Somriga Toffeltips: Rädda brummande insekter

Ett tipsande inlägg.

---

 

En av sommarens plågor – för den som är rädd för brummande insekter.

Det börjar gå mot… sommar. Måndagen i Uppsala var solig och varm. Det tar en sekund så kommer även sommarplågorna fram, dessvärre. Vissa saker går tyvärr inte att freda sig mot. Till exempel får en mentalt blunda när en ser alla exponerade kroppsdelar som främlingar visar upp i offentliga miljöer, till exempel livsmedelsbutiker, utan blygsel. Värst är nog vuxna män som klär sig som småpojkar i kortbyxor och keps.

Inte heller kan vi undkomma röken och stanken av grillad gris när människor envisas med att laga mat utomhus utan hänsyn till KOL-patienter, överkänsliga eller veganer.

MEN… när små brummande insekter flyger in i våra hem genom alla öppna fönster… då kan vi faktiskt göra nåt! Dessutom behöver vi varken skada eller döda dem – vi kan rädda dem! Jag ska berätta hur. Och allt du behöver är…

Jag är skiträdd för brummande insekter. För mig är de kanske sommarens värsta plåga, nakna lemmar och grisstank till trots. En gång flög det in en geting i mina shorts när jag satt HEMMA på ballen*, jag var inte i nån mataffär och visade upp mig. Tursamt nog för mig flög eländet ut igen. Men när jag har öppna fönster hemma flyger det in både randiga och orandiga brummande insekter och skrämmer mig.

Förr om åren har jag ryckt åt mig en tidning, jagat insekterna och ibland haft ihjäl dem. Men i år har jag använt mig av ett knep som jag kom på själv. Därmed inte sagt att andra inte har använt knepet före mig. Nu ska jag dela med mig. Så här gör du:

Ta ett vykort från en vän samt ett glas. (Jag använder ett kort från Karin som inte längre finns med oss här på jorden. Däremot är jag säker på att hon sitter på ett moln däruppe och tittar ner på mig och skrattar.) Sätt glaset över insekten när den tillfälligt parkerar sig på till exempel en fönsterruta. Skjut sen in kortet mellan rutan och glaset och ta bort dem från rutan. Kortet ska alltså fungera som lock på glaset. Gå sen till den öppna balledörren**, sträck ut handen genom dörröppningen, ta bort vykortet – och låt den brummande saken flyga sin kos. Den är fri och du är fri – tills nästa kommer, förstås. 

Hittills i år har jag ”räddat” fem getingar och två humlor – tidigare hade jag troligen mördat dem eller skrikit så deras hörsel tagit skada. Jag är mycket nöjd.

*ballen = balkongen
**balledörren = balkongdörren

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Flickan som älskade Tom Gordon

Ett inlägg om en bok.

---

 

Den lilla boken Flickan som älskade Tom Gordon är en Stephen King-bok som jag inte visste existerade förrän jag fick den i december. Men redan 1999, när den här boken kom ut, hade författaren skrivit över 30 böcker, översatts till 33 språk och sålt fler än 100 miljoner exemplar av sina böcker. Vad dessa siffror är idag har jag ingen aning om. Däremot vet jag att han är en skräckmästare av rang. Tack, Agneta, för boken!

Trisha McFarland är nio år den lördagen hon beger sig ut på en vandring med sin nyskilda mamma och brodern Pete. Där vägen blir till ett Y viker Trisha av för att kissa. Plötsligt är hon vilse i skogen. Läsaren får följa lilla Trischas kamp för att överleva. Hon har sin blåa Red Sox-tröja, sin träningströja med 36 Gordon på ryggen, sin keps och sin ryggsäck med matsäck för en dags utflykt. Hennes enda kontakt med världen utanför skogen är en freestyleradio. (Detta var före mobiltelefonernas utbredande och mp3-spelarnas intåg – och uttåg.) Hon låtsas att baseballspelaren Tom Gordon är med henne i skogen och skyddar henne. Men frågan är om han kan skydda henne från den där varelsen som finns där och som bland annat har slaktat rådjur…

Stephen King är verkligen en mästare på att bygga upp kusliga stämningar. Enligt bokens omslag ska detta vara en thriller. Det tycker jag inte riktigt stämmer, men visst är det en väldigt otäck historia. Tänk att gå vilse i skogen och dessutom bara vara nio år… Om jag skulle genrebestämma boken skulle jag kalla den en skräcknovell.

