Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Monica Z’

Ett firande inlägg.


 

Vilken tur att mamma och jag GÖR en massa saker. Jag menar, varför skulle annars somliga läsa allt jag bloggar om min mammas och mitt firande, även flera gånger? Jag tycker så synd om den som är så fixerad vid mig och mitt, för jag har börjat förstå att det är en människa som är ensammare än ensammast.

Idag fortsätter vi vårt firande med namnsdagsfirande. Nu är Svea mammas förstanamn, men precis som jag använder hon inte sitt förstanamn som tilltalsnamn. För mig är Svea för övrigt min mormor. Fast namnsdagar kan en ju alltid fira. Jag hade ett par paket med nåt gott i redo till mamma när hon klev upp framåt elvatiden.

Namnsdagspaket

Paket med nåt gott i till namnsdagsbarnet.


Det har varit riktigt gråväder hela dan idag också, 
men eftersom mamma åker hem i morgon behövde vi ta oss ut för att handla en kasse mat till henne. Ett par varma tumvantar blev det också, för nu ska kvicksilvret krypa neråt rejält igen, även i Metropolen Byhålan. Det är onekligen bra att ha en hjulburen moder, för en kan hänga tunga matkassar på rollatorn. Jag köpte nämligen också lite mat.

Mamma

Mamma fick ta båda matkassarna.


Naturligtvis började det snöa när vi var ute. 
Jag behöver ta en tur till macken för att tanka och får väl då passa på att ta in lilla snöskyffeln som ligger i bagageutrymmet på Clark Kent*. Det brukar lägga sig bra med snö utanför garageporten nämligen och somliga ska jag snart iväg och jobba igen.

Förutom att slåss mot snön för jag krig mot granbarren. Gröngölingen barrar som tusan och inte en droppe vatten tycks den ha sugit upp. Så snart en andas i dess närhet trillar tusen barr av och landar på vardagsrumsgolv och matta. Jag dammsuger, både med lilla och stora dammsugaren, och jag sopar, men det är förstås ett sisyfosarbete. Därför har jag kollat på nätet om nån säljer gransäcken Barry fortfarande. Tyvärr verkar den varan ha utgått. Jag får nog försöka linda in granen i nån plastsäck när den ska kastas nästa helg.

Barr på sopskyffel

Ett sisyfosarbete att sopa barr.


Namnsdagskaffe har vi just intagit.
Det lär bli tufft sen för mig att låta bli sötsaker efter helgen. Samtidigt vet jag att jag klarade det i höstas utan problem, så det ska väl gå nu också med lite viljestyrka.

Bulle

Gofika med kanelskapelse.


En bonus med goda vänner 
är att en får tillgång till lokalblaskan i pappersform. Fast den läste jag ut på fem minuter, för nåt särskilt nytt och intressant stod det inte i den. Jag läser hellre min bok på gång. Och jag skulle aldrig i livet betala tjugo spänn för ett lösnummer!

UNTuppslag

Inte mycket att läsa i lokalblaskan.


Kvällens middag blir våfflor med sylt och grädde, 
en reprismiddag som mamma har önskat. Sen bänkar vi oss framför TV:n och kollar Morgan Allings dag på Slottet samt filmen Monica Z. Filmen har jag visserligen sett på bio, men den är värd att ses igen.

Vad händer hos DIG idag och i kväll??? Skriv gärna några rader i en kommentar om du inte är en trollpacka eller använder falsk identitet, för sånt skit publiceras inte!


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

2013: Najs och Bajs

Ett inlägg om året som gått och dess höjdpunkter och lågvattenmärken.


År 2013 kan snart läggas till handlingarna.
Men innan dess vill jag lyfta fram godbitarna (najs) och… eh… de andra bitarna (bajs), månad för månad.

Så här tyckte jag om 2013:

Januari:
Najs: Mathemskassen 3: Allt-i-ett-kyckling och Baba Ganoush (Skitgott!)
Tillbaka i jobb efter alien-historien (Jag ÄLSKADE det jobbet!)
Bajs: Lokalblaskans heteronormativa bröllopsbilaga (År 2013, liksom…)

Februari:
Najs: Mitt husbygge (Jäklar så roligt det var att bygga upp en intern webbplats!)
Björnbär- och chilimarmelad (En ny och spännande smakupplevelse!)
Bajs: Webbformulär för jobbansökningar (Jag slogs med ett antal såna under året. De flesta är verkligen skitdåliga ur användarperspektiv.)
Bildårar (Hur fick somliga körkort?)

