar mest och det enda spel jag kan tänka mig att spela via nätet, tror jag.

Bland kortspel har jag en del favoriter som spelas med andra lekar än vanliga kortlekar, till exempel Skipbo eller Uno. Men dessa spel är ju roligast att spela när man är många.

Ett av de första spel jag lärde mig, som inte var kortspel med de klassiska 52 korten (där var morfar läromästaren!), var Monopol. Pappa och jag spelade på ett gammalt spel med spelpjäser av tenn. Jag minns att Chans-korten var aprikosfärgade och Allmänning-korten ljusblåa. Husen och hotellen var av trä och gröna respektive röda. Men nu finns min lilla pappa inte längre i livet och inte heller det kära gamla Monopolspelet – jag har endast nån spelpjäs och en av de två lila trätärningarna kvar i min ägo.

Ett helt klart modernt Monopol-spel.

                                                                                                                                                              Vill du läsa mer om brädspel och kanske lära dig hur man spelar till exempel Backgammon rekommenderar jag att du surfar in på brädspelssajten jag hittade idag! Där lärde jag mig bland annat att Backgammon är det äldsta spelet man känner till. Backgammon är ett sånt där spel som är lätt att lära sig men som kan ta en livstid att bemästra… Härlig utmaning, eller hur? 😉

Read Full Post »

Test: Vad kan du om Monopol?

Spelet Monopol fyller 75 år. Testa dina kunskaper om spelet!

Monopol, 75 år. Bilden är norpad från Svenska Dagbladets hemsida.

                                                                                                                                                            Kan väl meddela att jag har varit periodare på spelet, men jag är nog ingen storkapitalist. Fyra rätt av tio, bara… Underkänt! 😦

Read Full Post »

En ljusare tisdag

Lite ljusare är dagen idag, åtminstone hittills. Båda gymnasietjejerna kom iväg med sina bussar i morse, medan jag och Elias tog Clark Kent* till skolan. Fästmön var uppe och purrade tonåring, men fick sen om inte sovmorgon så lite vilomorgon. I skolan var det fullt ös och Elias hann vara ute och leka en stund innan första lektionen. Själv fick jag en pratstund med hans trevliga fröken.

Elias fröken ser mycket trevligare ut än denna!

                                                                                                                                                    Anna är ledig idag, vilket innebär jobb hemma i form av tvätt och annat skoj som hör husmorsyrket till. Just nu planerar vi veckans matinköp. Nu gäller det att trolla med knäna eftersom det inte är nån lönevecka för kära fyrabarnsmamman. Själv får jag inte heller nån lön, men jag äter å andra sidan inte så mycket längre. Frukost äter jag för det mesta hemma hos mig eftersom jag ju brukar åka hem de dagar Anna jobbar 7.30 – 13.30. Idag blev det emellertid gemensam frukost ute i Förorten.

Magen är sur på mig, jag vet inte varför. Den borde vara glad som slipper en massa mat, godis, chillibågar och framför allt öl. Tänk att jag inte är sugen på nåt! Det är märkligt… Yrseln gjorde sig påmind när jag parkerat bilen efter att ha kört Elias till skolan. Annars har jag känt mig hyfsat pigg hittills idag. DET kan bero på det trevliga telefonsamtalet jag fick igår kväll från en… ska vi säga… Bosse Bildoktor-aspirant???

Några såna här vill magen inte ha längre. Jag hällde upp i en skål i fredags och åt några stycken. Resten ligger kvar och har blivit mjuka och dammiga.

                                                                                                                                                       För min del blir det hemfärd på eftermiddagen, när vi har handlat och hämtat hem Elias – i den ordningen. Ska väl mest kolla post och hämta lokalblaska. Till frukosten fick det bli lokalblaska via internet, inte riktigt samma sak som en prasslande pappersdrake…

I morgon åker jag hem när Anna jobbar. Sen blir det fiskbullar ute i Förorten innan Elias och jag skjutsar Anna och Jerry till föräldramöte i Fridas klass. Under tiden det är möte åker Elias och jag hem till mig. Elias är MYCKET intresserad av mitt Monopol-spel…

Ja en hel del åkande och farande blir det, men vi får njuta av den lyxen så länge jag kan ha bilen kvar. Den blir väl det första som ryker och då blir det tufft på många sätt… Jag har svårt att tänka mig ett liv utan min älskade Clark, men det blir ju den första större konsekvensen av att jag faktiskt inte har nån inkomst. Observera, jag konstaterar fakta, det gör visserligen ont och jag blir ledsen, men det hjälper inte att beklaga sig i det här fallet. Jag är lyckligt lottad i mitt liv ändå, för jag har kärlek. Jag behöver inte heller söka kärleken i hemlighet, Anna finns där. Och det går inte att köpa för varken lön eller bidrag.

                                                                                                                                                 *Clark Kent = min lille bil

Read Full Post »