Toffelomdömet blir högt.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Söndagspromenad bland julprydnader och somrigt

Ett tisdags-inlägg med en smula självironi.

---

 

Himlen är oskyldigt blå idag.

När himlen är oskyldigt blå kan inte ens en gammal Toffla häcka inomhus med gott samvete. Jag svischade ut (nåja…) och blev så förblindad av februarisolen först att jag missade att hälsa på en granne. Men jag insåg snart mitt misstag och vi växlade några ord innan vinden tog tag i oss och blåste oss i olika riktningar. En annan granne studsade förbi. Kanske var h*n också bländad av solen. Jag tänkte ropa efter grannen eftersom jag har fått höra att det är jag som inte hälsar. Men jag orkade inte. Varför bry sig om människor som är mindre än pingisbollar?

Jag tog i stället det långa benet före det korta och begav mig ut på promenad i kvarter som doftade söndagsstek och familjesammankomst. Mindes min egen familjs söndagar med morfar som middagsgäst mitt på dan. Då, på yngre stenåldern, var det svårt att komma upp till klockan 13 när morfar anlände. Idag hade jag vid 13-tiden varit vaken i sådär en fem, sex timmar.

Det är kyligt idag och vinden är nordlig. Även om himlen är blå och vädret vackert var jag tvungen att locka och pocka mig själv för att få mig runt i environgerna. Jag visste ju att ryggen skulle tacka mig sen, medan hälen snart började gnöla. Sometimes you just can’t win…

För att få fart på mig bestämde jag mig för att kolla hur det står till med undanplockningen av julprydnader hos folk. Här är resultatet. Men notera att tre saker är mina egna! Kan du gissa vilka???

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nåja… Julen varar än till påska brukar ju somliga sjunga. Jag har förberett för påskfirande jämt. Det är faktiskt rätt praktiskt – även om Somliga skulle vilja… rätta till genom att plocka bort dessa som jag har framme året om:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och nu vill jag ju förstås veta hur DU har det med julprydnader och påskkärringar… Skriv några rader och berätta så jag förhoppningsvis får känna mig lite mindre kufisk…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Dagens jävlar anamma

Ett inlägg om dagens promenad.

Inte nåt skönt väder idag. Grått, blåsigt och kyligt. Men jag gick inte ut för att njuta av nån jäkla sol, jag gick ut för att ladda mitt jävlar anamma. Det där som vissa tror att jag har oooändligt av, medan andra tycker att jag klär mig i offerkofta. Nåja, jag är inte på den här jorden för att tilltala andra, mina uppgifter är annorlunda.

Grått…

Även en bitsk Toffla kan ha riktigt svarta dar. Det har varit ett par såna nu. Det räcker och blir över. Dags att vända och bli jävlar anammig i stället. (Det syns fortfarande inte utanpå hur jag gråter.)

Idag hade jag min första dejt med Runkeeper. Vännen Agneta hade varnat mig för den peppande tjejen som tilltalar en var femte minut. Därför hade jag tryckt i headsetet. Jag fick veta hur fort jag gick och hur långt jag gick. Inga maratonlopp, precis, men det blev tre kilometer. Efter två kilometer gjorde hål-foten (= foten jag trampade ner i ett hål på Kulturnatten och ramlade) ont, så jag fick sakta farten. Sen stannade jag åtta gånger för att fota och en gång för att slänga soppåsen. Typ 13 minuter per kilometer anser jag därför vara hyfsat för Vår Fallna Hjältinna (= Petite Moi).

En annan fallen hjälte.

Medan jag gick och funderade såg jag en tant med keps och gåstavar, en kvinna med hund och en en tjej med en dramaten. Var är alla gubbar/män/killaridag, tro?

Passerade det som kunde ha varit min egen taxiplats. Men jag skulle ju ALDRIG göra en sån förskräcklig isärskrivning!!!

Taxi plats… Förskräcklig isärskrivning!!!