Mars:
Najs: Finvantarna från Iréne (Jag gillar verkligen dem!)
Bajs: Annas mat (Nej, eftersom de använder indrivare har vi slutat köpa pizzor från den restaurangen i Svartbäcken!)
Telefonförsäljare (Nej, nej, nej! Jag anmäler alla som ringer fast de inte får!)

April:
Najs: Celebert besök på jobbet (Visssa kommunalråd är smarta och ger sig ut i verkligheten.)
Bajs: Hot-mail (Nä, även om det inte var allvarligt menat var det jäkligt obehagligt att få.)
Kompiskorruption på jobbet (Det är INTE OK, tycker jag!)

Maj:
Najs: Pelé, Kaká och jag (En annorlunda barnbok.)
Fyra dagar i april (En bra bok med historiskt innehåll.)
Bajs: Hilde var icke önskvärd (Att köpa ut anställda är grymt.)
Andningsont av grill, rök, parfym och sånt (Hänsyn är inte fel att visa ibland.)

Juni:
Najs: Fästmön (Hon var min klippa igen när det gungade!)
Bajs: Varsel före en storhelg (På min förra arbetsplats fanns det tre personer jag inte gillade. Tre av flera tusen. En av dem varslade mig dan före midsommarafton.)

Juli:
Najs: Botaniska trädgården och tropiska växthuset (Två av mina favoritplatser i Uppsala.)
Förrådsstäd (Det finns väl inget som är så tillfredsställande?!)
LinkedIn (Ett bra yrkesnätverk som jag anslöt mig till!)
Motormuseet i Motala (Det får du bara inte missa om du är där!)
Bajs: Min sista arbetsdag på Den Bästa Arbetsplatsen (Sorgligt!)

Augusti:
Najs: Vårt Pride 2013 (Det blev Pride, trots allt!)
Bajs: Reklamfilmer på TV (Varför finns det så många dåliga???)
Konsten att fylla en dag (Det är förnedrande att vara fullt frisk och arbetsför och inte få arbeta.)
Den lilla människans besök hos Arbetsförnedringen (Bortslösad tid. Hemskt. Fruktansvärt. För jävligt. Och så klarade de inte av att påanmäla mig till a-kassan, vilket fick till följd att jag fick vänta på ersättning i två, nästan tre månader.)

September:
Najs: Så vårdar man en kund (Enkelt och lätt, men effektivt.)
Monica Z. (Å, vilken bra film!)
En dag bara för oss (Såna behövs.)
Bajs: Företag som inte svarar på ansökningar eller ger nån återkoppling på frågor (Vill nån jobba där, liksom?)
Handläggarstrul på Arbetsförmedlingen (Det tog en och en halv månad, tror jag, att få en handläggare.)
A-kassans irriterande ovana att skicka oroande mejl på fredagskvällar (Att vänta en hel helg med att fråga vad som menas är ångestframkallande.)
A-kassans byråkrati för elva kronor (Och senare på året tog de bort avgiften och tyckte att de var jätteduktiga…)

Oktober:
Najs: Kontakt med min hafti (Så roligt!!!)
En skön helg hos vännen Gunilla
Bajs: Stor ägare = sämre distribution samt slopad avgift (Större borde bli bättre och slopad avgift… Ha… elva spänn…)

November:
Najs: Nytt jobb (Det snurrade rejält i början och självkänslan var inte den bästa…)
Projekt Storstädning avslutades med vardagsrummet (Så skönt att göra hemmet rent!)
När det känns lite bra (För omväxlings skull.)
Femårig förlovningsdag (Den 8 november 2013)
Bajs: Ett förnedrande besök på Arbetsförmedlingen (Den som är i överläge ska aldrig låtsas att h*n kan sätta sig in i hur den i underläge har det.)