Funderade på det där med ålder… När man söker jobb ska man tydligen vara mellan 30 och 35 och ha 25 års erfarenheter och kompetenser. Det går liksom inte ihop för mig…

Rönnbär kommer när året åldras går mot höst. Röda, vackra… Varför är det bara människor som anses fula och värdelösa när de åldras?

Det är som att människor som är lite äldre, men ännu inte pensionsmässiga *pekar med hela handen på mig själv*, både anses fula och värdelösa. I naturen är det tvärtom, tycker jag. Åldrandet är vackert! Som röda rönnbär, eller bara utblommade blommor…

Vackert och utblommat på bredden.

Å andra sidan…

Utblommat på höjden.

Får mig att undra om vad som är värdefullt här i livet och vilka människor som är värdefulla. Funderar vidare på när Den Rätta Arbetsgivaren ska se att det röda lönnlövet till och med är lite vackrare än de gröna. För de gröna är ju så många och vanliga…

Vem är vackrast i det här trädet?

Planerna för eftermiddagen har ändrats lite. Jag är bortbjuden på fika. Värdinnan hade tänkt baka, men messade nyss för att hon inser att det inte går att baka: ugnen är upptagen hela dan. Jag föreslog att vi skulle åka till ICA och sno nåt fikabröd. SJÄLVKLART skämtade jag! Här snos ingenting, här görs det rätt för sig!

Har du gjort nån rätt för dig idag???

Livet är kort.

Read Full Post »

Veckans mobila konferens

På torsdagar har för det mesta min Storasyster och jag mobil konferens. Ja förutom när ho ä i fjällena och håller på. Men idag var hon hemma och detta avhandlade vi:

Lillasyster (LS):

Vi är micket sniggare sistrar!

Storasyster (SS):

Klart vi är! Men kolla va han var ungdomlig idag!

LS:

Ja liksom både hängslen och livrem, fast andra plagg, dårå.

SS:

Tönt!

LS:

Kolla Batman!

SS:

Och en åldrande Robin!

LS:

De är säkert bögare också.

SS:

Bergis! Men du, nu har de fel fakta igen. Idioter!

LS:

Va? Vadå?

SS:

Ja men det heter ju kula, inte jojka. Det stod jojka, inte kula. Jag är upprörd!

LS:

Ja det är inte KUL när du är upprörd, sister!  Men titta vilka regnplagg!

SS:

De borde hålla sig hemma hellre än att gå ut i de där!

LS:

En björn!

SS:

Nej en byrå! Fast skorna var underbara.

LS:

Men det var ju tofflor!

SS:

Tofflor var ordet!

LS:

Jag skrattar som vanligt högt i min ensamhet.

SS: 

Jag garvar också. U glor.

LS:

Hälsa att han är söt!

SS:

Hörru sis, den där han är lite jobbig i kväll!

LS:

Han ser kissis ut, helt klart. Han behöver en toa.

SS:

Eller en liten potta.

LS:

Hans mamma lärde honom nog inte att man ska kissa först. Kolla, nu står han med korsade ben igen!

SS:

Han borde skämmas!

LS:

Rolig karl, byggde saker och gjorde barn.

SS:

Lite enkelspårig. Tänkte på den andre… Han kanske blir kissis av strilandet..?

LS:

Jag vet inte.

SS:

Inte jag heller. Alla blir kissis.

LS:

Jag kanske ska ringa och fråga!

SS:

Gört!

LS:

Han hälsar att det är prostatan.

SS:

Och den eviga tröjan! Blir så trött…

LS:

Tomtefärgad.

SS:

Du om det är prostatan kanske han behöver få lite… ja, du vet…

LS:

Nu kommer han! Tänk att tröjor och rutiga skjortor ska vara sånt mode!

SS:

Han är ju inte ens snigg!

LS:

Han har så konstigt hårfäste.

SS:

Bergis vampyr.

LS:

Och sju mil mellan tänderna.

SS:

Som ett skämt!

LS:

Ja sannerligen sju mil…

SS:

En motorväg emellan.

LS:

Såna vill vi inte ha här!

SS:

Jag ska lägga mig i badet.

LS:

Jag är nyduschad och luktar nöt.

SS:

Keps!

LS:

Alla har keps…

SS:

Skitfult med keps. U har somnat i soffan. Min prins…

LS:

Skriv inte så högt på mobilen så du väcker honom!

SS:

Nä, jag ska nog också sova nu. Badar i morgon.

LS:

Simma lugnt!

 

Read Full Post »

En ny dag

En ny dag idag. Jag trodde inte jag skulle sluta vara arg och ledsen efter gårdagen, men det känns faktiskt lättare idag.

Före klockan åtta betalade jag in de 147 kronorna som SKTF:s a-kassa anser att jag är skyldig dem. Inte bara de 18 (!) kronorna jag fick påminnelse om igår. Man undrar om de har otroligt lite att göra där, för övrigt, eftersom de sitter och letar upp skulder på 18 kronor på folk. Men sen ägnar de sig ju även åt att sitta och klura ut hotfulla formuleringar i skrift samt att träna sig i att vara oförskämd. Jag minns en av de första gångerna jag ringde dit. Då fick jag faktiskt prata med en kvinna som var trevlig. Men det var nog både första och sista gången. Sen en tid tillbaka snäser jag också och är oförskämd. Som man blir bemött bemöter man andra, liksom. Att vara trevlig, artig och ödmjuk är inget vinnande recept gentemot SKTF:s a-kassa. Då blir man bara ännu mer nertryckt – om man nu kan bli det i den utsatta situation som man befinner sig i som arbetssökande…

En ny dag på ett nytt läsår är det för vår skolpojke idag. Han var så fin i morse när mamma hade klätt honom i nya jeans och ny pikétröja, sin födelsedagskeps, sprajtans, vita gympadojor och den rödblåa ryggsäcken på ryggen. Lite spännande blir det, med nytt schema och kanske nya ämnen och vem vet, en och annan ny klasskompis, kanske.

Kontorskickan till vänster, skolpojken till höger ser lite morgontrötta ut.

                                                                                                                                                            Min morgon har fortsatt med jobbansökningar som har skickats iväg. Ett spännande jobb med tillträde vid årsskiftet var särskilt intressant. Vidare ska jag eventuellt under dagen börja inläsningen av det material jag fick med mig i en mapp inför min egen start den 1 september.

En del praktiskt arbete hemma har jag tänkt mig under dagen också. Jag behöver städa och tänkte starta med våtutrymmena idag för att ta dammning och dammsugning i morgon och på fredag.

I morgon bitti har jag ett möte, det sista, med min coach. Därefter blir det en tidig lunch med F som jag inte har sett på över ett halvår.

Fredagen har jag tänkt fortsätta städa om jag inte hinner klart i morgon eftermiddag. Och så blir det en shoppingtur till ICA Kvantum – för där finns ju chilibågar. Tokerian dissas alltså! Från och med nu blir det bara det nödvändigaste jag handlar på Willys. Kan de inte ha chilibågar i sitt sortiment, så… Sorry, men bye, bye! Jag kanske handlar nån mjölk ibland.

Read Full Post »

Nioårsfirande: Resten av dan och kvällen

Redan halv tolv plingade första gästen på dörren, så Elias hann inte ta sitt födelsedagsbad. Snabbt på med ett par shorts och sen krama mormor. Och snälla mormor hade med sig massor av mjuka paket – trekvartsbrallor, pikétröja, kallingar och strumpor. Faktiskt så stod det kläder på Elias önskelista!

Strax därpå plingade det på dörren igen och utanför stod morfar och moster med pengar och choklad.

Äntligen fikadags med goda kakor och jordgubbstårta som mamma hade gjort efter önskemål från födelsedagsbarnet. Själv åt jag en blåbärsmuffins som mormor hade bakat, men jag blev lite fundersam om det verkligen var blåbär i muffinsen. Det såg mer ut som… en kackerlacka…

Blåbär eller kackerlacka i muffinsen?

                                                                                                                                                                   Ett tredje pling indikerade pappas ankomst. Jag hade värmt upp en stol till honom och hann servera honom kaffe innan jag försvann Ut på Uppdrag. Tänkte att familjen kanske ville umgås en liten stund utan mig också.