December:
Najs: Fina julklappar (Och mycket att läsa!)
The Fry Chronicles (En av de bästa böckerna jag läste i år.)
Klappar på jobbet och från facket (Glatt överraskad!)
Lucia för ett år sen fick jag mitt liv tillbaka (Jag lever.)
Bajs: Baraspara bröt mot god marknadsföringssed och Upsala Nya Tidning är på väg (Jag fick rätt i DM-nämnden!)
Sjukstugan i Backen slapp undan – igen (David förlorade mot Goliat, men jag hoppas att David överklagar och får rätt. Vissa saker får man bara inte göra!)
Arbetsförmedlingen gjorde fel igen – och inget händer (Den här gången blev jag inte avanmäld hos a-kassan från rätt datum.)


Livet är kort. År 2013 blev ett omtumlande år på många sätt.

Read Full Post »

Ett inlägg om livet.


På luciadagens morgon
för ett år sen rullades jag in för operation. Jag minns att jag var så ledsen för jag skulle missa SvT:s Luciamorgon, som bevakade Lucia i Uppsala Domkyrka.

Domen

Jag missade Lucia från Domkyrkan förra året, för att jag låg i en annan byggnad vid tiden för framträdandet och under kirurgens kniv.


Några timmar senare
hade kirurgen, som såg ut att vara högst en tredjedel av min egen ålder, plockat ut flera tumörer. Jag vet inte hur många tumörer, det sa hon aldrig när vi hade ett samtal dan därpå. Det enda jag vet är att den största var 13 centimeter i diameter och att samtliga tumörer var godartade. Resten av dagen var jag ganska dålig och fick flytta till en mindre sal i Sjukstugan. Men jag minns också en av tjejerna jag delade första salen med. Hon, vars svärfar bland annat tillhörde gänget runt Monica Z och var otroligt begåvad på många sätt. Den tjejen hade lämnat en flaska bubbelvatten (alkoholfritt) från en brunnsort samt en liten lapp. Lappen har jag kvar än. Det är gott när det fortfarande finns goda människor i den här världen!

Att tumörerna skulle vara godartade var inget som var helt säkert. Sedan det konstaterats i slutet på sommaren att de fanns där, inuti mig, gick jag i ovisshet större delen av hösten. Jag minns knappt hösten 2012. Men jag minns att jag var tacksam för att jag hade ett jobb att gå till, för rutinerna det innebar och för att jobbet gjorde att jag åtminstone dagtid kunde tänka på annat än frågan som malde:

Lilla c eller Stora C?

Men jag hade tur. Tumörerna var godartade och kunde opereras bort. Idag, ett år senare, är jag i princip besvärsfri. Däremot är muskulaturen kring operationsområdet inte riktigt så upptränad som den borde vara. Det finns dock noterat på min att-göra-lista. För nu känner jag ju inte längre rädslan att nåt långt sår ska spricka.

Ett år har gått. Jag var tillbaka på jobbet exakt på dagen fyra veckor efter operationen. Där blev jag sen kvar till den sista juli. Åter en tuff höst följde, med jobbsökeri och miljoner nej på sökta jobb. Och nu sitter jag på annan ort och jobbar. För jag lever. Det är jag enormt tacksam för. Och för att Fästmön och hennes snälla mamma ställde upp så mycket som de gjorde för mig för ett år sen.

Luciamorgon på SvT och även den på jobbet missar jag emellertid även i år. Men det är inte jag som är sjuk den här gången, utan min bil som ska få lite verkstadsfix. Förhoppningsvis inte nånting kostsamt…


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om veckans nya fråga.


Under den gångna veckan
var jag på bio och såg filmen Monica Z. med Fästmön. Jag har börjat uppskatta bio mer och mer igen, men tycker samtidigt att det är väldigt dyrt. Som tur är har jag haft presentkort som jag har kunnat utnyttja under ungefär ett års tid. Nu är presentkorten slut, så vi får se hur ofta det blir biobesök i framtiden…

Det här inlägget kan du som vanligt inte kommentera. Däremot går det bra att kommentera inne i frågan. Använder du alternativet Other inne i omröstningen kan du vara anonym;, väljer du Comments måste du fylla i vem du är. Ledsen för blandningen av engelska och svenska, men det är Poll Daddy som bestämmer!

Stort TACK på förhand för din medverkan!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om Tofflans senaste vecka.


Torsdag och som vanligt
dags för den Tofflianska gångna veckans höjdpunkter (Tjohej) respektive dalar (Nej). Och det, kära läsare, är inte svårare än så här:

Tjohej 

Nej


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om ett par timmar på stan.