Framåt seneftermiddagen återvände jag och fick av en ivrig och glad pojke veta att han fått Minecraft av storebror och pappa. Och storasyster hade skickat efter en cool vinröd keps. Pappa hade slagit på stort och inhandlat ett Wii. Inte dumt! Det är ju också nåt som övriga i familjen kan har roligt med hos pappa. Två paket från den snälla Bokoholisten var också med – det var en knep- och knåpbok och en bok om en katt som Elias kan läsa själv.

Mamma lagade hamburgare till sin födelsedagspojke och vi åt och drack så brallan nästan sprack. Fast jag och mamma åt kycklingburgare.

Familjen Barba äter födelsedagsmiddag tillsammans. Alla ser väl lite halvknäppa ut, mer eller mindre, utom Jerry. Konstigt nog! 😉

                                                                                                                                                            Till dessert blev det blåbär och hallon från mormor, mjölk från ICA Solen.

Gott!

                                                                                                                                                              Somliga tyckte att det fotades alldeles för mycket, medan Andra klagade på att jag fotade för lite. Så det blev en fotoduell mellan Jerry och mig. Mitt bidrag ser ut så här:

Jerka med mobilkameran i förgrunden, Lill-Jerka vid datorn i bakgrunden.

                                                                                                                                                             Efter maten var det dags för uppbrott och då blev det lite ledsamt. Men Elias cyklade iväg med pappa och när Somliga äntligen hade packat färdigt kastade jag in tjejerna och alla deras väskor i bilen och skjutsade över dem.

Av sin snälla mamma fick Elias två datorspel, en gul buss och en skattkista med godis från Berlin, jeans, filmen Trassel,saxar och säkert nåt mer som jag har glömt. Av mig fick han färgat papper, pennor, boken Vargbröder, en ask med skämtsaker, strumpor och kallingar. Jag tror gossen var nöjd med dagen!

SkitSNIGGA ballonger som var ett h-e att blåsa upp…

                                                                                                                                                               Anna stannade hemma och röjde efter middagen och packade. Vi åker ju som bekant till Pride på torsdag. Innan dess är vi hos mig där vi nyligen har landat och packat in alla våra grejor.

I morgon är det arbetsdag för Anna, medan jag ska ägna förmiddagen åt att tvätta. Belöningen blir att träffa vännen CL på eftermiddagen för en fika på Odinsborg. (Snart borde jag få storrabatt där!)

Drogromantik? Nej, en skitSNIGG ballong…

Read Full Post »

Söndagsutflykt

Solen var verkligen het, fick vi känna av, Elias och jag. Jag är ju inte helt van vid små gossar och glömde kepsen hemma. Aj, aj, jag fick strutta bakom och skugga Elias. Det gick sisådär. På Ulva kvarns bakluckeloppis var det HETT idag.

På bakluckeloppis kan man hitta det mesta till salu. Till och med solen själv…

Till och med solen var till salu på Ulvas bakluckeloppis. Frågan är om denna var en lampa eller vad. Vi fattade inte riktigt, men vi är ju blonda…

                                                                                                                                                        Somligt var snyggt, annat var… limegrönt, men ändå rätt gulligt!

Limegrönt men ändå rätt gulligt!

                                                                                                                                                             Och frågan är vad som såldes i detta stånd (!)… Jag tycker faktiskt att det står Katt-mutta…

Ja vad står det på lappen, egentligen???

                                                                                                                                                       Det var verkligen varmt idag, så vi blev tvungna att ta en glasspaus när vi betat av halva loppisen.

Glasspaus i skuggan.

                                                                                                                                                               Jag goffade en sån här gammal favorit, Magnum mandel. Jag har ett sånt fint minne till den glassen. Första gången jag smakade på den blev jag bjuden av min dåvarande förvaltningschef när vi var ute på en liten turné bland mottagningarna i länet. Jag kände mig mycket stolt, för denne chef var känd för sitt… temperament. Och den som blev bjuden på glass av honom hade nog gjort ett gott intryck…

En gammal favorit med ett fint jobbminne!

                                                                                                                                                         Elias hade en egen peng med sig och gjorde två bokfynd. Han har verkligen lyssnat på sin fröken Agneta när det gäller läsningen och tar det hela på mycket stort allvar. För tanten som sålde den ena boken berättade han att fröken hade sagt att han skulle välja böcker som inte var alltför lätta att läsa, för se läsning, det är han jätteduktig på! Det var härligt att höra detta självförtroende!!!

Elias bokfynd för 15 respektive tio kronor.

                                                                                                                                                                  Så skuttade vi in i Clark Kent* som vid det här laget blivit en bastu på hjul. Vi åkte till Nyby där Clark fick svalka sig i garaget en stund medan vi gick hem till mig för att slappa lite och hämta lite grejor. Vi hann också med att spela ett kortspel med bokstäver, Relax, och Elias klådde mig två gånger. 😦

När vi fått nog av spelet tog vi en tur i området för att kolla dess lekplatser. Jag hade hittat en keps som Elias fick låna, en OS-keps från 2008.

Rutschkanan var rolig, men tyvärr kom en småunge och störde oss.

                                                                                                                                                      Den roligaste lekplatsen hade en gigantisk gunga som Elias gillade stenhårt, men vi hade fått en småunge efter oss som kom och ville gunga så vi gick vidare i området. På ett ställe hittade vi en karusell och till och med jag åkte. Två varv…

Till och med en gammal Toffla testade denna!

                                                                                                                                                             Vi hade en fin dag och under en bänk hittade jag detta, som med lite fantasi kan vara ett hjärta av frigolit.

Ett hjärta i frigolit, med lite fantasi.

                                                                                                                                                           Innan vi åkte tillbaka hem till Himlen åkte vi till Fästmön/mamma och levererade matlådor samt fick pussar och kramar. Precis när vi kommit fram såg vi en helikopter som var på väg att lyfta från ett tak.

Helikoptern lyfte liksom under det svarta ovanpå taket, såg det ut som.

                                                                                                                                                         Den kom nästan helt över oss och orsakade sandstorm, så jag kunde inte ta en bild närmare än så här.

Helikoptern orsakade sandstorm.

                                                                                                                                                            Tillbaka i Himlen igen fikade vi med bullar som vi hade köpt på loppisen. Ja, bullarna var förstås färska och goda, men mormors är godare, konstaterade vi.

Elias och jag fixade söndagsduschen galant, bara HALVA badrummet blev blött. Vi skyller på storasyster som berättade att hon fått VG på sin uppsats! Det var bra gjort, för filosofi är inte det enklaste av ämnen…

Nu börjar somligas magar att kurra, så jag ska sparka igång spisen. Idag blir det korv och pommes och så färska grönsaker till för att väga upp det mindre nyttiga!

                                                                                                                                                        *Clark Kent = min lille bilman

Read Full Post »

En salig blandning av en osalig själ – inkl Tokeria-rapport

Kära nån då, vart tog den här dan vägen? Tycker att jag har farit som ett så kallad skottspole – nån som vet vad det är??? – mellan Nyby och Himlen. Efter att presentinköp och skrivstund blev det som återfärd till Himlen för frakt av gosse till kalas samt söndagsmiddag. Gossen var nervös inför kalaset – som ju var ett tjejkalas.

Det liksom pirrar i magen!

sa han och for omkring och utstötte märkliga ljud.

Allt medan Fästmön försökte fixa några korvar till den pirrande lilla magen innan tårta, godis och kanske glass skulle ner i den…

Vi var tidiga till kalaset, för vi är väl inte riktigt att räkna som fint folk även om Elias verkar poppis bland tjejerna! Bara tre killar, varav han var en av dem, var bjudna på detta tjejkalas. Kalaset skulle hållas i en lokal under en kyrka i Förorten. För att hitta ingången till själva festlokalen (kan man säga så när det gäller en kyrka?) fick man gå runt, runt och man fick forcera grindar som var både stängda och låsta. Vi kom fram i tid!

Hemma i Himlen hade Anna påbörjat söndagsmiddagen, som blev en sorts Hänt i Veckan. Men det var alldeles förträffligt gott!