Det blev ett litet glapp
mellan frissan och bion. Fästmön hade några ärenden på stan och jag hängde på. Fast det där med klädaffärer roar ju inte mig, förstås. Nu var det inte Anna själv som skulle ha kläder utan Prinskorven, men Anna hade fixat det mesta när vi strålade samman.

Mitt enda inköp blev en ny kalendersats till min filofax. Jaa, även när det gäller kalender kör jag med både hängslen och livrem. Jag använder iPhonens kalender, men gillar att skriva mina bokningar på papper också. Filofaxen ligger därför uppslagen för en vecka i taget på mitt skrivbord.

På ena sidan av gatan där jag trampade i ett hål i lördags låg en jättespännande affär. Vi traskade in och var där inne i säkert trekvart. Massor av kul nyttoprylar. Vem har sagt att pennor, disktrasor, läsglasögon, strumpor, block, hushållsprylar med mera måste se tråkiga ut?TGR var varenda sak rolig!!! (Fast om man bara kollar in deras webbplats får man ju tråk-utbrott! Tristare webbplats har jag sällan skådat!)

Efter att ha retarderat till tonåren tog vi oss samman och gick för att äta på Thai Village. Medan Anna hämtade ett paket softade jag med en kall Singha. Sen åt vi buffé så magarna blev fyrkantiga.

Till biografen var det typ 100 steg och jag hade hämtat ut biljetterna på väg till restaurangen. Det var bara att sjunka ner i Royals mjuka biofåtöljer och njuta. Förväntansfulla bänkade vi oss för att se Monica Z. Vad jag tycker om filmen kan du läsa här! Men jag kan ju säga att jag tyckte att filmen var så bra att biogodiset följde med hem. Då kanske du får ett hum om HUR bra…

Här kan du se några bilder från våra tisdagstimmar på främst TGR:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Livet är kort. Har du bråttom att se bilderna kan du föra musen över bilden och klicka på pilarna!

Read Full Post »

Ett inlägg om en mindre rolig dag som slutade väldigt bra.


Vissa dagar är liksom… färglösa.
En sån dag var det idag – eller igår, för när jag skriver det här har det hunnit bli onsdag.

Grå trädkrona

Grått.


Då är det perfekt
att gå till min frissa Mona på Salong Frizz i Uppsala och be henne fixa en helt ny frisyr. Denna blev jag helnöjd med:

Nyklippt Toffla foto Mona

Nyklippt Toffla fotad av Mona Frizza.


OK, jag har skitstora öron,
en gigantisk kran och jag är tjock, men håret har jag alltid varit nöjd med. Idag blev jag jättenöjd med Monas klipp!

Innan jag mötte Fästmön uppe i stan skickade jag ett mms med bilden ovan. Och det var tur, för hon höll på att inte känna igen mig! Anna tog också några bilder, bland annat denna på min nacke:

Nyklippt Tofflas nacke foto Anna

Nyklippt Tofflas nacke fotad av Anna.


Vi gick i lite affärer
– fler bilder kommer när jag har sovit en stund – åt lite thaimat och såg en av de bästa filmerna jag har sett på länge

Den här trista dan fick verkligen ett toppenslut! Jag brukar aldrig lägga ut bilder på mig själv när jag skryter om mitt utseende, men nån gång ska vara den första. Egentligen skryter jag ju om Monas hantverk. Jag är nöjd. Och filmen, som sagt, den gav riktig själslig stimulans!

Tack Mona och tack Anna för att ni håller mig på fötterna!!!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film.


De flesta i min generation
– och kanske de något äldre – har nån sorts relation till Monica Zetterlund. I mitt bardomshem gillades hon inte av de vuxna. Nu när jag har sett filmen Monica Z. kan jag förstå det på sätt och vis. Monica var ovanlig. Hon var kvinna, ensamstående mamma, skådespelare, revyartist och en väldigt begåvad jazzsångerska. Inte nån vanlig kombination i 1960-talets Sverige.

Monica Z

Edda Magnason var en väldigt porträttlik Monica Z.


Den här filmen är en dramatisering
av en del av Monica Zetterlunds liv. Om den är biografisk eller ej kan man diskutera, men mitt intryck är att den ger ett rättvist porträtt av Monica Zetterlund själv liksom av en del personer som omgav henne. Filmen skildrar tiden strax innan hon slår igenom, när hon bor med dottern Eva-Lena hemma hos föräldrarna i Hagfors och sjunger jazz i Stockholm med Arne Domnérus band, samt ungefär tio år framåt i tiden.

Men när Monica har slagit igenom köper hon en villa på Lidingö och flyttar dit med Eva-Lena och Vilgot Sjöman, som hon är ihop med då. Det ges storslagna fester med många av dåtidens kändisar, såsom Beppe Wolgers, Povel Ramel och Hasse & Tage – samtliga ganska porträttlika originalen. Men mest porträttlik av alla är Edda Magnason som spelar Monica…

Genom hela filmen får vi bilder av Monica som den firade stjärnan, men också som dottern som söker sin pappas välsignelse – eller åtminstone godkännande. Filmen väjer inte för skildringarna av Monicas aptit på män eller förkärlek för alkohol. Scenskräcken vidrörs endast något, ryggproblemen inte alls. Man skulle kunna göra en riktigt lång film om Monica Zetterlunds karriär och liv, men man har valt att stanna vid en period på 1960-talet. En period som komprimerats ner till två timmar på bioduken.

Monica Z biljett

Filmen var värd pengarna!


Är det här en bra film, då?
Dum fråga! Jag hade inte tråkigt en enda stund under de dryga två timmarna. Filmen var väl värd de totalt 220 kronorna inklusive reservationsavgift för Fästmön och mig.

Den som betalade var emellertid min förra arbetsplats, från vilken jag fick ett presentkort på bio för ganska precis ett år sen samt delar av ett presentkort som återstod av alla dem jag fick till min 50-årsdag. Tack ET och tack Lena HaO!

Det kändes väldigt rätt att använda de sista presentkorten för just den här filmen. På sätt och vis en tribute till Monica, som skulle ha fyllt 76 år nu på fredag. Hon blev bara 68 år. Jag befann mig endast några kvarter ifrån hennes bostad när hennes liv ändades i en fruktansvärt onödig, förödande brand.

Om jag kunde, skulle jag ge femtusen Tofflor. Det blir bara fem, för det är maxantalet här.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om förmiddagen.


På förmiddagar
brukar jag skriva. Jag ägnar en stor del av den halvan av dan åt att skriva jobbansökningar, men också skriva annat.

Note to self: Stäng av notiserna på spel, blogg och Twitter på mobilen! Jag tappar inspiration och tråd och behöver förmiddagarna till allvarligare saker än spel!!! 

Note to friends: Jag spelar hellre mobilspel på eftermiddagar och kvällar!!!

Dessvärre saknades idag på förmiddagen både passande jobbannonser och inspiration idag så jag ägnade mig åt blodtransfusion.

Vinomtappning

Blodtransfusion? Inte alls!


Närå bara skojar!
Jag tappade om min vinsats som jag satte i början av juli. Tappade över till ny damejeanne, tömde ut bottensats och tappade tillbaka till första damenjeannen. Jässtopp tillsattes och nu ska dunken skakas ett par gånger om dan i ungefär en vecka. Därefter väntar vila, helst svalt, för att klarna. Men min lägenhet är ju så varm nu efter fönsterbytet, så vinet får stå kvar i badrummet. Där står det för övrigt minst i vägen.

Det tog jättelång tid och jag blev genomsvettig. Som tur var hade jag snott en nyttig grönsak av Fästmöns uppskurna vid frukosten så att jag orkade.

Plommontomater

En halv mini-plommontomat tog jag. Man ska inte överdriva.