En kvart i 18 var det så dags att packa in oss och tjejerna i bilen och åka och hämta kalaskillen. Nästa stopp var hos pappa i Morgonen. Och vad händer då? Vi inser att vi har glömt en salva. Tillbaka till Himlen igen och Anna, nu kallsvettig, skenar in och hämtar kletet. Därpå avfärd igen till en ONÄMNBAR AFFÄR i Förorten där jag ALDRIG mer handlar efter deras snorkiga bemötande gentemot mig och Frida. Men Anna behövde handla och eftersom detta var enda öppna affären i byn så blev det så. Under tiden for jag och avlämnade salvan. Slutligen hämtade jag Anna IGEN och så blev det färd till Himlen. Anna blir hemma nu och kryar på sig i några dar. Själv styrde jag kosan mot Tokerian…

Jaa, för att återknyta till inledningsorden, kära nån då! På Tokerian var det helgalningar ute och skenade i kväll, så här kommer en rapport:

• en ung kille hade käkat blängsylta och glodde som f*n på mig. En tant. Varför då då?
• en liten unge ville köpa Kalles randiga kaviar, men pappa sa ”Usch!” och ”Fy!” och ”Nej det är ost i den där!”, medan jag mimade: ”Den är SKITGOD!”
• bakom mejeriprodukterna hade personalen uppenbarligen hårdrocksfest för mjölkpaketen hoppade i sina hyllor. Rödmjölken var slut, men det var liksom omöjligt att påkalla hjälp från personal (tänkte att de kanske hade en kossa där bakom…) efter de inte hörde nåt annat än sin musik.
• bröna var hårda och såg inte så inbjudande ut, men eftersom min brödburk var tom fick det bli en Balder. Och då menar jag inte Balders balle, snusker!
• Vintervit-kartongerna lyste hotfullt halvtomma, så jag ryckte åt mig två chokladkakor. En kvinna vet aldrig när hon kan tänkas hamna i nöd!!
• vid utgången noterade jag en tjej med keps vars brätte var så ENORMT att jag gissade att den något äldre kvinnan i hennes sällskap var ledsagare. Tjejen såg ju f*n ingenting!

Sen fattades det väl bara att jag skulle möta nåt gammalt ex-pex-kex vid parkeringen, men som tur var lyste h*n med sin frånvaro och jag kunde pusta ut när jag kommit innanför dörrarna här hemma och låsa med dubbla lås.

Jag är trött nu, men jag ska vattna krukväxter och gå en surfrunda för att kolla vad ni andra har haft för er idag. Sen blir det kollaps i fåtöljen med dagens lokalblaska, som jag ännu inte hunnit läsa, och så en bok.

GÄSP!..

Read Full Post »

Glöm inte bort att vara rädd om dig i värmen!

Jaaa, du läser alldeles rätt och gissar säkert att det kommer ett par pekpinnar nu och några oombedda råd:

• Drick mycket – och helst vatten och mineralvatten! Alkohol gör dig ännu snurrigare i värmen och kaffe torkar ur. Men te släcker faktiskt törsten. När det är så här varmt bör du dricka flera liter om dan…
• Sitt i skuggan! Den som sitter eller ligger i solen och kanske somnar riskerar att bränna sig och att få solsting. Då mår man riktigt dåligt…
• Men om du solar… Se till att skydda din hud! Och framför allt barnens hud. Spädbarn ska inte alls vistas i solen. Det är varmast mellan klockan elva och klockan 15 och då bör den som bränner sig lätt inte vistas i solen. Se till att solskyddet ger ordentligt skydd! Och skydda även ögon och huvud med solbrillor, keps eller så.

Parasoll är inte fel att sitta under!

• Bada – eller duscha – då och då. Svalka av dig med vatten. Vattnet kan gärna vara varmt – då känner du dig svalare när du kommer ur duschen – om du inte har tillgång till en sjö eller ett hav… Den som är på jobbet och inte har tillgång till dusch kan spola sina handleder med kallt vatten då och då, det kyler av fint!
• Ät salt! Tänk på att när du svettas så förlorar du inte bara vätska utan salt och mineraler.
• För kraftig och för varm mat samt sötsaker är sånt man bör undvika. Det säger sig lite självt, eller hur? Inte är man sugen på en häftig biff eller en stor tårtbit när det är så här varmt?..
• Undvik stora ansträgningar i värmen!

Read Full Post »