Jag har fått ytterligare ett dum-svar
från a-kassan. Det är så dumt att jag inte har nån lust att uppdatera gårdagens inlägg en tredje gång. Men det är i alla fall en ny person som har svarat nu. Fast inte på min fråga – h*n tyckte att jag skulle ringa… Varför sätter de människor (upphittades dessa bakom en vagn, eller?) som inte kan svara på en enkel fråga på att besvara mejl när dessa bara hänvisar till att man ska ringa medlemsregistret? Det var dit jag ringde en gång 2011 och blev utskälld – för att jag inte använde meddelandefunktionen till internetkassan…

Strax ska jag in i duschen och så vid 16-tiden tar jag bussen in till frissan i stan. Anna och jag går och äter nånting innan vi sen hämtar våra reserverade biobiljetter till Monica Z. Vi ska gå på föreställningen som börjar 20.15. Det ska bli sååå spännande att se den nästan två timmar långa filmen – och presentkorten räcker nästan precis – det blir en (1) krona över, till och med…

Ryggan är packad med en ny påse tuggummi och en ren pikétröja. Jag vill ju inte gå med en småhårig tröja till middag och bio. Idag blir det luvatröja dessutom, för solen lyser med sin frånvaro. Tror jag ska stoppa ner en chokladbit från förrådet i köket också. Billigare att ta med än köpa på biografen.

Ska du göra nåt kul i kväll?


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om att försöka hålla humöret uppe och sånt.


Igår regnade det
av och till hela dan. Rejält, dessutom. Bara en stund mitt på dan var det uppehåll och då passade jag på att gå till Tokerian och köpa körv med tillbehör. Ja, som du ser är inte matlagningskonsten på topp när jag ska stå vid spisen… Men körv är gött och vi blev mätta på chorizo – en åt en smalisvariant (inte jag), den andra åt en kycklingvariant (jag).

Regnig kväll i sepia

Det regnade även vid läggdags. Här en bild från sovrumsfönstret, lite photoshoppad.


Fästmön jobbade över igår
och jag blev ju försenad av internetavbrottet, så dan bara gick, känns det som. Plötsligt var det kväll och vi hade ätit. Satt vid var sin dator en stund och skrev, spelade Wordfeud och Quiz Battle (jag åker på däng hela tiden!) och så glodde jag på näst sista avsnittet av Top of the lake. Det är en märklig historia, jag ska ärligt säga att jag inte riktigt begriper den. Men jag ska försöka sammanfatta vad jag tycker om den när serien är avslutad.

Anna var så fruktansvärt rolig igår med sina sångstunder. Det var härligt att få brista ut i ett riktigt gapflabb! Jag skrattade till och med när vi gick och la oss. Hon kan verkligen vara rolig, Anna. Rolig på det sättet jag gillar – det vill säga det är inte alltid planerat…

Anna o jag 2

Här försöker vi vara lite roliga båda två.


Det är viktigt att få ha lite roligt
när livet i övrigt mest känns som en kamp. Nåt annat som är viktigt är återkoppling på ens ansökningar. Igår kväll kom nej på två tjänster jag har sökt hos ett företag. Jag bad om återkoppling för att få veta vad jag saknade för tjänsten, men än har jag inget hört. Nu har jag totalt fått fem nej och bara två företag, Kaplan och Proffice har lämnat återkoppling. Dessutom sparar de mina handlingar för eventuellt kommande uppdrag/tjänster och Proffice vill definitivt ha mig kvar i kandidatbanken.

Tre arbetsgivare – Hammer & Hanborg, Upplands Väsby kommun och Oxenstierna & Partners har inte gett nån återkoppling trots att jag bett om sådan. För mig som arbetssökande är det viktigt att förstå varför jag blir bortsållad och jag tycker att det inte vore så svårt att skriva två rader om det i ett mejl. Men uppenbarligen är detta nånting som vissa arbetsgivare inte prioriterar. Och då blir man ju som sökande inte särskilt sugen på att återkomma med några nya ansökningar. Dessutom pratar i alla fall jag med mina vänner och bekanta om jobbsökeriet. Detta innebär att jag pratar om arbetsgivare som är intressanta och verkar bra och om arbetsgivare som jag upplever vara det motsatta. Man är inte mer än människa!

Det är fortfarande fuktigt i luften idag. Jag somnade till regnets smatter på taket. Anna är ledig idag. På seneftermiddagen ska jag klippa mig och därefter tänkte vi försöka få biljetter och gå och se Monica Z-filmen. Jag har presentkort som jag har fått via jobbet och till min 50-årsdag kvar, så det kostar oss inte ett smack. Tror till och med att vi kan besöka nåt matställe av budgetvariant före filmen!

I skrivande stund känner jag mig ostimulerad och lite låg. Det är känslor jag ska mota bort. Typ NU!

Ska du göra nåt kul idag??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!


Livet är kort.

Read Full Post »